Titta

UR Samtiden - Finsk språkvård

UR Samtiden - Finsk språkvård

Om UR Samtiden - Finsk språkvård

Föreläsningar från det finska språkvårdsseminariet som är en årlig träffpunkt för språkvetare, forskare, journalister och informatörer. Årets tema är språkpolitik, nyord och finsk språkvård. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Till första programmet

UR Samtiden - Finsk språkvård : Nyheter inom språkvårdenDela
  1. Välkomna tillbaka från kaffepausen.

  2. Nu fortsätter Riitta Eronen med att
    berätta om nyheter inom språkvården.

  3. I slutet berättar jag om Institutet för
    de inhemska språkens nya tjänster.

  4. -Varsågod, Riitta.
    -Tack.

  5. Så där, ja. Hej, det var länge sen!

  6. Nu håller jag ett kortare föredrag-

  7. -med anledning av
    att min unga kollega Henna-

  8. -har byggt upp en samling av
    språkinstruktioner, som invigdes i går.

  9. Hon visar, så att ni kommer i gång-

  10. -och får se vilka typer av frågor man
    kan finna svar på där.

  11. I denna del är ämnet det som vi nyss
    snuddade vid: "Kun alettiin tekemään".

  12. Av någon anledning har normen för
    "alkaa tehdä" fått ett underligt liv-

  13. -och börjat betraktas
    som en knäckfråga.

  14. Om man kunde finska, skulle man
    behärska normen "alkaa tehdä"-

  15. -om man inte kunde finska eller
    var slarvig sa man "alkaa tekemään".

  16. Ändå kom normen till-

  17. -vid "dialektstriden"
    eller under dess efterdyningar.

  18. Man hade bara beslutat att det ena var
    rätt, fast båda talesätten existerade.

  19. Det som vittnar
    om styrkan i dialekterna-

  20. -är att man har övergett normen, och
    att uttryckssättet inte längre är fel.

  21. Jag visar än en gång det kära huset
    där normen ändrades-

  22. -för att vi nästa gång
    kanske inte är där.

  23. Där håller Institutet för de inhemska
    språken till i ett par av våningarna.

  24. Vi får se vad det blir där.
    Kanske ett lyxhotell.

  25. Institutet för de inhemska språken
    förkortas på finska "Kotus".

  26. "Kotus" betyder dialektalt även en
    liten byggnad, kanske vid en strand.

  27. Institutet har funnits sedan 2012-

  28. -och vi arbetar med språkvård,
    ordboksarbete och samlingar.

  29. Våra språk är nu finska och svenska.
    Svenska är även ett minoritetsspråk-

  30. -men det kanske framkom tidigare
    vilka de officiella språken är.

  31. De är finska och svenska,
    och i delar av landet samiska.

  32. Vi har som språkpolitisk uppgift
    att organisera minoritetsspråkens-

  33. -alltså romanins, samiskans-

  34. -och de båda teckenspråkens
    språknämnder.

  35. I dem utför man
    grundläggande arbete-

  36. -som inte längre behövs
    för svenska och finska-

  37. -eftersom de skriftspråken
    är standardiserade.

  38. Vad är då det som kallas Kielitoimisto?
    Det är byrån som icke är.

  39. Den byrån finns inte.
    Det är två av Institutets avdelningar-

  40. -där forskarna i finsk språkvård
    och ordboksarbete samarbetar.

  41. Men Kielitoimisto fyller 70 år-

  42. -och har alltså funnits i Finland
    allt sedan kriget.

  43. Från början hette organisationen
    Kielen neuvontatoimisto-

  44. -och bestod av nämnder inom olika
    organisationer, Finlands akademi-

  45. -och i Finska litteratursällskapet,
    SKS-

  46. -tills de ställdes
    under utbildningsministeriet-

  47. -och på 1970-talet blev en
    forskningscentral som bantades ner.

  48. Namnet Kielitoimisto har bestått,
    och faktiskt blivit ett varumärke.

  49. Ordets framtoning
    har varierat genom tiderna.

  50. På 1980-talet ansåg vissa forskare att
    byrån stod för en föråldrad världssyn.

  51. Man ansåg sig inte behöva någon byrå
    för att studera det talade språket.

  52. Sen har vindarna vänt
    och man har anat en nytta-

  53. -för ett gemensamt standardspråk, för
    klarspråk hos myndigheter, med mera.

  54. Språket är ett levande väsen-

  55. -och språkbrukarna lyfter fram
    de frågor där det behövs klarhet.

  56. Vi har Finska språknämnden-

  57. -som har varit verksam
    under olika organisationer-

  58. -och under de senaste åren
    i en sådan här sammansättning.

  59. Det här gänget
    godkände "alkaa tekemään".

  60. Minna-Riitta Luukka,
    professor i finska-

  61. -Minna Harmanen, finska
    modersmålslärarnas förbund ÄOL-

  62. -Salli Kankaanpää, föreståndare
    för finska språkvårdsavdelningen-

  63. -lingvisten Kimmo Koskenniemi-

  64. -professor Jaakko Leino-

  65. -representanter för namnvård och
    kreativa språkyrken som översättare.

  66. Nu har vi Alice Martin som säkert
    påverkade frågan om halitija/haltia.

  67. Och sen kriminalboksförfattaren
    och nyhetschefen Matti Rönkä.

  68. Även föregångaren Arvi Lind
    var nyhetsuppläsare-

  69. -och höll språkvårdsflaggan högt, och
    talade jämt om sitt förtroendeuppdrag.

  70. Han sa
    att hans tolv år i språknämnden-

  71. -gjorde honom till språkliberal.

  72. Man kan inte ha absolut rätt eller fel.

  73. Många saker beror på sammanhang,
    ämnesområde och allt möjligt annat.

  74. Man tvingas ständigt
    till kompromisser inom språkvård.

  75. Man kan bli en glädjedödare om
    man inte accepterar det uppenbara-

  76. -eller om man håller fast
    vid något uråldrigt.

  77. Till en viss mån
    är språkvård trots allt konservativt.

  78. Här ser ni bekanta ord. Det är dem
    man presenterar i ordboken.

  79. När språkvårdaren
    rekommenderar något-

  80. -måste rekommendationerna
    spridas på något sätt.

  81. De sprids genom Kielikello, webbsidor
    och till stor del genom ordboken.

  82. I ordboken kan man slå upp mycket.

  83. Till exempel
    förändrade böjningsformer.

  84. Det står "Normipäivä" där.
    Det är en ganska rolig ordlek.

  85. Ord som börjar på "norm-"
    har börjat betyda "det normala".

  86. Normiruoka är inte normenlig mat,
    utan bara vanlig mat.

  87. "Normipäivä" betyder en helt vanlig
    dag, i stället för en normenlig dag.

  88. Men här har "norm" sin
    grundbetydelse. Hur uppstår normer?

  89. Vilka principer grundar de sig på, och
    hur hänger teorin och praktiken ihop?

  90. Dagen anordnas nästa fredag.
    Åtminstone en av er kommer visst.

  91. Apropå mediehändelser.
    Jag berättade om "halpuuttaa"-

  92. -och hur ordet
    väckte starka reaktioner.

  93. På senare år har "persu" väckt
    frågan om vad som är för vulgärt.

  94. I dessa fall vände man sig inte
    till justitieombudsmannen-

  95. -men till opinionsnämnden.

  96. "Får man säga så i riksdagen?" Man
    beslöt att det inte passar vid plenum.

  97. Vad gäller frågan
    i slutet på förra föreläsningen-

  98. -om huruvida man
    får använda dialektala pronomina...

  99. När den stora grammatikboken kom-

  100. -ansåg man att om man
    tar upp talspråkliga former-

  101. -som de talspråkliga personpronomina
    "mä", "sä", "se"-

  102. -så kan man ju stryka "hän".

  103. Det gjorde man förstås inte, utan man
    berättar i stället om variationerna.

  104. Ni kanske tidigare har hört
    om medieuppståndelsen-

  105. -kring diskussionen
    om könsneutrala ord.

  106. Man skulle inte benämna yrken
    med ändelsen "-man", som brandman.

  107. Ändå kommer fler sådana ord.

  108. Sen fick justitieombudsmannen
    ett ärende gällande ett engelskt ord.

  109. På ett sjukhus heter strokeavdelningen
    aivoverenkiertohäiriöyksikkö-

  110. -men på den tiden
    hette den enbart stroke.

  111. Man fick klagomål,
    och namnet måste ändras.

  112. Demonstrativt gjordes namnet långt,
    eftersom finskan är som den är.

  113. Kommunreformen har skapat massor
    av diskussioner och nya kommuner.

  114. En vanlig princip är att sammanslagna
    kommuner döps efter den större-

  115. -men det har förekommit
    många typer av konstruktioner.

  116. Förra hösten presenterades
    ett köpcentrum som "Mäntsälä city".

  117. Det passar dessutom
    särskilt illa för Mäntsälä.

  118. Då fick journalisterna
    åter tillfälle att skriva-

  119. -att språkexperter
    chockerades över förslaget.

  120. Men när väl "alkaa tekemään"
    kom på fråga, kvittade allt.

  121. När jag besökte biblioteket
    hemma i Kottby-

  122. -blev jag klandrad
    fast jag inte bar något ansvar.

  123. Det togs upp i nyheterna,
    nöjesnyheterna, satirprogrammen...

  124. Till och med Jari Tervo
    med sin veckotidningsspalt-

  125. -ansåg sig ha skäl
    att bli chockerad över reformen.

  126. Men några författare, som Aulikki
    Oksanen, sa att det gör detsamma.

  127. Så kanske det är en vacker dag.

  128. De är inte de första språktvisterna.

  129. De bevisar att Kielitoimisto
    är en levande institution-

  130. -eftersom folk vill lufta sina åsikter
    och diskutera.

  131. Språket har diskuterats livligt sedan
    de intensiva "dialekternas strid".

  132. På 1940-talet diskuterade man varför
    man kallar S för "äss", inte "ess".

  133. Man fann många skäl,
    bland annat ärräpäät, alltså svärord.

  134. Skulle vi säga "ess", inte "äss",
    skulle "svordomar" heta erräpäät.

  135. I valet mellan "keho" och "ruumis"
    (kropp), har "keho" funnit sin plats.

  136. Namn är ofta politiska."Eesti" och
    "Viro" är båda giltiga namn på Estland.

  137. Apropå det kan jag säga att namnvård
    är en stor del av språkvården.

  138. Det finns massor av material
    på vår sajt.

  139. Just nu håller vi på att bygga
    en förteckning över bostadsorter-

  140. -som förut var en separat ordboksdel
    men nu ska läggas upp på nätet.

  141. Genom kommunreformen
    har ortnamnen förändrats mycket.

  142. Och talar man om län,
    finns de ju inte längre.

  143. Det innebär en stor omarbetning
    som är på gång.

  144. En annan sak som jag påminns om-

  145. -är en bok som säkert även synts här.

  146. "Pariisista Papukaijan nokkaan"
    om finska namn på utländska platser.

  147. Den ska nu ges ut i webbversion.
    Den är mycket efterfrågad.

  148. Sen, på raden längst ner
    om gamla språkstrider.

  149. "Kielenhuollon juurilla"
    om finsk språkvårdsrådgivning.

  150. Taru Kolehmainens bok som jag
    rekommenderar för alla intresserade.

  151. Den bär drag av en grundlig handbok.
    Den presenterar förklaringar-

  152. -och de internationella idéer
    som språkvården anknyter till.

  153. Ibland till lite för stora idéer
    om nationalitet.

  154. Vi har särskilda tillvägagångssätt. Vi
    lyder inte bara språknämndes beslut-

  155. -och lägger till dem i ordboken-

  156. -utan vi på Institutet lyssnar på
    vår omvärld när vi bereder underlag.

  157. En plats där man ständigt kan höra
    vad som är aktuellt-

  158. -är telefonrådgivningen.

  159. Det kan ju verka som om en person
    besvarar en fråga-

  160. -men i praktiken tar man hjälp
    från olika håll inom språkområdet-

  161. -ibland från andra nordiska länder.

  162. Allt som oftast är det enligt studier
    många fler som har nytta av svaret-

  163. -än enstaka korsordsmakare. Såväl
    journalister, informatörer och andra.

  164. Det går inte att fatta beslut
    utan diskussioner.

  165. Vi anser att "ebola", ett ord
    som skapade diskussioner förra året...

  166. På medicinområdet skriver man
    märkligt nog egennamn med versal-

  167. -trots att alla andra skriver med gemen
    när det gäller allmänord.

  168. Till exempel Alz... "Alzheimers
    sjukdom" skrivs med versal.

  169. För alla bakterienamn och liknande
    var man fast besluten-

  170. -att de bör skrivas "Ebola-virus"-

  171. -fast alla vet att sammansatta ord
    skrivs likt "röntgenstrålning".

  172. Man diskuterade med
    medicinska experter och journalister-

  173. -om ett bevismaterial där man använt
    gemener och som ändå var begripligt.

  174. Då kom man fram till att det för
    den gången fick skrivas med gemen.

  175. Den normen har förändrats.
    Sen kan vi få frågor om...

  176. ...frågor om komplicerade ord från
    regeringen. De är rena termfabriken.

  177. Går inte "palveluarkkitehtuuri",
    (tjänstearkitektur), att skriva bättre?

  178. Alltså om hur socialtjänst och
    omvårdnad ska ordnas i samhället.

  179. Vi kan inte säga nej till ett uttryck
    som finns i bruk.

  180. Vi kan förfasas tillsammans med den
    som ringt och säga att det beror på-

  181. -att "arkitektur" används bildligt och
    att "tjänst" har en så bred syftning.

  182. Men tittar vi till exempel på...

  183. ...ordboksbetydelserna av "arkitektur",
    är den bildliga betydelsen etablerad-

  184. -och på it-området är det en term:

  185. "Ohjelmistoarkkitehtuuri"
    (programarkitektur).

  186. Då får man acceptera
    att det är ett befintligt ord-

  187. -och att man gång på gång
    får förklara det.

  188. ISIS, Isis och IS
    känner ni säkert också till.

  189. Det är en förkortning av "Islamiska
    staten". Hur skrivs och stavas det?

  190. "Mäntsälä city" tog vi upp. Det måste
    ha ändrats, för vi hörde inget mer.

  191. Ibland finns det inom fackområden
    underliga föreställningar.

  192. Till exempel de vetenskapliga namnen
    på rosor och andra växter-

  193. -skrivs förstås på ett eget sätt
    i botaniska, biologiska sammanhang.

  194. De kanske kursiveras eller skrivs
    med andra regler för versaler.

  195. Med tanke på "ebolavirus"
    skulle en finskspråkig förstås skriva-

  196. -"pohjolankuningatar"
    med gemener och hopskrivet-

  197. -men i botaniska sammanhang ska
    man respektera fackområdets regler.

  198. Men i en diskussion beslöt man att den
    tyska benämningen skulle behållas-

  199. -men vid närmare studie, hade sorten
    sitt ursprung hos en rysk tsar.

  200. Efter långa resonemang-

  201. -kan man beroende på sammanhang
    landa i olika ord.

  202. Jag kan nämna,
    eftersom vi talade om grammatik-

  203. -att man får acceptera att grammatik
    uppfattas olika i olika sammanhang.

  204. Ibland får man vara flexibel.

  205. Somliga anser
    att om finskan hade olika artighetsord-

  206. -skulle finskan vara enklare, mjukare
    och närmare kulturspråken.

  207. Skulle man bara lägga till "please"
    skulle det underlätta.

  208. Man skulle slippa
    tänka på konditionalis-

  209. -som i "ottaisitteko?"
    eller "ettekö ottaisi?".

  210. När man utredde saken fanns ordet
    "pliis" redan i ungdomsspråk-

  211. -och i informationsmeddelanden
    från Helsingfors stads trafikverk.

  212. "Stör inte varandra,pliis."
    I den typen av sammanhang.

  213. Den där har vi tagit.
    Nu kommer detta.

  214. Förra gången och föregående gång
    fick jag frågan-

  215. -och även andra har säkert fått frågan
    "När kommer grammatikguiden"-

  216. -"där man berättar
    om finskans alla variationer"-

  217. -"singular, plural, pronomina
    och annat?"

  218. Komparering - heter det "solakin"
    eller "solakoin"?

  219. Kan man säga "josko"
    eller är det dialektalt?

  220. Alltså ett otal
    språkliga konstruktioner.

  221. Vad är rätt och vad är fel? Det man
    undrar över är egentligen grammatik.

  222. Boken betitlas i enlighet
    med bokseriens varumärke-

  223. -med "Kielitoimisto"
    som första ord i titeln.

  224. Nu ska jag vissa omslaget
    till grammatikboken.

  225. En gång hade vi en utgivningsfest
    för en memoar med bara omslaget.

  226. Det här blir likadant,
    men den publiceras om en vecka.

  227. När boken är publicerad fortsätter
    arbetet genom att råden-

  228. -som delvis är svar på allmänhetens
    frågor och efterfrågade ämnen-

  229. -ska spridas till en så bred publik
    som möjligt, allt enligt vårt uppdrag.

  230. Som hastigast, innan jag måste lämna
    er, visar jag ett nummer av Kielikello.

  231. Just detta omslag av Kielikello visar
    postväsendet - ibland går det bra.

  232. Ibland kan det gå bra fast man följt en
    trend och döpt postverket till Itella.

  233. De backade,
    och nu heter de åter Posti.

  234. I Kielikello finns det jag berättat om:
    tidningen, rådgivningen, nämnden...

  235. Jag radar upp
    några av verksamhetsformerna.

  236. I tidningen berättas det-

  237. -om det som framkommit i vårt
    och språknämndens arbete.

  238. Kielikello berättar om finska i stort
    och smått, även om normändringar.

  239. Och när det gäller en böjningsfråga
    kan den även dyka upp i ordboken.

  240. Kielikellos arkiv är värt att söka i.

  241. Man kan söka på personnamn,
    ämnesord, årtal och tidningsnummer.

  242. Här finns artiklar om sverigefinska.

  243. Det kanske är dags igen,
    för senaste gången var 2013.

  244. Det finns mycket information
    för översättare.

  245. I år arbetar vi med myndighetsspråk
    tack vare regeringsprogrammet-

  246. -och på våra webbsidor kan man hitta
    material om klarspråk - ett fint språk.

  247. Bland annat socialförsäkrings-
    och skattemyndigheterna-

  248. -samarbetar med oss.

  249. Som sagt har vår sajt gjorts om,
    och allt detta hittar ni där-

  250. -och i samlingen av språkinstruktioner.

  251. Den ska Henna presentera för er.

  252. Välkommen. Jag visar bara
    en försmak på vad man kan söka.

  253. Frågor om namn och annat.
    Du berättar säkert hur man söker.

  254. Jag tackar för mig, och önskar en
    fortsatt trevlig seminariedag och vår.

  255. Översättning: Cecilia Holmberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nyheter inom språkvården

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Språket lever och förändras och vår uppgift är endast att ge rekommendationer, berättar forskaren Riitta Eronen från Institutet för de inhemska språken i Finland. Institutet arbetar med nya låneord, lexikon och språkforskning och omfattar språkråd både inom finska och svenska språket. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finska språket, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Finsk språkvård

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Svensk språklagstiftning

I Sverige finns det 59 kommuner som ger service på finska till kommuninvånarna. För 15 år sedan var det bara fem som tillhandahöll den här tjänsten, berättar Kaisa Syrjänen Schaal från Svenska kyrkans enhet för flerspråkighet. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Finsk språklagstiftning

Maria Soininen från justitieministeriet i Finland berättar här om språklagstiftningen i Finland, där både finska och svenska har ställning som nationella språk trots att det idag endast finns en enspråkig svensk kommun. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Finska som modersmål

Det råder stor brist på finska modersmålslärare i Sverige. Sari Pesonen, studierektor vid Stockholms universitet, menar att en möjlighet för att få fler behöriga till utbildningen är att eleverna får genomgå ett språktest. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Nya finska ord

Vet ni vad nättroll, smarta byxor eller ananashår betyder? frågar Riitta Eronen publiken. Hon jobbar som forskare vid Institutet för de inhemska språken och har tittat närmare på nya finska ord från 2000-talet. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Nyheter inom språkvården

Språket lever och förändras och vår uppgift är endast att ge rekommendationer, berättar forskaren Riitta Eronen från Institutet för de inhemska språken i Finland. Institutet arbetar med nya låneord, lexikon och språkforskning och omfattar språkråd både inom finska och svenska språket. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Hemsida för språkvård

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i hur man använder språkvårdens finska sökmotor. Tjänsten är ett användbart redskap för till exempel journalister och lärare i finska och ger förslag på stavning, grammatik och låneord på finska. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Kommunens finska hemsida

Flera svenska kommuner har översatt sina hemsidor till finska med hjälp av Google translate eller liknande gratisprogram. Det blir oftast helt fel, menar Miina Salokannas på Tammerfors universitet som här berättar om sin utredning. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Jiddischseminariet 2017

Vem var Mina Bern?

Skådespelerskan Mina Bern föddes i Polen under tidigt 1910-tal och verkade under hela sitt liv inom och för jiddischteatern. Här tecknar skådespelaren och vännen Shane Baker ett porträtt av Mina Berns liv och av deras vänskap. Shane Baker lärde känna Mina Bern 1995 och det är henne han har att tacka för sin goda jiddisch. Inspelat den 12 augusti 2017. Arrangör: Sveriges jiddischförbund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.