Titta

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Om UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Från donsk tunga till femtio nyanser av modala hjälpverb. På årets upplaga av Grammatikfestivalen har de kunskapshungriga språkvetarna sitt eldorado. Här föreläser några av våra främsta forskare inom språkvetenskap. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015 : 50 nyanser av modala hjälpverbDela
  1. Den fantastiska titeln kom upp när
    jag gjorde färdigt avhandlingen-

  2. -och en redaktör tyckte
    att min titel var för tråkig.

  3. Jag borde välja
    en mer publikdragande titel.

  4. Då bad jag om förslag på Facebook.
    Och där kom den titeln.

  5. Så jag var tvungen
    att använda den till nånting.

  6. Modala hjälpverb, vad är det?

  7. Kort repetition
    för er som inte är så inne i detta:

  8. Hjälpverb hjälper andra verb.

  9. De påverkar verbens betydelse.

  10. Och så har de modal betydelse.

  11. Jag tänker inte gå in
    på betydelserna-

  12. -utan jag nämner detta i förbifarten.

  13. I stället pratar jag om grammatiken-

  14. -alltså former och hur de används.

  15. Vi går raskt vidare. Vad är
    så speciellt med de här verben?

  16. Här har jag tagit upp två verb,
    ett modalt hjälpverb, "ska"-

  17. -och ett annat hjälpverb.

  18. Det finns många andra hjälpverb,
    men som inte räknas som modala.

  19. Jag ska inte gå in på det,
    men jag tänkte illustrera skillnaden.

  20. Först har vi en rad
    där de används självständigt.

  21. Stjärnan framför betyder
    att meningen inte fungerar.

  22. Man kan inte säga så.
    Sen en rad med modalt hjälpverb.

  23. Då fungerar både "Han ska läsa boken"
    och "Han glömmer läsa boken".

  24. Och sen infinitivmärke:
    "Han glömmer att läsa boken" går-

  25. -men inte "Han ska att läsa boken".

  26. I två av de tre exempelmeningarna
    fungerar det inte med "ska".

  27. Men "glömma" kan användas
    med och utan infinitivmärke-

  28. -och både som hjälpverb
    och självständigt verb.

  29. Vi drar slutsatsen
    att modala hjälpverb som "ska"-

  30. -väldigt sällan tar infinitivmärke-

  31. -medan andra hjälpverb
    tar det ibland.

  32. Modala hjälpverb som "ska"
    kan inte vara ensamma.

  33. De behöver ett annat verb
    för att kunna fungera.

  34. Modala hjälpverb har egenskaper
    som skiljer sig från andra verb.

  35. Det är dem vi ska titta närmare på.
    Det finns jättemånga egenskaper-

  36. -som listas
    i grammatiska beskrivningar-

  37. -oftast olika beroende på vem man
    tittar på. Jag har valt ut några.

  38. Jag påstår inte att det här är allt,
    utan det är vad jag fokuserat på.

  39. Och det är fyra egenskaper
    som är bland de mest centrala.

  40. De typiska modala hjälpverben används
    sällan som självständiga verb.

  41. Man säger inte "Han måste läxan".

  42. De tar sällan infinitivmärke.
    Man säger inte "Han ska att cykla".

  43. De används inte i passiv.
    Man säger inte "Läxan kans av honom".

  44. Åtminstone inte i rikssvenska.

  45. Och modala hjälpverb böjs oregel-
    bundet och många saknar tempusformer.

  46. Det gäller inte alla verb
    men påfallande många.

  47. Antingen har de
    en oregelbunden presensändelse-

  48. -som "ska" här.

  49. Normalt slutar verben ju på R då.

  50. Men det gör inte
    "ska", "kan", "vill" eller "må".

  51. Väldigt många verb saknar också
    en form som har försvunnit.

  52. Ibland har formen aldrig funnits.
    "Lär" finns bara i den formen.

  53. Men i andra fall...
    "Skola" är på väg att försvinna.

  54. Det används i stort sett inte alls,
    men för inte länge sen fanns det.

  55. Former försvinner.
    Nu stöter man på "skullat" i stället.

  56. Folk har glömt "skolat",
    och så blir det nåt annat i stället.

  57. Min kollega säger det ibland, och jag
    skuttar förtjust till varje gång.

  58. Det där med preteritum och imperfekt
    brukar alltid komma upp.

  59. Men det är alltså samma sak. Det som
    de sa var imperfekt är preteritum.

  60. Om nån har missat det.
    Typiska och mindre typiska verb.

  61. De här egenskaperna
    har verben i olika hög grad.

  62. De verb som har många egenskaper-

  63. -anses vara mer typiska.

  64. Men det går inte att dra nån gräns-

  65. -exakt för vilka verb som är typiska,
    utan det är en flytande skala.

  66. Vissa egenskaper, som formerna,
    går ganska tydligt att se.

  67. Saknas det en form eller inte?
    Böjs det oregelbundet eller inte?

  68. Men det här med infinitivmärke
    kan variera väldigt mycket.

  69. Därför är det svårt
    att dra en tydlig gräns.

  70. Det finns också verb som
    är typiska utifrån en egenskap-

  71. -men som helt saknar en annan.

  72. Jag trodde först inte att det var
    så rörigt, men tyvärr är det så.

  73. Vill man skilja ut de här verben-

  74. -får man bestämma sig för
    vilka egenskaper de ska ha-

  75. -och sätta gränsen där. Så blir det.

  76. Så. Jag ska prata om varför
    verben har de här egenskaperna.

  77. Vi har redan konstaterat att
    det är komplicerat att definiera-

  78. -men varför ser det ut
    på det här sättet?

  79. Då får vi titta på språkhistorien.
    Jag tar upp två förklaringar.

  80. Den ena är grammatikalisering och
    den andra språkhistorisk bakgrund.

  81. Grammatikalisering
    har vi ju pratat om redan.

  82. Det är ju en språkförändring
    som gör orden mer grammatiska.

  83. Ett exempel är
    när verb används som hjälpverb-

  84. -och slutar användas
    som självständiga verb.

  85. Då har de fått
    en mer begränsad användning.

  86. Det är typfall på grammatikalisering.

  87. När det gäller den andra förklaringen
    är det vissa egenskaper hos verben-

  88. -som inte beror på
    grammatikaliseringen-

  89. -utan som beror på verbens bakgrund.

  90. Och det ska vi titta lite närmare på.

  91. Först lite kort
    om grammatikalisering.

  92. Framför allt tänkte jag visa ungefär
    var verben befinner sig i dag.

  93. Den här skalan stämmer nästan exakt
    med skalan över hur typiska de är.

  94. Så ju mer ett verb har
    av egenskaperna-

  95. -desto mer grammatikaliserat är det.

  96. Det hänger naturligtvis ihop.

  97. Men det betyder inte nödvändigtvis
    att verben alltid flyttar sig.

  98. Vissa verb har varit ungefär
    så här typiska i många hundra år-

  99. -andra förändras jättefort, och
    vissa blir t.o.m. mindre typiska.

  100. Bara så att ni förstår skalan.

  101. Men det är en glidande skala
    här också.

  102. Allra längst i kanten har jag skrivit
    "må", "månde" och "torde".

  103. De har bara några få former-

  104. -och används framför allt
    i fasta konstruktioner.

  105. Mer eller mindre, i alla fall.

  106. Och sen har vi språkhistorien,
    där jag grävt ner mig ordentligt.

  107. Det har vi inte pratat om
    innan i dag.

  108. Som Peter nämnde i förra föredraget-

  109. -har de modala hjälpverben
    sitt ursprung i urgermanska.

  110. Det finns flera språk
    som har liknande...

  111. ...liknande egenskaper -
    det är ungefär samma ord.

  112. "Må" är samma som "may" på engelska,
    etymologiskt sett-

  113. -och det finns en anledning till att
    det är likt i de germanska språken.

  114. De fanns redan innan
    de här språken bildades.

  115. Men de första modala hjälpverben,
    som började bildas på urgermansk tid-

  116. -hade mer gemensamt än
    att de var just modala hjälpverb.

  117. De hade en särskild tempusböjning.

  118. Det skedde sen
    en association mellan böjning-

  119. -och deras användning som hjälpverb.

  120. Det gjorde att de verb som inte
    hade den här böjningen tappade den-

  121. -medan de modala hjälpverben hade
    flera saker som höll dem samman-

  122. -och behöll den
    gamla böjningen i högre grad.

  123. Nu var det ingen stor grupp
    från början - runt femton verb-

  124. -och vi ska titta närmare på dem.

  125. Sen har det tillkommit
    andra egenskaper längs vägen.

  126. Jag tänkte kort visa...

  127. Jag sa ju att det var likt...

  128. Det där blev inte bra i
    konverteringen. Ni får ursäkta.

  129. Jag tänkte visa
    hur likt det faktiskt är.

  130. De fyra verb som är här...

  131. ...eller tre, "kunna", "skola"
    och "må", är alla modala hjälpverb-

  132. -och kommer från den gamla gruppen-

  133. -som då kallas
    preterito-presentisk böjning.

  134. Man lär sig uttala det om man övar.

  135. Det är väldigt likt.

  136. Man ser ganska tydligt
    att de har samma ursprung.

  137. Då tar vi
    de preterito-presentiska verben.

  138. Det var först
    en liten grupp med speciell böjning.

  139. Exakt varför de hade denna böjning
    har jag inte hittat nån klarhet i-

  140. -men troligen hade de redan
    en speciell betydelsenyans.

  141. Vi kan nöja oss med det i dag.

  142. Böjningen är en blandning av
    den starka och svaga böjningen.

  143. Jag har ett exempel med tre verb-

  144. -ett starkt, ett svagt och ett
    med preterito-presentisk böjning.

  145. Och verbformen "sprang"
    från den starka böjningen-

  146. -har samma vokal som "kan".

  147. Presens
    i de preterito-presentiska verben-

  148. -kommer från
    de starka verbens preteritum.

  149. En dåtidsform
    har blivit en nutidsform.

  150. Sen bildade de här verben
    ett nytt preteritum.

  151. De hade ju fört över det
    till nutidsbetydelse.

  152. Det fattades former, och det bildades
    efter svagt mönster, som var modernt-

  153. -om man kan tala om trender
    på den tiden.

  154. På preteritum ser man att ändelserna
    är som den svaga böjningen.

  155. De här verben har
    en stark preteritumböjning i presens-

  156. -och en svag preteritumböjning
    i preteritum.

  157. Det var därför
    jag satte hjälpknappen där nere.

  158. Vi har en tidslinje
    från preterito-presentiska verb-

  159. -till dagens modala hjälpverb.

  160. Det här är jätteförenklat,
    men de viktigaste dragen.

  161. Det första som händer är
    att verb får modala betydelser-

  162. -t.ex. "skola" och "må".

  163. Sen skedde en association mellan
    böjningen och modal betydelse.

  164. För de hade två saker gemensamt-

  165. -och verb som inte hade
    den modala betydelsen-

  166. -övergick till regelbunden böjning,
    till exempel "duga"-

  167. -som böjs helt regelbundet
    i svenska i dag.

  168. Det här tog lång tid. Det var inte så
    att plötsligt hände detta-

  169. -och verben som inte används modalt
    gick över, utan det pågår än.

  170. Vi har i svenska verbet "veta"-

  171. -som böjs med rester av den
    preterito-presentiska böjningen.

  172. Presensformen "vet"
    har ingen ändelse.

  173. Det borde heta "veter" eller "vetar".
    Så det är en rest från detta.

  174. "Veta" är ett verb
    som inte blev modalt hjälpverb-

  175. -men som legat i gränslandet och
    på nåt sätt behållit sin böjning.

  176. Många av förändringarna pågick under
    lång tid, och vissa fortfarande.

  177. Det är spännande att det inte bara
    är förfluten tid alltihop.

  178. Sen hände det-

  179. -att verb med liknande betydelse
    som de modala hjälpverben-

  180. -blev mer lika dem i böjningen.

  181. För då hade de ju böjningen och
    betydelsen, och då anslöt sig verb.

  182. "Vilja" är
    ett väldigt tidigt tillskott-

  183. -som övergick till den här böjningen
    från en form av konjunktivböjning.

  184. Jag ska inte gå in på detaljerna.

  185. "Vilja" är det första verbet som
    övergick, redan under urgermansk tid.

  186. Sen har andra verb
    efter hand anslutit sig.

  187. "Måste" lånades in i svenskan.
    "Lär" tillkom senare.

  188. Vi har "böra",
    som tillkom på medeltiden.

  189. Verben uppfattades
    som annorlunda från andra verb-

  190. -och det ledde till
    att de blev mer isolerade-

  191. -de begränsades mer i användningen.

  192. Det ledde till att verben
    inte påverkades så mycket-

  193. -av andra typer av förändringar.

  194. Infinitivmärket "att" uppstod
    hos vanliga verb-

  195. -eller andra typer
    av hjälpverb och verb-

  196. -men de här verben
    tog inte "att" från början.

  197. Former försvann,
    och nya verb anslöt sig.

  198. Denna processen är det man brukar
    kalla för grammatikalisering.

  199. Det blir mer begränsat
    och alla de här förändringarna.

  200. Jag ska ta ett litet exempel
    på det alldeles strax.

  201. Bara lite sammanfattat om detta:

  202. Alla modala hjälpverb är
    grammatikaliserade i olika grad.

  203. Grammatikalisering går till på
    ungefär samma sätt hos alla verb.

  204. Utifrån förändringar som skett kan
    man förutspå vilka som ska ske.

  205. Det går ofta
    i en ganska bestämd ordning.

  206. Däremot kan man inte förutse
    hur snabbt det går.

  207. Men utifrån mitt material
    har jag kunnat gissa lite.

  208. Vissa verb har förändrats mycket lite
    sen medeltiden.

  209. Gissningsvis förändras de inte
    så mycket framöver heller.

  210. Då pratar jag inte femhundra år
    utan ett par generationer.

  211. "Skola", "kunna", "måste", "vilja" -
    ganska små förändringar.

  212. Andra verb
    har förändrats väldigt snabbt-

  213. -och fortsätter troligen göra det.

  214. "Bruka", "försöka",
    "börja" och "behöva"-

  215. -har blivit mer lika
    de modala hjälpverben-

  216. -men de var det inte från början.

  217. Jag tar infinitivmärket som
    ett exempel för att illustrera.

  218. Alla kanske inte vet att det
    från början var en preposition-

  219. -som stod tillsammans med
    ett verbalsubstantiv.

  220. Verbalsubstantivet
    blev en infinitivform-

  221. -och då blev prepositionen
    ett infinitivmärke.

  222. Och prepositionen
    stod inte vid alla verb-

  223. -utan bara där den behövdes
    för att styra kasus.

  224. Modala hjälpverb hade inte
    denna preposition från början-

  225. -så de fick inte heller
    nåt infinitivmärke.

  226. De verb som anslöt sig
    som modala hjälpverb-

  227. -slutade användas med infinitivmärke.

  228. För det gjorde ju inte
    typiska modala hjälpverb.

  229. Med tiden kom egenskapen att bli ett
    kännetecken för modala hjälpverb.

  230. Nåt som från början var
    en annan slags förändring-

  231. -knöts ihop med grammatikaliseringen
    och blev-

  232. -ett tecken på hur typiska verben är.

  233. Tittar man på vilka verb som har
    hög andel utan infinitivmärke-

  234. -så är de typiska modala hjälpverb.

  235. Så ja...

  236. Ett exempel på en egenskap som börjar
    som nåt annat-

  237. -knyts ihop med grammatikaliseringen
    och blir ett utmärkande drag.

  238. De här egenskaperna
    har jag redan tagit upp.

  239. Det här har jag bara ritat ut.
    Vad beror de på?

  240. Vi har väldigt mycket
    grammatikalisering.

  241. Den första och tredje beror på detta:

  242. Att de inte används som självständiga
    verb och inte i passiv.

  243. Egenskap 2 och 4 beror på
    verbens ursprung från början-

  244. -som sen har knutits
    till grammatikaliseringen.

  245. Det är infinitivmärket,
    att de böjs oregelbundet-

  246. -och saknar tempusformer
    i vissa fall.

  247. Några korta slutsatser:

  248. Flera av verbens egenskaper
    kommer från deras utveckling.

  249. Till exempel
    att de inte tar infinitivmärke.

  250. Verben befinner sig
    i en process av grammatikalisering.

  251. Några verb blir nog mer typiska som
    modala hjälpverb än i dag, som bruka.

  252. Vilka verb som räknas beror på vilka
    egenskaper som ses som viktiga-

  253. -och i hur hög grad verben
    ska ha dessa egenskaper.

  254. Själva egenskaperna är i hög grad
    samma i de germanska språken.

  255. Det var allt jag hade att säga.
    Vi får se om det finns några frågor.

  256. Då har vi fem minuter till frågor.
    - Tack.

  257. Där uppe.

  258. Jag undrar över nånting
    som man säger i framtid.

  259. "Jag kommer sjunga i kväll."

  260. Det tycker jag låter så fel. Har
    "kommer" blivit ett modalt hjälpverb?

  261. Jag tycker man ska säga
    "Jag kommer att sjunga".

  262. "Kommer att" var det som gällde förr,
    och det att-lösa-

  263. -är nåt nytt som har spridit sig
    väldigt mycket.

  264. "Kommer" har inte blivit
    ett modalt hjälpverb-

  265. -men det tillhör de verb
    som har egenskaperna i någon mån-

  266. -och det har blivit
    mer typiskt på den skalan-

  267. -utan att för den skull räknas
    som ett typiskt modalt hjälpverb.

  268. Och det är säkert inflytande
    från "ska"-

  269. -som räknas som ett typiskt modalt
    hjälpverb, kan jag tänka mig.

  270. Men så vitt jag ser är det vanligt
    att utelämna "att" i dag.

  271. Det har nästan blivit en trend.

  272. "Bruka", hur blir det
    när det blir mer typiskt modalt-

  273. -och vad är det
    när det inte är hjälpverb?

  274. I dag
    kan man bruka jorden eller droger.

  275. Men den betydelsen
    blir mer och mer sällsynt.

  276. I stället brukar man komma till
    något, man brukar cykla.

  277. -Den betydelsen tar över.
    -Att den andra betydelsen...

  278. I stället använder man "använda"
    om den konkreta betydelsen.

  279. Jag tänkte på distinktionen mellan
    "bör" och "borde", tempusformerna.

  280. Jag har inte kommit fram
    till nåt bra svar.

  281. Är det nåt konjunktiv som gör
    att båda kan användas för nutid?

  282. Det är ganska vanligt bland
    de högt grammatikaliserade verben-

  283. -att de tappar
    skillnaden i tempusbetydelse.

  284. Presens och preteritum används i
    samma tempus med olika betydelse.

  285. Det är vanligt bland engelska
    modalverb, som "can" och "could".

  286. De används om samma tid
    men med lite olika betydelse.

  287. Det är ungefär samma
    med bör och borde.

  288. Tempusbetydelsen kan finnas kvar
    i vissa kontexter-

  289. -men ofta är det samma.

  290. Jag tänkte även på "måste"
    i preteritum.

  291. Där vill jag säga
    "Han var tvungen"...

  292. ...men en del använder
    "måste" i den formen.

  293. Det verkar finnas variation.

  294. Jag håller helt med dig.
    Man borde använda "måste" där.

  295. Själva formen är från början
    en dåtidsform.

  296. I svenskan
    har den tappat tidsbetydelsen-

  297. -börjat användas som presens, och så
    använder vi nåt annat i preteritum.

  298. Det finns andra frågor regionalt,
    men de har inte spridit sig.

  299. Du sa att de centrala värdena
    knappt har ändrats sen medeltiden.

  300. Vad bygger du det på?
    Är det form eller betydelse?

  301. Användning. "Kunna", "vilja" och
    "skola" används nästan likadant-

  302. -i de medeltida texterna som i dag.

  303. På medeltiden fanns det
    mer variation i infinitivmärken-

  304. -som har försvunnit.
    Men i stort sett likadant.

  305. -Och det är samma kontexter?
    -Ja.

  306. I din sista punkt säger du-

  307. -att verbens egenskaper är i hög grad
    samma i alla germanska språk.

  308. Då tänker jag på mitt ämnesspråk,
    engelskan-

  309. -där modala hjälpverb är en homogen
    grupp genom formella kriterier-

  310. -inga infinita former
    över huvud taget.

  311. Jämför detta med
    svenskan och kanske tyskan mest-

  312. -så finns det ju en del
    såna skillnader, i alla fall.

  313. Men egentligen
    tänkte jag höra med dig om...

  314. ...vardagliga uttryck som...

  315. ..."Jag måste hem nu",
    "Jag ska till Stockholm nästa vecka".

  316. Är detta en ny utveckling
    och hur betraktar man den?

  317. Är de huvudverb här, "ska"?

  318. Du nämnde ju helt riktigt
    att de inte tar egna objekt-

  319. -men de tycks kunna ta
    riktningsadverbial, till exempel.

  320. Jag har inte tittat
    jättenoga på konstruktionen-

  321. -så jag kan inte säga hur
    långt tillbaka jag har hittat den.

  322. Svenska Akademiens grammatik-

  323. -betraktar det som ett utelämnat
    huvudverb i den meningen.

  324. Om det är rätt förklaring
    har jag inte forskat i.

  325. Men jag håller med om
    att det är intressant.

  326. -Sen hade jag en fråga till...
    -En kort fråga.

  327. Jättekort.
    Ett citat från Evert Taube.

  328. "I Grebbestad där finns ju hon
    som lär ska bli din fru."

  329. "Lär ska" är väldigt vanligt.
    Är "ska" en infinitivform här?

  330. Jag har ingen aning om vad svaret är.

  331. Jag undersökte faktiskt just det.
    Nej, "ska" är inget infinitiv.

  332. Det har blivit ett fast uttryck
    och kommer från "sägs ska"-

  333. -där "sägs" har bytts mot "lär"
    och blivit en fast konstruktion.

  334. Men väldigt spännande,
    håller jag med om.

  335. Då tackar vi Marika.

  336. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

50 nyanser av modala hjälpverb

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ser utvecklingen ut för verben idag? Marika Lagervall, språkforskare vid Göteborgs universitet, berättar här om grammatikens utveckling. Hon menar att verben befinner sig i en ständigt pågående förändringsprocess och utvecklas med trenderna i språket. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Svenska > Grammatik
Ämnesord:
Grammatik, Språkvetenskap, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Grammatik i radikal förändring

Hon har mat ätit. Den här ovanliga ordföljden var alldeles självklar på 1500-talet i Sverige. Vårt språk och grammatik har radikalt förändrats under årens gång. Här talar Erik Magnusson Petzell, forskare vid Institutet för språk och folkminnen, om sina upptäckter. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Det luriga med lyftningsverb

Har du koll på vad som är lyftning och vad som är kontroll i den snåriga grammatikvärlden? Det har Rickard Ramhöj, doktorand på Göteborgs universitet, som här berättar om sin forskning om utvecklingen av lyftningsverb i den engelska språkhistorien. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Ett språkhistoriskt mysterium

Negationsharmoni i de germanska språken. Det är melodin för Henrik Rosenkvist, språkforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar han om sina många upptäckter i de gamla folkspråken. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Oväntade grammatiska bestämdheter

I dagens språk finns spår av urgamla grammatiska mönster. Här berättar Camilla Wide, professor vid universitet i Åbo, om oväntade bestämdheter i det svenska språket. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Hur skapas grammatik?

Grammatik är klistret som håller ihop orden. Det är den förklarande tesen som Evie Coussé och Peter Andersson berättar om i sin föreläsning. Här talar de om nya och oanade dimensioner inom grammatikens fält. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

50 nyanser av modala hjälpverb

Hur ser utvecklingen ut för verben idag? Marika Lagervall, språkforskare vid Göteborgs universitet, berättar här om grammatikens utveckling. Hon menar att verben befinner sig i en ständigt pågående förändringsprocess och utvecklas med trenderna i språket. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Tala med donsk tunga

Donsk tunga heter det äldsta nordiska språket, som talades av alla runt Nordsjön. Det var ett språk för hela Norden som tog sitt namn från Danmark. Här berättar professor Tore Janson om vårt språkliga ursprung och poängterar att svenska inte blev ett särpräglat eget språk förrän på 1300-talet. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkforum 2016

Hantverket bakom en succé

David Lagercrantz är författaren bakom böcker som "Jag är Zlatan" och "Det som inte dödar oss". Här samtalar han med Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen, om hur hantverket går till och författarknepen som ligger bakom en bästsäljare. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.