Titta

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Om UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Från donsk tunga till femtio nyanser av modala hjälpverb. På årets upplaga av Grammatikfestivalen har de kunskapshungriga språkvetarna sitt eldorado. Här föreläser några av våra främsta forskare inom språkvetenskap. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015 : Det luriga med lyftningsverbDela
  1. Tack så mycket, Linnéa.
    - Hej, allesammans.

  2. Idag kommer jag att berätta
    om ett syntaktiskt fenomen-

  3. -i engelskan och många andra språk.
    Det brukar kallas för lyftning.

  4. Jag kommer att berätta
    om vad lyftning är för något-

  5. -och ställa det i kontrast till
    ett relaterat fenomen, s.k. kontroll.

  6. Jag kommer att berätta om när och hur
    lyftning utvecklades i engelskan-

  7. -och basera detta
    på en undersökning av två verb.

  8. Det prototypiska lyftningsverbet
    i modern engelska: seem.

  9. Men även seems betydelsemässiga
    föregångare i engelskan: Þyncan.

  10. Jag ska säga några ord om hur
    denna utveckling kan ha gått till-

  11. -och avsluta med slutsatser.

  12. Först är frågan alltså
    vad lyftning är för nånting.

  13. För att illustrera har vi två exempel
    från sextonhundratalsengelska.

  14. Från perioden 1500-1700 som
    brukar kallas Early Modern English.

  15. Det första exemplet är från
    uppfinnaren och vetenskapsmannen-

  16. -Robert Hookes
    bok "Micrographia" från 1665-

  17. -där han med det nyligen uppfunna
    mikroskopet gör olika observationer.

  18. Det här exemplet tas från en del
    där han pratar om olika hårstrån-

  19. -från olika djur som han observerar
    i mikroskopet och beskriver.

  20. Här är det ett hårstrå från en gris-

  21. -som varken tycks ha
    märg eller porer.

  22. "Piggs-hair A seems
    to have neither pith nor pore."

  23. Det andra exemplet vi har
    är också från sextonhundratalet.

  24. Det är från Izaak Waltons klassiska
    bok om fiske, "The Compleat Angler".

  25. Det här är från femte upplagan 1676.

  26. Han skriver här att han hoppas kunna
    ordna en öring till någons frukost.

  27. "But I hope to fit him
    with a Trout for his breakfast."

  28. Som ni ser i de två exemplen
    har jag lagt till en liten lucka-

  29. -på subjektspositionen
    i infinitivfrasen i båda exemplen.

  30. Det är för att visa att det
    infinitiva verbet saknar ett subjekt.

  31. Eller snarare att det delar subjekt-

  32. -med det överordnade verbet
    seem och hope.

  33. Alltså att Piggs-hair A är subjekt
    både till seem och have i exempel 1.

  34. Och att pronomenet I är subjekt
    till både hope och fit i exempel 2.

  35. Man kan säga att
    de två satserna delar subjekt.

  36. Skillnaden
    mellan lyftning och kontroll-

  37. -handlar om hur subjektsdelningen
    går till. Det kommer jag in på nu.

  38. Om man skulle försöka sig på en
    satsdelsanalys av första exemplet-

  39. -skulle det kunna se ut
    ungefär så här.

  40. Först utgår vi från vilka predikat
    vi har i meningen.

  41. Vi har seem och have,
    som båda tar två argument.

  42. Seems argument visas här i blått
    och haves argument i rött.

  43. Som ni ser här har vi två subjekt-

  44. -varav bara ett av subjekten
    är utsatta i meningen.

  45. Om vi tänker på betydelsen i meningen
    är det bara ett av de här subjekten-

  46. -som har en semantisk roll
    i förhållande till sitt verb.

  47. Här är det subjektet till have-

  48. -som har en semantisk roll,
    nämligen rollen som ägare.

  49. Piggs-hair A äger eller har
    varken märg eller porer.

  50. Piggs-hair A har däremot ingen
    semantisk relation till verbet seem.

  51. Man kan säga att hela företeelsen
    eller hela propositionen-

  52. -att grishåret varken
    har märg eller porer-

  53. -är det som verkar eller "seems".

  54. Om vi skulle göra en liknande analys
    av det andra exemplet-

  55. -ser vi att mycket är sig likt.

  56. Här har vi också två predikatsverb.
    Hope och fit.

  57. Båda dessa tar ett subjekt.

  58. Men det finns en
    identifikationsrelation-

  59. -mellan subjektet till fit
    och subjektet till hope.

  60. Det här exemplet skiljer sig
    från det första exemplet-

  61. -på så sätt att här har båda
    subjekten var sin skild relation-

  62. -semantisk relation, till verben.

  63. Subjektet till hope har
    en upplevarrelation, kan man säga-

  64. -till verbet. Man upplever hopp.

  65. Medan subjektet till fit
    har en agentrelation.

  66. Man agerar eller gör något
    när man ordnar-

  67. -eller "fit" någonting med någonting.

  68. Det här när de två subjekten-

  69. -som har
    en identifikationsrelation...

  70. Om de har olika semantiska roller
    kallas det kontroll, inte lyftning.

  71. Ett sätt att testa om det
    handlar om kontroll eller lyftning-

  72. -är att se om man kan ersätta
    subjektet till huvudsatsverbet-

  73. -med ett icke-referentiellt subjekt.

  74. Detta kan man endast
    om det rör sig om lyftning-

  75. -för när det handlar om lyftning
    har subjektet ingen semantisk roll.

  76. Om vi ser på exempel tre här
    kan vi omvandla-

  77. -"Piggs-hair A seems
    to have neither pith nor pore"-

  78. -till "It seems that Piggs-hair A has
    neither pith nor pore".

  79. I exempel fyra tycks det däremot
    inte gå att omvandla-

  80. -"I hope to fit him
    with a Trout for his breakfast"-

  81. -till "It hopes that I fit him
    with a Trout for his breakfast".

  82. Om vi skulle sammanfatta
    inledningen här.

  83. Gruppen lyftning-till-subjekt-verb
    tar två argument.

  84. Ett subjekt och ett komplement-

  85. -som jag kallar XCOMP,
    vilket betyder ett öppet komplement.

  86. Alltså ett komplement
    som saknar en satsdel.

  87. Subjektet till
    lyftning-till-subjekt-verb-

  88. -är inte knutet
    till nån semantisk roll.

  89. Det är det som är speciellt
    med de här verben.

  90. Nu kan vi gå över till frågan
    om verbens historiska utveckling.

  91. Jag väljer här
    att göra en fallstudie med två verb.

  92. Det verbet som vi har
    än idag i engelskan, seem-

  93. -som kom in i engelskan som lånord
    under tolvhundratalet.

  94. Och dess betydelsemässiga föregångare
    i engelskan, Þyncan-

  95. -som finns i fornengelskan
    men även i medelengelskan.

  96. Vad krävs för att vi ska analysera
    nånting som ett lyftningsverb?

  97. Jo, verbet måste förekomma
    tillsammans med en infinitivfras.

  98. Den här infinitivfrasen måste ha
    den grammatiska funktionen XCOMP.

  99. Om vi söker i en fornengelsk korpus-

  100. -på verbet Þyncan
    tillsammans med infinitivfraser-

  101. -hittar vi femton meningar.

  102. Av de femton meningarna-

  103. -som då är
    möjliga lyftningskonstruktioner-

  104. -är det endast en som verkligen
    skulle kunna analyseras som lyftning.

  105. Övriga fjorton handlar nog istället-

  106. -om fenomenet som jag
    beskrev tidigare: kontroll.

  107. Här har vi ett exempel
    av abboten Aelfric-

  108. -från ett manuskript från tusentalet.

  109. "Sumum menn wile þincan syllic
    þis to gehyrenne."

  110. "Vissa män vill tyckas otroligt
    detta att höra."

  111. "Att höra detta
    måste verka otroligt för somliga."

  112. Här tycks det som att-

  113. -infinitivfrasen "att höra detta",
    þis to gehyrenne-

  114. -är subjekt till Þyncan.

  115. Men däremot kan man fråga sig
    vad som är subjekt till gehyrenne.

  116. Det tycks som om sumum menn
    är subjekt till gehyrenne här.

  117. Det är vissa män
    som det måste verka otroligt-

  118. -om de hör detta.

  119. Men sumum menn här har en semantisk
    relation till verbet Þyncan.

  120. Det har upplevarrollen.

  121. Det är de som upplever intrycket
    av att detta är otroligt att höra.

  122. Därför handlar det inte om lyftning
    utan om kontroll här.

  123. Det är i alla fall
    en analys av det hela.

  124. Så här ser det ut i 14 av 15 fall.

  125. Men vi har däremot ett fall
    där det tycks handla om lyftning.

  126. Här har vi exempel sex.

  127. "Swa Þaet me ÞynceÞ
    of gemynde beon Paulines wundor."

  128. "Så att mig tycks ur minne vara
    Paulinus mirakel."

  129. "Så att Paulinus mirakel
    tycks mig vara glömt."

  130. Här är det Paulinus mirakel
    som är subjekt.

  131. Det tycks vara subjekt både
    till Þyncan, alltså huvudsatsverbet-

  132. -och till den här infinitivfrasen
    "att vara ur minne", of gemynde beon.

  133. Detta tycks alltså
    handla om lyftning.

  134. En sak som problematiserar
    eller komplicerar det hela-

  135. -är att det är
    en översättning från latin.

  136. Och att den ligger ganska nära det
    latinska originalet som ges här nere.

  137. Många som har diskuterat meningen,
    till exempel David Denison-

  138. -menar att det här
    bör ses som en latinism.

  139. Något som inte är en naturlig del av
    engelskan, utan en inlånad struktur.

  140. I latinet har vi "ita ut Paulini
    miraculum memoriae defuisse videtur".

  141. "Så att Paulinus mirakel..."

  142. Sen har vi memoriae,
    'minnet', i dativ-

  143. -och infinitiven sakna.

  144. Och så har vi ett videtur
    som är verbet se-

  145. -i passiv konjunktiv.

  146. Förutom att vi har verbet vara
    i den engelska meningen-

  147. -och verbet saknas i den latinska
    så ligger de väldigt nära varandra.

  148. Som jag sa i början är ett test för
    att skilja lyftning och kontroll åt-

  149. -att se om det förekommer
    ett icke-referentiellt subjekt.

  150. Om man kan ersätta huvudsatsverbet
    med ett icke-referentiellt subjekt.

  151. Om man söker i korpusen
    på verbet Þyncan-

  152. -tillsammans
    med pronomenet it eller hit-

  153. -och tillsammans
    med en att-sats, en Þaet-sats-

  154. -så hittar vi två exempel. Bara två
    av kanske 200 meningar med Þyncan.

  155. I båda dessa-

  156. -tycks det inte handla om det
    icke-referentiella subjektet it/hit.

  157. Utan om ett anteciperande subjekt
    som hör samman med Þaet-satsen.

  158. Vi kan titta på mening sju.

  159. "Wel geradlic hyt eac þingð us"-

  160. -"þaet we herto
    gecnytton þa epactas."

  161. "Helt riktigt tycktes det oss också
    att vi härtill knöt dessa epakter."

  162. Epakter är tydligen skillnaden
    mellan ett solår och ett månår.

  163. En översättning man skulle kunna ha
    av detta är alltså...

  164. Man kan formulera det som att "det
    att vi härtill knöt dessa epakter"-

  165. -"tycks för oss helt riktigt".

  166. Alltså att det och att-satsen
    är samreferentiella.

  167. Och att meningen
    också utan pronomenet hit-

  168. -har alla sina nödvändiga argument.

  169. Om vi sammanfattar
    situationen för Þyncan-

  170. -har vi ett potentiellt exempel
    i fornengelskan-

  171. -men detta är troligen en latinism.

  172. Hit förekommer som anteciperande
    subjekt men inte icke-referentiellt.

  173. Det tycks alltså som att lyftning
    vad gäller verbet Þyncan-

  174. -inte är
    en naturlig del av fornengelskan.

  175. Om vi går in på medelengelskan
    istället, perioden runt 1100-

  176. -efter den normandiska invasionen
    fram till 1500-talet.

  177. Då försvinner verbet Þyncan
    i betydelsen 'vara', 'tyckas'.

  178. Andra verb kommer in istället
    i den här betydelsen.

  179. Som till exempel seem och appear.

  180. Seem kommer in på tolvhundratalet
    och verkar vara ett lånord-

  181. -från fornnordiskan,
    eller det danska tungomål-

  182. -som vi ska höra mer om senare idag.

  183. I fornnordiskan tycks det ha
    betydelsen 'vara passande', 'anstå'.

  184. Det är också denna betydelse
    som det har i början i engelskan.

  185. Man kan formulera det som
    'ge intrycket av att vara passande'.

  186. Men sen utvecklas också
    den här andra betydelsen.

  187. Verka/tyckas-betydelsen.

  188. Det är den som är intressant
    vad gäller lyftningskonstruktionen.

  189. Om vi tittar i medelengelskakorpusen-

  190. -har vi 30 meningar med verbet seem
    tillsammans med en infinitivfras.

  191. Till skillnad från Þyncan
    i fornengelskan-

  192. -har vi här ganska
    många och klara exempel på lyftning.

  193. Ett visas är i åtta: "Also no thing
    may seme to be wijsere"-

  194. -"no thing of more eloquence
    than is hooly scripture"-

  195. -"and the autours therof,
    that weren enspijrid of God."

  196. Här är det no thing som är subjekt-

  197. -och det tycks vara subjekt till både
    seem och infinitivfrasen be wijsere.

  198. Det här stöds också
    av att vi i medelengelskan-

  199. -hittar fall av icke-referentiella
    subjekt tillsammans med seem.

  200. Här har vi ett exempel i nummer nio:

  201. "And hyt semeth þat þese and
    none oþure schal come to heuene."

  202. Till skillnad
    från det fornengelska exemplet-

  203. -som jag analyserar
    som ett anteciperande subjekt.

  204. Givet att man säger
    att seem har två argument här-

  205. -så krävs det att man analyserar it-

  206. -som ett icke-referentiellt subjekt.

  207. Att seem tar två argument
    finns det mycket som tyder på.

  208. Vi har alltså sett
    att lyftningskonstruktionen-

  209. -utvecklas under slutet av 1300-talet
    och 1400-talet med verbet seem.

  210. Det är det man ser i korpusen. Hur
    kan det här ha gått till, egentligen?

  211. Den ursprungliga betydelsen
    handlar om att vara passande, anstå.

  212. Ett exempel är här i tio:

  213. "It semeth a kyng
    for to stand and dey."

  214. "Det anstår en konung
    att dö stående."

  215. Sen tycks vi ha ett antal
    betydelseförändringar hos seem.

  216. Det tycks som om betydelsen
    bleks och blir mer allmän.

  217. Detta är inget ovanligt fenomen
    vad gäller språk.

  218. Det här liknar väldigt mycket
    situationen för alla...

  219. Vi har hjälpverb och kopulaverb-

  220. -där många också har
    sitt ursprung i lexikala verb.

  221. Men att det sen sker en
    betydelsemässig blekning av dessa.

  222. Vi har först utvecklingen
    av betydelsen 'verka/tyckas'.

  223. Ett exempel till ges i elva,
    med en annan abbot.

  224. Aelred.
    "The seme that he withdraweth."

  225. "Dig tycks att han drar sig undan."

  226. Men sen har vi det här beteendet
    som lyftningsverb.

  227. Ett sätt att se på det-

  228. -är att betydelsen bleks ytterligare.

  229. Upplevarrollen som thee eller dig
    i elva hör ihop med-

  230. -förlorar sin anknytning till
    en av argumentsplatserna för verbet.

  231. Den här lyftningskonstruktionen...

  232. Man skulle kunna se det
    som att vi har två strategier-

  233. -som man kan fylla
    den tomma argumentsplatsen med.

  234. Antingen kan man fylla den med det
    icke-referentiella subjektet hit/it.

  235. Eller så lyfter man upp subjektet
    i det underordnade verbet-

  236. -till subjektsplatsen för seem.

  237. Det är vad som visas i tolv här.

  238. Om vi skulle sammanfatta situationen
    för medelengelskan ser vi att-

  239. -lyftning-till-subjektskonstruktionen
    etableras för seem på 13-1400-talet.

  240. Under den perioden
    förekommer verbet också-

  241. -tillsammans med det
    icke-referentiella subjektet it.

  242. Om jag skulle sammanfatta
    hela presentationen idag-

  243. -har vi en syntaktisk distinktion
    mellan lyftnings- och kontrollverb.

  244. I fornengelskan finner vi
    kontrollverb men inte lyftningsverb.

  245. Vi har nåt exempel på lyftning, men
    bara i nära översättning från latin.

  246. Lyftning-till-subjektskonstruktionen
    verkar etableras i medelengelskan.

  247. Det verkar höra ihop med utvecklingen
    av de icke-referentiella subjekten.

  248. Och detta var vad jag hade att säga.

  249. Tack, Rickard. - Då är det
    fritt fram att ställa frågor.

  250. Jag tänkte på vad du sa
    om testet med it plus en att-sats.

  251. Jag tänker på en svärm av modernare
    lyftningsverb, om de nu är det.

  252. Ett verb som tend, svenska tendera,
    är ju av samma skrot och korn-

  253. -men funkar dåligt
    med det här it-testet.

  254. Man kan säga "It..."

  255. Detsamma gäller risk,
    och kanske några andra sådana.

  256. Kommer man då att få anta
    existensen av underliggande former-

  257. -för att få det kriteriet
    för ett lyftningsverb att fungera-

  258. -som man skulle vilja att det gör?

  259. Ursäkta.
    Omformulera slutet på frågan.

  260. Om det går
    med "It seems that he's tired".

  261. "It tends that he's tired"
    blir konstigare.

  262. Jag tror att det finns
    en hel skala av acceptabilitet här.

  263. På något sätt verkar de här verben
    fungera på samma sätt. Vad säger du?

  264. Seem är ett praktexempel på att det
    funkar med mängder av konstruktioner.

  265. Medan modernare verb
    som tend och kanske också risk...

  266. "It risks that he likes porridge."
    "Han riskerar att tycka om gröt."

  267. Ja, vad säger du om detta?

  268. Det är en väldigt
    intressant frågeställning.

  269. De här lyftningsverben
    som vi har i engelskan-

  270. -utvecklas under olika tidsperioder.

  271. Vi har verbet seem, som ganska tidigt
    blir till ett lyftningsverb.

  272. Men vi har andra verb.

  273. Appear, till exempel. Ganska tidigt,
    men inte exakt samtidigt som seem.

  274. Och vi kan tänka oss att vi har
    verb i dagens engelska-

  275. -som är på väg att bli lyftningsverb.

  276. För vi har den här tendensen i språk-

  277. -att verb bleks i sin betydelse.

  278. Och fungerar mer och mer-

  279. -som till exempel
    kopulaverb som verbet be, att vara.

  280. Eller som hjälpverb.

  281. Det kan vara så att vi har verb
    som har kommit lite olika långt-

  282. -i den här utvecklingen
    av lyftningsverbsegenskaperna.

  283. De kanske har kvar lite. Det kanske
    inte är helt semantiskt tomt-

  284. -på den här subjektsplatsen.

  285. Utan att den ändå är lite knuten
    till nån semantisk roll, kanske vag.

  286. Men att det på något sätt
    är en skala där.

  287. Där verben
    har kommit lite olika långt.

  288. Risk och tend kanske är på väg-

  289. -att bli
    riktiga lyftningsverb som seem.

  290. För att haka på. Det är lite lurigt
    med den sortens omskrivningstester.

  291. Om det man vill fånga är nån sorts
    egenskap hos de här verben-

  292. -att de inte delar ut nån semantisk
    roll till sitt subjekt och så vidare.

  293. Om man har som krav att de ska kunna
    skrivas om till konstruktioner-

  294. -med formellt subjekt och att-sats.

  295. Då är det egentligen det definitionen
    fångar. Vilka verb kan skrivas om så?

  296. Det är inte självklart
    att det sammanfaller helt och hållet-

  297. -med vilka verb som inte delar ut
    en semantisk roll till sitt subjekt.

  298. Omskrivningstesterna är tydliga och
    slagkraftiga och visar ofta något.

  299. Men de kan också vara lite förrädiska
    och svarar inte alltid på rätt sak.

  300. Så jag tror att du gör rätt
    som grundar det i en djupare analys.

  301. Det är nog stort överlapp
    mellan lyftningsverb-

  302. -och sånt som går att skriva
    med formellt subjekt.

  303. Men jag tror inte att kategorierna
    är helt överensstämmande.

  304. Många hjälpverb analyseras ibland
    som lyftningsverb på samma sätt.

  305. Att de temporala hjälpverben
    egentligen kanske är lyftning-

  306. -medan de modala
    mer är kontrollverb, eller så.

  307. Jo.

  308. Man kan fråga sig:

  309. Är till exempel ett modalt hjälpverb
    som may ett lyftningsverb?

  310. Är kopulan be
    egentligen ett lyftningsverb?

  311. Där tycks det finnas
    vissa syntaktiska skillnader-

  312. -mellan seem
    och den här kategorin i engelskan-

  313. -som man brukar kalla auxiliaries.
    Hjälpverbskategorin.

  314. Till exempel kan man
    med de flesta hjälpverb-

  315. -ha subjekt-verb-inversion.

  316. Vilket man kan säga...

  317. "Is he happy?"
    kan man säga som fråga-

  318. -där istället för "He is happy"-

  319. -har subjektet
    och hjälpverbet där bytt plats.

  320. Men man kan inte säga
    "Seems he happy?"

  321. Det fungerar inte så bra.

  322. Men den här frågan
    om omskrivningstester-

  323. -det är
    en intressant fråga att tänka på.

  324. För på något sätt har vi ju...

  325. "It seems that..."

  326. "It seems that it happened."

  327. Eller
    "It seems that he did something".

  328. Kontra
    "He seems to have done something".

  329. Det är två skilda mönster-

  330. -som genom att vara två skilda
    mönster skulle kunna ha etablerat-

  331. -ett visst antal egenskaper för sig.

  332. Som gör att de
    kan användas i olika sammanhang.

  333. Även om de mer eller mindre har
    samma sanningsvillkorliga betydelse-

  334. -skiljer sig saker mellan dem,
    för att de är skilda mönster.

  335. Men...

  336. Om man ändå vill ta fasta på
    det här att de har samma betydelse-

  337. -så är ett sätt
    att göra en analys av dem-

  338. -att koppla dem till varandra.

  339. Att koppla dem till en underliggande
    struktur som de båda kommer ifrån.

  340. Tack. Tiden rullar på, så vi får
    tacka Rickard för den utläggningen.

  341. Och så går vi vidare.

  342. Textning: Charlotta Jonasson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det luriga med lyftningsverb

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Har du koll på vad som är lyftning och vad som är kontroll i den snåriga grammatikvärlden? Det har Rickard Ramhöj, doktorand på Göteborgs universitet, som här berättar om sin forskning om utvecklingen av lyftningsverb i den engelska språkhistorien. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Engelska
Ämnesord:
Engelska språket, Grammatik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Grammatik i radikal förändring

Hon har mat ätit. Den här ovanliga ordföljden var alldeles självklar på 1500-talet i Sverige. Vårt språk och grammatik har radikalt förändrats under årens gång. Här talar Erik Magnusson Petzell, forskare vid Institutet för språk och folkminnen, om sina upptäckter. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Det luriga med lyftningsverb

Har du koll på vad som är lyftning och vad som är kontroll i den snåriga grammatikvärlden? Det har Rickard Ramhöj, doktorand på Göteborgs universitet, som här berättar om sin forskning om utvecklingen av lyftningsverb i den engelska språkhistorien. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Ett språkhistoriskt mysterium

Negationsharmoni i de germanska språken. Det är melodin för Henrik Rosenkvist, språkforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar han om sina många upptäckter i de gamla folkspråken. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Oväntade grammatiska bestämdheter

I dagens språk finns spår av urgamla grammatiska mönster. Här berättar Camilla Wide, professor vid universitet i Åbo, om oväntade bestämdheter i det svenska språket. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Hur skapas grammatik?

Grammatik är klistret som håller ihop orden. Det är den förklarande tesen som Evie Coussé och Peter Andersson berättar om i sin föreläsning. Här talar de om nya och oanade dimensioner inom grammatikens fält. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

50 nyanser av modala hjälpverb

Hur ser utvecklingen ut för verben idag? Marika Lagervall, språkforskare vid Göteborgs universitet, berättar här om grammatikens utveckling. Hon menar att verben befinner sig i en ständigt pågående förändringsprocess och utvecklas med trenderna i språket. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Tala med donsk tunga

Donsk tunga heter det äldsta nordiska språket, som talades av alla runt Nordsjön. Det var ett språk för hela Norden som tog sitt namn från Danmark. Här berättar professor Tore Janson om vårt språkliga ursprung och poängterar att svenska inte blev ett särpräglat eget språk förrän på 1300-talet. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer engelska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Amira Time

Follow the smell

Amira letar febrilt efter sin kurs. Tillslut får hon rådet att följa doften för att hitta rätt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Radio Popreel

Hollywood and Bollywood

Var produceras det mest film, i Hollywood eller Bollywood? Vi får se vad som skiljer den indiska filmberättartraditionen från den västerländska, och följer med in bakom kulisserna. Game of thrones baserar sig på bokserien Sagan om is och eld, skriven av författaren George R.R. Martin. Här berättar han om sina år i Hollywood.