Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Föreläsningar och samtal från Specialpedagogikens dag 2015. Inspelat den 25 mars 2015 vid Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015 : Elevsamtal vid utredningDela
  1. Hej.

  2. Som sagt var
    så har jag jobbat på institutionen-

  3. -och jag ska berätta om samtal-

  4. -precis det som Anders pratade om
    tidigare.

  5. Jag har funderat mycket
    på det här med samtal.

  6. Det blev en del av mitt avhandlings-
    arbete att tänka kring-

  7. -hur man lyssnar på barn.

  8. Min avhandling handlar om tonårs-
    flickor som berättar om att vara-

  9. -eller inte vara i behov
    av särskilt stöd.

  10. Det är en longitudinell studie,
    så jag träffade ett antal flickor-

  11. -från när de var tretton år-

  12. -och de sista träffarna var
    när de var sexton, sjutton år.

  13. De berättade om vad de tyckte
    om vad de fick för hjälp-

  14. -och vad det var
    de inte pratade om.

  15. Men jag kommer inte att ge
    så många detaljer från min studie.

  16. Det får man vänta till
    den 5 juni för att ta del av.

  17. Men jag kommer att ge exempel-

  18. -på hur man kan tänka kring
    när man pratar med barn-

  19. -utifrån exempel som jag fått-

  20. -från specialpedagogstudenter
    som jag haft under de här åren-

  21. -när jag jobbat med undervisningen.

  22. Upprinnelsen till min studie handlar
    väldigt mycket om-

  23. -Barnkonventionen och rätten
    att barn ska bli lyssnade på-

  24. -och att man ska
    ta deras åsikter på allvar-

  25. -och hantera det i situationer
    när de ska vara med och påverka.

  26. Som lärare är ju uppdraget mycket-

  27. -att försöka motivera elever
    till saker-

  28. -och få dem med på noterna.

  29. Om de inte vill vara med på noterna,
    hur gör man då?

  30. Man kan inte bara tänka "Ja, ja,
    vill du inte, så vill du inte."

  31. Där tycker jag att man hamnat i ett
    dilemma och det blev mitt område.

  32. Hur gör man när man lyssnar?

  33. Och vad betyder det att elever
    är experter på sin situation-

  34. -och att deras åsikter kring
    utformningen av åtgärdsprogram-

  35. -ska vara av stor betydelse för att
    de insatser man genomför ska lyckas?

  36. Förutom att jag intervjuade
    de här flickorna-

  37. -så efter att jag genomfört
    alla de här intervjuerna-

  38. -så samlade jag in de åtgärdsprogram
    som skolan hade upprättat för dem.

  39. Jag har tittat och analyserat.

  40. Vad är det de har uttryckt
    under de här åren i sina berättelser?

  41. Vad finns det för nånting
    som skolan fått syn på-

  42. -som de berättat där och hur
    stämmer berättelserna med varandra?

  43. Väldigt mycket,
    när det gäller skolans uppdrag-

  44. -är att möta alla barn
    i den ordinarie undervisningen.

  45. Det finns mycket lagtexter
    som reglerar det här.

  46. En viktig text handlar om planering
    och genomförande av undervisningen.

  47. Det handlar om hur lärare behöver
    ta fasta på elevernas erfarenheter-

  48. -föreställningar och utmana dem-

  49. -och göra en intresseväckande
    och rolig undervisning.

  50. Sen finns det ganska många elever
    som inte uttrycker vad de tycker.

  51. De tycker de är jobbigt
    att prata på lektioner.

  52. Då är frågan: Hur får lärarna tag i
    de berättelserna och erfarenheterna?

  53. Det är det jag vill prata om
    väldigt mycket.

  54. Det är också ett allmänt stöd
    som alla lärare ska hantera.

  55. Läraren måste ständigt bedöma
    om undervisningen behöver anpassas-

  56. -så att den på bästa sätt möter varje
    elevs behov och förutsättningar.

  57. Vi vet att båda barns och vuxnas
    kommunikativa kompetens varierar-

  58. -beroende på sammanhanget.

  59. Vi vet också att
    "som vi ropar i skogen får vi svar".

  60. Det vi frågar barn om svarar de på.

  61. Väldigt många barn är vana vid
    att vuxna ställer kontrollfrågor.

  62. "Kommer du ihåg vad vi hade för läxa?
    Kommer du ihåg saker och ting?"

  63. Elevers önskan att visa
    att de fattat grejen-

  64. -handlar om sättet vi frågar.

  65. Det kan vara mer att de försöker
    svara det vi hoppas.

  66. De tänker att de vuxna blir nöjda
    om de visar att de förstått.

  67. Det blir också ett hinder om vi vill
    veta vad de faktiskt tycker-

  68. -inte bara om de har uppfattat
    det jag tycker och tänker.

  69. Sen har Barnrättskonventionen
    konstaterat-

  70. -att svenska elever inte riktigt vet
    vad det är möjligt att ha åsikter om.

  71. Även där blir det
    vad vi som vuxna förmedlar-

  72. -och frågar kring och vårt sätt
    att fråga barnen om saker-

  73. -som avgör vad de berättar för oss.

  74. Att lyssna istället för informera...
    När man läser många lagtexter-

  75. -och speciellt dem som handlar
    om hur man jobbar med stödinsatser-

  76. -och med tidiga stödinsatser...

  77. Väldigt mycket springer ur varför
    ingen gjorde nåt tillräckligt tidigt.

  78. Det är viktigt att göra det tidigt.
    "Ingen sa nånting."

  79. Där tror jag att det ibland
    kan hindra oss från att lyssna-

  80. -för vi är väldigt måna om
    att informera om hur det ligger till-

  81. -och förklara varför det är viktigt
    att göra på det här sättet.

  82. Det här med att samtala...

  83. Till vardags samtalar vi mycket
    utifrån anknytningsteorin.

  84. "Hur är det med dig i dag? Allt bra?"

  85. Det är ett sätt att ställa frågor.
    Vi kan säga: "Hur trivs du i skolan?"

  86. Då har vi begränsat samtalsområdet
    till trivseln.

  87. Motsvarande fråga kan vara:
    "Hur har du det i skolan?"

  88. Vi ger genast större utrymme
    för eleven själv att berätta-

  89. -vad han vill ta upp med oss.

  90. Viktiga processord
    när man ska prata med barn-

  91. -är "vad", "när", "vilket".

  92. När de börjar berätta måste vi också
    vara noga-

  93. -med att understryka. "Berätta mer!
    Få höra! Förklara! Beskriv!"

  94. Det är ord som visar
    att vi vill höra vad du berättar.

  95. Jag vill inte bara förklara
    hur saker och ting ligger till.

  96. Jag vill höra hur du ser på det här.

  97. En sak som kan vara bra att tänka på
    är att undvika att ge alternativ.

  98. "Tycker du det eller det?"
    Eller ställa flera frågor på en gång.

  99. Ibland kan det...
    Ingenting av det här är...

  100. Ibland kan det vara bra att få välja
    mellan två alternativ-

  101. -men det är ändå en liten sak
    man kan uppmärksamma.

  102. Ett bra sätt när man ska fråga elever
    om saker-

  103. -hur de har det,
    är att göra klassrumsobservationer.

  104. Som specialpedagoger har ni säkert
    gjort många klassrumsobservationer-

  105. -och vet att man ser väldigt mycket
    om vilka arbetssätt som används-

  106. -och olika samspelssituationer.

  107. Så gjorde jag också under min studie.
    Jag besökte flickorna i klassrummen-

  108. -för att kunna ställa frågor.
    "Hur blev det här för dig?"

  109. För att kunna ställa lite mer
    specifika frågor-

  110. -om vad de hade varit med om
    och höra vad de tyckte.

  111. Jag jobbade mycket med att ställa
    frågor kring att man fick jämföra.

  112. "När du gjorde det, hur blev det då?"

  113. De fick berätta och förklara
    mer detaljerat-

  114. -och hjälpa mig att förstå saker.

  115. Det var mycket som jag tyckte
    var ganska odramatiskt-

  116. -som de tyckte var väldigt jobbigt,
    dramatiskt och pinsamt.

  117. Barn och vuxna kan ju uppfatta saker
    väldigt olika.

  118. Just därför blir det särskilt viktigt
    att fråga hur barnet uppfattar det.

  119. Jag tänkte på det Anders sa...

  120. På 80-talet var man upptagen
    med vad individen hade.

  121. Ändå är det viktigt att komma ihåg-

  122. -hur individen har det,
    som individen agerar i gruppen.

  123. Att fundera kring hur individen
    tycker om att vara i gruppen-

  124. -och se hur individen har det-

  125. -blir en väldigt viktig pusselbit
    när man gör en utredning-

  126. -och ska försöka tänka ut insatser-

  127. -som kan gynna den speciella,
    specifika individen.

  128. När jag håller i samtal-

  129. -brukar jag tänka på samtalet
    i tre faser.

  130. I en inledande fas berättar jag
    om samtalsformen vi ska använda-

  131. -och att jag är intresserad
    av att veta vad eleven tycker.

  132. Jag pratade om öppna frågor,
    jag ska återkomma till det.

  133. En viktig sak som jag upptäckte
    när jag hade mina intervjuer...

  134. När jag gjorde pauser för att låta
    flickorna få tid att tänka efter-

  135. -kunde de bli oroliga
    och tänka att deras svar inte dög.

  136. De försökte komma med nåt annat
    som skulle göra mig mer nöjd.

  137. Så är det ofta i skolan
    har man sett i forskning.

  138. När eleven svarar på en fråga-

  139. -om det inte riktigt är den fråga
    som läraren tänkt sig svaret på-

  140. -så blir det tyst några sekunder och
    så: "Nja, finns det fler förslag?"

  141. Och just pausen funderade jag på
    om jag triggade i gång minnena med.

  142. "Nu vart det inte rätt, nu fortsatte
    hon inte med nästa fråga."

  143. En annan viktig sak som jag kände
    var betydelsefull-

  144. -var att de skulle få veta
    hur långt samtalet skulle bli.

  145. En del berättade
    när de hade utvecklingssamtal-

  146. -att har man särskilda behov får man
    prata längre, och det är jobbigt.

  147. En del av flickorna tyckte
    att det räckte med en halvtimme.

  148. Andra hade inga tydliga önskemål
    om hur länge de ville prata.

  149. Men oavsett lät jag aldrig samtalen
    pågå längre än en timme.

  150. En halvtimme tyckte en del
    var alldeles tillräckligt.

  151. Jag blev lite orolig för hur jag
    skulle få information till studien-

  152. -men när jag tittade på hur deras
    berättelser finns med i resultatet-

  153. -så har det inte spelat nån roll.

  154. På en halvtimme hinner man berätta
    ganska mycket-

  155. -om man hittar en bra stämning.

  156. När man börjar,
    i den inledande fasen-

  157. -så är det bra att känna på varandra,
    på stämningen och dagsformen-

  158. -visa sig lite för varande. Jag
    frågade vad de gjorde på fritiden.

  159. Det gav också en inblick i vilka
    deras styrkor och intressen var.

  160. Det är också en viktig del
    när vi ska utforma undervisningen-

  161. -utifrån elevens styrkor
    och intressen.

  162. Aktivt lyssnande.

  163. Det allra viktigaste tror jag är...
    Det finns väldigt många tekniker-

  164. -som jag kommer att prata om,
    det här med öppna frågor och så.

  165. Men det som jag tror är det allra
    viktigaste är en empatisk hållning.

  166. När man provar nya sätt att samtala,
    så har man mycket att tänka på-

  167. -men lyckas man förmedla
    en empatisk hållning-

  168. -där man verkligen visar
    att man är intresserad av att lyssna-

  169. -så har man kommit jättelångt.
    Då får man veta mycket saker.

  170. Men när jag analyserade mina
    intervjuutskrifter märkte jag-

  171. -märkte jag hur viktigt det är att
    använda samma betydelsebärande ord-

  172. -som flickan sa.

  173. Om flickan sa "Det är kul att läsa"-

  174. -och jag sa "roligt"-

  175. -så upptäckte jag
    att det inte blev så mycket mer sagt.

  176. Men om jag också sa "kul",
    så fortsatte dialogen.

  177. Det var väldigt viktigt för en del.

  178. När jag hade gjort sex intervjuer
    så läste mina handledare det och sa:

  179. "Det märks
    när du blir varm i kläderna."

  180. På vissa intervjuer hade jag gjort
    mer av de här reflektionerna-

  181. -och det var
    den första intervjun jag gjorde.

  182. Det visar också att det beror på
    vad flickan som man pratar med gör.

  183. Det händer nåt med mig beroende på
    hur den jag pratar med reagerar.

  184. Vissa intervjuer eller vissa samtal
    blir mer krävande-

  185. -och det blir ännu mer betydelsefullt
    om vi är duktiga på att vara lyhörda-

  186. -på att använda samma
    betydelsebärande ord som eleven.

  187. Ett sätt att göra...

  188. I början kan det vara svårt
    att komma ihåg öppna frågor-

  189. -betydelsebärande ord,
    och att sen sammanfatta det jag hört.

  190. Man kan ligga lite lågt
    tills man känner sig bekväm med det.

  191. Men det är bra att missuppfatta.

  192. Jag kunde fråga: "Har jag fattat
    dig rätt, är det så här du tycker?"

  193. Det blev också ett sätt att förmedla
    att man verkligen vill lyssna-

  194. -på det personen har att berätta.

  195. Om vi nu kommer till extra
    anpassningar, som rubriken löd-

  196. -så tänkte jag ge lite exempel.

  197. Det här nya begreppet finns
    i Skollagen-

  198. -för att man ska kunna göra insatser
    som gör skillnad-

  199. -utan att alltid behöva definiera det
    som ett särskilt behov.

  200. Ett exempel på extra anpassningar-

  201. -är att hjälpa en elev planera och
    strukturera ett schema över dagen.

  202. Eller digital teknik av olika slag.

  203. Här tycker jag att man upptäcker
    att det finns oerhört mycket-

  204. -som kan hjälpa många elever.

  205. Gör att kunna göra det behöver vi
    också kunna prata med dem-

  206. -och höra vad de tycker är svårt.

  207. Vi får inte bli snabba att förklara
    det är viktigt att passa tider-

  208. -eller göra si eller så. Det viktiga
    är att förstå varför det inte går.

  209. De flesta elever vet
    hur de skulle vilja ha det.

  210. Och... Jag ska bläddra tillbaka,
    jag ska ge ett exempel.

  211. Att...

  212. Jo, under den här kursen
    som jag har jobbat med

  213. -har vi haft många elever som...

  214. När specialpedagogerna och lärarna-

  215. -har utrett några barn
    som de har jobbat med-

  216. -så har det varit det här med att
    kunna planera och dra slutsatser...

  217. "Vad var det vi skulle göra?"
    De sakerna har de upptäckt-

  218. -att eleverna tycker är svårt.

  219. Då har vi jobbat med nåt
    som många kanske känner till-

  220. -flippade filmer.

  221. Upprinnelsen handlar om att man...

  222. Läraren gör en kort mini-föreläsning-

  223. -om till exempel ett Youtube-klipp.

  224. Eleverna tittar på det
    innan lektionen-

  225. -och under lektionen diskuterar vi
    och pratar och jobbar med det.

  226. När vi jobbat med flippade filmer
    så har vi mer koncentrerat oss-

  227. -på att ge eleven information-

  228. -för att kunna förstå
    vad det är vi ska göra.

  229. Många tycker att det är jobbigt
    att behöva fråga flera gånger.

  230. Många får till och med assistentstöd
    och man har extra lärare-

  231. -som hjälper dem att komma fram till
    vad det var man skulle göra.

  232. Det är mycket ny information
    som de ska hålla i minnet.

  233. Där kan en filmflipp på en Ipad-

  234. -hjälpa väldigt många barn.

  235. Nån student berättade hur...

  236. Hon hade en elev som inte hade
    svenska som modersmål-

  237. -och när man skulle skriva ner läxan
    var det svårt.

  238. Hon gjorde en film på sin mobilkamera
    och sa:

  239. "På den här sidan, i den här rutan,
    det är viktigt."

  240. "På provet ska ni kunna det här."

  241. Hon pekade och visade
    med bara sin mobil.

  242. Det tog inte längre stund
    än den stund hon höll uppe mobilen.

  243. Men för flickan betydde det
    otroligt mycket-

  244. -att slippa vara orolig för att man
    inte hunnit uppfatta läxan.

  245. En viktig sak när man samtalar
    med barn-

  246. -och vill vara noga med att visa
    att man lyssnar...

  247. Då är det viktigt att det eleven får
    förtur på att definiera sin tillvaro.

  248. Under observationer ser man mycket-

  249. -och om man glömmer att fråga
    hur eleven uppfattar det här-

  250. -så blir det lätt att man börjar
    diskutera vad som var sant.

  251. Jag gjorde misstaget
    under en diskussion-

  252. Jag utgick från att vi uppfattat det
    på samma sätt. Det blev inte bra.

  253. Likadant om jag utgick från att vi
    kom ihåg att vi pratat om samma sak.

  254. Men sen sa jag:
    "Förra gången pratade vi om det här."

  255. "Hur ser du på det här nu?"

  256. Jag berättade, i stället för att vara
    så snabb att tala om...

  257. Det blev så lätt att jag talade om
    vad jag gjorde-

  258. -i stället för att utgå från att-

  259. -nu är det elevens upplevelse
    som jag vill ta del av.

  260. Ett annat exempel på extra
    anpassningar är digital teknik.

  261. Det kan vara jättebra,
    och de här flippade filmerna-

  262. -kan göra jättestor skillnad
    för en elev, som jag nämnde tidigare.

  263. Likadant att ge stöd
    för att sätta i gång arbete.

  264. Där har jag ett exempel. En pojke
    tyckte det var väldigt jobbigt...

  265. Han gick på bildundervisning.

  266. I stället för att göra det läraren
    sa åt honom-

  267. -gjorde han nåt helt annat.

  268. De skulle sitta i ring och berätta om
    sina bilder. Det ville han inte-

  269. -utan han kröp under bordet och blev
    lite udda i de andra barnens ögon.

  270. Han var i tioårsåldern. Då började
    hon skicka SMS till pojkens mamma.

  271. "Nästa gång när vi träffas
    ska vi jobba med collage."

  272. "Vi kommer att sitta i ring.
    Nya barn i gruppen ska berätta"-

  273. -"om sig själva utifrån bilden."
    När han kommer till den träffen...

  274. Han har med massor av bilder. Han har
    förberett fast ingen annan gjort det-

  275. -och jobbar intensivt med samma
    uppgifter som de andra barnen-

  276. -för första gången.

  277. Så där gick det.
    Väldigt bra gick det för honom.

  278. Vid tredje eller fjärde tillfället-

  279. -hade hon inte hunnit skicka SMS
    till hans mamma.

  280. Då kom han:

  281. "Min mamma fick inget SMS av dig
    i veckan."

  282. I stället för att förklara sig
    sa hon så här:

  283. "Du saknade SMS:et?" "Ja." Och så
    bestämde de att de skulle fortsätta.

  284. Jag tänkte på det som är viktigt
    över huvud taget-

  285. -när vi gör insatser.

  286. Att också tänka på
    ett utvecklingsscenario.

  287. En sån här gång kan det bli: "Hur
    gick det fast du inte fick SMS?"

  288. Kanske kan vi peka
    på nån framgång.

  289. Det kanske ändå fungerade för pojken.
    Det vet jag inte.

  290. Jag träffade inte läraren efteråt-

  291. -men det kan hända
    att det funkade ganska bra.

  292. Kanske ska vi inte alltid tänka:
    "Den här eleven behöver det här"-

  293. -"och så ska det vara i alla tider."

  294. Eller så ger vi insatsen tills eleven
    är botad och sen tar vi bort den.

  295. Utan kanske, vid rätt tillfälle,
    kan vi minska insatsen.

  296. Vi kan prova hur det går
    med att SMS:a varannan gång.

  297. Och så gör vi en utvecklingsplan
    på hur ofta vi ska göra insatser.

  298. Att vi inte alltid bara... Det blir
    också ett sätt att väcka hopp.

  299. Hopp om en utveckling och att
    kunna bli mer och mer självständig.

  300. Och som Anders sa: Hur viktigt
    är det inte med självförtroende-

  301. -och att känna att man ingår i samma
    sammanhang som de andra i gruppen?

  302. Hypotetiska frågor.
    När flickorna pratade om saker-

  303. -som de tyckte var bekymmersamma...

  304. Ett sätt att i stället för att...

  305. Jag som lärare hade gärna
    velat säga uppmuntrande saker.

  306. "Det blir nog bra, det här."

  307. I stället försökte jag jobba
    med processinriktade frågor.

  308. "Vad vill du att läraren gör"?

  309. "Tror du att läraren förstod
    att du ville det?"

  310. "Vad tycker läraren att du kan?"

  311. "Tycker alla andra att det är lätt
    att göra det här?"

  312. Det kan vara viktigt
    att vila från svåra ämnen.

  313. Det var viktigt för mig också,
    att få en liten paus i det där.

  314. Att tänka på öppna frågor
    och att göra rätt.

  315. Då var det bra att återvända
    till den inledande fasen-

  316. -och deras idrottsintressen
    och sånt de hade berättat om-

  317. -om situationer som de gillade
    och behärskade.

  318. Då blev det också tillfälle
    att göra jämförelser-

  319. -mellan de olika situationerna.

  320. Många pratade
    om att de lätt glömmer saker.

  321. "Hur funkar det på träningen, då?
    Hur kommer du ihåg då?"

  322. "Jaha, gör du så? Är det nåt
    du skulle kunna göra i skolan också?"

  323. Så började vi hitta utrymmen
    att diskutera...

  324. Vad var det för strategier
    de redan hade?

  325. Man kan också prata om sånt som-

  326. -att kunna generalisera en kompetens
    från ett sammanhang till ett annat.

  327. Om man inte förklarar för snabbt.

  328. Det är viktigt att göra på det
    finurliga sätt som just jag tänkt ut.

  329. Och det här att belysa "både och"
    eller "antingen eller".

  330. Det blir också ett tillfälle
    vid sammanfattningarna.

  331. "Har jag fattat rätt, att ibland är
    det så här, men ibland funkar det"?

  332. "Hur kommer det sig, tror du?"
    Och så får de fortsätta fundera-

  333. -och utifrån det så får vi
    ganska mycket information-

  334. -för att kunna ge en insats
    som också motsvarar-

  335. -det eleven är intresserad
    av att ta del av-

  336. -och som passar bra för eleven.

  337. Ja! "Släpp in mig!"
    Det handlar om att passa tider.

  338. Det handlar om att antingen
    passa tider eller...

  339. Många elever har svårt
    att komma i tid.

  340. Det har jag ett roligt exempel på-

  341. -från en specialpedagog som var
    duktig på att föra samtal med barn.

  342. Det var yngre barn i lågstadiet.
    Det var en pojke.

  343. Han tyckte det var jättejobbigt
    att komma när alla andra tittade.

  344. Då stod hon och pojken i klassrummet
    och berättade för klasskamraterna.

  345. "Är det nån som har nån idé?"

  346. Då var det en flicka...
    Jag tror att de gick i tvåan.

  347. Det som hände var att han
    inte ville komma till skolan alls-

  348. -om han kom för sent, han tyckte det
    var jobbigt när alla tittade.

  349. Då sa flickan:
    "När han kommer kan ju vi blunda"-

  350. -"så slipper han känna
    att alla tittar på honom."

  351. Specialpedagogen frågade:
    "Vad tror du om det?"

  352. Han tyckte det kunde vara värt
    att pröva.

  353. Sen knackade det på dörren
    och fröken såg att det var han.

  354. "Blunda!" Och så kom han in.
    Han satte sig. "Nu får ni titta."

  355. Och så fortsatte lektionen.
    Så det kan finnas lösningar

  356. Kan ni tänka er nån vuxen som skulle
    kunna komma på en sån idé?

  357. Det handlar om när barnen hjälps åt-

  358. -och tillsammans tänker ut
    hur vi kan lösa saker.

  359. För alla barn har varit med
    om besvärliga saker.

  360. Det handlar om hur vi vuxna
    ställer frågan.

  361. Motsatsen till "släpp in mig"
    kan ju handla om-

  362. -när man bestämmer sig...

  363. Det är ett ganska vanligt sätt att
    också möta speciellt tonåringar-

  364. -som kommer indrällande,
    det har vi ju till och med...

  365. Är det Pisa-undersökningen? Sveriges
    skolbarn är sämst på att passa tider.

  366. Det har t.o.m. kommit med i Skollagen
    att man av disciplinära skäl-

  367. -får stänga ute elever vissa stunder.

  368. Det kanske är ett alternativ till
    att låsa dörren, att börja diskutera.

  369. "Hur ska vi göra då?"

  370. Jag kan tänka mig att en reaktion
    på att man väsnas så mycket-

  371. -är att visa att man är oberörd
    och självständig.

  372. Men det kanske finns andra sätt
    att lösa situationen på.

  373. Avslutningsfasen i samtalet.

  374. Där är det också bra att tala om,
    börja runda av samtalet.

  375. Jag har märkt att det var skönt
    att ta en lite längre avslutningsfas.

  376. Var det 30 minuter så blev det bara
    under fem minuter man rundade av-

  377. -men att prata om att
    "nu har vi pratat ganska länge"...

  378. Då blir det också tillfälle
    att sammanfatta.

  379. Då tyckte jag att tidsaspekten
    var en bra utgångspunkt.

  380. "Hur kändes det att prata i dag?"

  381. "Hur var det innan, hur tänkte du
    att det skulle vara? Hur blev det?"

  382. "Och hur var det under tiden?"

  383. Sen är det viktigt att när vi pratat
    om saker som kan kännas jobbiga-

  384. -och svåra att tänka kring-

  385. -att verkligen avsluta
    med ett neutralt samtalsämne.

  386. Jaha, här kommer den här!

  387. Tre faser. Inledande fas, tidsram-

  388. -syfte och berätta om samtalsformen.

  389. Arbetsfas med öppna frågor,
    reflektioner och sammanfattningar.

  390. Och sen den avslutande fasen.

  391. Vårt samtal, då?
    Jag har gjort en liten ring där.

  392. Det som både jag och mina studenter
    kämpar med ganska mycket-

  393. -är att lyssna mer än att prata
    själv. Jag vet ju vad jag tycker.

  394. När man spelar in sig själv blir man
    snopen av att bara få höra sig själv.

  395. Det var ju faktiskt vad eleven skulle
    prata om som var det viktigaste.

  396. Och förstår vi hur en person ser
    på problemsituationen-

  397. -kan vi bättre tillvarata de
    erfarenheter som eleven för med sig.

  398. Det kan vara så att när vi gör det,
    så blir inte behoven så särskilda.

  399. De kanske inte ens blir en extra
    anpassning, utan ett allmänt stöd.

  400. För vi vet också att det som är bra
    för elever i behov av särskilt stöd-

  401. -är bra för alla elever.

  402. Där har vi flippade filmer,
    som vi sett exempel på.

  403. Hur lärare har gjort
    för en specifik elev-

  404. -och sen visar det sig
    att alla elever tycker det är bra.

  405. Är det då ett särskilt stöd, en extra
    anpassning eller ett allmänt stöd?

  406. Ja, det vet inte jag.

  407. Här har det blivit fel. Vara lyhörd-

  408. -för vilka strategier eleven använder
    för att kompensera hinder.

  409. Där kan man tänka sig att väldigt
    många elever har visuella styrkor.

  410. Det kan vi passa på att titta på
    när vi gör observationer.

  411. Hur mycket av undervisningen-

  412. -innehåller ett visuellt stöd
    för eleverna?

  413. Och det här med att fundera kring-

  414. -att jämföra hur svårigheter
    visar sig i olika situationer.

  415. Där kan stressen påverka-

  416. -om man kommer ihåg att använda
    strategierna som man utvecklat.

  417. En viktig sak handlar om att fokusera
    på förståelse framför förklaring.

  418. När man pratar med lärare
    kan de berätta att de blir oroliga.

  419. "Vissa elever vill ju ingenting!
    Vad gör man då?"

  420. Men det finns alltid nånting de vill.
    En del säger:

  421. "Första gången jag träffade eleven
    visste han ingenting."

  422. "Hon svarade: 'Vet inte. Vet inte.'"
    Men när man fortsatte träffas...

  423. Samtalen behövde inte vara en
    halvtimme, ibland räckte tio minuter.

  424. "Har du lust att sitta en stund
    i mitt rum och berätta?"

  425. Då kunde de så småningom,
    efter två, tre gånger, börja berätta.

  426. Och så det som jag tror är sista
    punkten, det som jag pratade om-

  427. -att stödinsatser behöver inte alltid
    fortgå på samma sätt hela tiden.

  428. Ibland är det en fördel att man
    inte hunnit göra det nödvändiga.

  429. Men ändå,
    om det handlar om att träna saker...

  430. "Nu provar vi det här,
    och sen hör vi vad du tycker."

  431. Där har vi en viktig sak
    när det handlar om samtal.

  432. Det kan hända att man inte lyckats
    göra det man bestämde.

  433. Man skäms för det, och så blir det
    inget samtal just därför.

  434. Där har vi igen det viktiga,
    att ställa frågorna-

  435. -så att man får höra varför det inte
    blev av, hur vi kan göra i stället.

  436. Utforska det framför
    att försöka motivera eleven-

  437. -att göra det här jättefiffiga
    som verkligen kan gynna honom.

  438. Det var sista bilden-

  439. -så då tackar jag så hemskt mycket
    för er uppmärksamhet.

  440. Textning: Arnar Jonsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Elevsamtal vid utredning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barbro Johansson forskar vid Specialpedagogiska institutionen och föreläser om hur man kan bygga upp förtroende i samtal med ungdomar. Hon menar att det viktigaste är att lyssna och att inte styra samtalen genom att ställa frågor och informera. Istället bör man ge utrymme för barnets egna tankar. Inspelat den 25 mars 2015 vid Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Lärare och elever, Samtal, Skolan, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Stress hos pojkar och flickor i tonåren

Professor Petra Lindfors berättar om ett femårigt projekt där man har försökt mäta ungdomars upplevelse av stress. Har stressen hos ungdomar ökat och vad beror det på? Vilka fysiska uttryck visar sig hos ungdomar som upplever sig stressade? Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Barns och ungdomars psykiska hälsa

Curt Hagquist är professor i folkhälsovetenskap och berättar om kopplingen mellan ungdomars psykiska hälsa och stigande arbetslöshet bland unga. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

En historia om asperger och självförtroende

Konstnären Anders Wettler har Aspergers syndrom och berättar med hjälp av sina texter om en smärtsam resa för att passa in. Idag har han en ateljéplats i ett kooperativ för konstnärligt begåvade personer med funktionsnedsättning. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Historiskt om barns och ungdomars hälsa

Barnläkaren Carl Lindgren berättar om Sveriges barnmedicinska historia. Han säger att det sannolikt aldrig funnits en barnpopulation som haft bättre hälsa än den barnen i Norden har idag. Samtidigt minskar känslan av välbefinnande. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Hälsan hos nyanlända flyktingbarn

Överläkaren Anders Hjern berättar om sina erfarenheter av att i mer än 30 år ha jobbat med flyktingbarn. Han säger bland annat att skolan är den viktigaste faktorn för barnens hälsa. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Elevsamtal vid utredning

Barbro Johansson forskar vid Specialpedagogiska institutionen och föreläser om hur man kan bygga upp förtroende i samtal med ungdomar. Hon menar att det viktigaste är att lyssna. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Didaktik och miljöer på fritidshem

Anneli Hippinen Ahlgrens forskning handlar om fritidshem och fritidspedagoger, ur ett lärar- och barnperspektiv. I sitt arbete har hon filmat, observerat och gjort djupintervjuer på tre fritidshem för att få svar på de grundläggande didaktiska frågorna: vad, varför och vem? Fritidsverksamheten måste stärkas och bli mer synlig och fritidspedagogernas status höjas. Här har landets skolledare ett stort ansvar, menar hon. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Den digitala djungeln

Digitaliseringen av skolan går undan och lärare har idag en uppsjö av digitala läromedel att välja bland, många med fagra löften om pedagogiska genvägar. Inte sällan erbjuds apparna och programmen kostnadsfritt. Men vem har egentligen koll på vilka digitala läromedel som fungerar? Björn Sjödén har granskat digitala läromedel och säger att det saknas vetenskaplig validering och standardisering av dem. Han varnar för att de i värsta fall riskerar att hämma elevernas lärande.