Titta

UR Samtiden - Ignobelseminarium

UR Samtiden - Ignobelseminarium

Om UR Samtiden - Ignobelseminarium

Ignobelpriset bjuder på ett brett spektra av intressanta och sällan omtalad forskning. Priset hyllar forskning som först får folk att skratta, sedan att tänka. Här föreläser tidigare vinnare om sin forskning. Inspelat den 30 mars 2015 på Boulevardteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Ignobelseminarium : Hunden och månenDela
  1. God afton, mitt herrskap. Jag heter
    Sabine. Här är min kollega Pascal.

  2. Ni kanske vet
    att på finska betyder "paska" skit.

  3. Mitt namn låter också som "beagle".
    Det kan sammanfatta vårt föredrag.

  4. Vi forskar om djurs magnetsinne,
    alltså att känna jordens magnetfält.

  5. Vi är särskilt intresserade
    av stora däggdjurs magnetsinne.

  6. Som ni förstår är det svårt
    att ta in stora djur i labbet-

  7. -och använda samma teknik som
    på smådjur som fåglar och gnagare.

  8. Vi behöver andra sätt. Ett alternativ
    är stora däggdjurs vandringsvägar.

  9. Det har visats att valar oftare strandar
    under soleruptioner-

  10. -som orsakar geomagnetiska stormar.

  11. Man kan också titta på hemvändande-

  12. -och flytta djur
    och se om de hittar hem.

  13. Det för tankarna till klassikern
    "Lassie come home".

  14. Man kan också träna djur att reagera
    på magnetiska stimuli. Det är svårt.

  15. Vi tittar i stället på ett fenomen
    som kallas magnetisk orientering.

  16. Vad är magnetisk orientering?

  17. Orientering betyder bara
    att ställa sig i en viss riktning.

  18. Det kan ske på en tunnelbanestation.

  19. Det kan förekomma
    utmed sluttningar eller höjdkurvor.

  20. Det kan vara i förhållande till solen-

  21. -eller i förhållande till vind
    eller vattenströmmar.

  22. Det kan ske
    i förhållande till en attraktor.

  23. I alla dessa fall har orienteringen
    en fördel för djuret eller människan.

  24. Det kanske ger information eller föda.
    Det kan vara bekvämare.

  25. Vi kan definiera magnetisk orientering-

  26. -som kroppsorientering
    efter jordens magnetfält.

  27. Det uttrycks mest
    i andra faktorers frånvaro-

  28. -och är ett spontant uttryck
    för magnetsinnet.

  29. Vi ska ge några exempel.

  30. Allt började med de här små gnagarna.

  31. Afrikanska mullvadsgnagare som lever
    i stora underjordiska tunnelsystem.

  32. I frånvaro av synintryck
    är det bra att känna magnetfält.

  33. Det var det första däggdjuret där
    man kunde påvisa ett magnetsinne-

  34. -i ett laboratorium. Vi fascinerade så
    mycket i åratal av deras magnetsinne-

  35. -att vi inte uppmärksammade
    att större däggdjur som lever ovan jord-

  36. -också kan förhålla sig på nåt sätt
    till magnetfältet.

  37. Vi gjorde observationer
    utifrån satellitbilder-

  38. -och såg att nötkreatur
    har en preferens-

  39. -för att orientera kroppsaxeln
    i nord-sydlig magnetisk fältriktning.

  40. Samma gäller
    för vilande rådjur och kronhjort.

  41. Om hjortar och boskap
    går under högspänningsledningar-

  42. -som alstrar växlande magnetfält-

  43. -då störs orienteringen och djuren
    visar inte längre den preferensen.

  44. De ställer sig i stället slumpartat.

  45. Rödräven jagar mer framgångsrikt-

  46. -om den hoppar
    i nordlig eller sydlig riktning.

  47. Karpar på tjeckiska julmarknader
    ställer sig spontant-

  48. -i en nord-sydlig axel.

  49. Änder och andra sjöfåglar landar helst
    i nordlig eller sydlig riktning.

  50. Det är exempel
    på magnetisk orientering.

  51. Som ni märker finns det goda chanser
    att påvisa magnetisk orientering-

  52. -hos alla möjliga djurarter, men vi är
    mer intresserade av mekanismerna.

  53. Hur känner djuren av magnetfält
    och varför?

  54. Våra exempel var vilda djur.

  55. De är svåra att ha på ett labb
    och manipulera.

  56. Vi behövde ett djur med magnetsinne
    som finns överallt och är lätthanterat.

  57. Därför tänkte vi...

  58. Varför inte ta människans bästa vän,
    hunden?

  59. Det finns flera sätt att se om hundar
    reagerar på magnetfält.

  60. Vi har observerat dem när de äter,
    sover och gör andra aktiviteter.

  61. Det fanns flera problem med det.

  62. Det är vi som säger till dem när
    och var de ska äta, var de ska sova.

  63. Dessutom störs magnetfältet inomhus.
    Vi behövde ett annat sätt.

  64. Det uppenbara var att observera dem
    när de defekerar och urinmarkerar.

  65. Då är de okopplade, utforskar platsen
    och springer runt fritt.

  66. De bestämmer hur och var de gör det.

  67. Med såna observationer kan man
    samla in mycket data ute på landet-

  68. -och det var det vi gjorde.

  69. Ja, vi samlade in mycket data.

  70. Från våra 70 hundar
    registrerade vi 1 900 defekeringar-

  71. -och 5 600 urineringar.

  72. Efter första analysen
    blev vi rätt besvikna.

  73. Vi väntade oss en tydlig nord-sydlig
    preferens, men så var det inte.

  74. Det såg rätt slumpartat ut.

  75. Men vissa dagar, på vissa promenader
    var hundarna tydligt riktade.

  76. Andra dagar inte. Vi frågade oss varför.

  77. Vi googlade på ett datum då hundarna
    stod särskilt slumpartat.

  78. När man inte vet, då googlar man.

  79. Den dagen var det en stark soleruption,
    med andra ord en geomagnetisk storm.

  80. Då fick vi idén att sortera våra data
    i olika kategorier.

  81. Vi ska illustrera det med en analogi.

  82. Det vi kallar magnetvädret
    kan man tänka sig som en vattenyta.

  83. Vissa dagar är det vindstilla
    och inga vågor.

  84. Ibland är det små krusningar,
    ibland höga vågor när det är storm.

  85. Likadant är det med magnetfält.

  86. Vissa dagar är kurvorna plana,
    andra dagar är det krusningar.

  87. Ibland är det starka fluktuationer.

  88. Vi sorterade data
    i de tre kategorierna.

  89. Här har vi defekeringsdata.

  90. -Man ser att bara...
    -Förlåt.

  91. Bara när det är lugnt i magnetfältet
    ser man en tydlig nord-syd-preferens.

  92. Annars är det slumpartat. Vi såg
    samma mönster för urinering.

  93. Man kanske undrar om solen
    inte borde spela in.

  94. Den vandrar ju under dagen,
    så vi tittade på det med.

  95. Längst ner
    ser man fallen med lugnt magnetfält.

  96. Då är riktningen alltid densamma
    oberoende av solens position.

  97. Frågan är varför hundarna gör så här.

  98. Ärligt talat har vi ingen aning om det.
    Men vi har en teori.

  99. Vi tror att hundarna kalibrerar
    sin mentala karta-

  100. -när de markerar och defekerar.

  101. Men bara under lugna magnetiska
    förhållanden. Varför bara då?

  102. Det kan man förklara så här:
    Om hunden markerar en ny plats-

  103. -ställer den in sig i nord-syd-riktning-

  104. -och sen kan den relatera visuella
    ledtrådar till det magnetiska fältet.

  105. Om magnetfältet är fladdrigt
    struntar hunden i det.

  106. Det är som med vinden,
    som Pascal sa.

  107. Om jag läser en karta och går vilse
    vet jag att norr är uppåt.

  108. Om jag har kompass ställer jag mig
    i rätt riktning.

  109. Om det blåser kan jag inte läsa kartan
    och struntar i den.

  110. Så gör hundarna också.
    De struntar i magnetfältet.

  111. Och med det vill vi tacka
    för att ni lyssnade.

  112. Översättning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hunden och månen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hundar som utför sina behov, månen, jordens magnetfält, samt en nord-sydlig riktning. Hur dessa saker går ihop förklarar Sabine Begall och Pascal Malkemper, 2014 års vinnare av Ignobelpriset i biologi. Inspelat den 30 mars 2015 på Boulevardteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Ämnen:
Fysik > Elektricitet och magnetism
Ämnesord:
Fysik, Hundar, Husdjurslära, Lantbruk, Magnetism, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Ignobelseminarium

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ignobelseminarium

Marc Abrahams - Vad är viktigt?

Marc Abrahams, vetenskapsredaktör och initiativtagare till Ignobelpriset, berättar om hur priset kom till och vad han anser är viktig forskning. Inspelat den 30 mars 2015 på Boulevardteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ignobelseminarium

Varför katter skapar depression

Jaroslav Flegr, pristagare av Ignobelpriset 2014 i folkhälsa, talar om sin något udda men intressanta forskning om hur katter bidrar till depression. Inspelat den 30 mars 2015 på Boulevardteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ignobelseminarium

Varför slump ska styra rekrytering

Föreläsning med Andrea Rapisarda, vinnare av Ignobelpriset i Management 2010, som har kalkylerat fram att slumpen är en effektivare metod vid rekrytering. Inspelat den 30 mars 2015 på Boulevardteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ignobelseminarium

Hunden och månen

Hundar som utför sina behov, månen, jordens magnetfält, samt en nord-sydlig riktning. Hur dessa saker går ihop förklarar Sabine Begall och Pascal Malkemper, 2014 års vinnare av Ignobelpriset i biologi. Inspelat den 30 mars 2015 på Boulevardteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ignobelseminarium

3500 uppfinningar av Yoshiro Nakamatsu

Yoshiro Nakamatsu är uppfinnare och har fler än 3500 patent. Vid 86 års ålder har han drabbats av cancer. Han har blivit informerad att han inte har mer än ett år kvar att leva. Efter ett liv fullt av upptäckter har han nu bestämt sig för att hitta botemedlet till cancer. Inspelat den 30 mars 2015 på Boulevardteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Gérard Mourou, fysik

En olyckshändelse i labbet ledde till att ögonlasern utvecklades. Gerard Mourou, Nobelpristagare i fysik 2018, berättar om sin passion för extremt ljus. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna UR Samtiden podd - Spräng gränserna

En ny sorts optik

Med centralt synfältsbortfall, skotom, förlorar man synen i den mittersta delen av näthinnan. Däremot finns det ofta synrester i de perifera delarna. Linda Lundström och hennes forskarlag på Tekniska högskolan i Stockholm testar nu hur man kan ta tillvara på detta och förbättra synen med hjälp av nya mätmetoder och specialslipade glasögon eller linser. Inspelat på Stockholm Waterfont den 4 maj 2019. Arrangör: Synskadades riksförbund.