Titta

UR Samtiden - Socionomdagarna 2015

UR Samtiden - Socionomdagarna 2015

Om UR Samtiden - Socionomdagarna 2015

Föreläsningar om hur det är att jobba med och ha erfarenhet av missbruk. Personliga historier blandas med experters forskning och erfarenheter. Inspelat den 14 och 15 april på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Till första programmet

UR Samtiden - Socionomdagarna 2015 : Att växa upp i turbosamhälletDela
  1. Jag heter Lasse Dencik.

  2. Jag står här
    för att under en timme-

  3. -försöka tänka högt tillsammans
    med er över fyra svåra frågor.

  4. Hur påverkar den teknologiska
    och sociala moderniseringen-

  5. -människors relationer
    och barns uppväxtvillkor?

  6. Vilka kompetenser främjar tillvaron
    i turbosamhället-

  7. -att barn och vuxna utvecklar?

  8. Vad innebär samhällsutvecklingen
    för familjelivet?

  9. Hur kan den ökade individualiseringen
    i vår tid-

  10. -kombineras med många människors
    önskan om att leva i en gemenskap?

  11. Frågorna är alldeles för stora
    för att hinna med på en timme-

  12. -men vi ska beröra dem-

  13. -och jag förstår att ni som är här
    jobbar med de här frågorna.

  14. Som socialarbetare
    försöker ni hjälpa människor-

  15. -som på olika sätt har kommit i kläm
    eller kommer att komma i kläm-

  16. -i utvecklingen
    som jag kommer att teckna.

  17. Jag vet att ni har en mycket svår
    och ansvarsfull uppgift.

  18. Jag upplever också
    att mitt eget bidrag här-

  19. -också är svårt och ansvarsfullt.

  20. Jag ska försöka dela med mig av
    min erfarenhet och mina perspektiv.

  21. Så jag tackar så mycket
    för möjligheten att få komma hit.

  22. Vad har då jag för bakgrund?
    Jag är professor i socialpsykologi.

  23. Jag ska gå in på varför social-
    psykologi, med betoning på social-

  24. -är särskilt viktigt
    för att förstå de här sakerna.

  25. Jag arbetade med den statliga
    utredningen om barns rätt-

  26. -där vi bland annat
    införde agaförbud-

  27. -och barns rätt att få sin röst hörd
    och en massa andra saker.

  28. Under 70- och 80-talet var jag aktiv
    i det arbetet.

  29. Jag har grundat ett center
    för barndoms- och familjeforskning.

  30. Jag har gett ut några böcker,
    bland annat en på danska-

  31. -"Familj och barn
    i en tid av uppbrott".

  32. Jag har även skrivit i boken
    "Familj, vardagsliv och modernitet".

  33. Där står en referens till min artikel
    "Att växa upp i turbosamhället".

  34. Den är en skiss
    till det jag ska säga.

  35. Rubriken till det här föredraget är
    "Att växa upp i turbosamhället".

  36. Varför "turbo", kan man fråga sig.

  37. Det beror på
    att det går väldigt fort.

  38. Allt förvandlas i allt snabbare takt.

  39. Allting går fortare och fortare -
    i turbo.

  40. Allt möjligt-

  41. -inte minst det som berör folk mest,
    nämligen deras vardagsliv-

  42. -bryts upp
    och blir allt mer turbulent.

  43. Tillsammans blir det här bakgrunden
    till min term "turbosamhälle".

  44. Det som sker där är att allt
    förvandlas i allt snabbare takt.

  45. Det sker
    en modernisering av moderniteten.

  46. Det kallar jag för
    en radikaliserad modernitet.

  47. Jag är lite emot att man ibland
    talar om postmodernt och liknande.

  48. Vi lever inte i nåt helt annat.

  49. Vi lever bara i "more of the same".
    Det är samma saker som ändras.

  50. På 60-talet talade man om kvalitetens
    övergång i kvantitet.

  51. Nu har vi ett nytt läge,
    som just inte är ett läge-

  52. -därför det finns inga lägen längre.

  53. Allt pågår ständigt.
    Det sker en allt snabbare förändring.

  54. Det är snarare ett flytande,
    eller ett forsande tillstånd.

  55. Vi lever i en värld
    där allting forsar förbi.

  56. Zygmunt Bauman har talat om det som
    en "liquid modernity".

  57. Jag kommer tillbaka till
    vilka faktorer som spelar roll.

  58. Det som är särskilt intressant
    är hur detta påverkar individer-

  59. -och grupper, speciellt familjer.

  60. Jag har fyra viktiga frågor.
    Den här snabba förändringen-

  61. -hur inverkar den på relationer
    mellan individ och individ?

  62. Vi har alla relationer, och de är
    annorlunda nu jämfört med tidigare.

  63. Villkoren för att upprätthålla och
    etablera relationer är annorlunda.

  64. Hur inverkar det på förhållandet
    mellan individ och grupp?

  65. Inte minst mellan individ och familj
    och barn och familj.

  66. Vad betyder det
    för familjen som institution?

  67. Vilken roll
    får familjen i samhällslivet?

  68. Och vad utvecklas barn till
    som följd av det här?

  69. Jag ska ta upp det här
    utifrån perspektivet att det är-

  70. -i människors vardagsliv
    som det här inträffar.

  71. Då kan man tala om
    ett vardagsliv i uppbrott.

  72. Vi kan då se en sak här.

  73. Om vi jämför med när vi var unga...
    Om vi är lite generösa säger vi-

  74. -att vi allesammans är mitt i livet
    mer eller mindre-

  75. -och vi kommer i håg
    hur det var för 30 år sen.

  76. En massa livsmönster
    som då var etablerade-

  77. -vad som var självklart för många,
    är inte det i dag.

  78. Vi har många fler singelmödrar
    än man hade vid den tiden.

  79. Vi har många fler barn
    som är artificiellt inseminerade.

  80. Alltså faderlösa barn - de har inte
    en igenkännbar biologisk pappa.

  81. Vi har fler sammanförda familjer,
    där två familjer bildar en ny.

  82. Vi har många fler barn
    som lever i växelvist boende.

  83. En vecka här och en vecka där,
    eller nån annan rytm.

  84. Vi har många fler barn
    som lever med bonusföräldrar-

  85. -och många fler barn
    som lever med samkönade föräldrar.

  86. Väldigt många förändringar
    som har inträffat på kort tid-

  87. -har gett nya familjekonstellationer.

  88. Vi har också nya samspelsmönster.
    Vi måste umgås-

  89. -och relatera oss till varandra
    på ett helt annat sätt än tidigare.

  90. Jag kommer senare att tala om
    en ny social grammatik.

  91. Men vi kan redan nu uppmärksamma
    att vi som individer-

  92. -träffar många fler människor per dag
    än vad man gjorde förr i världen.

  93. Man har många fler
    att relatera sig till.

  94. Man har många fler okända människor
    som man ser för första gången.

  95. Man har många fler
    som man bara ser en enda gång.

  96. Förr mötte man samma människor
    hela tiden.

  97. Ändrade roller och annat
    gör att samspelet mellan människor-

  98. -är väldigt annorlunda i dag-

  99. -jämfört med när vi var barn.

  100. Vi har ändrade sociala krav
    och krav på vad vi ska kunna-

  101. -och klara av som individer
    och som barn.

  102. Inte för att skolan
    eller myndigheterna säger det-

  103. -utan för att leva sitt liv måste man
    hantera relationer på ett annat sätt.

  104. Man måste kunna tänka och funka
    på ett annat sätt-

  105. -än vad man behövde göra
    när till exempel jag var barn.

  106. Det jag ska tala om i dag...

  107. Om man talar lite akademiskt:

  108. Om den radikaliserade
    moderniseringens socialpsykologi.

  109. Det är viktigt
    att betona termen "social"-

  110. -för mycket psykologi
    är väldigt individorienterad.

  111. Jag polemiserar lite mot det.

  112. När man tittar på sociala relationer
    är det själva villkoren-

  113. -för det sociala samspelet
    som är viktiga.

  114. Inte minst för det förebyggande
    arbetet, och många här-

  115. -är ju intresserade av att göra
    förebyggande insatser.

  116. Det är det som är avgörande.

  117. Då måste man göra nåt
    innan symptomen uppträder.

  118. Man kanske ser att det är
    konstellationen som barnet lever i-

  119. -som man måste göra nåt åt.

  120. Men ofta är det så att vi
    upptäcker att nånting är fel-

  121. -när det redan är så fel
    att man inte kan göra nånting åt det.

  122. Då är det också svårt att veta-

  123. -hur man ska ingripa i det vardagliga
    samspelet i en familj.

  124. Ofta, kanske lyckligtvis,
    ingår detta inte i vårt mandat.

  125. Människor
    har rätt till sina egna liv.

  126. Samtidigt kan vi ju se att det
    inte går så bra som det borde-

  127. -och att det kan utvecklas
    till nånting tokigt.

  128. När ska man då som socialarbetare
    ingripa i en familjs liv?

  129. När kan man göra det?
    Det är väldigt svårt att avgöra-

  130. -inte bara i sociala sammanhang,
    utan även i kliniska fall.

  131. Man vill ju ofta göra
    en förebyggande insats-

  132. -och när man då studerar villkoren,
    kan man säga som i showbusiness:

  133. "Timing is everything."

  134. Om man berättar en vits för tidigt
    är den stendöd-

  135. -och för sent så är den poänglös.

  136. Konsten i showbusiness
    är att vara exakt i sin tajming.

  137. Det gäller också ofta
    för affärslivet i dag.

  138. Men vardagslivet är ju
    en ständigt pågående process.

  139. Det håller så att säga inte upp.

  140. Man kan inte stanna världen
    och hoppa av.

  141. Även i den verklighet
    som man vill ingripa i-

  142. -gäller det att inse
    att det kanske bara finns-

  143. -ett "window of opportunity".

  144. Ett litet kort ögonblick,
    då man kan göra rätt insats-

  145. -för rätt personer i rätt ögonblick.

  146. Annars kanske man gör det för tidigt.

  147. Man ingriper för tidigt.

  148. Det kallar jag för
    prematura interventioner.

  149. Man ingriper efter en aning-

  150. -och ställer till mer skada än nytta
    och fördärvar en ömtålig relation.

  151. Då hade det varit bättre
    om man inte hade gjort nånting alls.

  152. Det andra är att man väntar
    tills man ser att nånting har skett-

  153. -när skadan faktiskt är skedd.
    Då ingriper man för sent.

  154. Då kan man kanske inte heller
    rätta upp nånting.

  155. I stället gör man då
    med sitt ingripande ont värre.

  156. Man kan ställa till det för folk
    och stigmatisera dem.

  157. Det kallar jag för
    postfatala interventioner.

  158. Om man har det mandat
    som många av er har-

  159. -att kunna ingripa
    när det är nödvändigt-

  160. -måste man veta att det ofta bara
    finns ett ögonblick när man gör rätt.

  161. Man ingriper nästan alltid
    med goda avsikter-

  162. -men man måste se till effekterna.

  163. Och man måste vara ödmjuk inför
    "den longitudinella osäkerheten".

  164. Hur inverkar det här på lång sikt?
    Det kanske hjälper på kort sikt-

  165. -men det är ju på lång sikt
    man lever.

  166. På lång sikt kanske det
    ställer till mer skada än nytta.

  167. "In the long run
    we're all dead", sa Keynes en gång.

  168. På lång sikt
    inträffar det så många andra saker-

  169. -som kommer in i bilden.

  170. Därför vet man inte
    vad det man gör nu-

  171. -får för effekt om 10-15 år.

  172. Det är viktigt att vara ödmjuk
    inför den longitudinella osäkerheten.

  173. Det kan bli överraskande
    kontraproduktivt.

  174. Det man gjorde med goda avsikter,
    kan slå ut på ett helt annat sätt-

  175. -när det blandas
    med helt nya förhållanden.

  176. Det man gjorde
    kan få en helt annan betydelse.

  177. Eller så kan det i bästa fall
    bli överraskande goda resultat.

  178. Man visste inte
    att det skulle få så bra resultat.

  179. Men ofta har vi våra klienter
    kort tid, och det som händer med dem-

  180. -händer 10-15 år senare,
    och den ödmjukheten måste man ha.

  181. Det vi gör nu, gäller inte bara nu.

  182. Det är som Bob Dylan
    sjunger i en sång:

  183. "You always have to be prepared,
    but you never know for what."

  184. Det är så situationen är.

  185. I det socialpsykologiska perspektiv
    som jag talar för-

  186. -finns nåt man kan kalla för
    en socialpsykologisk grundformel.

  187. Den har jag formulerat
    på det här sättet:

  188. Ett plus ett är större än två.

  189. Det vill säga:
    Summan är större än delarna.

  190. Det är inte bara två individer
    som lever ihop, till exempel.

  191. Vi är alla enskilda individer-

  192. -men också en ensam person
    som Robinson Crusoe-

  193. -lever alltid och oundvikligen
    i en social kontext.

  194. Robinson Crusoe relaterar
    till sin engelska bakgrund.

  195. Det kan vara till en relation
    till andra personer-

  196. -även döda. Många av oss relaterar
    fortfarande till våra döda föräldrar.

  197. De kan vara faktiska eller imaginära-

  198. -men vi finns
    alltid och oundvikligen-

  199. -i en social kontext.

  200. Därför bör
    socialarbetarens uppmärksamhet-

  201. -aldrig begränsas
    till individen som sådan.

  202. Individen som sådan finns inte.

  203. Vi är alltid präglade av vår bakgrund
    och invävda i ett sammanhang.

  204. Det gör att vi alltid
    måste se personen i hens relationer.

  205. Det är enheten: Individen
    i hans eller hennes relationer.

  206. Om man lösriver barnet görs en
    amputation av sociala förhållanden-

  207. -och det, som jag ska visa senare,
    är mycket skadligt.

  208. Rent konkret betyder det
    att när man har med barn att göra-

  209. -i ett ärende-

  210. -ska man alltid ta med
    alla signifikanta andra i åtgärderna.

  211. Mamma, pappa, syskon, dagis...
    Vem det nu är-

  212. -och hur de än relaterar sig
    till barnet-

  213. -så måste man ta in dem,
    för de utgör barnets värld.

  214. Och vill man förstå barnet,
    måste man förstå barnets värld.

  215. Man kunde tänka sig att det här
    inte skulle vara så relevant längre.

  216. Det föreslås ibland att vi blir
    mer och mer oberoende av varandra.

  217. I dag gäller mer än nånsin
    i mänsklighetens historia-

  218. -att den enskilda personen
    ska vara i fokus-

  219. -och i mycket mindre grad
    familjen, släkten eller anhöriga.

  220. Men låt oss se på det här ur det
    socialpsykologiska perspektivet.

  221. Först för barnen
    och sen för oss som individer.

  222. Jag har gjort en liten modell,
    dubbel-socialiseringsfjärilen.

  223. Den gjordes på Stockholms
    socialförvaltning på 80-talet.

  224. Modellen illustrerar
    schematiskt och förenklat-

  225. -ett relationsmönster som ett barn
    i dag befinner sig i.

  226. "H" i bilden är "hero" - "hjälten",
    alltså det barn vi har framför oss.

  227. Det vill vi studera.

  228. Det barnet är alltid invävt
    i två olika sammanhang.

  229. Vi har "F", "familjen" med pappa
    och mamma eller nåt annat-

  230. -som barnet har relationer till.

  231. Men barnet är också, i det här
    fallet, invävt i "day care center".

  232. Där finns det
    fröknar och andra barn-

  233. -och barnet
    är den som binder ihop det.

  234. Barnet måste å ena sidan
    integrera de här världarna-

  235. -å andra sidan separera dem.

  236. Att vara på dagis och att vara hemma
    är helt olika mönster.

  237. Jag har skrivit boken
    "Barnens två världar" om detta.

  238. Det är viktigt att se att barnet
    befinner sig i de två sammanhangen.

  239. Vill man förstå
    ett barn som man har framför sig-

  240. -och som behöver insatser-

  241. -hur och varför det barnet
    tänker och uttrycker sig som det gör-

  242. -måste man se på hela den s.k.
    socialisationskonfigurationen.

  243. Och ibland är det här mönstret
    inte tillräckligt.

  244. Vi kan mycket väl tänka oss
    att fjärilen blir en blomma.

  245. Det blir kronblad med fritis,
    mammas familj, pappas familj o.s.v.

  246. Men om man inte förstår barnets
    utmaning att integrera det här-

  247. -och att kunna hålla isär det-

  248. -så förstår man inte barnen.

  249. Speciellt inte om man ser
    på barnet som sådant, för det-

  250. -finns alltid
    i nåt sånt här sammanhang.

  251. När vi gjorde den här undersökningen-

  252. -följde forskare olika barn.

  253. Vi var hemma hos familjerna
    och tittade på interaktionsmönster.

  254. Sen följde vi med barnet till dagis-

  255. -och tittade på hur barnet levde där
    och hur det interagerade.

  256. Sen följde vi med barnet hem o.s.v.

  257. Metodiken bestod i att
    följa barnen antropologiskt.

  258. Ett barn en dag,
    ett annat barn nästa dag-

  259. -tills vi fick en bild av det.

  260. Det skärper blicken
    för betydelsen av växelspelet.

  261. Vi är aldrig lösrivna från det.

  262. Vi kan ta några data
    om Sverige i dag.

  263. 92 procent av alla barn
    mellan 1 och 5 år går i förskola-

  264. -i genomsnitt 36 timmar i veckan-

  265. -i det som de flesta av oss
    anser vara för stora barngrupper.

  266. 88 procent av alla 6-9-åringar
    går på fritis.

  267. 18 procent av alla ensamstående
    föräldrar önskar ett nattis.

  268. Det är väldigt mycket så att vi
    väver in barnen i olika kontexter.

  269. Det är där vi måste förstå dem.

  270. Vad är det då som driver på
    utvecklingen mot ett turbosamhälle?

  271. Vad är det socialpsykologiskt sett
    som driver fram utvecklingen?

  272. Jag har här
    tre olika moderniseringsprocesser.

  273. Det ena är rationalisering.

  274. Det gäller inte bara industrier
    eller att "slimma" organisationer-

  275. -genom att göra det mer effektivt
    och lönsamhetsorienterat.

  276. Nej, hela det tänkandet tränger
    minsann också in i vardagslivet.

  277. En del vet att jag är professor,
    och på middagsbjudningar-

  278. -får jag ofta sitta
    bredvid en tidigare okänd dam-

  279. -som kommenterar
    att jag är professor i psykologi.

  280. "Jo, förstår du, jag ska berätta
    en sak..." Och så kommer det.

  281. "Jaha, vad då?"
    "Jo, Putte och jag ska skiljas."

  282. Det har man ju hört förr.
    Så frågar man:

  283. "Varför det, då?"
    "Jo, det lönar sig inte längre."

  284. "Kan du inte försöka göra nånting
    så att ni får det lite bättre?"

  285. "Nej, det tjänar ingenting till."

  286. Ni märker hur rationalitet
    och "cost benefit"-

  287. -tränger in i huvudet på oss
    och in i det mest intima.

  288. Vi rationaliserar och kalkylerar.

  289. Den andra aspekten
    kallar jag för sekularisering.

  290. Det har inte att göra med
    att man inte går i kyrkan-

  291. -utan att vi nu ifrågasätter
    sånt som förr var självklart.

  292. Heligt, kunde man säga.

  293. En familj var till exempel
    mamma, pappa, barn.

  294. Vid den familjepolitiska utredningen
    hade vi svårt att definiera familj.

  295. Den vanliga familjen
    var mamma, pappa och 1,7 barn.

  296. Men vad är en familj nu?
    Varför fick man inte skiljas?

  297. Det var väldigt omständligt förr.

  298. Nu har man ändrat sig.
    Det är klart att man får skilja sig.

  299. Och varför måste det vara
    två av olika kön?

  300. Kan inte en familj vara samkönad?
    Jo, det har vi institutionaliserat.

  301. Sen kom Centerpartiet och sa:
    "Varför ska det bara vara två?"

  302. Varför kan inte vi fyra slå oss ihop
    och bilda en familj?

  303. Vad säger att vi måste vara två?

  304. Sekularisering innebär att
    det man förr tog för självklart-

  305. -kan man plötsligt ifrågasätta.

  306. "Vi kan ju vara tre eller fem
    eller av olika kön." Och så vidare.

  307. Processen pågår hela tiden.
    Vi ifrågasätter och rationaliserar.

  308. Den tredje processen, kanske
    den viktigaste, är individuering.

  309. Det är inte exakt samma sak
    som individualisering-

  310. -utan att man mer och mer behandlas
    som en individ av t.ex. myndigheter.

  311. Det kallas
    institutionell individualism.

  312. Jag kan ta ett exempel
    från min egen tid som student.

  313. Då kunde man också ansöka
    om ett slags studiemedel.

  314. Man skulle klara studierna.
    Man blev myndig vid 21 års ålder.

  315. Jag skulle söka studiemedel,
    var myndig och hade klarat mig.

  316. Man skulle ange att man klarat
    studierna och kunde hantera pengar.

  317. Men jag skulle den gången,
    alltså i början av 60-talet-

  318. -också ange föräldrarnas inkomst
    och hur stor deras förmögenhet var.

  319. Man ansågs vara en del
    av en gemenskap, alltså familjen.

  320. Sen har vi avskaffat det här.
    Nu har vi gett oss själva-

  321. -en massa sociala rättigheter
    som individer.

  322. Om nån av er blir arbetslös och
    ansöker om arbetslöshetsunderstöd-

  323. -och får svaret: "Du är ju gift med
    miljardären Karlsson"-

  324. -så skulle ni bli förbannade.
    "Det är ju jag!"

  325. Det är det som är individueringen.
    Man blir löskopplad-

  326. -från de sociala sammanhangen.

  327. Det har många goda sidor.
    Man kan säga att-

  328. -barn inte längre är utsatta
    för föräldrars godtycke.

  329. Föräldrar är inte längre beroende
    av barnen, utan man har sin pension.

  330. Så det har mycket
    emancipatorisk frihet i sig.

  331. Och Sverige är det land i världen
    som har mest av detta.

  332. Vi har drivit individueringen
    och sekulariseringen längst.

  333. Vi ligger högst upp i högra hörnet
    i World Value Survey-

  334. -studier över de individualistiska
    och sekulära värderingarna.

  335. Detta har lett till att individen,
    och även barnet, allt mer ses-

  336. -som ett självständigt subjekt.

  337. I utredningen om barns rätt,
    sa vi att barnet måste ses-

  338. -inte bara som föräldrarnas ägodel,
    utan som ett eget subjekt.

  339. Det har en egen vilja och egna
    intressen att ta hänsyn till.

  340. Vi lanserade många bra saker
    som skulle försöka garantera det.

  341. Men vad vi inte insåg då,
    eller mer implicit bortsåg från-

  342. -det var barnets särskilda-

  343. -grundläggande och ofrånkomliga
    emotionella beroende-

  344. -av sina familjemedlemmar.

  345. Det emotionella beroendet
    är fantastiskt avgörande.

  346. Det var ett bortseende-

  347. -från nåt som är alldeles centralt
    för barns utveckling.

  348. Vi rationaliserade bort
    det som vi måste inse:

  349. Att vi som personer
    är våra relationer.

  350. Vi inte bara lever i relationer
    eller har relationer.

  351. Vi är in i märgen präglade av,
    inte minst som barn-

  352. -de relationer vi lever i.

  353. Det som bestämmer
    hur man gör eller reagerar-

  354. -är oftast relationskaraktärerna.

  355. Inte minst ni, som har mandat
    att ingripa i andras liv-

  356. -måste vara mycket uppmärksamma på-

  357. -den existentiella kris
    som drabbar många-

  358. -när man ingriper på ett sätt
    så att man bryter upp-

  359. -det emotionella relationsmönster
    som barn ingår i.

  360. Då uppstår inte sällan-

  361. -en existentiell längtan
    efter andra samhörigheter.

  362. Det ser vi,
    och det kan vara till exempel-

  363. -att vara hänförd av en rockkonsert
    och vara en del av en stor massa.

  364. Eller på en fotbollsarena.

  365. Eller känslan av att
    ingå i en kriminell grupp.

  366. Samhörigheten stärks verkligen när
    man gör farliga saker tillsammans.

  367. Man svetsas samman
    i gäng som Hells Angels.

  368. Eller i karismatiska politiska eller
    religiösa fundamentalistiska grupper.

  369. Andra samhörigheter lockar-

  370. -när man inte har den
    förankrad i sin familj.

  371. Det är viktigt att peka på
    en ny, dansk undersökning-

  372. -som publicerades
    för bara några dagar sen.

  373. Av alla barn i Danmark
    i åldern 4-6 år-

  374. -är det en tredjedel som dagligen
    inte gör nåt ihop med familjen.

  375. De har inte ens
    en gemensam familjemiddag.

  376. De psykologer som var involverade
    i undersökningen-

  377. -pekar på hur detta, att inte vara
    en del i det emotionella spelet-

  378. -inte ingå i de vardagliga
    interaktionerna med sina föräldrar-

  379. -hämmar barnens
    emotionella utveckling-

  380. -och utvecklingen
    av en stark självkänsla.

  381. Och det är alldeles avgörande
    för barn att ha med sig.

  382. Man kan inte klara sitt liv i dag,
    där det krävs så mycket av individen-

  383. -att själv välja
    och hantera sitt liv.

  384. Man är pilot i sitt eget liv.
    Tidigare valde nån annan åt en.

  385. Och just detta: Självkänsla-

  386. -och en emotionell mognad
    genom att man ingår i relationer-

  387. -är det som förstörs
    när man bryter sönder familjer.

  388. Därför är det viktigt att social-
    tjänsten är uppmärksam på detta.

  389. Jag läste med ett visst igenkännande
    och en viss förskräckelse-

  390. -i Dagens Nyheter,
    där ledarskribenten Hanne Kjöller-

  391. -läst om ett fall,
    "Martins fall".

  392. Det handlar om hur socialtjänsten -
    jag citerar:

  393. "I all välvilja
    bistår den förälder"-

  394. -"som vill sabotera barnets rätt
    till den andra föräldern."

  395. "Socialtjänsten går längre."

  396. "Där bryr man sig inte ens om
    att försöka ta reda på sanningen."

  397. Med hänvisning till att hon har läst
    det här och andra ärenden i grunden-

  398. -konkluderar Kjöller: "Att Martins
    historia stämmer, det vet jag."

  399. Jag kan säga, från min egen inblick
    i såna här ärenden-

  400. -att jag mycket väl
    känner till liknande fall.

  401. Där har jag sett att det
    som Kjöller påstår är helt riktigt.

  402. Nämligen att de socialarbetare
    som hanterade familjevårdsärenden-

  403. -inte ens
    försökte ta reda på sanningen.

  404. Deras egen föreställning
    var att det skedde i god vilja-

  405. -men egentligen styrdes de
    av sina egna fördomar-

  406. -och fattade beslut som saboterade
    barnets rätt till sin andra förälder.

  407. Så får det inte gå till.

  408. Det gör det alltför ofta, och det
    medför olycka för alla involverade-

  409. -och skadar på sikt
    de berörda barnen.

  410. När vi nu är inne på olycka,
    kanske vi ska titta lite på-

  411. -det som jag vill kalla
    "den nya olyckligheten".

  412. Vad är det som i dag
    skapar olycka för barn?

  413. Jag tror att tre förhållanden
    är viktiga att ha för ögonen.

  414. Det ena är tidsandans krav
    på oss allesamman-

  415. -att vara lyckade och lyckliga.

  416. Att vara duglig på olika arenor.
    Att vara socialt flexibel.

  417. Att vara socialt kompetent
    och att vara självsäker.

  418. Det krävs av individen,
    inte för att nån har uttryckt det-

  419. -utan för att samhället kräver det.

  420. När man inte är lyckad,
    när man inte är duglig-

  421. -när man inte är flexibel,
    inte socialt kompetent-

  422. -och inte har självförtroende,
    då drabbas man av olyckan.

  423. Det andra är
    att kunna disciplinera sig.

  424. Vi lever ju i de förföriska
    frestelsernas paradis.

  425. Det är hur lätt som helst
    att få tag på vad som helst.

  426. Allt är lättillgängligt.

  427. På nätet kan vi köpa knark
    och dålig sex och göra allt möjligt.

  428. Vi kan få tag i vad som helst
    hur lätt som helst.

  429. Vad krävs av en individ mer än nånsin
    i en värld full av frestelser?

  430. Jo, självdisciplin.
    En förmåga att sköta sig.

  431. Att sköta sin hälsa,
    sin kropp, sin kompetensutveckling-

  432. -sina sociala nätverk o.s.v.

  433. Tidigare disciplinerade andra:
    Patriarken, överheten o.s.v.

  434. Nu vilar det på den egna personen-

  435. -att behärska allt det där
    som finns som frestande möjligheter.

  436. Om man misslyckas: röker,
    blir för tjock, missköter sig-

  437. -och ger sig hän åt knark
    eller andra frestelser-

  438. -då drabbas man igen
    av den här olyckan.

  439. Den tredje är en tilltagande trängtan
    att känna sig sedd.

  440. Tänk på Instagram och Facebook,
    där man visar upp allt möjligt.

  441. I går var det på radion
    om en liten flicka som låtit sig-

  442. -fotograferas på en webbkamera
    för att hon var mobbad.

  443. Där blev hon sedd.

  444. I dag får folk faktiskt
    fler "likes" än "hej".

  445. Det är ganska skrämmande.

  446. Det visar sig när vi gör
    ungdomsundersökningar i dag-

  447. -att favoritjobbet
    är att bli programledare i tv.

  448. Eller att bli kändis,
    det spelar ingen roll för vad:

  449. Idrottsman, snygg, dum eller bov.
    Bara man blir känd för nåt.

  450. Och det lockar ju många
    att t.ex. bära sig dumt åt i tv.

  451. När man inte lever upp till detta
    drabbas man av den nya olyckligheten.

  452. Man kan reflektera
    över om den här frestelsen-

  453. -till dels beror på att-

  454. -många barn känner att de inte
    blivit uppmärksammade av föräldrarna.

  455. Igen i familjen, alltså.

  456. Vilket senare i tonåren
    kan föranleda-

  457. -dramatiska,
    uppmärksamhetskrävande utspel.

  458. Många som ni kommer i kontakt med
    spelar nog ut väldigt dramatiskt-

  459. -och när det når uppmärksamheten
    hos socialarbetare eller lärare-

  460. -så gör vårt
    individcentrerade perspektiv-

  461. -att vi fokuserar på individen igen.

  462. Då tror man att man gör nåt bra
    och bekänner sig till "god ton".

  463. Det som heter "barnperspektivet".
    Det är inget fel på det-

  464. -men om man tror att det innebär
    att se till barnet som sådant-

  465. -så möts detta inte sällan av
    ett slags kvasiempatisk förståelse.

  466. Man belönar-

  467. -den uppmärksamhetsträngtan som
    i själva verket ledde till problemet.

  468. Man gör sakerna värre,
    man gör ont värre.

  469. Det ligger en förbisedd fara i att-

  470. -i sin praktiska gärning
    som socialarbetare-

  471. -förstärka tendensen att se barnet
    som en isolerad individ.

  472. Det låter bra: "Vi ser till barnet."
    Man ska göra det-

  473. -men man ska göra det på rätt sätt,
    inte genom att bortse från resten.

  474. Faran består i att man bortser
    från den aspekt jag kallade-

  475. -barnets grundläggande och
    ofrånkomliga emotionella beroende.

  476. Anläggandet av ett alltför
    endimensionellt barnperspektiv-

  477. -vanställer villkoren
    för barndom och uppväxande.

  478. I värsta fall, och det är nog tyvärr
    inte så sällsynt-

  479. -kan ett ingripande
    utifrån ett sånt tänkande-

  480. -leda till att man skapar
    veritabla katastrofer-

  481. -för familjer
    och de berörda barnen.

  482. Som ett alternativ vill jag nämna
    det socialpsykologiska perspektivet.

  483. Socialpsykologins fokus
    är nämligen inte individen som sådan.

  484. Det är heller inte
    samhället som sådant.

  485. Utan det ligger i det som är-

  486. -i "slashen", "interfacet",
    som det heter på modernt språk.

  487. I mötet - i själva slashen -
    ska fokus ligga.

  488. Hur det interfacet
    mellan individ och samhälle-

  489. -gestaltar sig.

  490. Mellan individ och individ, individ
    och grupp och grupp och grupp.

  491. Och det är viktigt att inse
    att relationerna är dynamiska.

  492. Vi kan jämföra den horisontella nivån
    i en familj med när vi var små.

  493. Nu är det en markant ökande
    jämställdhet mellan makar och kön-

  494. -i förhållande till
    hur det var tidigare.

  495. När det gäller vertikalt,
    alltså mellan föräldrar och barn-

  496. -finns det en markant större respekt
    för barnets egen subjektivitet-

  497. -deras rätt att bli hörda
    och få sina intressen respekterade.

  498. Så det sker väldiga förskjutningar
    i relationerna.

  499. En transformering av förhållandet
    mellan individ och samhälle.

  500. Då är det viktigt att komma tillbaka
    till att vi är våra relationer.

  501. Vi är en mötesplats
    för de relationer vi ingår i.

  502. Då är det viktigt att se att
    barnets mest avgörande relationer-

  503. -det som grundläggande
    formar ett barn-

  504. -är karaktären av deras relationer,
    hur de än ser ut-

  505. -i familjen.

  506. Det är relationerna
    snarare än personerna-

  507. -som en socialarbetare måste rikta
    sin uppmärksamhet mot.

  508. Vi som individer har också
    en relation till oss själva.

  509. Vi tänker på oss själva och uppfattar
    oss själva på ett visst sätt.

  510. Hur vi ser på oss själva
    grundlägger vår självkänsla.

  511. Helt avgörande för hur man som person
    kan hantera sitt liv-

  512. -är den bild man har av sig själv.

  513. För barnens skull
    är det är viktigt att man ser till-

  514. -att man med de insatser man gör-

  515. -bidrar till att föräldrar kan ha
    goda relationer till sina barn.

  516. Det är det allra viktigaste,
    även för föräldrarna-

  517. -men framför allt för barnet.

  518. De ska ha goda relationer till
    varandra. Det ska man bidra med.

  519. Och det gäller båda föräldrarna,
    för de finns alltid där.

  520. Fantomkänslor
    av en frånvarande förälder-

  521. -är ofta väldigt starka, störande
    och destruktiva för ett barn.

  522. Ett barn är för alltid
    relaterat till sina föräldrar.

  523. Tänk på adopterade barn,
    som ofta söker sina rötter.

  524. Det spelar en väldigt stor roll
    för hur de upplever sig själva.

  525. Det går inte att rationalisera bort
    de emotionella beroendena.

  526. Och när nåt går galet,
    i en familj till exempel-

  527. -är det själva sammanhanget
    som man har behövt se på-

  528. -snarare än
    det enskilda barnet som sådant.

  529. Det gäller också att inse
    att i dag-

  530. -tror vi
    att vi lever i en tid av-

  531. -tilltagande avtraditionalisering.

  532. Så är det inte. Vi har bara fått
    många fler konkurrerande traditioner.

  533. Man kan leva på olika sätt, men
    våra erfarenheter spelar alltid roll.

  534. Skillnaden är att det som tidigare
    var automatiskt styrande traditioner-

  535. -man gjorde som alla andra,
    det gäller inte.

  536. Arbetsfördelningen mellan könen,
    krav på barn har ändrat sig-

  537. -men i dag finns det
    många konkurrerande livsmönster.

  538. Individen måste välja
    på ett helt annat sätt än tidigare.

  539. Inte minst för oss som jobbar
    med det här, är det viktigt att inse-

  540. -att det finns en föreställning
    om allmänna rekommendationer-

  541. -vad som är normalt.

  542. Men det finns många olika sätt
    att vara normal på.

  543. Den får ni tugga lite på: Det finns
    många olika sätt att vara normal på.

  544. Brödrekommendationer hjälper inte
    om man inte äter det.

  545. Man måste se att ingenting
    egentligen är naturligt.

  546. Allting är "kulturligt".

  547. Individen måste inse att det som
    förut var normalt och naturligt-

  548. -i dag är fullständigt fel.

  549. När jag började studera detta,
    stötte jag på ett fall-

  550. -med en tidigare utrikesminister,
    Östen Undén. Det var 100 år sen.

  551. Jag levde inte då,
    men han gjorde det.

  552. Han hade blivit upprörd över ett fall
    i Uppsala, där han levde.

  553. En präst, som sen blev förebild
    för Ingmar Bergman-

  554. -hade slagit sina fyra barn.

  555. Han hade bakbundit deras händer-

  556. -och slagit dem med rottingen
    tills de erkänt vad de gjort.

  557. Detta anmälde Östen Undén
    som misshandel till rätten-

  558. -och rätten dömde
    att han inte skulle lägga sig i.

  559. Det var riktigt för en far
    att aga sitt barn.

  560. Så det som var rätt och riktigt då
    är kriminellt i dag.

  561. Det som är normalt och riktigt
    förskjuter sig hela tiden.

  562. Normaliteten förskjuts över tid
    och på olika sätt.

  563. Det finns inte längre
    en given tradition.

  564. Inte heller en teoretisk referensram
    som är mer giltig än nån annan.

  565. Inte heller nån arbetsrutin,
    som man automatiskt kan överta.

  566. I stället för tradition
    måste vi ägna oss mer åt reflektion.

  567. Tänka själva, öppna ögonen,
    se med "tvättade ögon"-

  568. -på verkligheten och försöka
    förstå den på nytt hela tiden.

  569. De här processerna - rationalisering,
    sekularisering och individuering-

  570. -innebär bland annat
    att det vi kallar framtiden-

  571. -då barnen ska leva
    och kanske vi också-

  572. -kommer fortare och fortare.

  573. Med "framtiden" menar vi bara
    att det är på ett annat sätt än nu.

  574. Vi bombarderas med nya framtider
    hela tiden.

  575. Det innebär att det som är nu
    blir kortare och kortare.

  576. Nuet håller på att försvinna
    samtidigt som det föds i dag.

  577. Och vi själva, som socialarbetare,
    psykologer och föräldrar-

  578. -vår kunskap och erfarenhet
    tenderar att bli gammalmodig.

  579. Att bli historia.

  580. Den kan i bästa fall
    kanske bli lite kuriosa.

  581. Men om vi använder det
    för att ingripa i andras liv-

  582. -gamla teorier, gamla
    föreställningar, gamla ideal-

  583. -gör vi ofta förfärliga saker.

  584. Vi implementerar förlegade kunskaper,
    gör irrelevanta interventioner-

  585. -och vi skapar ofta en stor olycka
    på det sättet.

  586. I världen vi lever i, den radikala
    moderniseringens samhälle-

  587. -har förhållandet ändrats. Jag kan
    illustrera med mitt eget fall.

  588. Jag gick som alla andra barn
    på 50-talet i skolan.

  589. Och vad var det vi skulle göra där?

  590. På morgonen stod vi i korridoren.

  591. Det var första och andra klass.
    Så kom fröken Niklasson.

  592. Då ställde vi oss raka i ryggen,
    och hon log otroligt snällt mot oss.

  593. När vi var alldeles raka i ryggen
    och stod en gosse jämte en flicka-

  594. -sa hon: "Varsågoda och gå in"
    och öppnade dörren.

  595. Vi kom till vår bänk
    och hon gick till katedern.

  596. Så tittade hon ner på oss,
    och när vi var alldeles tysta-

  597. -log hon sitt fantastiska leende
    och sa: "Varsågoda och sitt."

  598. Så sa hon: "I dag är det tisdag
    och läsning. Du får börja."

  599. Så blev det din tur, och din tur.

  600. Så vad var det vi skulle bli bra på?

  601. Vad var
    det grundläggande i läroplanen?

  602. Det fortsatte hemma: "Ät upp maten,
    gå och lägg dig, kom hem vid sex."

  603. Vi skulle bli bra på
    att utföra andras instruktioner.

  604. Det var precis vad vi blev.
    Min generation och de lite äldre-

  605. -blev skötsamma, snälla
    socialdemokratiska arbetare-

  606. -och byggde samhället.

  607. Men hur är det nu,
    om vi jämför med en ny liten Lasse-

  608. -som i morse gick på dagis
    nånstans här i Stockholm?

  609. Säger nån "varsågod och sitt"?

  610. Mamma eller pappa säger hej då,
    och så rusar han in-

  611. -där det sitter många andra.

  612. Ingen säger "välkommen",
    utan Lasse får stanna ett ögonblick-

  613. -och se vem som är där i dag
    och vad de håller på med.

  614. Han måste själv orientera sig
    i tillvaron.

  615. Några bygger med lego, några läser
    en bok, några cyklar runt.

  616. Det är ett smörgåsbord, och han måste
    välja. "Lego", säger han och går dit.

  617. Men gör de Norra Länken, ishockey VM
    eller kriget i Irak?

  618. Han måste själv integrera sig
    i en aktivitet som redan är i gång.

  619. Och sen, mitt i alltihop,
    åker han hem igen.

  620. Det är helt annan social grammatik.

  621. Vi skulle vara snälla, lydiga
    och skötsamma.

  622. Vi behövde inget självförtroende,
    andra bestämde åt oss.

  623. Lasse i mitt exempel måste hantera
    helt andra verkligheter.

  624. Det krävs helt andra
    psykologiska egenskaper.

  625. Helt andra tendenser,
    helt andra dispositioner hos honom.

  626. I stället för att utföra
    andras instruktioner, måste Lasse-

  627. -utforska situationers möjligheter.

  628. "Vad är bra i det här läget
    att göra för mig?"

  629. På det sättet ändras villkoren.
    Det är en ny social grammatik.

  630. Ett nytt socialt språk. Det är som
    att lära sig ett främmande språk.

  631. Några av oss kan lite tyska.

  632. När vi talar svenska
    tänker vi inte på grammatiken.

  633. Grammatiken finns där,
    men jag tänker inte på den.

  634. Men om jag ska komma in i
    en ny värld, ett nytt språk-

  635. -måste jag ta reda på
    hur man ska göra där.

  636. Det är en ny social grammatik,
    som man inte längre kan automatiskt.

  637. Vi kan se på vissa saker
    som har inträffat.

  638. Om vi går tillbaka två generationer,
    till min farfars generation.

  639. De föddes i mitten eller slutet
    av 1800-talet.

  640. Hur många människor mötte
    en människa på Sörmlandsslätten-

  641. -i sitt liv?

  642. Hur många mötte en vanlig människa
    under en hel livstid-

  643. -om man föddes
    i mitten av 1800-talet?

  644. Ni kan gissa lite.

  645. Ett par hundra, kanske. Det var de
    som bodde runtomkring.

  646. Nån gång var man kanske på marknad
    eller träffade en gårdfarihandlare.

  647. Man mötte samma människor
    hela tiden. 200, kanske 300.

  648. Hur många människor
    möter en unge i dag per dag?

  649. Ungefär lika många som farfarsfar
    mötte under en hel livstid.

  650. Antalet nästippar
    som man ser per dag-

  651. -är lika många som farfarsfar
    såg under en hel livstid.

  652. Det är klart att det ändrar
    hur vi relaterar till varandra.

  653. Vi träffar många fler människor
    än förr.

  654. Vi träffar många obekanta människor.

  655. Man kan inte involvera sig i alla
    lika mycket, utan blir lite disträ.

  656. När det är nån obekant
    måste man utveckla "socialt gehör".

  657. Man måste snabbt kunna fatta:
    "Hur ska vi relatera till varandra?"

  658. Jag kallar det "socialt gehör".

  659. Man får korta och intensiva möten.

  660. Ofta väldigt flyktiga möten.

  661. Nu är vi här
    ett par hundra människor.

  662. Jag skulle kunna avsluta här
    med att säga nåt dramatiskt:

  663. "Hej då, vi ses aldrig mer!"

  664. För så är det i de flesta fall.

  665. Vi träffar människor och måste
    kunna förstå varandra snabbt-

  666. -och så ses vi aldrig mer. Det är
    en helt annan värld än vår farfars-

  667. -där man mötte samma människor
    hela tiden.

  668. Det är som en speed dating
    hela tiden-

  669. -och det kräver
    ett välutvecklat socialt gehör.

  670. I turbosamhället
    finns ständiga skiften av-

  671. -förutsättningar, arenor
    och interaktionspartner.

  672. Och det går fort som fasen.
    Allting är relativt.

  673. Och vem var det nu
    som talade om relativitet?

  674. Det var ju Einstein.
    Han var en gammal professor.

  675. Det berättas en historia om honom
    när han var professor i Bern.

  676. Han satt och skrev på sitt manus
    med frågor till studenterna.

  677. När han var färdig
    kallade han på sin sekreterare.

  678. "Fräulein, bitte,
    kan ni skriva rent frågorna?"

  679. Efter en halvtimme
    kommer sekreteraren in-

  680. -harklar sig lite blygt
    och säger: "Men herr professor..."

  681. "Det här är samma frågor
    som studenterna fick förra året."

  682. Varpå han säger: "Ta det lugnt,
    lilla fröken, jag har ändrat svaren."

  683. Och så är det hela tiden.

  684. Inget har lång giltighet.
    Allt har en kortare social livstid.

  685. Både mobiltelefoner och äktenskap.

  686. Både mode och uppfostringsmodeller.
    Det som är rätt nu är fel i morgon.

  687. Man kan uppleva att man hamnar
    i en ständig fas av otillräcklighet.

  688. Det är slut med vissa sidor av oss.

  689. Trygghetsnarkomanen i oss
    åker ut på historiens sophög.

  690. Vanetänkaren åker samma väg.

  691. Rutinfetischisten klarar sig inte.

  692. Inte ens vän av ordning hänger med,
    för det blir aldrig nån ordning.

  693. Det är det man måste inse.
    Det flyter på hela tiden.

  694. Vi lever ett slags turboliv
    hela tiden.

  695. Turbolivet innebär att vi kommer in
    i ett slags förhandlingsfamilj.

  696. Allting måste förhandlas.

  697. Vem ska köpa mjölk? Vem ska laga mat?
    Vem ska hämta ungarna?

  698. Inget är givet,
    inga roller är givna som de var förr.

  699. Jämställdhet
    är bra på väldigt många sätt-

  700. -men jämställdhet innebär maktkamp.

  701. Och när man förhandlar...

  702. Om ni kollar alla sms i en familj
    mellan klockan fyra och fem-

  703. -får ni se
    att det ständigt förhandlas.

  704. Vad måste man då göra
    för att få det att funka i alla fall?

  705. Jo, man måste kompromissa.

  706. Men vad är en kompromiss?

  707. Jo, det innebär ju
    att man inte får som man vill.

  708. Jag vill ju stanna på jobbet
    och göra färdigt-

  709. -men hon vill också det,
    och då måste jag kompromissa.

  710. Alltså får jag göra nåt som jag
    inte vill, och vad leder det till?

  711. Man blir frustrerad,
    och vad händer då?

  712. Man får ont här och där
    och får spända relationer.

  713. Man måste leva i en konfliktfylld
    gemenskap, som en familj är i dag.

  714. "En konfliktfylld gemenskap"
    är en bra definition på en familj.

  715. Man måste leva med
    ständigt spända relationer.

  716. Då längtar man naturligtvis
    efter lite avslappning och lugn-

  717. -och då kommer
    den parasitära feel good-industrin-

  718. -och erbjuder lite spa, massage
    och kvasiterapi.

  719. Och så löser man problemen.

  720. Det finns flera myter
    om familjens situation.

  721. Hur mycket tid har jag kvar?
    Några minuter.

  722. Då ska vi ta det snabbt.
    Här ser ni tre stycken myter.

  723. Kärnfamiljen försvinner-

  724. -folk vill leva som singel
    och man vill inte ha barn.

  725. Alla tre är fullständigt fel.

  726. Data säger att kärnfamiljen
    lever vidare.

  727. 85 procent bor med sambo
    och har gjort det länge.

  728. De flesta familjer lever med barn,
    och inte så många bor ensamma.

  729. Det är många fler än nånsin
    som har barn i dag.

  730. Av 45-åringarna
    har 86,6 procent barn.

  731. Myterna finns i veckopressen
    och populärpressen och är inte sanna.

  732. Familjelivet har nya former. Jag
    talar om demokratiserat mödraskap.

  733. Vi har fler kvinnor som blir mammor
    än nånsin förr.

  734. Folk kämpar för att bli mammor.

  735. Det föds färre barn per familj
    än tidigare.

  736. Vad betyder det att mödrarna ökar
    och antalet barn minskar?

  737. Andelen mamma per unge blir större
    än vad den nånsin har varit.

  738. Ungarna har en större kaka mamma
    än vad de har haft förut.

  739. De har mycket mer pappa också,
    för vårt livsmönster har ändrats.

  740. Vi är väldigt fokuserade på
    att göra saker som barn vill göra.

  741. Det är köttfärssås varje dag
    och liknande.

  742. I vissa familjer är det viktigt
    att det sker ett slags vattendelning.

  743. I några familjer
    blir det mycket barnorienterat-

  744. -i andra familjer
    sker det en försumning.

  745. Man blir mer främlingar för varandra,
    för man lever i olika världar.

  746. Man skiljs åt varje morgon
    vid halv åtta-åtta.

  747. Han till sitt, hon till sitt,
    ungarna åt olika håll.

  748. Det blir väldigt svårt
    att bygga nån gemenskap.

  749. Det är ett ökande interrelationellt
    förhållande.

  750. Allting förändrar sig fortare.
    Det jag som vuxen-

  751. -kan förmedla till mina barn,
    mina hållningar, min religion-

  752. -mina kunskaper blir mer och mer
    irrelevant för dem att ha med sig.

  753. Det förstår både jag och de,
    och man får en helt ny situation-

  754. -där man blir mer rådvill
    som förälder.

  755. Därför är det viktigt att se till-

  756. -att de tidigare teorierna
    inte gäller längre.

  757. Där var man modell för sina barn.

  758. Hur många har varit med om
    att man har en liten sjuåring-

  759. -som med beundran tittar på en
    och säger: "Sån vill jag också bli"?

  760. När man ser glåmig och stressad ut.
    Inte fan vill de bli det!

  761. Man är ingen modell. Man vill
    absolut inte bli som mamma och pappa.

  762. Det betyder inte att föräldrar
    inte har en enorm makt över barn.

  763. Men inte som modeller.
    Det finns en bok-

  764. -som på svenska heter
    "Myten om föräldrars makt".

  765. På engelska heter den "Why children
    turn out the way they do".

  766. En kollega, Judith Rich Harris,
    har gjort den boken-

  767. -och frågar:
    Varför blir barn som de blir?

  768. Det viktigaste man som förälder
    ger sina barn är sina gener.

  769. Det är så. Om man blir
    pojke eller flicka, svart eller vit-

  770. -generna bestämmer en massa saker.

  771. Men nummer två är
    de omständigheter man ger barnet.

  772. De kompisar och gäng de får, och det
    bestämmer man ju som förälder-

  773. -genom att bo på ett visst ställe
    och arbeta på ett visst sätt.

  774. Genom sitt vuxna liv
    påverkar man barnen enormt mycket.

  775. Uppfostran
    kommer först i tredje hand.

  776. Då ska jag avrunda
    med att ni får läsa snabbt.

  777. Det finns
    sex essentiella familjefunktioner.

  778. Ni får gissa vad det betyder.

  779. Det här får ni tänka på,
    det här ska ni tänka på...

  780. Och här får ni se det sista.
    "Ingen människa är en ö."

  781. John Donne har sagt det.
    En poetisk formulering.

  782. Men jag citerar en gammal
    klassisk barnpsykologibok:

  783. "Ett samhälle som vill
    bry sig om sina barn"-

  784. -"måste vårda sig om
    deras föräldrar." Jag lägger till:

  785. "Och deras möjligheter
    att utöva ett gott föräldraskap."

  786. Det är den allra viktigaste uppgiften
    vi har.

  787. Därför gäller det att
    fokusera arbetet på hela familjen.

  788. Att dra in alla parter
    och se barnet i sitt sammanhang.

  789. Lycka till med det,
    och tack ska ni ha för i dag.

  790. Textning: Katarina Lundqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att växa upp i turbosamhället

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lars Dencik, professor i socialpsykologi, har studerat barn och deras liv och hur de blir påverkade av samhällets olika former. Här går han igenom hur turbosamhället påverkar vårt vardagsliv. Inspelat den 14 april 2015 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper
Ämnesord:
Barn, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Vardagsliv
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Socionomdagarna 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2015

Att växa upp i turbosamhället

Lars Dencik, professor i socialpsykologi, har studerat barn och deras liv och hur de blir påverkade av samhällets olika former. Här går han igenom hur turbosamhället påverkar vårt vardagsliv. Inspelat den 14 april 2015 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2015

Missbruk och vägen tillbaka

My Skarsgård är läkare men också nykter alkoholist. Här berättar hon sin depression, om sitt alkoholberoende och om vården man kan få. Inspelat den 15 april 2015 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2015

Är vi starkare tillsammans?

Hur ofta behöver vi andra människor för att känna oss glada och nöjda med livet? Poul Perris, läkare och psykoterapeut, berättar hur vi fungerar och varför vi faktiskt behöver varandra. Inspelat den 14 april 2015 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2015

Handlingsplan för ungdomsvården

Titti Fränkel, Åsa Furén-Thulin och Cecilia Grefve presenterar sina områden och berättar vad de gör för att ge dem som arbetar inom socialtjänsten bättre förutsättningar. Inspelat den 14 april 2015 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2015

Att vara förälder i Sverige

Socionomen Sara Edvardsson och pedagogen Ulrica Engholm berättar om projektet Begripligt för alla som finns i Strömsunds kommun och om hur nyanlända föräldrar kan stöttas och stärkas i sin roll. Inspelat den 15 april 2015 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2015

Ungdomars trygghet och identitet

Många av flyktingarna som kommer till Sverige från kriget i Syrien är barn. Elisabeth Lindholm och Anders Fabricius från Strömsunds kommun berättar om pedagogiska verktyg i kontakten med nyanlända och talar om hur trygghet kan skapas i det nya samhället utan att behöva släppa ursprungliga erfarenheter och språk. Inspelat den 14 april 2015 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2015

Att växa upp i en familj med beroendeproblematik

Trygga barnen är en stiftelse som startades av familjen Trygg. Olivia Trygg, som är yngsta barnet, berättar hur det var att växa upp med en alkoholiserad pappa. Idag jobbar hon som generalsekreterare för Trygga barnen. Inspelat den 15 april 2015 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2015

Modell för risk- och skyddsbedömningar

Att arbeta som socionom innebär många gånger att fatta beslut om vilken insats som behövs i olika situationer där det har uppstått problem. Pernilla Söderberg jobbar med projektet Sign of safety. Här berättar hon vad det är och hur det fungerar. Inspelat den 15 april 2015 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2015

Våld mot kvinnor är samhällets ansvar

Det finns många olika slags stöd för kvinnor som blir drabbade av våld. Åsa Witkowski, verksamhetschef för den kliniska enheten på Nationellt centrum för kvinnofrid, berättar här om vem som egentligen ska göra vad. Vad kan den enskilda handläggaren göra - och vad ska den inte göra? Inspelat den 15 april 2015 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Från kroppsstraff till tuktande av själen

Om synen på brott och straff i 1800-talets Sverige. Vi besöker Spinnhuset i Göteborg.