Titta

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Om UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Från donsk tunga till femtio nyanser av modala hjälpverb. På årets upplaga av Grammatikfestivalen har de kunskapshungriga språkvetarna sitt eldorado. Här föreläser några av våra främsta forskare inom språkvetenskap. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Grammatikfestival 2015 : Grammatik i radikal förändringDela
  1. Grammatiken och språkhistorien
    är alltså temat-

  2. -för årets upplaga
    av Grammatikfestivalen.

  3. Som ni förstår
    ansluter mitt föredrag till temat.

  4. Själva frågeformuleringen i titeln
    kan förtjäna en kommentar.

  5. Den motiveras helt enkelt av
    att jag själv-

  6. -ibland identifierar mig som gramma-
    tiker, ibland som språkhistoriker.

  7. Men jag ska inte fördjupa mig
    i min egen vacklande identitet i dag.

  8. Det kan vara bra att känna till
    att jag har en fot i varje domän.

  9. Det jag ska fokusera här i dag är...

  10. ...hur språkhistorien kan berika
    den grammatiska forskningen.

  11. Men innan det tänkte jag ge
    en kort bakgrund om språkhistoria-

  12. -snarast språkhistoriens historia,
    kan man säga.

  13. Skälet till att studera språkhistoria
    har varit olika i olika tider.

  14. I den äldre, komparativa traditionen
    var språkvetenskapen i sig-

  15. -närmast liktydig
    med historisk språkvetenskap.

  16. Själva frågan "varför språkhistoria"
    är egentligen en icke-fråga-

  17. -förutsatt att man godkänner att
    språkvetenskapen i sig är berättigad.

  18. Komparativisternas primära syfte var-

  19. -att rekonstruera ursprunget
    till de nu levande språken-

  20. -i första hand ägnade man sig
    åt den indoeuropeiska familjen.

  21. Uppenbarligen förändras språk
    under historiens gång-

  22. -och det gällde att etablera
    principer eller lagar för det.

  23. Ofta tänker man på den här-

  24. -allenarådande, diakrona
    eller historiska inriktningen-

  25. -som ett 1800-tals-fenomen
    i första hand.

  26. Saussure introducerar i början av
    1900-talet det synkrona perspektivet.

  27. Men den historiska dimensionen
    och det diakrona perspektivet-

  28. -på språkvetenskap står sig väldigt
    starkt långt in på 1900-talet.

  29. Inte minst inom mitt och andras
    ämne i dag: nordiska språk.

  30. Vi kan också notera en nationell
    dimension av det komparativa studiet.

  31. Att jämföra olika språk leder snarast
    tankarna till internationalism-

  32. En massa olika varieteter
    från olika delar av Europa och Asien-

  33. -bidrar ju var och en på sitt sätt
    till det stora urspråkspusslet.

  34. Men om vi tar en av de främsta före-
    trädarna för den komparativa skolan-

  35. -Rydqvist,
    som var verksam på 1800-talet-

  36. -så har han en påfallande nationell
    bevekelsegrund för sina studier.

  37. Han menar att ett av de viktigaste
    skälen för historisk språkvetenskap-

  38. -är att den kan visa hur samtidens
    språk ska kultiveras på bästa sätt.

  39. Språkhistorien motiveras av
    att den gör språkvården bättre.

  40. Det är anmärkningsvärt med tanke på
    hur teoretisk lingvistik ser ut nu.

  41. Men språkhistorien är ett redskap-

  42. -för alla som ägnar sig åt historia
    och litteraturvetenskap i synnerhet.

  43. Man måste som historiker studera
    och tolka historiska källor.

  44. För att nå litteraturens historia-

  45. -är förstås språkets historia
    ett nödvändigt första steg.

  46. Men om det är allmän grammatik i
    modern mening som man intresseras av-

  47. -kan man fråga sig varför
    man ska rikta sig mot det förflutna.

  48. Den allmänna grammatiken
    intresserar sig för-

  49. -den mänskliga
    språkförmågans uppbyggnad.

  50. "Den mentala grammatiken"
    kallar man det ibland.

  51. Den kommer man inte åt direkt,
    utan det är det indirekta-

  52. -de språkliga yttringarna som
    grammatikern har att ta hänsyn till-

  53. -för att skissera den mentala
    grammatikens förmodade uppbyggnad.

  54. Det finns ju massor av levande
    språkbrukare över hela världen-

  55. -som grammatikern kan använda
    som informanter-

  56. -i sin strävan
    efter grammatiska insikter.

  57. Varför skulle grammatikern
    ens bli språkhistoriker?

  58. Det blir bara besvärligt,
    framför allt metodiskt besvärligt.

  59. För det första är det nästa
    slumpmässigt vad som finns bevarat.

  60. Vi vet inte alltid vem som har
    skrivit texterna eller när.

  61. Det kan vara flera som har skrivit en
    text vid ett eller flera tillfällen.

  62. Det historiska materialet är
    dubbelt indirekt.

  63. Det finns inga yttrande av det slag-

  64. -som moderna informanter producerar.

  65. Det handlar om nedtecknade
    och ofta reviderade versioner-

  66. -av ett äldre, spontant språk
    som vi i sig aldrig kommer åt.

  67. Allt jag har nämnt är
    allvarliga metodiska problem.

  68. Det allvarligast återstår längst ner:

  69. För grammatikern är
    negativ evidens helt central.

  70. Alltså information om vad
    som inte fungerar i ett givet språk.

  71. Detta för att kunna ta reda på
    ramarna för det grammatiska systemet.

  72. Men vad som är ogrammatiskt står inte
    i de äldre texterna.

  73. Det finns inte.

  74. Trots alla de här problemen-

  75. -ägnar sig ändå grammatiker
    åt språkhistoria.

  76. Det främsta skälet till det är att...

  77. ...studiet av förändring kan bidra
    till en bättre beskrivning-

  78. -av den mentala grammatiken.

  79. Att studera förändring kräver förstås
    ett historisk perspektiv.

  80. Man ska inte alls ha med så här långa
    citat egentligen...

  81. Jag gör ändå ett undantag
    och har förkortat det litegrann.

  82. Det är ett slags programförklaring-

  83. -ett rättfärdigande av varför
    grammatikern blir språkhistoriker.

  84. Jag har haft med mig det här citatet
    så länge jag kan minnas.

  85. Det lyder:

  86. "In historical materials
    we find information"-

  87. -"which is necessarily absent
    in synchronic data"-

  88. -"that is, information about
    the time course of language change"-

  89. -"from an understanding of the
    process by which grammars change"-

  90. -"we may hope to learn more
    about their principles."

  91. "After all, perturbing a complex
    system and observing its evolution"-

  92. -"is often an excellent way
    of inferring internal structure."

  93. Vad Kroch säger här är
    att vi ska ta vara på språkhistorien-

  94. -eftersom förändringsprocesserna
    som den innehåller-

  95. -kan avslöja saker
    om grammatisk struktur.

  96. Vi ska nu se på ett konkret fall
    från den svenska språkhistorien.

  97. En intressant formell skillnad mellan
    medeltida svenska, fornsvenska-

  98. -och det nutida språket-

  99. -är ordningen mellan adverbial
    och finit verb i bisatsen.

  100. Den moderna ordningen är adverbialet
    först och det finita verbet sen:

  101. "Det är bättre
    att mannen inte är ensam."

  102. Adverbialet "inte" kommer före
    det finita verbet "är".

  103. Men det normala i fornsvenskan-

  104. -är att det finita verbet kommer
    först och adverbialet sen:

  105. "Thz är bäter at mannin
    är ey ensamen."

  106. Där "ey", alltså "inte",
    kommer efter verbet.

  107. Den moderna varianten,
    af-ordföljen som den brukar kallas-

  108. -"a" för adverbial,
    "f" för finit verb-

  109. -finns under slutet av medeltiden men
    blir dominerande under 1600-talet.

  110. Ni ser att det är från och med-

  111. -generationen som är född
    strax före 1600-

  112. -som andelen af-ordföljd
    stabiliserar sig kring 85-90 %.

  113. Rent deskriptivt är det
    inga konstigheter.

  114. Det finns fa och af parallellt-

  115. -och sen slår af ut fa, helt enkelt.

  116. Varför blir det så här? Varför just
    af-ordföljden och varför just då?

  117. Det har forskningen frågat sig
    under ganska lång tid-

  118. -och man har också svarat på frågan
    på olika sätt.

  119. Morfologiförklaringen på bilden
    går ut på-

  120. -att det måste finnas
    kongruensböjda verb i språket-

  121. -för att den äldre fa-ordföljden
    ska vara möjlig.

  122. Den här förklaringen har
    sin synkrona motsvarighet-

  123. -i det observerade sambandet-

  124. -mellan just kongruensböjda verb
    och fa-ordföljd i modern isländska.

  125. Det finns ett modernt språk
    där det finns ett samband-

  126. -mellan kongruens och fa.

  127. I fallet med svenskans nedgång för
    fa-ordföljd finns ett samband med-

  128. -att kongruensböjning av verbet
    förloras ungefär samtidigt.

  129. I skrift finns det kvar personböjda
    verb ganska länge, in på 1900-talet.

  130. Vi ser i inte alltför gamla texter
    "vi äta", "jag äter" och så där.

  131. Den distinktionen verkar försvinna
    från det talade språket runt 1600.

  132. Bisatssignaler som förklaring,
    Petterssons förklaring-

  133. -bygger på antagandet att det växer
    fram ett behov-

  134. -under stormaktstiden,
    tiden kring 1600-

  135. -av ett mer stringent skriftspråk.

  136. Stringensen består i
    att den nya af-ordföljden-

  137. -skiljer ut bisatser entydigt
    från huvudsatser-

  138. -som aldrig har af-ordföljden.

  139. Enligt Pettersson är den här kliniska
    skillnaden mellan satserna-

  140. -ett typiskt skriftspråksfenomen.

  141. Till hennes förklaring ansluter
    i nån mån Håkanssons förklaringen.

  142. Den moderna af-ordföljden fanns
    alltså under slutet av medeltiden-

  143. -men den var ovanligare.

  144. Enligt Håkansson beror det på att det
    från början var en talspråksordföljd.

  145. Den hörde till en talspråklig stil-

  146. -och är därför ovanlig
    i texter från den här tiden.

  147. Det som sker enligt honom är
    att ordföljdens status förändras.

  148. Under 1600-talet vinner det som var
    talspråkligt inträde i skriftspråket-

  149. -som en vanlig skriftspråksordföljd
    och ökar därför i texterna.

  150. Att förklara varför det är just
    1600-talet som är genombrottet-

  151. -och inte 1700-talet eller 1500-talet
    vilket vore teoretiskt möjligt...

  152. Då får åtminstone de två senare,
    den första också, rätt stora problem.

  153. Hos Pettersson finns det redan
    under medeltiden bisatsunik ordföljd-

  154. -i form av "kilkonstruktionen".

  155. Att ha bisatsunik ordföljd är
    inget nytt-

  156. -som man kan koppla
    till stormaktstiden som hon gör.

  157. Genombrottet för en talspråkligare
    stil hos Håkansson...

  158. Det är oväntat
    att det sker just under 1600-talet.

  159. I andra avseenden representerar
    1700-talet en talspråkligare syntax.

  160. Morfologiförklaringen skiljer sig
    eftersom det syns-

  161. -ett samband mellan kongruensböjda
    verb och förlusten av fa-ordföljden.

  162. Men problemet med den är
    att det inte finns nåt som tyder på-

  163. -att numerusböjning, alltså böjning
    efter plural eller singular bara-

  164. -är en tillräckligt förutsättning
    för fa-ordföljd.

  165. I isländskan, det enda man har att gå
    på i det moderna nordiska landskapet-

  166. -så är det både personböjning
    och numerusböjning på verbet-

  167. -och fa-ordföljd.

  168. Så rent empiriskt haltar
    även morfologiförklaringen.

  169. Men det sker en annan förskjutning i
    språket strax före detta genombrott.

  170. Det rör ordningen
    mellan objekt och verb.

  171. I nutida svenska kommer objekten
    efter sina styrande verb:

  172. "Hon har ätit mat", där objektet
    "mat" kommer efter alla verbformer.

  173. Åtminstone en bit in på 1700-talet
    kunde man hitta:

  174. "Hon har mat ätit", där objektet
    föregår en eller flera verbformer.

  175. Det förekom olika typer ov-ordföljd
    men jag ska inte gå in på detaljer.

  176. Det väsentliga är att det sker-

  177. -en stor förskjutning av ov-bruket
    i just bisatser under 1500-talet-

  178. -det vill säga det sekel som föregår
    genombrottet för af-ordföljd.

  179. Det som händer
    sammanfattas på bilden.

  180. Under medeltiden var den vanligaste
    ov-typen i bisats-

  181. -en sån där det finita verbet kommer
    före objekt och infinitverb.

  182. Men efter 1500 konkurreras den
    varianten ut av en annan ov-variant-

  183. -där det finita verbet
    i stället kommer efter objektet.

  184. Förändringen av vad som är typisk
    ov-ordföljd i bisats formaliseras-

  185. -som en förändring av det finita
    verbets position i satsstrukturen.

  186. I den äldre varianten i 2a-

  187. -står det finita verbet "hafthe"
    före objektet "sin klaede".

  188. Strukturellt antas
    att en sån verbposition befinner sig-

  189. -utanför eller till vänster om
    verbets mest basala verbfras-

  190. -som är signalerad med "vp" här
    för engelskans "verb phrase".

  191. I det nyare 2b-

  192. -står det finita verbet "sågh"
    efter sitt objekt, "thetta"-

  193. -det vill säga inne i vp.

  194. Vad som sker under 1500-talet
    rent strukturellt-

  195. -när det gäller ov-användning-

  196. -är att det finita verbet
    i allt högre grad-

  197. -kommer att stå inne i vp
    i stället för utanför.

  198. Det intressanta är
    att skillnaden mellan af och fa-

  199. -alltså vår utgångspunkt,
    kan analyseras på samma sätt-

  200. -som skillnaden mellan den äldre
    och den yngre ov-dominanten.

  201. Det finita verbet står
    efter adverbialet inne i vp-

  202. -och efter sitt objekt.

  203. När verbet står före adverbialet är
    det utanför vp-

  204. -precis som när det föregår
    sitt objekt, som i 3b.

  205. Mot bakgrund av de här sambanden
    går det att förklara-

  206. -varför det är under 1600-talet
    som af-ordföljden slår igenom.

  207. Det beror helt enkelt på
    att den typen av ov-ordföljd-

  208. -som är strukturellt identisk
    med af-ordföljden-

  209. -ökar under föregående sekel.

  210. Verbplaceringen inne i vp blir regel
    först inom ov-konstruktioner-

  211. -och sen sprids den positionen
    som mer generell i bisatser.

  212. Det betyder i sin tur att af
    slår ut fa, den gamla ordföljden.

  213. Den strukturella kopplingen
    mellan olika ov-ordföljder-

  214. -och af/fa-ordföljd framgår inte alls
    av det nutida språkbruket i Norden.

  215. Vi har isländskan med den äldre
    fa-ordföljden i bisats-

  216. -men isländskan är inte ov-språk.

  217. De moderna fastlandsskandinaviska
    språken, dit svenskan hör-

  218. -har af-ordföljden, men inte heller
    de språken är ov-språk.

  219. Det grammatiska sambandet mellan
    olika ov-strukturer och af/fa-

  220. -har vi upptäckt genom att göra
    språkhistoriska studier.

  221. Som en bonus
    berättar språkhistorien för oss-

  222. -hur det kommer sig att
    ov-förskjutningen under 1500-talet-

  223. -sker just när den sker.

  224. Det beror helt enkelt på lågtyskans
    inflytande under senmedeltiden.

  225. Det ser vi i texter från 1500-talet.

  226. Lågtyskan var också ett ov-språk...

  227. Men just den här fornsvenska
    dominanten i bisatser-

  228. -förekom inte i lågtyska bisatser.

  229. Det lågtyska inflytandet tränger bort
    den fornsvenska typen-

  230. -till förmån
    för mer lågtyska varianter.

  231. Jag ska inte gå inte mer
    på lågtyskan och svenskan.

  232. Jag kan prata om den väldigt länge
    om man sätter igång mig.

  233. En liten kort summering av den
    viktigaste poängen:

  234. Språkhistorien kan avslöja
    grammatikens uppbyggnad-

  235. -i det här fallet kopplingen
    mellan ov och af/fa.

  236. Språkhistorien kan möjligen också
    komma in i ett tidigare skede än så-

  237. -och rent av bidra till att
    ett intresse för grammatik föds.

  238. För hur blir man egentligen
    intresserad av grammatik?

  239. Jag tror att det handlar om-

  240. -en insikt om, och fascination för,
    formella språkliga kontraster.

  241. En sån enkel sak som engelskans raka
    ordföljd efter initiala fraser:

  242. "Yesterday I saw him."

  243. Andra germanska språk,
    som tyska och svenska, har inversion:

  244. "Gestern habe ich ihn gesehen"
    och "i går såg jag honom".

  245. Men tempusbruket förenar
    engelskan och svenskan:

  246. Enkelt preteritum, "saw" och "såg".

  247. På den punkten skiljer tyskan ut sig
    med perfekt för förfluten tid.

  248. Om man spontant ser såna kontraster
    och tycker att det är spännande...

  249. Då är man intresserad av grammatik,
    så enkelt är det.

  250. Om man då följer sitt modersmål
    bakåt i historien-

  251. -så är det en utmärkt källa till
    den här sortens kontrastiva insikter.

  252. Ju fler språkliga kontraster
    vi samlar in-

  253. -desto större blir
    den språkliga mångfalden framför oss.

  254. Det är kärnan i grammatisk forskning:

  255. Att försöka systematisera
    den språkliga mångfalden.

  256. Att försöka förstå hur världens språk
    kan vara så olika-

  257. -och ändå vara ett utslag av samma
    mentala språkliga förutsättningar.

  258. Ett slags modern version
    av Babels torn från Bibeln.

  259. Ett historiskt perspektiv ger
    ännu mer mångfald-

  260. -men framför allt
    en dimension av förändring-

  261. -som i bästa fall avslöjar grammat-
    iska samband som inte syns i nuet.

  262. Sammanfattningsvis är
    språkhistoria och grammatik-

  263. -en rätt självklar kombination.

  264. Svaret på frågan i titeln är givet:
    Båda, så klart.

  265. Tack så mycket.

  266. Tack, Erik. - Nu finns det tid
    för frågor. Varsågod att vifta.

  267. Ett stort tack
    för denna eleganta framställning-

  268. -av samband inom ordföljdsområdet.

  269. Det är lätt att komma att tänka på...

  270. Dels speglar språkhistoria
    allmänna tendenser-

  271. -men du var själv inne på storskaliga
    skillnader och likheter mellan språk-

  272. -med andra ord språktypologi.
    Där kan man hitta ytterligare stöd-

  273. -för att det finns kluster
    av fenomen som uppträder tillsammans.

  274. Ordföljd är
    ett klassiskt sånt område.

  275. Hur ligger det till där när det
    gäller de kända samband som finns?

  276. Ordföljd är ju
    ett genomforskat område.

  277. Stämmer språkhistorien så att säga-

  278. -med storskaliga språktypologiska,
    möjligen universella, tendenser?

  279. Kompletterar perspektiven varandra?

  280. I princip kan de göra det.

  281. Egen erfarenhet visar att
    språkhistorien ofta ställer till det.

  282. Det kan ses som besvärligt,
    men i regel är det nog bra.

  283. Det kan bero på att språkhistorien,
    alltså materialen-

  284. -har en annan status än de synkrona
    materialen, som man kan kontrollera.

  285. Det är en del av utmaningen.

  286. Till exempel kopplingen
    mellan kongruensböjning... Oj!

  287. ...kongruensböjning
    och en viss ordföljd så kan man visa-

  288. -på någorlunda typologiska samband
    mellan en mer vänster...

  289. Verbets position längre till vänster,
    oftare, om språket har rik böjning.

  290. Men i det här fallet med svenskan
    kompliceras bilden eftersom-

  291. -den äldre kongruensberoende
    ordföljden finns kvar för länge.

  292. Den borde, om det är som isländska...

  293. När personböjningen försvinner skulle
    den äldre ordföljden försvinna-

  294. -men det gör den inte.

  295. Språk är inte så absoluta som man...
    Det är inte övergångar så här.

  296. Det är mer komplext än så.

  297. Det dröjer sig kvar saker som inte
    alltid stämmer med tendenserna.

  298. Tack för detta. Det visar just att...

  299. ...när man har facit ser
    språkhistorien regelbunden ut.

  300. Om man tittar närmare
    på naturliga språk-

  301. -så är de röriga och odisciplinerade
    till sitt naturtillstånd.

  302. -Jo, precis.
    -Tack.

  303. Jag undrar om man ser nåt samband
    mellan grammatik och makt.

  304. Det finns språk där det är viktigare
    att man pratar grammatiskt korrekt.

  305. Ser ni det genom historien, om det
    finns parallella grammatiska system?

  306. Det är intressant att du nämner det.

  307. Håkansson, som jag nämnde,
    påvisar att det finns en sån...

  308. Jag var hård mot honom, det ingår i
    min argumentation att inte tro det-

  309. -men det finns en poäng
    i att varianterna finns samtidigt.

  310. Han har ett exempel
    från just 1600-talet-

  311. -en författare som känner till
    den äldre normen fa-

  312. -och "så ska man skriva".

  313. Jag tror att det är Ekebladh
    som skriver på det sättet-

  314. -medan en författare som Agneta Horn-

  315. -som inte är skolad på samma sätt,
    men är en samtida adelskvinna-

  316. -har den talspråkligare varianten,
    vilket tyder på...

  317. Om Håkansson har rätt
    ger hennes syntax intryck av:

  318. "Ja, ja, hon skriver som hon pratar."

  319. Det är inte den äldre normen,
    som Ekebladh känner till.

  320. Så visst hänger det ihop
    med stilnivåer och ens position.

  321. Ja.
    Eller, det är inte jag som bestämmer.

  322. Jo, det var ju
    flera alternativa förklaringar.

  323. En från Plazack,
    Pettersson, Håkansson och dig.

  324. Man letar alltid efter en princip.
    "Det är det här!"

  325. Fast man vet att det är komplext
    och saker samspelar...

  326. Du säger också att flera saker spelar
    in, men man vill ha en princip.

  327. Det är förståeligt att man strävar
    efter det, men är det inte en fara?

  328. Jo, det har du helt rätt i.
    Och det är en...

  329. Dels är det förstås
    en retorisk fråga.

  330. Att man väljer en linje och driver
    den mot andra, eftersom...

  331. ...det är så man argumenterar-

  332. -för "komplexitet och å andra sidan"
    blir inget bra föredrag.

  333. Men... Ja, det kanske det kan vara.

  334. Men du har helt rätt.
    Både kongruensförklaringen...

  335. Det kom en ny artikel
    förra året som...

  336. Man har tänkt att kongruens
    och ordföljd inte hänger ihop-

  337. -men nu kom en stor artikel som säger
    att det nog är så.

  338. Den förklaringen har olika... Det är
    nåt med verbböjning och verbposition-

  339. -som man inte kan bortse från.

  340. Och den här mer språkexterna
    förklaringen med olika talarter-

  341. -som Håkansson och Pettersson
    håller på med...

  342. Ja, det kan nog också spela in.

  343. När det finns förutsättningar
    för att en variant som af-

  344. -verkar vinna eller tryckas fram,
    kanske på grund av ov-ordföljden-

  345. -så kan man utnyttja det som
    en variant som är "up and coming".

  346. Det är ofta så språkvård fungerar,
    kanske inte i modern mening, men...

  347. ...när man premiera nåt
    eller ta fasta på en viss variant-

  348. -och den ligger i tiden och ändå är
    på väg att vinna i frekvens-

  349. -då har man stora möjligheter
    att lyckas med en sån premiering.

  350. Så, ja. Jag håller med dig.

  351. Då tackar vi Erik för hans kloka ord!

  352. Textning: Karin Arnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Grammatik i radikal förändring

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hon har mat ätit. Den här ovanliga ordföljden var alldeles självklar på 1500-talet i Sverige. Vårt språk och grammatik har radikalt förändrats under årens gång. Här talar Erik Magnusson Petzell, forskare vid Institutet för språk och folkminnen, om sina upptäckter. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Svenska > Grammatik, Svenska > Språkbruk > Språkhistoria och allmän språkvetenskap
Ämnesord:
Grammatik, Språkforskning, Språkhistoria, Språkvetenskap, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Grammatik i radikal förändring

Hon har mat ätit. Den här ovanliga ordföljden var alldeles självklar på 1500-talet i Sverige. Vårt språk och grammatik har radikalt förändrats under årens gång. Här talar Erik Magnusson Petzell, forskare vid Institutet för språk och folkminnen, om sina upptäckter. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Det luriga med lyftningsverb

Har du koll på vad som är lyftning och vad som är kontroll i den snåriga grammatikvärlden? Det har Rickard Ramhöj, doktorand på Göteborgs universitet, som här berättar om sin forskning om utvecklingen av lyftningsverb i den engelska språkhistorien. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Ett språkhistoriskt mysterium

Negationsharmoni i de germanska språken. Det är melodin för Henrik Rosenkvist, språkforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar han om sina många upptäckter i de gamla folkspråken. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Oväntade grammatiska bestämdheter

I dagens språk finns spår av urgamla grammatiska mönster. Här berättar Camilla Wide, professor vid universitet i Åbo, om oväntade bestämdheter i det svenska språket. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Hur skapas grammatik?

Grammatik är klistret som håller ihop orden. Det är den förklarande tesen som Evie Coussé och Peter Andersson berättar om i sin föreläsning. Här talar de om nya och oanade dimensioner inom grammatikens fält. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

50 nyanser av modala hjälpverb

Hur ser utvecklingen ut för verben idag? Marika Lagervall, språkforskare vid Göteborgs universitet, berättar här om grammatikens utveckling. Hon menar att verben befinner sig i en ständigt pågående förändringsprocess och utvecklas med trenderna i språket. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Tala med donsk tunga

Donsk tunga heter det äldsta nordiska språket, som talades av alla runt Nordsjön. Det var ett språk för hela Norden som tog sitt namn från Danmark. Här berättar professor Tore Janson om vårt språkliga ursprung och poängterar att svenska inte blev ett särpräglat eget språk förrän på 1300-talet. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Hassan Blasim + Philip Teir

Finlandssvenska författaren Philip Teir och irakiska författaren Hassan Blasim bor båda i Finland, men skriver på andra språk än finska. Hassan Blasim skriver på arabiska men publicerades på arabiska först efter att ha blivit hyllad i väst. Hassan berättar bland annat om rasismen i Finland som kontrasterar mot finländarnas syn på sig själva som välutbildade med världens bästa skola. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.