Titta

UR Samtiden - Mat, piller och pulver

UR Samtiden - Mat, piller och pulver

Om UR Samtiden - Mat, piller och pulver

Konsumentföreningen Stockholm har samlat en rad sakkunniga som diskuterar trender och vetenskap inom mat och hälsa. Seminariet genomförs under rubriken Mat, piller och pulver på menyn. Inspelat den 16 mars 2015 på Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Mat, piller och pulver : På professorns tallrikDela
  1. Tack så mycket!

  2. Vi är glada för att få vara här.
    Vi har tallrikar med oss.

  3. Vi har enats om att använda
    den här gamla servisen.

  4. -Inte den.
    -Den var för stor.

  5. På den vill vi väldigt gärna ha
    den här boken.

  6. Den ser lite hårdsmält ut.

  7. Anette kommer att berätta om
    hur den kan bli riktigt god.

  8. Jag tänkte börja med denna bild.
    Fantastiskt att så många kommit hit-

  9. -för att fundera över mat, hälsa,
    piller och pulver.

  10. Man kan gå till hemsidan
    Global Burden of Disease-

  11. -som forskare, beslutsfattare
    och allmänheten tittar på.

  12. Vad gör oss sjuka runt om i världen?

  13. Överst ligger våra matvanor.

  14. Vi skulle kunna bli ännu friskare
    och leva ännu längre om vi åt bättre.

  15. Det är synd att det inte är allmänt
    känt att vi i Norden just nu har-

  16. -världens färskaste
    näringsrekommendationer.

  17. Nordiska ministerrådet gav uppdrag
    till hundra nordiska kostforskare.

  18. Först var de 60 som gick igenom all
    nytillkommen kostforskning sen 2004.

  19. 30 nya kostforskare gick igenom
    det som en sorts kvalitetsgranskning.

  20. Hela processen
    har legat öppen på nätet-

  21. -för vem som helst att följa,
    läsa, kritisera, kommentera.

  22. Det är det som man har sammanfattat
    i den här boken.

  23. Det handlar om både mat och rörelse
    och som flera av er har sagt ikväll:

  24. Ska vi fylla människokroppen med allt
    den behöver och i rätta mängder-

  25. -måste vi röra oss mer
    och sitta mindre.

  26. Jag ska inleda kort med några
    stora befolkningsundersökningar-

  27. -där man har tittat
    på allt vi äter - matmönster.

  28. Det vi äter under veckor, månader och
    år och hur det är kopplat till hälsa.

  29. I en undersökning fick tusentals
    människor ändra sina matvanor.

  30. Jag har även en bild
    om bakomliggande mekanismer.

  31. Jag fastnar ofta
    på några favoritundersökningar.

  32. Den här är sex sju år gammal.

  33. Då kom stora sammanställningen
    över matmönster och hälsa.

  34. Då såg man
    att det fanns ett matmönster-

  35. -som man började kalla medelhavslikt,
    men det kan lika gärna vara nordiskt.

  36. Det var bara ett sätt
    att beskriva ett sätt att äta.

  37. Man såg utifrån tolv stora
    befolkningsundersökningar i världen-

  38. -inte bara i Grekland-

  39. -att de som åt gammeldags
    medelhavsmat levde längre.

  40. Det betyder att studieresultatet låg
    till vänster, inget låg till höger.

  41. Det skulle ha betytt
    att man levde kortare.

  42. Varför levde man längre?
    Jo, man minskade risken-

  43. -att drabbas
    av hjärt- och kärlsjukdomar.

  44. Det var inget nytt 2008
    när sammanställningen kom.

  45. Men det var roligt att se
    att matmönstret också var förknippat-

  46. -med minskad risk för cancer,
    framför allt i tjocktarmen.

  47. Ännu roligare att se var att samma
    matmönster minskade risken-

  48. -för neurodegenerativa sjukdomar-

  49. -som demens, Alzheimer
    och Parkinson.

  50. En sån här genomgång tar tid.
    Kort efter kom samma forskargrupp-

  51. -med en ny genomgång
    med sju stora studier till.

  52. Där hade man tittat på vad folk äter
    och följt dem framåt i tid.

  53. Nu har de gula strecken flyttat
    på sig.

  54. Av alla undersökningar
    låg resultaten till vänster.

  55. Än en gång såg man att matmönstret
    hade en skyddande effekt.

  56. Det finns många fler, men
    jag ska inte trötta ut er med det.

  57. För en tid sen kom en sammanställning
    av ett tiotal studier.

  58. De har alla publicerats
    under de senaste fem åren.

  59. Det här med mat och hjärna
    är nåt ganska nytt.

  60. Hjärnan består av nästan bara fett.

  61. Ulf Risérus sa att fettet i maten är
    viktig för att bygga om cellväggar-

  62. -efter vilken sorts fett vi äter.

  63. Här ville man titta om det fanns
    samband mellan risken för demens-

  64. -och vilken sorts fett vi har
    i maten. Ja, det gjorde det.

  65. När våra mammor sa att man blir klok
    av fisk så stämde nog det.

  66. Både enkelomättade
    och fleromättade fetter-

  67. -minskade risken för demens.

  68. Medan de animaliska mättade fetterna
    och transfetterna ökade risken.

  69. Det är en ganska ny undersökning.

  70. Vad är det hälsosamma matmönstret
    som vi gärna vill ha på tallriken?

  71. Jag kunde inte låta bli
    att sno den här bilden.

  72. Det är den finaste illustrationen
    jag har sett.

  73. Basen är måltiderna
    och den dagliga rörelsen.

  74. Sen ligger allt det vi redan
    har pratat om.

  75. Där ligger nötter, grovt bröd,
    oliver, ris och pasta.

  76. Och massor av grönt,
    frukt, ärtor och bönor.

  77. Sen kommer lite fisk och skaldjur.

  78. Sen kommer det som vi i norra Europa
    har ökat konsumtionen av.

  79. Lite smör, ost, kyckling och ägg.

  80. Överst en bit rött kött och en kaka.

  81. Men i USA och många gånger
    i Sverige står pyramiden uppochner.

  82. Ni förstår nog vad jag menar.
    En stor köttbit, lite fet sås-

  83. -och lite grönsaker bredvid.
    Jag överdriver lite.

  84. Men vi har långt kvar till det här
    riktigt hälsosamma matmönstret.

  85. Det är nog världens största studie
    där folk har fått ändra matvanor.

  86. Den gjordes i Spanien
    och har nämnts tidigare.

  87. Över 7 000 män och kvinnor
    som är friska, men lite överviktiga.

  88. Några har högt blodtryck,
    höga blodfetter och typ 2-diabetes.

  89. 2 000 av dem får äta
    ännu mer medelhavslikt-

  90. -och vara väldigt frikostiga
    med olivolja.

  91. 2 000 ska också äta medelhavsmat
    och de får gratis olika nötter-

  92. -som de ska äta en extra näve
    av varje dag.

  93. En grupp fick äta vad de ville,
    men skulle hålla igen på alla fetter.

  94. Studien avbröts efter fem år ungefär
    för i båda grupperna-

  95. -kunde man förhindra vart tredje fall
    av hjärtinfarkt och stroke.

  96. Är det mycket? Ja, så mycket att
    det hade varit oetiskt att fortsätta-

  97. -med tanke på kontrollgruppen.

  98. Om vi hade en lång kväll framför oss
    och bjöd in ca 50 forskare till-

  99. -skulle det var roligt
    att berätta om vad vi vet idag-

  100. -om varför vi kan förebygga t.ex.
    demens, tjocktarmscancer med mat.

  101. Vi förstår i dag mycket mer
    om bakomliggande mekanismer.

  102. Kunskaperna har blivit
    både bredare och djupare-

  103. -om vad som är bra på tallriken
    för de flesta av oss.

  104. Grönsakerna som det fanns mycket av
    i den här pyramiden-

  105. -innehåller fibrer, vitaminer,
    vegetabiliska fettsyror, flavonoider.

  106. Nitratrika grönsaker
    som rödbetor, rädisor-

  107. -rucola, spenat
    och gröna blad över huvudtaget-

  108. -har antagligen ytterligare positiva
    effekter som vi inte visste förut.

  109. Det sänker blodtryck, minskar risk
    för blodpropp, minskar midjemått.

  110. Och det går in i mitokondrien,
    muskelns kraftfabrik-

  111. -och gör oss lite starkare.

  112. Det skulle killarna
    som köper proteinpulver veta.

  113. Om ni lyssnade noga på Ulf Risérus
    och hans muffinsstudier-

  114. -så måste vi kanske inte sluta fika
    i Sverige, men vi kan välja muffins.

  115. Man kan baka den mindre, använda
    solrosolja och ha i lite nötter.

  116. Och kanske lite havregryn
    och nåt bär.

  117. Du lakar ur levern
    så leverförfettningen minskar.

  118. Säg till om jag misstolkar
    eller överdriver, Ulf Risérus.

  119. Och du får lite mer muskler
    och mindre bukfetma.

  120. Bra mat är en fantastisk medicin
    som vi har underskattat.

  121. Om vi tittar in i cellkärnan
    och kromosomens ytterkant-

  122. -som heter telomer som ska vara lång.

  123. Det är tecken på god reparativ för-
    måga och att vi är biologiskt unga.

  124. Vilket matmönster vinner då?

  125. Om man äter som i USA...
    Vi hänger alltid ut amerikanarna-

  126. -men de äter väldigt mycket pommes,
    hamburgare, rött kött och socker.

  127. De brukar ha kortare telomerer.
    Men äter vi på det här sättet-

  128. -har man oftast längre telomerer.

  129. Jag försökte nu att snabbt gå
    från stora befolkningsundersökningar-

  130. -till cellkärnan.

  131. Anette ska snart berätta
    vad vi ska lägga på våra tallrikar.

  132. Kunskapsbasen är naturligtvis
    inte fullständig.

  133. Men den är mycket godare idag
    jämfört med för tio år sen.

  134. Och att det skulle vara nån oenighet
    bland oss forskare-

  135. -vill jag definitivt inte
    hålla med om.

  136. Enigheten om vad som är bra mat
    är mycket större än oenigheten.

  137. Den här boken är ju faktiskt
    ganska hårdsmält.

  138. Den väger två kilo.

  139. Vi ska nu få höra
    vad det ska vara på tallriken.

  140. Tack för er uppmärksamhet.

  141. Hej! Nu har professorn sagt sitt-

  142. -och alla de hundra forskarna
    har gjort det här hårdsmälta.

  143. Nu får Livsmedelsverket
    göra det roliga jobbet-

  144. -att knåda ihop det och fråga
    vad det blir på tallriken-

  145. -och hur gör vi det praktiskt?

  146. Vi håller just nu på
    att baka ihop nya kostråd.

  147. De är faktiskt inte släppta ännu
    så ni får en sån här...

  148. ...förhandsvisning.

  149. Vi planerar att vara klara
    efter påsk.

  150. Då lanseras våra nya kostråd,
    men redan nu har vi mycket att säga.

  151. Mai-Lis slutade med den här bilden
    och jag börjar med den här bilden.

  152. Det här är vad vetenskapen säger
    om vad ett bra kostmönster är.

  153. Öka, byt ut, begränsa.

  154. När vi ska försöka göra det här
    mer begripligt för er-

  155. -försöker vi att hitta svar på
    hur mycket, vilka livsmedel, o.s.v.

  156. Våra kostråd handlar om-

  157. -hur man kan äta ett helt liv. Man
    går nödvändigtvis inte ner i vikt.

  158. Det är nåt man äter för
    att uppnå hälsa.

  159. Det är generella råd
    som passar de allra flesta.

  160. Har man en sjukdom eller allergi
    kan man behöva modifiera råden.

  161. Men i normala fall passar råden
    alla i befolkningen.

  162. Våra kostråd får ibland lite kritik-

  163. -för att vi inte hänger med
    i utvecklingen.

  164. Men vi hänger faktiskt med.
    Vi tittar på vad vetenskapen säger.

  165. Sen gör vi också kostundersökningar.
    Den här är från 2010-2011.

  166. Vi kollar vad svenska folket äter.

  167. Vi måste ju göra
    våra råd realistiska.

  168. Man ska inte äta en hel...
    Vad var det ni höll upp här?

  169. Det måste ju vara mat
    som vi faktiskt äter i Sverige.

  170. Vi lägger ihop det här
    och gör näringsberäkningar.

  171. Hur mycket grönsaker behövs
    för att få i sig alla näringsämnen?

  172. Toxikologiska aspekter,
    gifter i maten?

  173. Är det nåt vi bör ta hänsyn till?

  174. Miljöaspekten är nåt som vi lägger in
    i kostråden på vår sida.

  175. Det har vi inte gjort förut,
    men jag återkommer till det.

  176. Sen har vi referensgrupper och
    media har redan fått prova det här.

  177. Vi har redan fått
    en hel del medial uppmärksamhet.

  178. Och så blir det nya kostråd.

  179. Som jag sa kommer vi den här gången
    också att titta på miljön.

  180. Livsmedelsverket har
    under ett antal år redan studerat-

  181. -olika livsmedels miljöpåverkan.

  182. Vi kallar det
    för "miljösmarta matval".

  183. Vi lägger ihop dessa med kostråden
    så de både ska vara hållbara-

  184. -för miljön och hälsan.

  185. Det är ett spännande jobb
    och lite pionjärt faktiskt.

  186. Den här bilden visar
    vad vi vill med våra nya kostråd.

  187. Det här är en rapport
    från Jordbruksverket-

  188. -Livsmedelsverket och
    Naturvårdsverket för ett par år sen.

  189. Här har vi tittat på klimatpåverkan
    på olika koster eller dieter.

  190. Den gröna pilen är hur vi äter idag.

  191. Skulle vi äta mer kött
    så går vi upp för den här trappan.

  192. Jag har ringat in
    de här klimatsmarta råden-

  193. -ett steg till ner på trappan.
    Vi vill ta kliv neråt på trappan-

  194. -och få det vi äter
    att påverka klimatet mindre.

  195. Det är ett av syftena
    med dessa råd.

  196. De nya kostråden 2015 ska vara
    hållbara för hälsan och miljön.

  197. Vi har sammanfattat dem så här:

  198. Ät grönare - mer vegetabilier.
    Ät lagom mycket.

  199. Sen har vi en liten "cliffhanger":
    man ska också röra på sig.

  200. Även små förändringar
    är bra för hälsan.

  201. Det är viktigt att kommunicera.

  202. Jag kommer i rasande fart att
    rabbla upp råden som vi tänker ge ut.

  203. Kommer ni ihåg bilden "mer, byt ut
    och mindre eller begränsa"?

  204. Nu är det vad vi ska göra mer av. Mer
    grönsaker, rotfrukter, baljväxter.

  205. Och bär.

  206. Vi har satt minst 500 gram om dagen.
    Det är ganska realistiskt.

  207. Det får man in på tallriken.
    Vi är inte där idag.

  208. Men vi är på väg dit.

  209. Olika sorter.
    Mycket kål, lök och baljväxter.

  210. Och varför man ska äta mer frukt,
    grönt, bär och så vidare är-

  211. -för att i den här...

  212. ...finns belägg för att det minskar
    risken för vällevnadssjukdomar-

  213. -som hjärt- och kärlsjukdomar,
    diabetes och även cancer.

  214. Vi rekommenderar olika sorter,
    men mycket grova grönsaker.

  215. Det är för att de har lägre påverkan
    på miljön, helt enkelt.

  216. Mer fisk och skaldjur.
    Två till tre gånger i veckan.

  217. Här är enda rådet där det är en liten
    konflikt mellan hälsan och miljön.

  218. Man kan tänka sig att äta mer fisk,
    men då räcker inte fisken-

  219. -i världen till alla.
    Här finns det en begränsning.

  220. Det här är ett vilt bestånd-

  221. -som vi måste ta hänsyn till
    så vi inte fiskar ur våra vatten.

  222. Olika sorter för
    att minska risken för miljögifter.

  223. Det finns en konflikt
    med Östersjöfisken.

  224. Den feta fisken
    innehåller en del miljögifter-

  225. -som för vissa grupper
    inte är så bra.

  226. Till exempel barn och kvinnor
    i barnafödande ålder.

  227. Men fisk och skaldjur är bra. Vi
    hörde Ulf berätta om bra fettsyror.

  228. Men de innehåller även bra ämnen
    som D-vitamin, selen och jod.

  229. Om man som konsument vill värna
    om miljön finns en del märkningar-

  230. -som man kan titta efter.
    Det finns säkert en app för det.

  231. Här har vi ett nytt råd som Livs-
    medelsverket inte pratat om tidigare.

  232. Mer fysisk aktivitet, håll
    energibalansen och ät lagom mycket.

  233. Hur mycket är det?

  234. Har man en normalvikt
    ska man hålla den vikten hela livet.

  235. Hälften av Sveriges vuxenbefolkning
    är överviktig idag.

  236. Det här är ett viktigt råd.
    Försök att äta lagom mycket.

  237. Eurobarometern visar
    att vi motionerar mest i Europa-

  238. -men vi sitter också mest.

  239. Därav rådet att minska stilla-
    sittandet genom korta pauser.

  240. Idag sitter vi ju
    alldeles för länge här.

  241. Men det är ju så intressant.
    En del av er kanske kan gå hem.

  242. Varför detta råd? Övervikts-
    problematiken är stor i Sverige.

  243. Fysisk aktivitet minskar risken
    för viktuppgång.

  244. Det minskar också risken
    för andra vällevnadssjukdomar.

  245. Då har vi gått igenom "mer".
    Nu går vi till "byt ut".

  246. Byt bröd, flingor och gryn
    till fullkornsvarianter.

  247. Ät fullkorn varje dag. Här plockar
    vi fram nyckelhålsmärkningen.

  248. Väl den märkningen på bröd
    och flingor så får du i dig fullkorn.

  249. Cerealier är faktiskt enda källan
    till fullkorn.

  250. Därför är det viktigt att man tänker
    på vad man väljer för produkter-

  251. -när man äter bröd
    och väljer flingor till sin fil.

  252. Det finns ett starkt stöd idag för
    att fullkorn har hälsoeffekter.

  253. Det minskar risken
    för hjärt- och kärlsjukdomar-

  254. -men även typ 2-diabetes.

  255. Sen kommer vi till
    det vi redan har pratat om idag.

  256. Bytet från mättade fetter
    till enkla och fleromättade fetter.

  257. Det gör man till exempel genom
    att använda raps- eller olivolja-

  258. -eller matfetter som är gjorda
    på den typen oljor.

  259. Vi var inne på margarinet på mackan.

  260. Nyckelhålsmärkta matfetter
    innehåller fleromättade fetter.

  261. Det är ett bra smörgåsfett att välja.

  262. Vi har pratat om hälsovinsterna.
    Det finns visst stöd för-

  263. -att bytet till fleromättade fetter
    minskar risk för hjärt/kärlsjukdom.

  264. När det gäller mejeriprodukter
    ska man byta till magra, osötade.

  265. Gärna D-vitaminberikade.
    Vi har en produktgrupp som är det.

  266. Där finns chans
    att få lite extra D-vitamin.

  267. Välj nyckelhålsmärkta.

  268. Mjölkprodukter har
    en ganska hög miljöbelastning.

  269. Vi tycker inte att man ska
    överkonsumera den här gruppen.

  270. Man får i sig kalcium
    och andra viktiga ämnen-

  271. -men man behöver inte
    överkonsumera.

  272. 2-5 dl per dag är en mängd-

  273. -som vi har räknat på
    ger oss de goda hälsofördelarna-

  274. -och att man också tänker på miljön.

  275. Sen har vi kött.
    Mindre mängd kött och rött kött.

  276. Det handlar om kött från nöt,
    gris, lamm, ren och vilt.

  277. Charkprodukter
    ska man också begränsa.

  278. Kött ökar risk för tjock-
    och ändtarmscancer.

  279. Kött har ju
    en väldigt hög påverkan på miljön.

  280. Minskning av kött gör väldigt bra
    påverkan på hälsa och miljö.

  281. Välj nyckelhålsmärkt så får man i sig
    mindre fett och mindre salt.

  282. Mindre salt är ett råd
    som vi vill ge.

  283. Salt i sig ökar risken
    för högt blodtryck.

  284. Och högt blodtryck ökar risken
    för hjärt- och kärlsjukdom.

  285. En av fyra personer i Sverige
    har högt blodtryck.

  286. Hälften av alla över 65
    har högt blodtryck.

  287. Det är ett viktigt råd.

  288. Det är svårt eftersom många
    färdiga produkter innehåller salt.

  289. Men titta efter nyckelhålet för de
    produkterna innehåller mindre salt.

  290. Nu snabbar jag på.

  291. Sista rådet är mindre av utrymmesmat,
    som vi har kallat det.

  292. Godis, läsk, bakverk,
    söta drycker, alkohol.

  293. De tillför inte mycket
    när det gäller näring.

  294. Äter man liten mängd mat
    och mycket sånt här riskerar man-

  295. -att inte få i sig näringsbehovet.
    När det gäller miljöbelastningen-

  296. -är ju det här egentligen
    onödig belastning alltihop.

  297. Så lite mindre mängd
    av de här godsakerna.

  298. Och så jobbar vi mycket
    med nyckelhålet.

  299. Det blir lättare för er konsumenter.

  300. Det står för mindre socker, salt, mer
    fibrer, fullkorn och nyttigare fett.

  301. Här är egentligen kostråden
    i ett litet märke.

  302. Har man inte lust
    att läsa förpackningarna-

  303. -så är det lätt att välja produkter
    med nyckelhålet.

  304. Då blir det bättre.

  305. Så. Tack!

  306. -Strålande!
    -Lät det gott?

  307. Jättebra! Det var en snabb lektion
    i näringslära.

  308. Och hur vi ska äta.
    Alldeles utomordentligt.

  309. Jag blev lite full i skratt
    när ni visade nitratet-

  310. -i spenat och rucola.

  311. Där borta har jag en shot
    med rödbetsjuice.

  312. 0,4 gram i ett glas.

  313. -Är det bra att ta?
    -Det är väl prestationshöjande.

  314. Det finns studier som visar
    att det är det.

  315. Den riktiga maten är oslagbar.

  316. En fråga om medelhavsmat.

  317. Jag har aldrig sett en grek
    eller fransman äta fullkornsbröd.

  318. -Var får de fullkorn ifrån?
    -De får inte så mycket i sig.

  319. De får jättemycket gelbildande fibrer
    i ärtor, bönor och grönsaker.

  320. Pastan ger också lite fibrer.

  321. De skulle nog må bra
    av en riktig bra svensk frukost.

  322. Det här
    med Livsmedelsverkets kostråd.

  323. Det diskuteras, inte sant?

  324. Vad tror ni,
    av allt det ni har sagt nu-

  325. -att ni på Livsmedelsverket
    kommer att få mest kritik för?

  326. Vi har, som sagt,
    redan haft en hearing.

  327. Media har fått titta på råden.
    Där fick vi inte så mycket kritik.

  328. Jag tror inte vi får
    så mycket kritik den här gången.

  329. Den här gången har vi tittat på
    helheten, vilket vi inte gjort innan.

  330. Vi har haft kostråd...

  331. Vi har valt ut bitar där vi tycker
    att det bör ske förändring.

  332. Här visar vi hela matmönstret
    och vad som är bra matvanor.

  333. Vissa kan tycka
    att vi skulle ha gått längre-

  334. -när det gäller kopplingen
    till miljön.

  335. Jag tror att det här kommer
    att vara mycket tydligare.

  336. Ni gjorde ju också
    riksmaten 2010-2011.

  337. Det har gått några år,
    men vi ser på försäljningssiffrorna-

  338. -att fröer, nötter och fisk ökar.

  339. Det verkar ju gå åt det hållet.
    Det får vi hoppas på.

  340. En sista fråga till Mai-Lis.
    Jag läste på inför detta.

  341. Jag läste att man skulle stå upp
    och arbeta-

  342. -och göra de här mikrorörelserna
    i vardagen.

  343. Jag kanske säger fel
    på antal kilo nu.

  344. Man skulle gå ner fem kilo
    om man stod upp och arbetade ett år.

  345. Jag har alltid undrat
    när såna uttalanden kommer upp.

  346. Om det är fem kilo om året
    och jag väger 60...

  347. Då försvinner du.

  348. Hur förklarar du det?

  349. Det blir lite tokigt.

  350. När vi sitter ner och kopplar oss
    våra största muskler, lår och rumpa-

  351. -där vi bryter ner 60-80 % av vårt
    blodsocker kräver inte mycket energi.

  352. Om du står upp och jobbar
    istället för att sitta-

  353. -kommer energiförbrukningen
    av fysisk aktivitet att öka-

  354. -med en faktor gånger tre eller fyra.
    Du kommer att gå ner lite i vikt.

  355. Vi bantar och bantar,
    men är så stilla-

  356. -att vi inte kan banta bort
    övervikten. Vi måste röra oss mer.

  357. Därför är det så bra att vi denna
    gången ännu tydligare lyfter fram-

  358. -att det handlar
    om både rörelse och mat.

  359. Stort tack för detta!

  360. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

På professorns tallrik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor Maj-Lis Hellénius och Anette Jansson som är nutritionist på Livsmedelsverket föreläser om Livsmedelsverkets nya rekommendationer och kostråd. Vilka livsmedel bör vi öka vårt intag av? Vilka ska bytas ut och vilka bör begränsas? Inspelat den 16 mars 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Dietik, Kostråd, Medicin, Nutrition, Terapimetoder
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mat, piller och pulver

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Vem bestämmer vad du äter?

Helena Sandberg forskar inom media och kommunikation och föreläser här om vilka aktörer som har inflytande över våra val av mat. De som tidigare hade monopol på kunskap har blivit utmanade av nya experter som tränare, lobbyister, kändisar och bloggare. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Njut av träning - bli expert på dig själv

Samtal mellan träningscoachen Blossom Tainton och moderatorn Louise Ungerth. Blossom Tainton menar att allt vi gör eller inte gör påverkar oss. Hon beskriver hur man kan uppnå de fem s:en – smärtfri, smidig, stark, snabb och snygg. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Livsmedelskontrollen

Jenny Johansson är livsmedelsinspektör på Livsmedelskontrollen som ser till att livsmedelslagstiftningen efterlevs. Hon berättar om verksamheten och hur de arbetar med uppföljning och stickprov av säljares olika produkter. De hittar ibland produkter som kan vara olagliga eller hälsofarliga. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

På professorns tallrik

Professor Maj-Lis Hellénius och Anette Jansson som är nutritionist på Livsmedelsverket föreläser om Livsmedelsverkets nya rekommendationer och kostråd. Vilka livsmedel bör vi öka vårt intag av? Vilka ska bytas ut och vilka bör begränsas? Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Expertjuryn granskar mat, piller och pulver

Panelsamtal om produkter som säljs under förespegling att de kan påverka hälsa och välbefinnande. Medverkande: Stefan Branth, Petra Lundström, Jessica Agert. Moderator: Louise Ungerth. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Proteinhajpen - behov eller påhitt?

Näringsfysiologen Anki Sundin föreläser om vårt behov av protein. Hon berättar att protein är viktigt för uppbyggnad och återhämtning och att det är lätt att uppnå rekommenderade mängder protein via vanliga livsmedel. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Det går lika bra med smörgåstårta

Långdistanslöparen Rune Larsson föreläser om kost och träning. Han berättar att han själv ibland gått på myter om kosten, bland annat om pastans undergörande effekter. Själv åt han en gång smörgåstårta och sprang därefter 51 km på rekordtid. För honom är det glädjen i träningen som är det viktiga. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Framtiden är enkel

Vårt ökade behov av förenkling

Ingemar Tigerberg, redaktör på Camino, reflekterar över tendenser som tyder på att allt fler är trötta på att ständigt göra val. Att rensa är ett tecken i tiden, menar han. Loppmarknader har blivit en folkrörelse, och vi handlar fler färdiga matkassar på nätet. Förenkling är på frammarsch och tjänster som erbjuder oss att slippa tänka ökar. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.