Titta

UR Samtiden - Finsk språkvård

UR Samtiden - Finsk språkvård

Om UR Samtiden - Finsk språkvård

Föreläsningar från det finska språkvårdsseminariet som är en årlig träffpunkt för språkvetare, forskare, journalister och informatörer. Årets tema är språkpolitik, nyord och finsk språkvård. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Till första programmet

UR Samtiden - Finsk språkvård : Finska som modersmålDela
  1. Man kan säga att utbildningen
    av lärare i minoritetsspråk i Sverige-

  2. -naturligtvis är anknuten
    till den europeiska kontexten-

  3. -men i dag talar jag om den
    på ett nationellt plan.

  4. Förra året var jag här och talade om
    lärarutbildningen som då skulle starta.

  5. Det var ämneslärarutbildningen
    som Stockholms universitet-

  6. -hade fått till uppdrag att anordna.

  7. Nu ska vi se
    hur det har gått sedan dess.

  8. Man kan säga
    att ämneslärarutbildningen-

  9. -och då talar jag om lärare
    i de nationella minoritetsspråken-

  10. -är dynamisk just nu.
    Det vill säga utbildningen i sig är ny.

  11. Inte ämneslärarutbildningen
    som modell, för den är nationell-

  12. -men ämneslärarutbildningen
    i finska som modersmål är ny.

  13. Skolverket har lämnat in
    nya kursplaner till regeringen-

  14. -för att behandlas.

  15. De kursplanerna medför utmaningar
    för ämneslärarutbildningen-

  16. -och naturligtvis för lärarna.

  17. Det nämndes att det råder brist
    på läromaterial även för samiska.

  18. Detsamma gäller här i Sverige
    för minoritetsspråken i grundskolan.

  19. Men inte bara där, utan även på
    högskolenivå. Det återkommer jag till.

  20. Man arbetar alltså nu med
    grundskolan och med universitetet.

  21. På flera universitet finns det just nu-

  22. -en lång och en kort lärarutbildning-

  23. -som anknyter till varandra genom
    att den ena, den längre utbildningen-

  24. -följer
    ämneslärarutbildningens modell-

  25. -och den andra ger på uppdrag
    av Arbetsmarknadsdepartementet-

  26. -och är tvåårig.

  27. Jag återkommer även till den.

  28. En liten bakgrund, bara.

  29. Vi har ju hört en hel del om
    bakgrunden av Kaisa Syrjänen Schaal.

  30. År 2010 bad regeringen
    Högskoleverket att utreda-

  31. -hur Sverige ska trygga tillgången
    av lärare i minoritetsspråken.

  32. Det har talats mycket om att det
    är ont om lärare, behöriga lärare.

  33. Detta resulterade i en rapport-

  34. -som eventuellt låg till grund-

  35. -för att Stockholms universitet
    2012 fick till uppdrag av regeringen-

  36. -att anordna ämneslärarutbildning.

  37. Jag vill understryka, precis som ifjol-

  38. -att uppdraget fastställdes
    vara ämneslärarutbildningar-

  39. -som på sitt sätt
    reglerar högskolans verksamhet.

  40. Ansökan lades in i oktober 2012. Med
    bilden vill jag illustrera proceduren-

  41. -som vi på universiteten utför
    för varje lärarutbildning.

  42. Vi fick examenstillstånd i april 2013-

  43. -men det garanterar ju inte-

  44. -att vi genast får i gång utbildningen.

  45. För vi fick examenstillståndet
    när ansökningstiden hade gått ut-

  46. -och universitetet behövde skriva
    en massa dokument.

  47. Så utbildningen började i höstas
    och pågår nu.

  48. Sen har studenterna
    läst finska i ett halvt år-

  49. -och börjat läsa kurser i pedagogik.

  50. De fortsätter
    att studera finska i höst.

  51. Samma procedur
    gäller för alla minoritetsspråk-

  52. -som man har fått uppdrag om
    att ordna utbildning för.

  53. Om man tänker på det faktum-

  54. -att ett universitet eller en högskola
    har fått uppdraget-

  55. -så garanterar det inte att de får
    anordna ämneslärarutbildningen.

  56. För tänk er att tolv ämnen på olika
    universitet... Det här är andra ämnen-

  57. -men när man sökte examenstillstånd
    för ämneslärarutbildning i finska-

  58. -sökte man för utbildningar
    i tolv ämnen-

  59. -men man fick bara examenstillstånd
    för fem ämnen.

  60. Då förstår ni
    att uppdraget inte garanterar-

  61. -att man får anordna utbildningen.

  62. Vilka vägar kan en ämneslärare ta
    för att bli behörig modersmålslärare?

  63. Ämneslärarprogrammet som är
    inriktat på grundskolans årskurser 7-9-

  64. -är reglerat i högskolelagen-

  65. -och omfattar 270 högskolepoäng.

  66. Studierna i huvudämnet
    omfattar 90 högskolepoäng.

  67. Redan det här begränsar
    för flera av minoritetsspråken-

  68. -eftersom flertalet av minoritets-
    språken inte lärs ut till den nivån-

  69. -alltså till kandidatnivån.

  70. Det vill säga att man
    studerar huvudämnet till kandidatnivå.

  71. Sen finns förstås möjligheten
    att man redan är behörig lärare-

  72. -och vill bli behörig som modersmåls-
    lärare i ett minoritetsspråk.

  73. Egentligen gäller det
    alla modersmålslärare.

  74. Då kan man läsa 30 högskolepoäng.

  75. Vill man bli lärare i moderna språk
    är kravet 45 högskolepoäng.

  76. Problemet är att alla minoritetsspråk
    inte finns som ämnen på den nivån.

  77. Det går alltså inte att studera ämnet.
    Men det gör det med finska.

  78. På så sätt har finskan befunnit sig
    i en god situation, ur vår synvinkel.

  79. Har man studerat 120 högskolepoäng
    språk och 90 poäng ett annat ämne-

  80. -alltså kan ta en examen
    med språket som huvudämne-

  81. -då kan man komplettera sin examen
    med studier i pedagogik-

  82. -för att bli behörig ämneslärare
    för gymnasiet.

  83. Den här modellen diskuteras ofta.
    Det gäller inte för modersmålslärare-

  84. -men kompletterar man
    en annan lärarkompetens-

  85. -så undervisar man årskurs 7-9 och
    gymnasister. Det är sent för eleverna.

  86. Språkinlärningen börjar ju tidigare
    men uppdraget fastställdes-

  87. -att gälla ämneslärarutbildningen
    som är inriktad på årskurs 7-9-

  88. -och då får läraren även behörighet
    i att undervisa årskurs 4-6.

  89. Vi har försökt få
    flera vägar till universiteten-

  90. -och sagt att lärarna
    även behövs i lägre årskurser.

  91. Vad har hänt efter
    att man har mottagit uppdragen?

  92. Vi har bildat ett högskolenätverk
    för lärarutbildningsfrågor-

  93. -och då menar jag
    lärarutbildning i minoritetsspråk.

  94. Finska och meänkieli tar vi på
    Stockholms universitet hand om.

  95. Umeå universitet har samiska,
    Södertörns högskola - romani chib-

  96. -och Lunds universitet - jiddisch.
    Vi träffas regelbundet-

  97. -och utöver ämnesutbildningen
    diskuterar vi departementsuppdraget.

  98. För i det ingår att bygga kurser
    för många minoritetsspråk.

  99. Just nu har vi uppdraget att ordna
    högskoleundervisning i meänkieli-

  100. -och kurserna i samiska i Umeå
    utformar vi nu på samma sätt.

  101. När uppdraget
    att anordna en utbildning fås-

  102. -vad bör universitet och högskolor
    ta hänsyn till?

  103. Högskolelagen
    och högskoleförordningen-

  104. -reglerar vår verksamhet.

  105. De fastslår hur många poäng varje
    examen ska innehålla av vilka ämnen.

  106. Vilken sorts kurser, innehåll...

  107. Examenstillstånd måste man ansöka
    om, man får det inte automatiskt.

  108. Det ansöks
    från universitetskanslersämbetet.

  109. Jag har tagit med några saker-

  110. -som de särskilt tittar på.

  111. "De sammanlagda lärarresurserna."

  112. Alltså om det finns tillräckligt av
    utbildare och vilken sorts utbildare.

  113. "Utbildningens miljö, styrdokument"-

  114. -"undervisning, kurslitteratur
    och kursvärdering."

  115. "Att säkerställa examensmål." Varje
    examen har ju sina nationella mål-

  116. -och de ska säkras under utbildningen
    liksom infrastrukturen.

  117. Och särskilt kvaliteten ska säkras. Det
    tittar universitetskanslersämbetet på.

  118. Låt oss se på förutsättningarna
    för de nationella minoritetsspråken-

  119. -att ansöka och få examenstillstånd.

  120. När vi skrev ansökan för finska
    och meänkieli-

  121. -så skulle man visa att det finns
    nationella och internationella nätverk-

  122. -som kan stöda utbildningen.

  123. Nätverket måste alltså redan existera.

  124. Det är svårt att visa upp
    för minoritetsspråk-

  125. -som inte ens
    har undervisning på högskolenivå.

  126. Och en fungerande
    praktikorganisation.

  127. Till alla lärarutbildningar
    hör det praktik.

  128. Vart ska lärarstudenterna gå
    för att få sin praktik?

  129. Låt oss säga
    att det kommer att finnas...

  130. I allmänhet finns själva strukturen-

  131. -eftersom man utbildar andra lärare.

  132. Organisationen finns alltså redan.

  133. Sen har vi funderat mycket på-

  134. -hur det kan finnas didaktik, forskning
    och publicerade artiklar-

  135. -om ämnet inte har funnits. Man har
    inte kunnat forska på samma sätt.

  136. Det gäller flera av minoritetsspråken.

  137. Kursplanerna i sig
    verkar inte ge bekymmer.

  138. Vi är vana vid att planera kurser
    enlig lagar och förordningar.

  139. Det kan vi återkomma till senare.

  140. Tillräckligt med lärare - och då menar
    jag oss som utbildar lärare-

  141. -och som har vetenskaplig
    och pedagogisk kompetens.

  142. Vi återkommer även till det.

  143. Om vi ser på vilka utmaningar vi
    universitet och högskolor mött-

  144. -och fortfarande har...
    Det är mycket aktuellt.

  145. Det finns inte alltid ämnesstudier.
    Det gör det inte för meänkieli-

  146. -som man inte kan studera som första
    språk, utan bara som nybörjarspråk.

  147. Men kurser i meänkieli eller romani
    på det egna språket har inte funnits.

  148. Alltså sådana kurser
    som vore direkt överförbara-

  149. -som en del av ämnesutbildningen.

  150. Först måste man alltså få tillstånd av
    universitetet att upprätta ett ämne.

  151. Då måste man motivera hur man vet
    att det finns lärarresurser-

  152. -att man har läromaterial, forskning-

  153. -och att alla strukturer finns färdiga.

  154. Man kan upprätta ett ämne
    och först sen bygga upp det-

  155. -men ämnet i sig
    måste ändå byggas upp-

  156. -med alla sina ställningstaganden
    angående styrning och pedagogik.

  157. Det finns inte lektorer
    på alla minoritetsspråk.

  158. Alltså disputerade som kan söka de
    tjänster som uppstår med uppdraget.

  159. Även om det finns pengar då,
    kanske ingen kan söka tjänsterna.

  160. Lektorerna i finska och samiska
    ska precis tillträda sina tjänster-

  161. -men många minoritetsspråk har inga.

  162. Jo,
    i Lund finns det en lektor i jiddisch.

  163. Visst kan det finnas föreläsare
    som inte är doktorsdisputerade.

  164. Till exempel är det få
    som har disputerat i meänkieli.

  165. Vi kanske har tillräckligt
    med kompetenta lärare-

  166. -men sen regleras utbildningen.

  167. Det krävs 90 högskolepoäng
    för att skriva kandidatuppsats-

  168. -och handledaren
    ska enligt reglerna vara disputerad.

  169. Man bör titta på det här
    när man talar om minoritetsspråk-

  170. -och funderar på
    hur modellerna passar i vårt fall.

  171. Sen har vi funderat över var vi hittar
    läromaterial grundat på forskning.

  172. Det finns inte alltid.

  173. Liksom det i grundskolor saknas läro-
    material anpassat till sverigefinnar-

  174. -kan det saknas på högskolenivå
    för sverigefinsk kultur, litteratur-

  175. -och alltmöjligt som måste tas fram.
    Det finns men måste vaskas fram-

  176. -och kanske får man skriva det själv.

  177. Vad är det vi lär ut om inte
    skriftspråket är standardiserat?

  178. Vi talar om språkvård.

  179. Om standardiseringsarbetet
    inte är färdigt-

  180. -är det svårt för läraren att
    ta ställning till vad vi ska lära ut.

  181. Det gäller även för finska-

  182. -även om det på många punkter
    är annorlunda för oss-

  183. -än för många andra minoritetsspråk
    som inte har standardiserat sitt språk.

  184. Men visst har vi utmaningar.

  185. Egen terminologi, att göra den känd
    inom undervisningen-

  186. -flerspråkig miljö... Vi kan inte
    alltid ta läromaterial från Finland.

  187. Materialet måste anpassas, med
    tanke på språkutveckling med mera.

  188. Koncist uttryckt har utmaningen
    för minoritetsspråken varit-

  189. -att anpassa sig
    till befintliga strukturer.

  190. De spelregler
    som vi ska ta oss framåt med.

  191. Om vi tar det konkret-

  192. -har vi finskundervisning
    under första terminen-

  193. -där kurser
    som "Språkkunskap 1" ingår.

  194. Det är ett täcknamn för grammatik.
    Vi tänkte att många...

  195. Många tycker
    att grammatik är krångligt.

  196. Därför breddar vi det till
    "språkkunskap" och maskerar det lite.

  197. Där börjar vi
    och tar sen "Textvårdens grunder".

  198. Det är vanliga kurser, sådana som
    brukar finnas i ämneskurser för språk.

  199. "Textstudier",
    "Muntlig kommunikation"-

  200. -och "Språkdidaktik i ett
    flerspråkighetsperspektiv".

  201. Tänk på textvårdens grunder
    och textstudier...

  202. ...för minoritetsspråk där
    standardiseringen ännu inte är färdig.

  203. Jag brukar alltid påminna om att
    Finland har suttit i samma situation.

  204. Tänk på "dialektstriden".

  205. Den började på 1800-talet när von
    Becker skrev på dialekt i en tidning.

  206. Han menade att "d"-ljudet var ett
    onödigt oväsen som kunde avskaffas.

  207. Västfinnarna hade talat för mycket
    med utlänningar och var förstörda.

  208. Dialekterna i Savolax
    hade ett mer fullständigt språk.

  209. Sen kom Gottlund. Ni känner C.A.
    Gottlund, men det här var hans far.

  210. "Savolaxdialekt
    är illa behandlad finska."

  211. Då började striden,
    och de stred om det i 50 år.

  212. I saklig ordning
    blev slutresultatet en kompromiss.

  213. Alltså vårdad finska.

  214. "Vårdad finska" är inte en term som
    används nu, men detta är 1800-tal.

  215. Språket vi talar är en kompromiss-

  216. -eller en jämkning
    mellan väst- och östdialekter.

  217. Därför har vi det bra när vi undrar
    vad språkvården rekommenderar.

  218. Vi kan titta i ordboken,
    som nu finns elektroniskt.

  219. Det gör arbetet underbart.
    "Där står det ju."

  220. Vi är alltså inte tvungna att ta
    ställning på egen hand om vi inte vill.

  221. Den striden
    - det har kallats för strid av någon-

  222. -den pågår som bäst
    inom många minoritetsspråk-

  223. -och den behövs av olika skäl, förstås.

  224. Den ämneslärarutbildning
    som vi har fått uppdrag att anordna-

  225. -har ett bestämt format.

  226. Ämneslärarutbildningen
    är en 4,5 år lång utbildning.

  227. Det är en heltidsutbildning
    med campusundervisning.

  228. Det i sig är en utmaning för oss.

  229. Tänk er att vi kan ansöka om-

  230. -och medges att ordna lärarutbildning i
    meänkieli. Men kommer studenterna?

  231. Detsamma gäller samiska i Umeå.

  232. Kommer studenterna
    från norra Sverige till Stockholm?

  233. Det funderar vi på.

  234. Just nu ordnar vi
    kompletteringsutbildning.

  235. Det betyder
    att utbildningen inte kan sökas fritt-

  236. -utan lärarna ansöker via kommunen
    för att få ämneskompetensen.

  237. I det fallet skickar vi våra lärare
    till Pajala och Kiruna.

  238. Men det kan vi inte alltid göra inom
    den vanliga lärarutbildningen.

  239. I utbildningen kombineras två eller tre
    ämnen, alltså även andra än språket.

  240. Det kan i sig vara bra för läraren.

  241. Då behöver man inte arbeta
    ambulerande, vilket anses vara tungt-

  242. -utan kan parallellt
    undervisa i ett annat ämne.

  243. Lärarna får ju behörighet i ämnena.
    I Stockholm är det tre ämnen.

  244. I Umeå kan det vara två ämnen
    för grundskoleundervisning.

  245. Tänker man på praktiska aspekter,
    är utbildningen 4,5 år lång.

  246. I det ingår praktik.

  247. Sen ska man fundera på var lärarna
    i minoritetsspråken ska göra praktik.

  248. I Stockholm
    är praktiken uppbyggd så-

  249. -att studenten får en praktikplats
    enligt sin bostadsadress.

  250. Alltså, den skola
    som ligger närmast hemmet.

  251. Det kanske inte är
    den bästa lösningen-

  252. -om minoritetsspråket
    inte lärs ut i hemtrakten.

  253. Detsamma gäller samiska.

  254. Det kanske inte finns praktikplatser
    till alla i Umeå.

  255. Då behöver man leta på annat håll.

  256. En behörig handledare
    för studenten under praktiken-

  257. -är den
    som har lärarbehörighet i ämnet.

  258. Om språkämnet inte finns, kan man
    inte studera till behörig språklärare.

  259. Hur ska man då
    handleda blivande lärare?

  260. Redan där har vi trassel på vägen.

  261. Frågan är alltså om befintliga kanaler
    och utstakade vägar lämpar sig...

  262. ...till att lyckas utbilda...

  263. ...sådana modersmålslärare
    som det är brist på.

  264. Även de blivande lärarna
    kommer att stöta på utmaningar.

  265. Såväl i nuvarande
    och kommande kursplaner-

  266. -nämns att textgenrerna
    i undervisningen bör variera.

  267. Vad gör man då som lärare-

  268. -om standardiseringsarbetet är i sin
    linda och det saknas läromaterial?

  269. En stor fråga är-

  270. -vad man ska lära ut vid diskussioner
    om minoritetskulturer.

  271. I de nya kursplanerna
    har tyngdpunkten förflyttats-

  272. -från tanken om att vi är invandrare
    till att vi är en nationell minoritet.

  273. Det blir utgångspunkten.

  274. Vi ska utgå från den tanken
    när vi planerar undervisningen.

  275. Givetvis måste det diskuteras
    vad det är att vara sverigefinsk.

  276. Flera utmaningar.

  277. Dessa ämneslärare
    bör vara mycket mångsidiga-

  278. -vilket å andra sidan är en mycket
    intressant sida av utbildningen.

  279. För i sitt arbete måste de tillämpa
    olika pedagogiska utgångspunkter.

  280. Tänk på undervisning av modersmål,
    andra språk och främmande språk.

  281. Alla kräver
    olika undervisningsmetoder-

  282. -och sätt att ta sig framåt
    och så vidare.

  283. I Stockholm
    ingår det i ämneslärarutbildningen-

  284. -finska som modersmål, engelska,
    och svenska som andra språk.

  285. Tänk hur olika dessa ämnen är
    för läraren.

  286. Dessutom har varje ämne kursplaner
    med olika utgångspunkter-

  287. -genom begreppen modersmål,
    andra språk och främmande språk.

  288. Antalet timmar för modersmåls-
    undervisningen är inte reglerat.

  289. Lektionsplanerna
    måste alltså anpassas.

  290. Det är ju olika på olika ställen, hur
    många lektioner man har per vecka.

  291. Även om kommande kursplaner
    möjliggör-

  292. -att man skiljer på förstaspråks-
    och andraspråkselever...

  293. Dessa är termer ur kursplanerna.

  294. Ändå blir grupperna i praktiken
    heterogena.

  295. Vi önskar förstås
    att förändringen får till följd-

  296. -att man åtminstone delvis
    kan skilja dem åt i undervisningen.

  297. Fler frågor som vi i framtiden
    bör fundera över-

  298. -och som vi funderar på redan nu
    är till exempel...

  299. Lämpar sig ansökningskraven
    för minoritetsspråkstalande?

  300. Många ur olika minoritetsspråks-
    grupper har uttryckt sin oro-

  301. -över hur man ska få ungdomar
    att gå lärarutbildningen-

  302. -om de inte har läst på gymnasiet.

  303. Det formella antagningskravet
    för ämneslärarutbildningen är-

  304. -att man har läst finska
    som modersmål på gymnasiet.

  305. För några år sedan-

  306. -var det kanske 70 gymnasister
    som läste finska i hela Sverige.

  307. Det är ganska få som uppfyller
    de formella kraven.

  308. Det finns visserligen möjlighet
    att söka på andra grunder-

  309. -men det framkommer inte alltid-

  310. -när man söker genom det vanliga
    ansökningssystemet via webben.

  311. Man kanske i det stora
    ansökningssystemet borde få till-

  312. -någon sorts flaggning
    när man ansöker dessa utbildningar.

  313. "Lägg märke till att du kan söka på
    andra sätt. Berätta om din meriter."

  314. På frågan om hur vi ska få ungdomar
    till lärarutbildningen svarar många...

  315. Många upplever att deras kunskap inte
    räcker till ämneslärarutbildningen.

  316. Kanske behövs det preparandkurser
    eller andra sorters språkstöd.

  317. Stöd före eller under
    själva lärarutbildningen.

  318. Om man tänker sig
    att bygga distansutbildningar...

  319. Tänk om inte studenterna
    kommer till Stockholm?

  320. Stockholm är vackert,
    men det finns flera vackra orter.

  321. Om studenterna tycker
    att staden ligger långt bort-

  322. -blir vår andra utmaning-

  323. -att hitta sätt
    att anordna distansutbildningar på.

  324. Även om det
    finns många utmaningar och frågor-

  325. -så har det varit
    en mycket givande tid för oss.

  326. Vi ser det positiva i
    att det händer mycket nu-

  327. -vi åstadkommer mycket, och lyfter
    fram utmaningar och diskuterar dem.

  328. Det är förstås ett långsiktigt arbete
    som vi alla måste göra-

  329. -och försöka lyfta fram frågorna
    på många olika håll.

  330. Ställ gärna frågor nu-

  331. -men ni kan även e-posta dem.
    I annat fall tackar jag för mig.

  332. Anne Ågren. Ifall man har
    en gammal hemspråkslärarutbildning-

  333. -räknas även de lärarna
    som behöriga modersmålslärare?

  334. Det tror jag. Jag har inte sett något
    om att man inte skulle göra det.

  335. Och ifall man för 20-30 år sen
    läste till hemspråkslärare-

  336. -var man tvungen
    att skriva ett språkprov.

  337. Kan inte det vara ett alternativ ifall
    man inte har läst finska på gymnasiet?

  338. Man skulle kunna få ansöka
    genom språkprov.

  339. Ja, det har diskuterats, men i nuläget
    får sådana prov inte anordnas.

  340. Det blir en svårighet.

  341. En annan är att det inte finns
    ett anpassat prov, och vi ger ju prov-

  342. -men då är de på individuell basis.

  343. Riina. Vad heter "reell kompetens"
    på finska? Jag har frågat det tidigare.

  344. På svenska
    heter termen reell kompetens-

  345. -vilket betyder-

  346. -att den som söker utbildningen
    kan skriva ett brev med sina meriter-

  347. -eller vända sig till institutionen-

  348. -där vi kan pröva
    och diskutera ärendet.

  349. Men de är alla enskilda beslut.

  350. Vi önskar det själva. Vi ser det
    som en möjlig lösning på problemet.

  351. Tolk- och översättarinstitutet har
    förstås sådana prov, för det hör till.

  352. Jag anser att språkkunskaper tillhör
    ämnesstudier. Det vore en möjlighet.

  353. Här finns en till fråga.

  354. Mari Forsberg. Jag undrar hur många
    studenter som går på utbildningen-

  355. -och kan man gå kurserna
    som fristående kurs?

  356. Svaret på den första frågan är-

  357. -att det började fem studenter.

  358. Man sa oss att det var ett bra antal,
    med tanke på att utbildningen är ny.

  359. Vi behöver göra människor medvetna
    om att man kan söka till utbildningen.

  360. Just de kurserna kan man inte läsa
    som fristående kurser.

  361. Å andra sidan är de i samma stil
    som kurserna Finska I och Finska II-

  362. -som är enstaka kurser.

  363. Dem kan man läsa om man vill
    läsa in ämneskompetensen.

  364. De är gångbara och rätt lika.

  365. Visst är de anpassade
    till lärarutbildningen, men i övrigt.

  366. Hade ni fler sökande till hösten,
    som saknade behörighet...

  367. -...eller var det bara fem som sökte?
    -Fler sökte.

  368. Vi har tittat på det.
    Några tog inte emot platsen-

  369. -och några var inte behöriga.

  370. Det fanns flera sökande
    men statisktiken ger en dåligt bild.

  371. Som förstahandsval... Någon hade
    utbildningen som åttonde alternativ.

  372. Men av dem som hade utbildningen
    som förstahandsval-

  373. -var tio, tolv behöriga.

  374. Av olika skäl
    tog alla inte emot studieplatsen.

  375. Vi har själva funderat om det beror på
    att utbildningen är ganska lång.

  376. Sirkka Husso. Nu pratar jag
    för att få tala savolaxmål.

  377. Av ren nyfikenhet:
    Du sa att ni hade tio, tolv sökande.

  378. Var allihop kvinnor eller
    fanns det någon man med bland dem?

  379. Största delen var kvinnor. Någon
    manlig sökande var det också.

  380. Vi har vår sjätte manlige student
    på kurserna-

  381. -men han blir behörig på annat sätt.

  382. Men vi har inte gett upp hoppet.

  383. Helena Kivisaari.
    Bra att utbildningen ordnas.

  384. När den diskuterades
    bland sverigefinska organisationer-

  385. -pekade man på behovet
    av förskollärare.

  386. Jag är själv verksam
    inom praktiskt samråd-

  387. -och lägger märke till hur svårt
    det är att hitta finska förskollärare.

  388. Finns det några planer på
    att starta en förskollärarutbildning?

  389. Inte i Stockholm, eftersom vi
    inte har någon förskollärarutbildning-

  390. -men vi brukar försöka diskutera det-

  391. -och be om
    att få använda pengar till det.

  392. Även förskollärarutbildningen
    har ett visst format-

  393. -och bör då kompletteras
    med ämnesstudier.

  394. Man måste först bygga upp en modell.

  395. Södertörn har ansökt om att få
    ordna en lärarutbildning i romani-

  396. -som inte är en ämneslärarutbildning.
    Den behandlas förhoppningsvis nu.

  397. Vi hoppas den vägen få en chans
    till att ordna andra utbildningar-

  398. -för den är riktad mot lägre årskurser.

  399. Då skulle vi kunna hänvisa till den
    för att göra något liknande på finska.

  400. Vi försöker hela tiden
    hitta vägar fram.

  401. Översättning: Cecilia Holmberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Finska som modersmål

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det råder stor brist på finska modersmålslärare i Sverige. Efter att ha legat nere i flera år har utbildningen startat igen, men tyvärr är det inte så många som har formell behörighet att söka. Sari Pesonen, studierektor vid Stockholms universitet, menar att en möjlighet vore att eleverna istället får genomgå ett språktest för att komma in på utbildningen. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finska språket, Modersmålsundervisning, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Finsk språkvård

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Svensk språklagstiftning

I Sverige finns det 59 kommuner som ger service på finska till kommuninvånarna. För 15 år sedan var det bara fem som tillhandahöll den här tjänsten, berättar Kaisa Syrjänen Schaal från Svenska kyrkans enhet för flerspråkighet. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Finsk språklagstiftning

Maria Soininen från justitieministeriet i Finland berättar här om språklagstiftningen i Finland, där både finska och svenska har ställning som nationella språk trots att det idag endast finns en enspråkig svensk kommun. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Finska som modersmål

Det råder stor brist på finska modersmålslärare i Sverige. Sari Pesonen, studierektor vid Stockholms universitet, menar att en möjlighet för att få fler behöriga till utbildningen är att eleverna får genomgå ett språktest. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Nya finska ord

Vet ni vad nättroll, smarta byxor eller ananashår betyder? frågar Riitta Eronen publiken. Hon jobbar som forskare vid Institutet för de inhemska språken och har tittat närmare på nya finska ord från 2000-talet. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Nyheter inom språkvården

Språket lever och förändras och vår uppgift är endast att ge rekommendationer, berättar forskaren Riitta Eronen från Institutet för de inhemska språken i Finland. Institutet arbetar med nya låneord, lexikon och språkforskning och omfattar språkråd både inom finska och svenska språket. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Hemsida för språkvård

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i hur man använder språkvårdens finska sökmotor. Tjänsten är ett användbart redskap för till exempel journalister och lärare i finska och ger förslag på stavning, grammatik och låneord på finska. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Kommunens finska hemsida

Flera svenska kommuner har översatt sina hemsidor till finska med hjälp av Google translate eller liknande gratisprogram. Det blir oftast helt fel, menar Miina Salokannas på Tammerfors universitet som här berättar om sin utredning. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Skogsfinnars språk på 1600- och 1700-talet

Marja-Liisa Keinänen berättar om hur skogsfinnar och deras språk ansågs vara ett hot i Sverige på 1600- och 1700-talen. Makthavarna upplevde dem som envisa och motsträviga för att de inte lärde sina barn svenska och inte gick till svenska gudstjänster. Makthavarna såg svenskan som religionens och upplysningens språk och genomförde därför försvenskningskampanjer bland skogsfinnar. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finskan under ett halvsekel

Håller det finska språket på att bli mer enhetligt? Professorn och sociolingvisten Pirkko Nuolijärvi berättar om sin forskning där hon undersöker den talade finskans helhetsbild. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.