Titta

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Om UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Från donsk tunga till femtio nyanser av modala hjälpverb. På årets upplaga av Grammatikfestivalen har de kunskapshungriga språkvetarna sitt eldorado. Här föreläser några av våra främsta forskare inom språkvetenskap. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015 : Ett språkhistoriskt mysteriumDela
  1. Folkspråksuniversalier och ett språk-
    historiskt mysterium handlar det om.

  2. Då är första frågan,
    som kanske är ett mysterium för er:

  3. Vad är folkspråksuniversalier?

  4. Folkspråksuniversalier är ett ord
    som består av två delar.

  5. "Folkspråk" och "universalier".

  6. "Folkspråk" är min översättning
    av den engelska termen "vernacular".

  7. "Folkspråksuniversalier" är
    "vernacular universals"-

  8. -som är ett forskningsområde inom
    det engelska och tyska språkområdet-

  9. -men på svensk grund
    har vi inte haft mycket av detta.

  10. Vad är då ett folkspråk?

  11. Ett folkspråk är en ostandardiserad
    språklig varietet-

  12. -som främst används
    för muntlig kommunikation-

  13. -och tydligt skiljer sig från
    ett standardiserat nationalspråk.

  14. Några exempel är västfrisiska
    som talas i Nederländerna...

  15. ...av några hundra tusen.

  16. Det har setts
    som en dialekt av nederländska-

  17. -men redan 1957 fick det status
    som ett språk i Nederländerna.

  18. Det har gått från dialekt till språk.

  19. Det visar den oklara statusen
    hos just såna här folkspråk.

  20. Rent språkvetenskapligt
    har de språkkriterier-

  21. -som skiljer dem åt så mycket
    att de bör ses som språk-

  22. -men politiskt sett har de inte haft
    en egen riksdag-

  23. -så de har inte betraktats som språk.

  24. Ett annat exempel är limburgiska,
    också i Nederländerna.

  25. Det har fått språkstatus sen 1997.

  26. Till följd av en europeisk stadga
    om landsdels- och minoritetsspråk-

  27. -blev det erkänt
    som ett landsdelsspråk 1997.

  28. Ett annat exempel är skotsk engelska.

  29. Alltså inte den keltiska skotskan,
    utan engelskan som talas i Skottland-

  30. -som är erkänd som minoritetsspråk
    i Storbritannien sen 2001.

  31. Lite närmare oss på svensk grund
    har vi älvdalska och estlandssvenska.

  32. Båda klassificeras som dialekter-

  33. -men jag hävdar
    att språkvetenskapligt sett-

  34. -finns goda skäl
    att se dem som språk-

  35. -men politiskt sett är de
    dialekter fortfarande.

  36. Vad är då språkliga universalier?

  37. Jo, det är språkdrag
    som förekommer i många språk-

  38. -alltså nåt som man stöter på ofta.

  39. En annan användning av "universalier"
    är att man sätter upp villkor:

  40. "Om man har det här så har man också
    detta." Det tänkte jag inte prata om-

  41. -utan om observationer av saker
    och ting som finns i många folkspråk.

  42. Jag begränsar min diskussion
    till de germanska språken.

  43. Svenska är ett germanskt språk, även
    så tyska, engelska och nederländska.

  44. Jag tar upp
    två folkspråksuniversalier i dag:

  45. Negationsharmoni
    och utelämning av subjekt.

  46. Det är termer som inte är självklara
    för alla, men jag ska förklara dem.

  47. Det finns fler folkspråksuniversalier
    men det tar tid.

  48. Många är krångliga
    och kräver grammatisk analys.

  49. Jag kan svara på frågor
    om dem efteråt.

  50. Vi tittar på folkspråksuniversalie 1,
    negationsharmoni, "NH".

  51. Det är en översättning
    av engelskans "negative concord".

  52. Jag har hittat på översättningen-

  53. -för jag tycker att vi ska ha svenska
    termer för språkvetenskapen.

  54. I vårt svenska standardspråk innebär
    två negationer i den inre satsen...

  55. ...i en huvudsats...

  56. ...som till exempel
    "jag såg inte ingenting"-

  57. -så tar de ut varandra.
    Då blir betydelsen "jag såg nånting".

  58. Jag såg inte ingenting,
    utan jag såg nånting.

  59. Men i många andra språk
    så innebär en sån konstellation-

  60. -att satsen i sig negeras. Snarare
    förstärker negationerna varandra.

  61. I många engelska dialekter
    och sociolekter kan man säga som i 2:

  62. "I didn't see nothing"
    som betyder "jag såg ingenting".

  63. "Jag såg inte ingenting"
    på svenska blir "jag såg nånting"-

  64. -men på engelska blir det
    "jag såg ingenting".

  65. Det senare fallet har
    negationsharmoni-

  66. -där de två negationerna förstärker
    eller harmonierar med varandra.

  67. Om vi tittar på några västgermanska
    exempel på detta...

  68. Västgermanska är de
    som inte är nordgermanska.

  69. Nordgermanska är
    de skandinaviska språken.

  70. Västgermanska är engelska,
    nederländska, tyska och så vidare.

  71. Det fanns östgermanska språk, men de
    dog ut. Det var främst gotiska.

  72. De sista gotisktalarna fanns kvar på
    Krim fram till mitten av 1700-talet.

  73. Det var en parentes.

  74. I exempel 3 har vi västflamländska-

  75. -som talas i södra Nederländerna,
    mot gränsen till Belgien.

  76. "K'(en)-een niets nie gezien."
    "En" är subjektsmarkör.

  77. "Jag har ingenting inte sett"
    betyder "jag har inte sett nånting".

  78. Afrikaans talas ju i Sydafrika.
    Det har nederländsk grund.

  79. Boerna som koloniserade Sydafrika
    talade en varietet av nederländska.

  80. Där har man också negationsharmoni.
    "Jan belt niet niemand."

  81. "Jan ringer inte ingen"
    betyder "Jan ringer inte nån".

  82. Bayerska, bland annat i Österrike:
    "Kein Wiederspruch gibd es nicht".

  83. "Ingen invändning finns det inte"
    blir "det finns inte nån invändning".

  84. I alla tre varieteter
    har man negationsharmoni.

  85. Vi går vidare till nordgermanska
    exempel, alltså skandinaviska språk.

  86. Älvdalska:
    "Tjyöpum inte ingger so kringgt."

  87. Det är nummer 6.
    "Tjyöpum" är första person plural.

  88. De sätter inte ut subjektspronomet
    "vi" i det här fallet.

  89. "Vi köper inte några så ofta", men
    "vi köper inte inga" bokstavligen.

  90. Där har vi också negationsharmoni.

  91. Nyländska talas i Nyland,
    i sydöstra delen av Finland.

  92. Helsingfors och runt omkring där.
    - Det stämmer väl, Camilla?

  93. "De har inte aldrig varit i stånd
    till att dra jämt."

  94. "De har aldrig kunnat dra jämt."
    Inte och aldrig tar inte ut varandra.

  95. Vi går vidare till estlandssvenska.

  96. Estlandssvenskan talades
    i kustlandskapet och öarna-

  97. -utanför Estland,
    som till exempel Omsö och Rågö.

  98. Det är lite nytt med negationsharmoni
    i estlandssvenska.

  99. De som har studerat estlandssvenska
    tidigare tittade inte på grammatiken.

  100. "Tär bruka man änt
    inga vattn e fotn."

  101. "Där brukade man inte
    inget vatten i foten."

  102. "Där hade man inte
    nåt vatten i julgransfoten."

  103. Sen har vi sydösterbottniska
    som talas i Finlands västra delar.

  104. Runt Vasa, norr och söder om Vasa.

  105. "Inte hade de ju aldrig ut
    de-där förr inte."

  106. Översatt ord för ord: "Inte hade de
    ju aldrig ut de där förr inte."

  107. Här har vi två "inte"
    och ett "aldrig".

  108. Betydelsen blir "de hade aldrig
    de där ute förr". Negationsharmoni.

  109. Om man då tittar runt i Europa...

  110. ...så finns dubbla negationer
    eller negationsharmoni-

  111. -i ett lite bälte runt de här typiska
    områdena med germanska språk.

  112. Älvdalska är i västra periferin
    av svenska-

  113. -sydösterbottniska, nyländska,
    estlandssvenska...

  114. Sen har vi också jiddisch
    som är icke-territoriellt.

  115. Jiddisch talas ju där det finns en
    judisk befolkning av östlig härkomst.

  116. En grupp i södra Tyskland,
    Österrike och Schweiz:

  117. Schwabiska, bayerska och Zürichtyska.

  118. Sen har vi afrikaans
    som har emigrerat söderut.

  119. Västflamländska,
    västfrisiska och nordfrisiska.

  120. Kartan är inte helt komplett.

  121. I södra England finns också
    negationsharmoni i dialekterna.

  122. Sen finns det nån varietet i norska
    som också har negationsharmoni-

  123. -men det verkar vara ett nytt fenomen
    från kontakt med kvänska.

  124. Här kan man rita ett streck runtom-

  125. -och få en fin oval runt
    det germanska språkområdet, ungefär.

  126. Om man tittar historiskt sett-

  127. -så visar det sig
    att i de västgermanska fornspråken-

  128. -fornengelska, forntyska och
    så vidare, finns negationsharmoni.

  129. Det är ganska vanligt
    och många forskare har undersökt det.

  130. Det är inte så konstigt
    att det lever kvar i bayerska och så.

  131. Men i de västgermanska
    standardspråken har det försvunnit.

  132. Det lever bara kvar i randområdena
    och kallas en "arkaism".

  133. Det är ett nedärvt språkdrag.

  134. Det grammatiker säger om det här
    i Tyskland på 1600-talet-

  135. -är att negationsharmoni är vulgärt,
    irrationellt och dåligt.

  136. I standardspråket försvinner det
    för att folk lyssnar på grammatiker.

  137. Men i de här talade folkspråken
    har man inte brytt sig om detta.

  138. Skriftspråket har reglerats
    och folkspråken har levt vidare.

  139. Men i nordgermanska,
    svenska och besläktade folkspråk-

  140. -så har vi inte negationsharmoni
    i fornsvenska. Det finns inte.

  141. Men i älvdalska, estlandssvenska,
    nyländska och sydösterbottniska-

  142. -och möjligen i Ålands skärgård, men
    vi har inte tittat ordentligt där.

  143. Vi kan alltså inte förklara det
    som ett nedärvt språkdrag.

  144. Det är ingen arkaism.
    Ett av mysterierna jag ska ta upp-

  145. -är alltså hur och varför negations-
    harmonin har uppstått i älvdalska-

  146. -och de östsvenska varieteterna
    estlandssvenska och nyländska.

  147. Hur har det gått till?

  148. Och varför har två språkvarieteter
    som talas långt ifrån varandra-

  149. -fått liknande drag?

  150. Det är en svår fråga, faktiskt. Det
    kan man resonera om på olika sätt.

  151. Det är en intressant forskningsfråga
    som jag brottas med för tillfället.

  152. Om ni kommer på svaret
    får ni gärna berätta det för mig.

  153. Detta var ett mysterium. Nu ska vi gå
    till den andra: subjektsutelämning.

  154. I många av världens språk behöver man
    inte sätta ut satsens subjekt.

  155. Man kan säga att verbböjningen är
    så rik att den pekar ut subjektet.

  156. På spanska kan man säga
    "estoy trabajando".

  157. "Estoy" är första person singular.
    Man kan läsa ut att "jag" gör det.

  158. "Trabajando" är
    en participform av "arbeta".

  159. Det här översätts till "jag arbetar".

  160. Man behöver inte sätta ut subjektet.

  161. Inget germanskt standardspråk har
    sån subjektsutelämning.

  162. Inte tyska, isländska, färöiska,
    danska, norska, svenska, engelska.

  163. Men flera germanska folkspråk
    tillåter detta, lite förvånande.

  164. En liten genomgång då.

  165. I jiddisch: "Trink nit di kave,
    vorem vest nit kenen slofn."

  166. "Drink inte det kaffe,
    för får inte ingen sömn."

  167. Här ser ni negationsharmoni också.

  168. Verbet "vest" är böjt
    i andra person singular.

  169. Och i översättning: "Drick inte
    kaffe, för då kan du inte sova."

  170. Inget subjektspronomen utsatt.

  171. Västfrisiska:
    "Ik tink datst my helpe moatst."

  172. "Jag tror att"... Subjunktionen är
    böjd i andra person singular-

  173. -vilket är en annan konstig grej.

  174. Även verbet i bisatsen, "moatst",
    är böjt i andra person singular.

  175. Här sätter man in "du" på svenska:
    "Jag tror att du måste hjälpa mig."

  176. Schwabiska: "Vielleicht merksch
    plötzlich nix mee."

  177. "Kanske märker", andra person
    singular, "plötsligt inte mer".

  178. Vi sätter in ett "du"-subjekt: "Du
    känner kanske plötsligt inte mer."

  179. Bayerska:
    "I glaub moang bisd wieda gsund."

  180. "Jag tror i morgon är",
    andra person singular, "igen frisk".

  181. Likadant här. "Du" är utelämnat och
    vi får sätta in det i översättningen.

  182. Likadant i Zürichtyska:
    "Ha der das nöd scho verzellt?"

  183. Men här är det första person singular
    "jag". "Ha" är böjt i första person.

  184. "Har jag inte redan berättat det för
    dig?" Sen har vi favoriten älvdalska:

  185. "Nu witith fel war byddjum?"

  186. Både andra och första person plural
    är utelämnat.

  187. "Witith" är böjt i andra person
    plural och "byddjum" i första.

  188. Om man översätter det blir det
    "Nu vet ni väl var vi bor?".

  189. Om man gör en sammanställning...
    Verbböjningen verkar vara inblandad.

  190. En sammanställning av folkspråk,
    verbböjning och utelämning blir så.

  191. Jag hoppas att ni ser att vissa
    verbformer står i kapitäler-

  192. -och det är rosamarkerat.
    Det är kanske inte så tydligt.

  193. Om man börjar från vänster
    så står det "numerus" och "person".

  194. Numerus är singular och plural.

  195. Person är 1, 2 och 3:
    jag, du och han/hon/det.

  196. I bayerska finns två verbformer
    som tillåter utelämning av subjektet:

  197. Andra person singular, "kummst",
    och andra person plural, "kummts".

  198. I lågbayerska
    som talas lite norrut i området-

  199. -har vi andra person singular,
    andra person plural-

  200. -men också första person plural,
    "kumma".

  201. Zürichtyska:
    första och andra person singular.

  202. Schwabiska: andra person singular.

  203. Både västfrisiska och nordfrisiska:
    andra person singular.

  204. Älvdalska:
    första och andra person plural.

  205. Jiddisch: andra person singular.

  206. Ser ni nåt mönster?

  207. Mönstret är att verbböjningen måste
    vara distinkt. Bara finnas i en ruta.

  208. Om man jämför
    bayerska och lågbayerska...

  209. Bayerska har i första person plural
    formen "kumman".

  210. Det är samma
    som i tredje person plural.

  211. Med verbet "kumman"
    kan det vara både första och tredje.

  212. "Vi" eller "dem".

  213. Men lågbayerska har en egen distinkt
    form för första person plural.

  214. Då kan man också utelämna "vi",
    första person plural.

  215. Inget av folkspråken tillåter att man
    utelämnar subjektet i tredje person.

  216. En annan generalisering.
    Det är lite mysko.

  217. Formerna verkar vara distinkta
    med ett fint "t".

  218. Men om man ska förklara detta
    så är tredje person lite speciellt.

  219. Första person är "jag",
    andra person är "du".

  220. Men tredje person är ju
    "han", "hon" och "det".

  221. Det finns ju
    tre olika tredjepersonssubjekt.

  222. Det kan man inte se på ett enkelt
    "t", som i bayerskans "kummt".

  223. Där behöver man ännu mer information.

  224. Var kan man utelämna subjekt? Det är
    en undergrupp till negationsharmonin.

  225. Älvdalska,
    nord- och västfrisiska, schwabiska-

  226. -Zürichtyska, bayerska och jiddisch.

  227. Inte i västflamländska och så vidare-

  228. -där man verkar ha nåt mystiskt
    för sig med klitiska pronomen.

  229. Men de här kan man ganska säkert säga
    utelämnar subjekt av den här typen.

  230. Om vi tittar historiskt så verkar det
    i både germanska fornspråken...

  231. Fornsvenska,
    fornengelska och så vidare...

  232. ...så kunde man utelämna subjekt, men
    det verkar inte följa detta system.

  233. Nu har jag skrivit utan verbböjning,
    det är distinkt böjning...

  234. Det verkar inte som om
    subjektutlämning i fornspråken-

  235. -hänger ihop med verbböjning.
    I flera språk ändras verbböjningen.

  236. Det hänger inte ihop
    med hur subjekten utvecklas.

  237. Verbböjningen utvecklas
    och subjekten är skiljt från det.

  238. Det verkar inte hänga ihop alls.

  239. I germanska standardspråk
    kan man inte utelämna subjekt alls.

  240. Men i folkspråken är det
    rätt vanligt.

  241. Där har man en stark koppling
    mellan verbböjningen...

  242. Det är bara om man har en tydlig
    verbböjning som man kan utelämna det-

  243. -men aldrig i tredje person.

  244. Däremot är det vanligast att man gör
    det i tredje person i fornspråken.

  245. Det verkar vara lite olika system,
    konstigt nog.

  246. Vi har då ett antal mysterier,
    subjektsutelämningsmysterier.

  247. Jag ska gå igenom det nu så ni
    slipper ligga vakna och fundera.

  248. Första mysteriet: Varför har
    forn- och folkspråken olika regler?

  249. Hur fungerar de två olika grammatiska
    systemen? Det är ett mysterium.

  250. Jag har kastat fram
    några förklaringshypoteser.

  251. Andra forskare har andra hypoteser,
    men vi har ingen konsensus än.

  252. Detta är pågående forskning.

  253. Varför finns ingen subjektsutelämning
    i nutida standardspråk-

  254. -med mycket verbböjning?

  255. Varför sätter man ut "du"
    i standardtyska-

  256. -när de har st-suffixet,
    "du kommst", och så vidare?

  257. Det hade räckt med det här.

  258. Hänger det ihop med att språken är så
    hårt standardiserade? Det tror jag.

  259. Hur utvecklade älvdalska
    subjektsutelämning?

  260. Jag antar att det har skett.

  261. Subjektsutelämningen
    försvann i fornspråket-

  262. -och har sen dykt upp igen,
    en så kallad "innovation".

  263. De flesta forskare
    som jobbar med det här-

  264. -antar just att det vi ser
    i bayerska och frisiska-

  265. -är nya utvecklingar. De är inte
    länkade till det gamla systemet.

  266. Men det har skett på så olika delar
    av det germanska språkområdet-

  267. -så det är svårt
    att se en förklaring.

  268. Folkspråken måste erbjuda liknande
    miljöer för grammatiska innovationer.

  269. Andra möjliga germanska
    folkspråksuniversalier...

  270. Det finns en hel uppsjö såna här.

  271. Ett exempel, som exempel 17-

  272. -visar igen att böjda bisatsinledare
    förekommer på flera ställen.

  273. Inte i Skandinavien, vad jag vet-

  274. -men det finns många västgermanska
    folkspråk som har detta.

  275. "Datst", alltså subjunktionen "dat",
    vårt "att"-

  276. -får ett böjningssuffix.

  277. "Ik tink datst" känns konstigt för
    oss. Otypiskt för germanska språk.

  278. Men det förekommer på många ställen.

  279. Flera nederländska och tyska
    språkforskare har rotat i detta.

  280. En annan sak är dubbel supinum
    och dubbel perfekt.

  281. På svenska är det inte ovanligt med:
    "Vi hade kunnat sprungit fortare."

  282. Så vi har två stycken supinumformer,
    "kunnat sprungit".

  283. I standardspråket får man inte
    säga så, utan "hade kunnat springa".

  284. Nu har vi inte bara talad svenska
    och skriven svenska-

  285. -utan också mellanformer, som när man
    skriver på webben eller chattar.

  286. Det verkar vara påverkat
    av talspråket.

  287. Man rättar inte sig själv
    så mycket då-

  288. -som när man skriver
    akademiska uppsatser.

  289. Vi lärare hoppas i alla fall att man
    lägger mer energi på uppsatsen.

  290. "Vi hade kunnat sprungit" hittar man
    om man söker efter det på Google.

  291. Det förekommer i det "icke-skrivna"
    skriftspråket på webben.

  292. I tyska dialekter har man
    dubbel perfekt.

  293. "Er hatte gegessen gehabt"
    finns i flera tyska dialekter-

  294. -gärna i södra Tyskland.

  295. Ordagrant blir det
    "han hade ätit haft"-

  296. -och betyder "han hade ätit".

  297. Det är en konstig konstruktion
    som förekommer på rätt många ställen.

  298. Lite spännande. Resumtiva pronomen:

  299. "Här är boken
    som jag kanske har läst den."

  300. "This is the girl
    that I think she likes my book."

  301. "Den" dubblerar "boken"
    och "she" dubblerar "the girl".

  302. Sånt förekommer också i rätt många
    folkspråk, inte i standardspråk.

  303. Några slutsatser:

  304. De germanska folkspråken uppvisar
    många grammatiska likheter.

  305. Det tror jag
    att jag har övertygat er om.

  306. Standardspråken har normerats
    under lång tid-

  307. -och representerar kanske
    en ovanlig typ av språk.

  308. Hur många språk i världen har
    skrivits i 1 000 år-

  309. -och normerats av en grammatiker
    som har sagt:

  310. "Gör si, gör så. Inte på det sättet,
    det är fult! Så skriver de bara där."

  311. I svenskans historia hittar vi
    en del fasta tidpunkter-

  312. -där det händer nåt i svenskan.

  313. Före 1611 kunde man
    variera infinitivverben.

  314. Man kunde skriva "sova"
    men också "sove".

  315. "Simma" och "simme".
    Båda var accepterade i skrift.

  316. Men efter 1611 har vi
    bara a-formerna kvar.

  317. Man kan tänka sig att alla svenskar
    vaknade upp en morgon-

  318. -och hade glömt alla e-former.

  319. En annan hypotes är att nån central
    instans, grammatiker, bestämde:

  320. "Nu måste vi sortera bort
    e-formerna."

  321. Finns det nån motivation för det?
    Ja, vilka låg vi i krig med 1622?

  322. Danmark. De hemska danskarna.

  323. Vad utmärker danska?
    De har massa "e" överallt.

  324. Det måste vi ta bort.

  325. Tittar man närmare i språkhistorien
    på vad som bara finns i folkspråken-

  326. -så är det dubblerande led
    och utelämnade led.

  327. En standardiserade grammatiker
    kan tänkas säga:

  328. "Man ska säga en sak
    en gång i satsen."

  329. "Sätt in det som inte sägs alls."

  330. Dubblerande och utelämnande
    finns sällan i standardspråken.

  331. Folkspråken ger en bättre bild
    av hur språk förändras.

  332. Om vi slipper normeringar kanske
    språken lever ett mer naturligt liv.

  333. Då blir de intressantare
    för oss språkhistoriker.

  334. Att studera ett nationalspråk är
    en annan sak än med ett folkspråk.

  335. I standardiseringen
    kommer det in aspekter-

  336. -som egentligen inte hör till
    en naturlig utveckling.

  337. Om man studerar afrikanska språk
    skrivs många fortfarande inte i dag-

  338. -och har inte en lång skrifthistoria.

  339. De kan ha förändrats
    på ett annat sätt.

  340. Man kan inte jämföra dem
    med utvecklingen av standarstyska.

  341. Det leder till en paradox.

  342. De språk som saknar skrifthistoria
    och alltså inte kan undersökas-

  343. -är kanske de mest relevanta
    för oss språkhistoriker.

  344. Hur ska vi lösa detta?

  345. Tack för mig.

  346. Tack, Henrik. - Ös på med frågor!

  347. Flera av dragen du nämner finns
    i det finska standardspråket.

  348. Negationsharmoni är ett oundvikligt
    drag när man pratar finska.

  349. Teorin om ett finsk-ugriskt substrat
    under de germanska språken stöds då.

  350. Har du nån synpunkt
    på en sån tolkning?

  351. Det har jag faktiskt.

  352. De som har tittat på NH är bland
    annat samiska, finska och estniska.

  353. Där gör man olika analyser-

  354. -så jag vet inte om man kan tala
    om det som jag ser det-

  355. -i finska, samiska och estniska.

  356. Men det finns element som påminner
    om negationsharmoni i de språken.

  357. Det är bestickande att älvdalska,
    estlandssvenska och österbottniskan-

  358. -har talats där man har
    finsk-ugriska språk i omgivningen.

  359. Estlandssvenskan har haft kontakt
    med estniska-

  360. -de finlandssvenska varieteterna
    med finska-

  361. -och älvdalskan
    kan ha haft kontakt med samiska.

  362. Det fanns samer i hela Dalarna
    till mitten av 1800-talet.

  363. Det kan vara ett språkkontaktfenomen.

  364. Det är en förklaring
    som man bör undersöka-

  365. -när man tänker
    på förekomsten av detta.

  366. Det blir ju svårare
    att förklara bayerska och så vidare.

  367. Där har man inte
    samma kontaktsituation.

  368. Det jag nämnde var en teori
    om ett finsk-ugriskt substrat-

  369. -som inte handlar om språkkontakt.

  370. Det fanns ju nåt i Europa
    innan de germanska språken kom hit.

  371. Då skulle vi ju också hitta det
    i fornsvenskan.

  372. Det är svårt att förklara
    med den hypotesen.

  373. Då måste det ändå ha uppstått
    av sig själv i folkspråken.

  374. Substratstanken är lite svårare att
    ta till sig än språkkontakthypotesen.

  375. Jag tänkte på en annan förklaring.
    Helt... Okej.

  376. Jag tänkte på en annan,
    mer generell förklaring-

  377. -som inte behöver vara kontakt.

  378. De här dubbla negationerna
    understryker mer.

  379. Man nekar, nekar, nekar.

  380. I romanska språk är det
    ganska vanligt med dubbel negation.

  381. I slaviska är det också.

  382. Där är liksom allting
    "aldrig, inte" rakt över.

  383. Jag kommer inte ihåg
    hur det var i latin.

  384. Men om man jämför
    de romanska språken med latin-

  385. -och det visar sig att det inte finns
    i latin, men i det moderna romanska-

  386. -kan det styrka
    att det är en naturlig utveckling-

  387. -att man vill förstärka negationer.

  388. Det är naturligtvis
    en parallell utveckling.

  389. Man hade inte negationsharmoni
    i latin-

  390. -men i de moderna romanska språken.

  391. I den romanska språkvärlden
    har de här...

  392. Vad händer när den latinska språk-
    gemenskapen bryter samman runt 700...

  393. ...och dialekterna
    utvecklas till språk?

  394. Jo, de utvecklar negationsharmoni.

  395. I ett internationellt perspektiv är
    germanska standardspråk otypiska.

  396. De allra flesta språk
    har negationsharmoni.

  397. Det är väldigt vanligt att ha.

  398. Alltså är germanska standardspråk
    dåliga studieobjekt-

  399. -om man vill förstå hur språk är upp-
    byggda, för de är så hårt normerade.

  400. Då blir det svårt, för vi språkvetare
    har nästan bara studerat de språken.

  401. Vi har kanske haft fel studieobjekt.

  402. Men du har en intressant observation.

  403. Latin var ju också starkt reglerat.

  404. Det som vi har rester av,
    det som har skrivits...

  405. Det skulle vara intressant
    att se i dialoger-

  406. -som i Plutonius komedier och så,
    om det smög sig in nån dubbelhet där.

  407. Det kunde vara att det utvecklas
    spontant, men stoppas reglerat.

  408. Jag skulle gärna hitta en kollega
    som sysslar med romanska språk.

  409. Men när det gäller
    de germanska språken...

  410. Då det inte har funnits i standard-
    språken har det inte undersökts.

  411. Det finns inte
    en forskningstradition-

  412. -när det gäller
    folkspråksuniversalier-

  413. -som det finns
    i den romanska forskarvärlden.

  414. Tack, det var mycket intressant.

  415. Jag har en liten kommentar
    om afrikaans.

  416. För det första en liten invändning
    mot att sortera in det som folkspråk.

  417. Man kan väl snarare säga,
    om man använder den terminologin-

  418. -att det är ett petrifierat folkspråk
    eftersom det blev standardspråk-

  419. -och är nu hårt standardiserat,
    som de andra språken.

  420. Intressant nog har man standardiserat
    en speciell typ av negation.

  421. Ja, min afrikaans är rostig nu,
    men man säger:

  422. "Ek kan nie", "jag kan inte"-

  423. -men "ek kan nie kom nie",
    "jag kan inte komma inte".

  424. Det är en negationsförstärkning
    av samma typ som man har i franska.

  425. Den har ju uppenbarligen funnits...

  426. ...i den varianten länge.

  427. Jag har ingen klar uppfattning
    om den här germanska traditionen-

  428. -men det faktum
    att det inte finns i fornsvenska...

  429. ...är nåt
    som jag gärna undrar över...

  430. ...som kommande från latin...

  431. ...som är ursprunget
    till mycket av standardiseringen.

  432. Kan det möjligen vara så att-

  433. -den tidiga skriftspråkstraditionen-

  434. -var så pass hårt standardiserad
    att man hade lyckats utrota det-

  435. -redan när svenskan började?

  436. Det var ett påstående och en fråga.
    Vi tar afrikaans först:

  437. Det är givetvis hårt normerat nu,
    med början från 1900-talet-

  438. -och det finns ett afrikaansmuseum
    i Oudtshoorn eller Paarl.

  439. Jag känner till historien,
    men klipper ändå in afrikaans-

  440. -för många icke-standarddrag följde
    med när man började tala det där.

  441. Jag tar med det bland folkspråken
    icke desto mindre.

  442. Om ett par hundra år kanske man gör
    på ett annat sätt.

  443. I frågan om fornsvenska
    och negationsharmoni-

  444. -säger man att de fornsvenska lagarna
    är ganska talspråkliga.

  445. Det finns mycket allitterationer,
    de vilar inte på nån latinsk grund.

  446. Om det hade funnits
    sån negationsharmoni-

  447. -så tror jag
    att vi hade hittat det i lagarna.

  448. Sen finns det fornvästnordiska,
    skaldeberättelser-

  449. -och då finns indikationer på att man
    dubblerade negationer.

  450. Man hade olika negerande affix,
    som "-gi" eller "-a".

  451. Men det systemet påminner inte alls
    om det vi ser i älvdalska.

  452. Dessutom, hur har det gått
    från fornvästnordiska-

  453. -till älvdalska
    utan att gå genom fornsvenska?

  454. Det är svårt att föreställa sig.

  455. Ett annat argument mot att det fanns
    negationsharmoni i fornvästnordiska-

  456. -är att de områden i England
    där vikingarna hade inflytande-

  457. -har man minst negationsharmoni
    i dialekterna.

  458. Det finns forskare som hävdar-

  459. -att man på grund av inflytande
    från fornvästnordiska-

  460. -tappar negationsharmoni i de delarna
    av England, men inte i södra England-

  461. -där 70 % av alla satser har
    negationsharmoni.

  462. En hel del talar för
    att negationsharmoni inte fanns-

  463. -varken i fornsvenska
    eller fornvästnordiska.

  464. Inte på ett produktivt sätt.

  465. Och de fall vi hittar
    som påminner om negationsharmoni-

  466. -är bara i skaldepoesi.

  467. Då vet vi att det är arkaiserande
    och hårt styrt. Så...ja.

  468. En kort kommentar
    om subjektsutelämning.

  469. Vi har ju det i svenska, i talspråk
    och informellt skriftspråk.

  470. Vi har ingen verbböjning som stödjer
    den, men när vi vet vad du syftar på-

  471. -så utelämnar man...

  472. Om vi inte är styrda kan vi utelämna
    det när vi inte behöver det.

  473. Men hur nära släkt är det med
    utelämningen som du har pratat om?

  474. Inte alls, faktiskt.
    Det är knutet till genre.

  475. Det är till vykort och dagböcker.

  476. "Såg du filmen?"
    "Har redan sett den."

  477. Det har Maria Malmsjö skrivit om.

  478. Det är en helt annan sak
    som finns i alla standardspråk.

  479. Det är ett drag som mer är knutet
    till genre än till grammatiken.

  480. Det kan man naturligtvis diskutera
    och det beror på ens utgångspunkt.

  481. Textning: Karin Arnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ett språkhistoriskt mysterium

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Negationsharmoni i de germanska språken. Det är melodin för Henrik Rosenkvist, språkforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar han om sina många upptäckter i de gamla folkspråken. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk > Språkhistoria och allmän språkvetenskap
Ämnesord:
Språkforskning, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Grammatik i radikal förändring

Hon har mat ätit. Den här ovanliga ordföljden var alldeles självklar på 1500-talet i Sverige. Vårt språk och grammatik har radikalt förändrats under årens gång. Här talar Erik Magnusson Petzell, forskare vid Institutet för språk och folkminnen, om sina upptäckter. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Det luriga med lyftningsverb

Har du koll på vad som är lyftning och vad som är kontroll i den snåriga grammatikvärlden? Det har Rickard Ramhöj, doktorand på Göteborgs universitet, som här berättar om sin forskning om utvecklingen av lyftningsverb i den engelska språkhistorien. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Ett språkhistoriskt mysterium

Negationsharmoni i de germanska språken. Det är melodin för Henrik Rosenkvist, språkforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar han om sina många upptäckter i de gamla folkspråken. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Oväntade grammatiska bestämdheter

I dagens språk finns spår av urgamla grammatiska mönster. Här berättar Camilla Wide, professor vid universitet i Åbo, om oväntade bestämdheter i det svenska språket. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Hur skapas grammatik?

Grammatik är klistret som håller ihop orden. Det är den förklarande tesen som Evie Coussé och Peter Andersson berättar om i sin föreläsning. Här talar de om nya och oanade dimensioner inom grammatikens fält. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

50 nyanser av modala hjälpverb

Hur ser utvecklingen ut för verben idag? Marika Lagervall, språkforskare vid Göteborgs universitet, berättar här om grammatikens utveckling. Hon menar att verben befinner sig i en ständigt pågående förändringsprocess och utvecklas med trenderna i språket. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Tala med donsk tunga

Donsk tunga heter det äldsta nordiska språket, som talades av alla runt Nordsjön. Det var ett språk för hela Norden som tog sitt namn från Danmark. Här berättar professor Tore Janson om vårt språkliga ursprung och poängterar att svenska inte blev ett särpräglat eget språk förrän på 1300-talet. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Science fiction som publik kultur

Det är för enkelt att avfärda science fiction som underhållning, menar Michael Godhe, forskare inom kultur och media vid Linköpings universitet. Här diskuterar han genren utifrån grundantagandet att vårt tänkande påverkas av science fiction. Science fiction behandlar frågor som människan kan ställas inför i en högteknologisk civilisation och kan därför både utmana och förstärka en pågående politisk diskussion. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.