Titta

UR Samtiden - Judisk vår: ord

UR Samtiden - Judisk vår: ord

Om UR Samtiden - Judisk vår: ord

Föreläsningar och samtal från konferensen Judisk vår om ord och dess betydelse. Hur viktiga är orden i en beskrivning av en känsla eller en människa? I Sverige bor människor från olika länder och med olika religioner, men hur öppet är det svenska samhället för mångfald? Inspelat den 12 april 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Till första programmet

UR Samtiden - Judisk vår: ord : Judar och ordDela
  1. Toda raba, Lizzie. Tack så mycket.
    Shalom, allihop.

  2. Å min medförfattares
    och mina egna vägnar-

  3. -vill jag tacka Lizzie Scheja
    och de andra arrangörerna-

  4. -för de här underbara föreläsningarna
    om judiska frågor och judisk kultur.

  5. Det är underbart
    att vara i Stockholm igen.

  6. Jag har nöjet att berätta att vädret
    i Israel är mycket sämre än här.

  7. Det spöregnar.

  8. Jag skulle vilja basera
    dagens presentation-

  9. -på boken jag skrev med min far
    för ett par år sen.

  10. Den heter "Jews and Words".

  11. Den är skriven av far och dotter,
    och den handlar om familjer.

  12. Det är en bok om böcker, historia
    och till och med framtiden.

  13. Judarnas, böckernas, mänsklighetens
    och familjernas framtid.

  14. Jag börjar med att läsa
    ett par stycken ur "Jews and Words".

  15. Jag läser, som ni kan se, på en Ipad.

  16. Min medförfattare skulle inte gilla det.

  17. När vi skrev
    hade vi många diskussioner.

  18. Det gör inget
    - boken handlar om diskussioner.

  19. Far och dotter - två generationer.
    En romanförfattare och en historiker.

  20. Litterär sanning mot historisk sanning.
    Skillnader mellan man och kvinna.

  21. Men det fanns nog inget
    vi var mer osams om-

  22. -än datorer och Internet.

  23. Min far tycker att datorer och Internet
    är Satans påfund.

  24. Han tror inte på Satan,
    men här gör han ett undantag.

  25. Jag älskar Internet.
    Jag kanske borde återkomma till det.

  26. Jag börjar med kapitel ett:
    "Kontinuitet".

  27. "Judisk kontinuitet har alltid byggt"-

  28. -"på yttrade och skrivna ord."

  29. "På en expanderande labyrint
    av tolkningar, debatter och oenighet."

  30. "Och på ett unikt mänskligt
    samförstånd i synagogan, i skolan"-

  31. -"och framför allt
    i det trångbodda, judiska hemmet."

  32. "Det har alltid
    involverat två eller tre"-

  33. -"nu till och med fyra,
    generationer som samtalat."

  34. "Vårt släktskap bygger inte på blod,
    utan på text."

  35. "Det finns ett påtagligt sätt
    på vilket Abraham and Sara"-

  36. -"Rabban Jochanan, Glückel von
    Hameln och de aktuella författarna"-

  37. -"alla tillhör samma släktträd."

  38. "Den här kontinuiteten
    och den judiska nationen"-

  39. -"kallar vi ett textuellt nationskap."

  40. "Själva förekomsten av en historisk,
    judisk stat har nyligen ifrågasatts."

  41. "Vissa, till och med forskare, menar
    att det inte finns någon judisk nation."

  42. "Det är ett påhitt
    av moderna ideologer på 1800-talet."

  43. "Vi håller inte med!
    Inte för att vi är nationalister."

  44. "Ett syfte med boken är att återerövra
    det av vårt arv som är viktigt."

  45. "Men ett annat syfte
    är att förklara vilken sorts arv"-

  46. -"som vi tycker är värt att återerövra."

  47. "Det handlar inte om stenar,
    klaner eller kromosomer."

  48. "Man måste inte vara arkeolog,
    antropolog eller genetiker"-

  49. -"för att följa och konkretisera
    judisk kontinuitet."

  50. "Man måste inte
    vara praktiserande jude."

  51. "Man måste inte ens vara jude alls,
    eller för den delen antisemit."

  52. "Det enda man måste vara
    är en läsare."

  53. Det vore en kliché att säga att judar
    och ord är starkt sammanlänkade.

  54. Det skulle också
    till viss del vara irrelevant.

  55. Många stora, antika civilisationer
    var skriftspråkliga.

  56. Grekerna, romarna och på sätt och vis
    egyptierna, indierna och kineserna.

  57. Skriftspråklighet
    är ingen judisk uppfinning.

  58. Men det finns en skillnad.

  59. Det finns något unikt - inte överlägset-

  60. -som vår bok försöker beskriva-

  61. -och som jag kortfattat
    ska försöka beskriva nu.

  62. Tänk på de gamla romarna.

  63. De hade stora författare, historiker-

  64. -poeter och filosofer.

  65. Deras böcker har överlevt tidens gång.

  66. De finns i våra bibliotek i dag
    - och i våra Ipads.

  67. Men romarna själva är borta.
    Inga fler romare.

  68. Judiska böcker
    har också överlevt tidens gång.

  69. Bibeln, Tanach, Talmud,
    rabbinsk litteratur, medeltida poesi.

  70. Tidig, modern,
    narrativ, halachisk litteratur.

  71. De finns med oss än i dag.
    På våra hyllor och i våra Ipads.

  72. Men judarna finns också kvar.

  73. Romarna är borta.
    De antika grekerna är borta.

  74. Det antika Egypten är borta.
    Varför är judarna kvar?

  75. Det fanns en enkel förklaring
    som vi inte kan använda.

  76. Det är att judarnas gud
    räddade dem och fick dem att överleva.

  77. Vi respekterar den förklaringen,
    men det är inte vår förklaring.

  78. Vi är alltigenom judiska ateister.

  79. Vi är Bokens ateister.

  80. Böckerna överlevde
    som en stor Noas ark-

  81. -och judarna flöt på dem
    som Noa, hans familj och djuren.

  82. Varför? Vad var det för skillnad-

  83. -på de judiska böckerna
    och de romerska böckerna?

  84. Jag skulle vilja erbjuda en förklaring.

  85. Om det inte var
    gudomlig inblandning i historien-

  86. -som bar judarna och deras böcker
    genom årtusendena-

  87. -så måste det ha funnits
    andra redskap för överlevnad.

  88. Andra former av kontinuitet.

  89. Vi tror att vi kan lokalisera-

  90. -två av dessa redskap,
    kanske de två viktigaste.

  91. Böckerna och barnen.

  92. Barnen och böckerna.

  93. Och punkten där de möts,
    som är väldigt koncis-

  94. -väldigt exakt
    och sannerligen väldigt tidig.

  95. De romerska böckerna, som
    överlevde romarna med två tusen år...

  96. ...inkluderade inga instruktioner
    för hur de skulle användas.

  97. Det vi i dag kallar bruksanvisning.

  98. De judiska böckerna hade från allra
    första början sådana instruktioner.

  99. V'higadeta l'vincha -
    "berätta för din son och din dotter".

  100. Den här boken är inte
    till för att samla damm på en hylla.

  101. Den är inte till för
    att läsas i stora universitetssalar.

  102. Den är inte
    till för att vara en statussymbol.

  103. Den är till för
    att öppnas framför ett treårigt barn.

  104. Och det här är den judiska särarten.

  105. Varje stor kultur sen den antika eran-

  106. -hade sitt bibliotek och sin berättelse.

  107. Men ingen annan tidig, stor kultur
    fastslog i lag...

  108. ...att alla treåriga pojkar
    ska lära sig att läsa och skriva.

  109. Det hebreiska alfabetet
    var grunden till det första-

  110. -och länge det enda universellt
    läs- och skrivkunniga samhället.

  111. Universellt för männen.
    Jag återkommer till kvinnorna.

  112. Det var den judiska särarten.
    Alla judiska, treåriga barn-

  113. -från Jemen till Sefarad,
    Nordafrika, Frankrike-

  114. -Polen, Ryssland och Bagdad.

  115. -besökte rabbinen
    för att studera Toran och alfabetet.

  116. Vartenda judiskt barn.
    Alla hade inte råd att vara där länge-

  117. -men de lärde sig att läsa och skriva.

  118. Det här det första, enorma...
    judiska särdraget.

  119. Och barnen läste böckerna.
    Böckerna och barnen möttes tidigt.

  120. Döttrarna, då?
    Det handlar inte bara om pojkarna.

  121. Så fort vi har statistik för kvinnorna-

  122. -vilket kommer
    mycket senare i historien-

  123. -så är också deras läs- och
    skrivkunnighet högre hos judar-

  124. -än i ickejudiska samhällen, på nästan
    alla ställen där data finns att tillgå.

  125. Och det går ännu djupare.

  126. Det var inte bara rabbinen
    som hade böcker.

  127. De fanns i familjen - i det trångbodda,
    lilla judiska hemmet i en shtetl.

  128. På rues des Juifs och i
    judiska kvarter i nordafrikanska städer.

  129. Böckerna fanns i familjerna också-

  130. -så att döttrar och mödrar
    kunde lära sig läsa.

  131. Se det så här:
    I alla antika, skriftspråkliga kulturer-

  132. -så skickades byns smartaste pojke
    i väg från familjen, ofta för alltid.

  133. Han studerade hos Sokrates i Aten,
    ämbetsmännen i Peking-

  134. -eller den katolska kyrkan i Europa.
    Han kom aldrig hem.

  135. Han var borta för gott, men den judiska
    pojken kom alltid hem till middagen.

  136. Precis som rabbinen, som till skillnad
    från prästen hade en familj.

  137. Och de hade böckerna under armen.

  138. De tog med
    skriftrullarna och böckerna hem.

  139. De av oss som har firat pesah nyligen
    vet att sedermåltiden-

  140. -är den definitiva,
    vardagliga judiska måltiden.

  141. Mat och böcker staplas tillsammans.

  142. Ibland berättar maten en historia
    och blir själv en text.

  143. Det här ledde till att
    även de judiska kvinnorna kunde läsa.

  144. Och de insåg att till och med
    under den mörka medeltiden-

  145. -så hade Bibeln,
    Tanach och Gamla testamentet-

  146. -varit fulla
    av starka, aktiva, verbala kvinnor.

  147. Den kvinnliga verbalitet
    har varit påtaglig-

  148. -ända sen det första kollektiva minnet.

  149. Bibeln är full av sjungande, dansande,
    poesiläsande, skrivande kvinnor-

  150. -som då och då förändrar historien.

  151. Talmud är
    betydligt mer manlig och maskulin.

  152. Bara enstaka extremt begåvade kvinnor
    fick plats i den talmudiska debatten.

  153. Men i takt med att tiden gick
    hittade kvinnorna sin röst.

  154. Och de hittade den eftersom
    en kultur som på ett unikt sätt bygger-

  155. -på barnen, böckerna
    och deras mötesplats i familjen-

  156. -till och med mer än rabbinens chaider-

  157. -är en kultur som ofrånkomligen
    främjar kvinnlig verbalitet.

  158. Mångordighet också,
    men det är en annan femma.

  159. Så när exempelvis
    Heidelbergs universitet...

  160. Jag vet det för att min gammelfarbror
    Joseph Klausner studerade där.

  161. Heidelbergs universitet
    slog upp sina portar-

  162. -för både judar och kvinnor samtidigt
    i slutet av 1800-talet.

  163. Judiska män och kvinnor flockades,
    bland annat min gammelfarbror.

  164. Det fanns inget behov-

  165. -av några förmåner
    eller positiv särbehandling.

  166. Det tog inte ens en generation.

  167. Inom tio år hade de Hanna Arendt-

  168. -och många av hennes
    judiska, kvinnliga kollegor. Varför?

  169. Inte bara Hanna Arendt och de andra
    var redo för högre studier.

  170. Deras gammelmormödrar
    hade varit redo.

  171. De fick bara inte chansen.

  172. Det jag menar, vilket hänger ihop
    med det som ska diskuteras senare...

  173. ...är att den inre koden
    för judisk kulturell överlevnad...

  174. ...skilde sig lite från
    de generella koderna för kontinuitet.

  175. Varje kultur i historien
    handlar om förälder, berättelse, barn.

  176. Föräldrar eller lärare berättar
    för barnen. Ofta muntligt.

  177. Hos judarna var det likadant,
    men det fanns ytterligare en faktor.

  178. Förälder, bok, berättelse, barn.

  179. Boken var en del av berättelsen.
    Till och med i muntliga konversationer-

  180. -böner, välsignelser, jiddisch, ladino
    och vardagsspråket.

  181. Allt genomsyrades
    av bibliska och talmudiska talesätt.

  182. Bibliska och talmudiska maximer,
    ordspråk och lärdomar.

  183. Det var en textbaserad, muntlig kultur.

  184. Och varje pojke och många flickor,
    till och med innan modern tid...

  185. ...var en del av det. De fördes samman
    med sina anor via texten.

  186. I modern tid har resten av världen
    förstås hunnit i kapp.

  187. Martin Luther i Tyskland-

  188. -lade den nyöversatta, tyska Bibeln
    på alla köksbord i Nordeuropa.

  189. Judarna var där
    lite mer än tusen år tidigare.

  190. Böckerna låg redan på köksbordet.

  191. Nu när världen har blivit
    fullständigt textuell och intertextuell-

  192. -en bra bit in på 2000-talet,
    är det judiska fallet inte längre unikt.

  193. Men den här gamla visdomen
    kanske fortfarande kan erbjuda något-

  194. -för 2000-talets
    globaliserade mänsklighet.

  195. Kanske kommer några idéer
    från en mycket gammal tradition.

  196. Det första
    som jag tror fortfarande är giltigt-

  197. -är att böckerna, också de heliga,
    inte bara ska läsas och reciteras.

  198. De finns där
    för att vi ska diskutera dem.

  199. I synagogan, beit midrashen
    och skolan, och runt middagsbordet.

  200. Argumentera. Var oeniga.

  201. Mellan generationer och kön, inom
    familjen och intellektuella hierarkier.

  202. Tveka aldrig att tvivla och ifrågasätta.

  203. Som det står i "Pesah Haggada":
    kushiot - svåra frågor.

  204. Inte bara är det legitimt
    att fråga rabbinen svåra frågor.

  205. Det är till och med legitimt
    att ställa dem till Gud.

  206. Och eftersom vi pratar om oenighet -
    låt oss prata om humor.

  207. Det är okej att skratta åt allt.

  208. Att skratta åt och skämta om
    till och med det mest heliga-

  209. -är ett sätt att ifrågasätta
    och hålla sinnet upproriskt och ungt.

  210. Därför är det i den judiska traditionen
    inte bara tillåtet-

  211. -att argumentera med rabbinen,
    Fadern och Gud själv.

  212. Det var också legitimt,
    sen Abrahams och Jobs tid-

  213. -att skratta och skämta.
    Sara var först med att skratta åt Gud.

  214. Att skratta åt
    och skämta om Fader, rabbi och Gud-

  215. -är okej. Vi är inte rädda.

  216. Det är den judiska traditionen,
    även för sekulära israeler som oss-

  217. -som uppfostras judiskt
    men utan att vara troende.

  218. Min far i Jerusalem och jag i kibbutzen-

  219. -med dess egen version av
    "Pesah Haggada" och allt annat judiskt.

  220. Anledningen till att vi fortfarande
    känner oss djupt judiska-

  221. -är att alla de subtila redskapen
    fortfarande används.

  222. Det tidiga mötet inom familjen
    mellan barn och bok.

  223. Den tidiga förtrollningen
    och de magiska symbolerna-

  224. -som hållit judiska barn på rätt väg-

  225. -även om världen utanför varit
    extremt farlig eller frestande.

  226. Kärleken till texten och
    den muntliga diskussionen om texten-

  227. -och den humoristiska, vanvördiga
    attityden gentemot judisk vördnad.

  228. Nyckeln, eller nötskalet,
    vad gäller judisk, textuell existens-

  229. -har alltid varit vanvördig vördnad.

  230. Man trodde,
    men man ifrågasatte också.

  231. Man trodde, men man skrattade också.

  232. "Vårt släktskap bygger inte på blod,
    utan på text."

  233. Vi vet inte om vi eller någon annan-

  234. -härstammar biologiskt från Abraham
    eller Sara, om de någonsin funnits.

  235. Från Moses, om han funnits.
    Från det mishnaiska Galiléens judar-

  236. -som vi vet fanns, men som vi inte
    vet om vi härstammar från.

  237. Vem bryr sig? Kanske genetikerna,
    och deras arbete är intressant-

  238. -men vi bryr oss inte,
    förutom av respekt för genetikerna.

  239. För vårt släktskap är textuellt.

  240. Och man behöver inte
    vara praktiserande jude-

  241. -jude över huvud taget eller antisemit
    för att följa den här linjen.

  242. Du är välkommen ombord,
    vem du än är.

  243. Min far får ofta frågan: "Vem är jude?"
    Det är en viktig fråga i Israel.

  244. Vem är jude? Hans definition är bra.

  245. "Vem som helst som
    är meshugene nog att kalla sig jude."

  246. Vem som helst som är galen nog.

  247. Jag gillar det, och lägger till:

  248. Vem som helst som dyker
    huvudstupa in i texterna-

  249. -judiska, ickejudiska eller närliggande,
    är jude.

  250. Och närhelst vi dyker ner i texten
    så gör vi det-

  251. -som Jorge Luis Borges från Argentina
    skrev om en av sina huvudpersoner:

  252. Vi skriver om berättelsen
    med våra egna ord.

  253. För oss och för våra barn.

  254. Tillåt mig avsluta med barnen,
    och sen bara måste jag dra ett skämt.

  255. Ipadens tidsålder är här.
    Internet och laptopdatorer.

  256. Dagens barn lever i cyberspace.

  257. Inte nödvändigtvis i biblioteket.

  258. Cyberspace kan
    liknas vid ett stort bibliotek.

  259. Jag försöker säga det till min far.
    Internet är som en talmudisk värld.

  260. Full av stigar, oenighet, olika röster,
    pluralitet och motgångar.

  261. Talmud! Min far är inte övertygad.
    Det är inte avgjort än.

  262. Men som
    i alla judiska diasporor förr i tiden-

  263. -när barnet gick till rabbinen vid tre
    års ålder och fick sitt första alfabet.

  264. Föräldrarna lade sötsaker
    på bokstäverna i alfabetet-

  265. -och smorde ibland in dem
    med honung för att det skulle bli sött-

  266. -så att barnet skulle älska läsning.

  267. Detsamma går att göra med datorer.
    Smörj in deras Ipads med honung.

  268. Låt dem känna sötman. På allvar:
    Låt dem känna läsandets sötma.

  269. Historieberättandets sötma.

  270. Innan cyberspace tar över dem.

  271. Det här är den gamla judiska visdomen
    som fortfarande är relevant-

  272. -kanske mer än någonsin,
    nu på 2000-talet.

  273. Få dem att älska böcker
    redan vid tre års ålder.

  274. Till och med tidigare. Och nu
    till skämtet som avslutar vår bok-

  275. -men också knyter samman
    många av de olika trådarna.

  276. Starka kvinnor, motgångar,
    diskussioner med auktoriteter-

  277. -vanvördnad blandat med vördnad,
    tro och skepticism-

  278. -barnen och böckerna.
    Skämtet lyder så här:

  279. En judisk farmor går på stranden
    med sitt lilla barnbarn i famnen.

  280. Plötsligt kommer en stor våg
    och drar med sig barnet ner i djupet.

  281. Farmor ser upp mot himlen och säger:
    "Oy vey iz mir! Riboyne shel oylem!"

  282. Det betyder...
    Nej, jag kan inte översätta det.

  283. "Jämmer och elände.
    Kära Gud, hur kan du göra så här."

  284. "Jag har varit en god jude hela livet,
    följt alla lagar och bett innerligt."

  285. "Hur kan du
    ta mitt barnbarn ifrån mig?"

  286. Hon hinner inte mer än tystna
    innan en andra våg kommer-

  287. -och för tillbaka barnet
    till hennes famn, helt oskatt.

  288. Farmor ser upp mot himlen och säger:
    "Oy vey iz mir! Kära, allsmäktiga Gud."

  289. "Tack så jättemycket,
    men han hade en hatt också!"

  290. Det här är chutzpah.
    Rabbinerna säger-

  291. -att berättelsen är enkel att förklara:
    Gud testade farmors tro.

  292. Men vi sekulära tror inte
    att Gud testade farmor.

  293. Vi tror att farmor testade Gud.

  294. För som varje judisk farmor
    som någonsin har levt vet...

  295. Vi vet allihop.
    Jag är inte farmor än, men jag vet.

  296. Utan Gud skulle det, för den troende,
    inte finnas några barnbarn.

  297. Det är halva sanningen.
    Men den andra halvan-

  298. -är att utan barnbarn
    kommer det inte finnas någon gud.

  299. Se till att dina barnbarn har en bok.
    Få dem att läsa när de är unga.

  300. Inte bara judarna
    kommer fortsätta att blomstra-

  301. -utan hela mänskligheten-

  302. -för vilken den judiska kulturen bara
    är en metafor, kommer att blomstra.

  303. Tack så mycket.

  304. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Judar och ord

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fania Oz-Salzberger är professor i historia vid universitetet i Haifa i Israel. Hon föreläser om att det är viktigt att skämta och driva med det mest heliga. Hon säger att även om det rör sig om känsliga ämnen så gör det att man fortsätter att utvecklas. Inspelat den 12 april 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap
Ämnesord:
Humor, Litteraturvetenskap, Satir
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Judisk vår: ord

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: ord

Judar och ord

Fania Oz-Salzberger är professor i historia vid universitetet i Haifa i Israel. Hon föreläser om att det är viktigt att skämta och driva med det mest heliga. Hon säger att även om det rör sig om känsliga ämnen så gör det att man fortsätter att utvecklas. Inspelat den 12 april 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: ord

Minoriteter och det skrivna ordet

Panelsamtal om minoriteter, identitet och det skrivna ordets betydelse i religioner. Bland annat diskuteras om det är skillnad i att ifrågasätta muntliga traditioner kontra skriftliga. Medverkande: Steven Beller, Christina von Braun, Fania Oz-Salzberger. Moderator: Hans Ruin. Inspelat den 12 april 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: ord

Minoriteters roll i formning av samhället

Panelsamtal om vilka som formar det svenska samhället. Vilka inbegrips i det svenska samhället? Är Sverige öppet för minoriteter? Medverkande: Emir Selimi, Trifa Shakely, Gül Alci, Dina El Mahi, Marc Harris. Moderator: Willy Silberstein. Inspelat den 12 april 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: ord

Relationen mellan text och musik

Panelsamtal om relationen mellan text och musik. Vad kommer först, orden eller musiken? Medverkande: Kerstin Perski, José Maria Sanchez-Verdú, Staffan Scheja, Elin Rombo, Hannes Meidal. Moderator: Stefan Johansson. Inspelat den 12 april 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Otrygghet i vardagen

Caroline Mellgren är sociolog och berättar om sin forskning kring otrygghet i vardagen. Vilka drabbas och vilka konsekvenser får det för samhället? Hon ger exempel på faktorer som påverkar hur trygga vi känner oss, det kan till exempel handla om vilken eller vilka grupper man tillhör eller hur man upplever miljön där man bor. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss