Titta

UR Samtiden - Finsk språkvård

UR Samtiden - Finsk språkvård

Om UR Samtiden - Finsk språkvård

Föreläsningar från det finska språkvårdsseminariet som är en årlig träffpunkt för språkvetare, forskare, journalister och informatörer. Årets tema är språkpolitik, nyord och finsk språkvård. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Till första programmet

UR Samtiden - Finsk språkvård : Kommunens finska hemsidaDela
  1. Förra hösten
    praktiserade jag på Språkrådet.

  2. Under praktiken skrev jag en rapport-

  3. -om finsk information på webben
    i finska förvaltningskommuner.

  4. Under början av detta år
    har jag skrivit en andra rapport-

  5. -om finskspråkig webbinformation
    i förvaltningsområdets landsting.

  6. Nu tänkte jag säga några ord
    om dessa studier.

  7. Jag har lagt upp
    rapporten "Sama suomeksi?"-

  8. -som jag skrev i slutet av året-

  9. -och som finns att läsa
    på Språkrådets webbsidor.

  10. Om ni är intresserade,
    så finns den att läsa där.

  11. Men först kan jag berätta lite-

  12. -om rapporten
    över kommuner i förvaltningsområdet.

  13. Målet för rapporten var att kartlägga
    webbinformationen på finska just nu-

  14. -och eventuellt erbjuda underlag till
    att utveckla den finska informationen.

  15. Jag har i kartläggningen eller i
    rapporten inte velat ta ställning till-

  16. -hur saker bör vara,
    utan snarare velat kartlägga-

  17. -hur situationen ser just nu.

  18. På Språkrådet har liknande studier
    gjorts tidigare.

  19. 2004 gjorde Irmeli Kuusela
    och Arja Meski en rapport-

  20. -angående finska webbsidor
    hos alla myndigheter i Sverige.

  21. Även Katja Wallenius, som
    praktiserade på Språkrådet 2012-

  22. -har skrivit en rapport om just
    förvaltningsområdets kommuner.

  23. I hennes rapport
    är förstås bara de kommuner med-

  24. -som vid den tiden
    ingick i förvaltningsområdet.

  25. Jag har skrivit rapporten
    med den bakomliggande tanken-

  26. -att se hur utvecklingen har gått
    under dessa tio år.

  27. Alltså hur kommunernas finska
    information på webben har utvecklats.

  28. Som sagt, skrev jag rapporten
    i september-december 2014.

  29. Därför finns inte de kommuner
    som anslöt sig i början av 2015 med.

  30. Det vill säga de 52 kommuner som då
    var anslutna till förvaltningsområdet-

  31. -är alltså med här.

  32. Jag hade ett par frågeställningar.

  33. För det första: Vilka av kommunens
    tjänster informerar man om på finska-

  34. -jämfört med på svenska?

  35. För det andra: Hur informerar man
    om de finska sidorna på sajten?

  36. I den här studien koncentrerade jag
    mig inte på språkgranskning-

  37. -utan på omfattningen
    av informationsinnehållet.

  38. I det avseendet var det kanske inte
    en kvalitativ studie-

  39. -om man vill uttrycka det så.

  40. Och nu några inledande frågor.

  41. Vilka tjänster brukar dessa kommuner
    informera om på finska?

  42. Jag studerar alltså webbsidorna-

  43. -genom att jämföra med
    de motsvarande sidorna på svenska.

  44. Vilka ämnen behandlas och hur
    motsvarar språkversionerna varandra?

  45. Sen undersöker jag
    om man använder maskinöversättning.

  46. För maskinöversättningar
    är problematiska på så vis-

  47. -att det kanske inte blir
    så högkvalitativa översättningar-

  48. -och därför ville jag undersöka saken.

  49. Jag använde de två tidigare studierna
    att jämföra med.

  50. Några generella slutsatser
    av mina forskningsresultat är-

  51. -det positiva i att de flesta kommuner
    i förvaltningsområdet-

  52. -har finska webbsidor-

  53. -eller åtminstone till någon grad
    har information på finska.

  54. Det är förstås väldigt positivt.

  55. Här har jag listat de tio
    vanligaste ämnesområden-

  56. -som det har funnits information om.

  57. Det kan alltså även finnas
    information om mindre områden-

  58. -men dem har jag inte tagit med.
    Dessa är de tio vanligaste.

  59. Om det här kan jag säga-

  60. -att jag har
    tagit hänsyn till kommuner-

  61. -som bara informerat
    om en mindre del av ett ämne.

  62. Så om ämnet är bostäder, byggande
    och miljö-

  63. -och kommunen informerat
    om bostäder men inte annat i ämnet-

  64. -har kommunen ändå
    blivit medräknad.

  65. Här syns det förstås tydligt-

  66. -att på webben informerar kommuner
    mest om äldrevård och förskola.

  67. Det är förstås positivt
    i det avseendet-

  68. -att eftersom dessa
    understryks i minoritetslagstiftningen-

  69. -är kommunerna villiga att satsa
    på dessa tjänster på sina webbsidor.

  70. Sen finns andra tjänster,
    kultur, fritid, och allmän information-

  71. -alltså information
    om själva kommunen.

  72. Sen finns politik, bostäder, byggande
    och miljö, skolor och arbetsliv.

  73. Det är alltså kommunens
    vanligaste tjänster som presenteras.

  74. Som jag konstaterade, jämförde jag
    mina resultat med två tidigare studier.

  75. Givetvis är det besvärligt
    att jämföra textinnehållen-

  76. -eftersom det blir en utmaning
    att hitta ett mått på textinnehållet.

  77. Det är ju svårt att veta-

  78. -hur omfattande informationen
    i själva verkat har varit-

  79. -men jag har efter bästa förmåga
    försökt jämföra med tidigare studier.

  80. Hur som helst står det klar att jämfört
    med Kuuselas och Meskis rapport-

  81. -har kommunernas
    information på finska förbättrats.

  82. Man ser alltså-

  83. -att det var få av kommunerna
    som informerade på finska 2004.

  84. Utvidgningen av förvaltningsområdet
    har påverkat kommunerna-

  85. -till att oftare
    och i större omfattning-

  86. -ge information
    på sina finska webbsidor.

  87. Sen jämförde jag mina resultat
    med Wallenius studie.

  88. Även där kan man konstatera
    att det jämfört med 2012-

  89. -har skett en utveckling.

  90. Hos de flesta av kommunerna
    hade mängden finsk information ökat.

  91. Det fanns någon enstaka kommun-

  92. -där det kanske inte skett
    någon väsentlig förändring.

  93. Det finns kommuner där
    den finska informationen har minskat-

  94. -men det syftar på kommuner som
    då höll på att uppdatera hela sin sajt.

  95. Därför fanns inte informationen
    på finska just då.

  96. Det var som om mängden information
    på finska tillfälligt tycktes minska.

  97. Sen har jag studerat användningen
    av maskinöversättning.

  98. Här tar jag med
    åren 2009, 2012 och 2014.

  99. Data för år 2009 har jag fått-

  100. -ur en mindre översikt
    av Irmeli Kuusela och Arja Meski.

  101. Här ser vi att alltfler kommuner
    ansluter sig till förvaltningsområdet-

  102. -men även att maskinöversättningarna
    blir vanligare-

  103. -på dessa kommuners sajter.

  104. Det är förstås ett lite oroande drag.

  105. Jag ska ge ett sammandrag
    av mina slutsatser från min studie.

  106. Det positivaste är-

  107. -att de flesta av kommunerna har
    åtminstone lite information på finska-

  108. -och att det under dessa tio år-

  109. -har skett en enorm utveckling
    av den finskspråkiga informationen.

  110. Det är även bra att minoriteternas
    rättighet till äldrevård och förskola-

  111. -syns på webbsidorna.

  112. Det är tydligt
    att kommunerna vill satsa på det.

  113. Som jag konstaterade blir det
    vanligare med maskinöversättning.

  114. Åtminstone
    hos förvaltningsområdets kommuner.

  115. Det draget är förstås mer oroande.

  116. Förvaltningsområdets kommuner
    skulle kunna kartlägga mer-

  117. -om vilken sorts information
    som behövs.

  118. Självklart ska kommunen tänka på
    sitt utgångsläge och sina resurser-

  119. -när de kartlägger vilken sorts
    information invånarna behöver.

  120. Behoven varierar säkert på olika håll.

  121. Därför kan man
    inte dra generella riktlinjer-

  122. -för vad som är rätt sätt
    och vad som inte är det.

  123. Just nu
    håller jag på med den andra studien.

  124. Alltså undersökningen om
    hur landstingen i förvaltningsområdet-

  125. -informerar på finska på webben.

  126. Den studien pågår,
    och har egentligen nyligen påbörjats-

  127. -men jag kan ändå
    berätta om några preliminära resultat.

  128. Jag har utgått från ett par preliminära
    frågeställningar för studien.

  129. Först, vilka ämnesområden
    informerar landstingen om på finska?

  130. I den här studien
    har jag även tagit hänsyn till-

  131. -om landstingen informerar
    de finskspråkiga om deras rättigheter.

  132. För enligt lagen ska man efter behov
    informera om minoriteters rättigheter-

  133. -och det är förstås viktigt.

  134. Även här undersöker jag
    om maskinöversättning används.

  135. Den här studien skiljer sig
    genom att den är tudelad.

  136. I den första delen går jag igenom
    landstingens webbsidor.

  137. Det är redan gjort.

  138. Den andra delen
    består av en enkätundersökning.

  139. Kontaktpersonen för landstingets
    minoritetsfrågor får en enkät-

  140. -för vilket målet är att reda ut deras
    syn på det finska informationsarbetet.

  141. Jag väntar själv
    särskilt ivrigt på enkäten-

  142. -eftersom jag i den här studien anser
    det viktigt att ge ordet till dem-

  143. -som arbetar med frågorna dagligen-

  144. -för att de ska få tillfälle
    till att berätta om sina synpunkter.

  145. Här ser vi förstås-

  146. -att den största delen
    av förvaltningsområdets landsting-

  147. -har åtminstone lite finskspråkig
    information på sina webbsajter.

  148. Det är förstås mycket positivt-

  149. -att även landstingen vill satsa på-

  150. -att informera på finska
    via sina webbsidor.

  151. Här finns en liknande tabell
    som i den tidigare studien-

  152. -över vad landstingen
    vanligen informerar om på finska.

  153. Här ser vi-

  154. -att landstingen främst
    informerar om hälso- och sjukvård-

  155. -vilket förstås är naturligt-

  156. -eftersom det är en av landstingens
    viktigaste ansvarsområden.

  157. Man informerar rätt mycket
    om sådant-

  158. -som gäller själva landstingen-

  159. -och om mindre områden som kultur,
    kollektivtrafik och lite om ekonomi.

  160. Sen har jag en kategori för "övrigt"-

  161. -för landstingens information
    om några mindre ämnesområden.

  162. De var närmast frågor som anknöt
    till kommuners ansvarsområden.

  163. I den kategorin
    ingick det ett fåtal landsting.

  164. Några samlade slutsatser
    från den här studien.

  165. Det som redan har blivit uppenbart-

  166. -är att de flesta landsting informerar
    om de finskspråkigas rättigheter.

  167. Jag har tagit hänsyn till alla-

  168. -som informerar om dem
    antingen på finska eller svenska.

  169. Det positiva är att alla har åtminstone
    någon information om det.

  170. Jag har skrivit att 23 % av landstingen
    har kontaktinformation på finska.

  171. Den låga andelen förklaras av-

  172. -att de flesta minoritetssamordnare
    är svenskspråkiga.

  173. De har förstås inte kontaktinformation
    till en finsk person-

  174. -när det inte finns
    några finskspråkiga kontaktpersoner.

  175. En annan positiv sak
    om landstingen är-

  176. -att 43 %,
    alltså en minoritet av landstingen-

  177. -har maskinöversättning på sin sajt.

  178. Landstingen har alltså maskin-
    översättning mer sällan än kommuner.

  179. Det är även positivt
    att alla landsting, med ett undantag-

  180. -har en varningstext på sajten om
    maskinöversättningens pålitlighet.

  181. Folk är säkert medvetna om det-

  182. -men visst är det viktigt
    att tydligt påpeka det faktum-

  183. -att det inte blir
    några högkvalitativa översättningar.

  184. Här har jag också försökt
    jämföra med rapporten från 2004-

  185. -om huruvida landstingen då
    hade information på finska-

  186. -och vad som har skett
    under drygt tio år.

  187. I allmänhet kan man säga-

  188. -att även landstingens finska
    information på nätet har förbättrats.

  189. Även det är förstås positivt.

  190. Den här rapporten
    är verkligen inte färdig-

  191. -men det är meningen att den
    ska bli färdig senast under sommaren.

  192. Vi får hoppas att arbetet går framåt-

  193. -och rapporten
    så småningom färdigställs.

  194. Min presentation är slut.

  195. Jag hade inte så mycket mer att säga.

  196. Om ni har frågor svarar jag gärna-

  197. -men jag tackar för att ni tappert
    lyssnat på denna sista föreläsning.

  198. Jag vill fråga om procentsatserna
    på de översatta sidorna.

  199. De som har
    använt sig av maskinöversättning-

  200. -har i princip översatt alla sidor-

  201. -eller inga alls, beroende på synsätt.
    Hur har du räknat dem?

  202. -Om du menar tabellen...
    -När vi talar om maskinöversättning...

  203. ...talar vi väl
    om Google-översättningar?

  204. Om kommunen eller landstinget kan
    använda sig av Google-översättning-

  205. -kan de i princip
    översätta alla sajtens sidor-

  206. -men å andra sidan är inget översatt.

  207. Jag räknade inte in dem-

  208. -i listan över vilka tjänster kommunen
    informerar om-

  209. -eller om de
    haft finskspråkig information.

  210. Där har jag inte räknat in dem-

  211. -även om kommunen
    haft maskinöversättning.

  212. Procentsatserna syftar alltså
    på hederliga översättningar?

  213. Ja, då finns det även icke maskin-
    översatt finskspråkig information.

  214. Tack.

  215. Av procentsatserna
    kan man dra slutsatser-

  216. -eftersom det i början stod 21...

  217. Var det 4 av 21 kommuner
    som hade använt maskinöversättning?

  218. Men när antalet kommuner hade ökat
    hade andelen ökat till hälften.

  219. Ja, och särskilt...

  220. Mängden maskinöversättningar
    hos kommunerna tycks öka snabbare-

  221. -än antalet kommuner som
    ansluter sig till förvaltningsområdet.

  222. Alltså de kommuner
    som redan ingår i förvaltningsområdet-

  223. -kan också delvis börja
    använda sig av maskinöversättning.

  224. Maskinöversättningarna
    ökar snabbare än antalet kommuner.

  225. Översättning av svenska till finska
    genom maskinöversättning-

  226. -ger ett värdelöst resultat,
    eftersom det knappt går att läsa.

  227. Om en kommun använder sig av det
    och påstår sig ha översatt sidorna...

  228. De är ingen lögn
    men man har skruvat på sanningen-

  229. -eftersom informationen
    kanske inte ger något.

  230. Jag måste säga
    att av ren nyfikenhet-

  231. -testade jag maskinöversättning
    på några av kommunernas sajter.

  232. Visst blev texterna i huvudsak sådana-

  233. -att det gick att dra ungefärliga
    slutsatser om vad de handlade om-

  234. -men det fanns även texter där jag
    inte ens förstod ämnesområdet.

  235. Så i det avseendet
    kan man ifrågasätta-

  236. -om maskinöversättningen
    fyller sin uppgift.

  237. Meningen är att de ska fungera
    som en sorts första hjälpen-

  238. -men förstår man absolut ingenting,
    så är det förstås...

  239. Maskinöversättning
    passar särskilt dåligt till finskan-

  240. -där betydelsen
    hänger på böjningar och suffix-

  241. -jämfört med svenskan
    som uttrycks på ett annat sätt.

  242. Finskan har så mycket böjningar.
    Kommunerna sparar in på fel saker.

  243. Hur väl syns det på startsidan
    att det finns finsk text?

  244. I början fick man ha fantasi för att
    veta var man skulle leta efter texten-

  245. -och ändå hittade man den inte
    fast den fanns.

  246. Är det tydligt markerat med "på finska"
    eller går man via en engelsk länk?

  247. I stort sett kan man säga-

  248. -att det brukar synas tydligt
    på kommunernas webbsidor.

  249. Vanligtvis finns en länk
    där det står "på finska".

  250. Jag tycker, även från det jag sett
    i tidigare rapporter-

  251. -och med tanke på att finskan tidigare
    har varit svår att hitta-

  252. -att det har skett en tydlig
    förbättring. Man hittar mycket lättare.

  253. Det är ju bra att man
    hittar informationen när den nu finns.

  254. En fråga till.

  255. Du sa att du inte hade räknat med
    kommuner - de intresserar mig mest-

  256. -som har maskinöversatt.

  257. 82,7 % av kommunerna hade översatt
    sidor om äldrevård och förskola.

  258. Är det då 82,7 %
    av resterande kommuner?

  259. Alltså var det 19 kommuner
    som inte hade maskinöversättning?

  260. Det har jag inte utrett.

  261. Jag har inte skilt ut de kommuner
    som har haft maskinöversättning.

  262. Men de 82,7 % av kommuner
    som har översatt...

  263. Består siffran av alla 52 kommuner-

  264. -eller består den av dem
    som inte använt Google?

  265. -Alla kommuner är medräknade.
    -Då ingår Google-översättningarna?

  266. Ja, men jag har inte granskat
    själva maskinöversättningen-

  267. -utan alla 52 förvaltningskommuner
    är med-

  268. -och av dem har jag undersökt
    vilka som har finsk information.

  269. Jaana. Har du utrett vilka som
    har översatt ansökningsblanketter?

  270. Ansökningsblanketter för bidrag,
    bistånd, daghemsplatser...

  271. Det har jag inte undersökt
    i de här studierna-

  272. -men det vore förstås intressant,
    kanske i nästa studie.

  273. Det är självklart också viktigt.

  274. Jag är intresserad eftersom vi i vår
    kommun nu översätter våra blanketter.

  275. Det är skillnad på hur man får fram
    finsk text hos olika kommuner.

  276. Få kommuner har det så-

  277. -att om jag läser något på svenska
    och klickar "på finska"-

  278. -så får jag
    direkt samma information på finska.

  279. Oftast måste jag
    krångla mig igenom en meny-

  280. -och det blir mycket svårare
    att hitta texten.

  281. Bra uppmärksammat. Det är ofta så.

  282. Tack, allihop.

  283. Översättning: Cecilia Holmberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kommunens finska hemsida

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Flera svenska kommuner har översatt sina hemsidor till finska med hjälp av Google translate eller liknande gratisprogram. Det blir oftast helt fel, menar Miina Salokannas, utredare på Tammerfors universitet. I sin utredning har Miina Salokannas granskat den samhällsinformation på finska som finns i svenska kommuner. Färre än 30 procent av kommunerna har översatt sina hemsidor till finska så att de blir begripliga för en finskspråkig kommuninvånare. Ett dystert resultat, menar Miina Salokannas. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finska språket, Minoritetsspråk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Finsk språkvård

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Svensk språklagstiftning

I Sverige finns det 59 kommuner som ger service på finska till kommuninvånarna. För 15 år sedan var det bara fem som tillhandahöll den här tjänsten, berättar Kaisa Syrjänen Schaal från Svenska kyrkans enhet för flerspråkighet. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Finsk språklagstiftning

Maria Soininen från justitieministeriet i Finland berättar här om språklagstiftningen i Finland, där både finska och svenska har ställning som nationella språk trots att det idag endast finns en enspråkig svensk kommun. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Finska som modersmål

Det råder stor brist på finska modersmålslärare i Sverige. Sari Pesonen, studierektor vid Stockholms universitet, menar att en möjlighet för att få fler behöriga till utbildningen är att eleverna får genomgå ett språktest. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Nya finska ord

Vet ni vad nättroll, smarta byxor eller ananashår betyder? frågar Riitta Eronen publiken. Hon jobbar som forskare vid Institutet för de inhemska språken och har tittat närmare på nya finska ord från 2000-talet. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Nyheter inom språkvården

Språket lever och förändras och vår uppgift är endast att ge rekommendationer, berättar forskaren Riitta Eronen från Institutet för de inhemska språken i Finland. Institutet arbetar med nya låneord, lexikon och språkforskning och omfattar språkråd både inom finska och svenska språket. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Hemsida för språkvård

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i hur man använder språkvårdens finska sökmotor. Tjänsten är ett användbart redskap för till exempel journalister och lärare i finska och ger förslag på stavning, grammatik och låneord på finska. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Kommunens finska hemsida

Flera svenska kommuner har översatt sina hemsidor till finska med hjälp av Google translate eller liknande gratisprogram. Det blir oftast helt fel, menar Miina Salokannas på Tammerfors universitet som här berättar om sin utredning. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Vem är finskspråkig?

Heini Lehtonen, forskare i lingvistik, berättar om hur ungdomar positionerar sig i förhållande till varandra genom sitt språk. Ryska, estniska, arabiska och somaliska är de vanligaste språken bland invandrade elever i finska skolor idag, och olika nationaliteter får olika förhållanden till finskan. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.