Titta

UR Samtiden - Konflikter i världen

UR Samtiden - Konflikter i världen

Om UR Samtiden - Konflikter i världen

Föreläsningar från Utrikespolitiska institutets gymnasiedag om konflikter i världen. Inspelat den 23 april 2015 vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Konflikter i världen : Det svenska biståndetDela
  1. Tack så mycket. Tack så hjärtligt.
    Jag heter Joachim Beijmo, och jobbar-

  2. -på SIDA, en biståndsmyndighet
    som lyder under riksdag och regering.

  3. Ni är mina uppdragsgivare, i alla
    fall ni som har fyllt arton år.

  4. När ni går härifrån ska ni veta
    lite mer om världens utveckling-

  5. -om vad som händer och lite mer
    om ifall vi har bidragit till-

  6. -att göra världen lite bättre.

  7. På bilden ser ni Kobra Heidari,
    en tjej jag träffade i Afghanistan.

  8. Hon bor i norra Afghanistan.

  9. Hon går i en skola,
    som vi är med och betalar-

  10. -genom våra skattepengar och genom
    ett FN-organ som heter UNICEF.

  11. Hade hon fötts tio år tidigare
    hade hon inte fått gå i skolan.

  12. När talibanerna styrde i Afghanistan
    fick väldigt få gå i skolan.

  13. Färre än 1 miljon barn fick gå
    i skolan, och nästan inga tjejer.

  14. Men när talibanregimen föll, bestämde
    man sig för att utbildning är viktig-

  15. -och att flickors utbildning
    är viktig. Världens givarländer-

  16. -bestämde sig för att stödja det.

  17. I dag får omkring 9 miljoner barn
    gå i skolan i Afghanistan.

  18. Och 40 % av dem är flickor.

  19. Det ger Kobra möjlighet
    att få ett bättre liv.

  20. Hon kan få satsa på att bli läkare-

  21. -och få en bättre framtid
    än föräldrarna.

  22. Vårt jobb är att bidra till
    förutsättningar för varje person.

  23. Ni har fantastiska förutsättningar.
    Jag hade det när jag växte upp.

  24. Det känns kanske inte så.

  25. Ibland går man till skolan
    och tänker: "Jag orkar inte."

  26. Man kanske säger: "Jag hatar skolan."

  27. "Det är värdelöst.
    Man lär sig ingenting"

  28. Men om man inte ens hade möjlighet
    att få gå till skolan-

  29. -skulle man förmodligen
    ha en annan syn på det.

  30. Kobra i Afghanistan är glad
    och tacksam över att få gå i skolan.

  31. Om man är i er ålder, mellan 15
    och 24 år, och bor i Tanzania-

  32. -hur många i den åldern kan läsa
    och skriva i Tanzania, tror ni?

  33. Alla räcker upp händerna. Alla.
    Kom igen. Upp med handen. Bra.

  34. Alla som tror att det är 2 av 10 som
    kan läsa och skriva tar ner handen.

  35. Alla som tror att det
    är 4 av 10 tar ner handen.

  36. Alla andra håller kvar. De som tror
    att det är 6 av 10 tar ner handen.

  37. Alla som har kvar händerna räcker
    upp dem. Ni tror att det är fler.

  38. Ni har rätt. Det är ungefär 8 av 10
    som kan läsa och skriva-

  39. -i er ålder i Tanzania.

  40. Ni ser att vi...

  41. Jag tog ner handen på 2 av 10 för
    att få en pedagogisk effekt. Men...

  42. ...vi vet inte hur det ser ut i andra
    länder. Vi vet inte när det går bra.

  43. 9 av 10 barn i världen-

  44. -går i grundskolan. Även om man bor
    i ett land som har lite pengar-

  45. -går man i skolan.

  46. Tillgången till utbildning
    har ökat ganska mycket snabbt.

  47. Det är ett resultat av
    att låg- och medelinkomstländer-

  48. -själva prioriterar det, och att
    rika länder använder bistånd-

  49. -till utbildning i fattiga länder.
    Utbildning är viktigt för-

  50. -att minska fattigdomen och för
    att man ska få bättre chanser.

  51. Varför vet inte vi det? Varför har
    så få uppfattat den här förändringen?

  52. Det skrivs inga helsidor i tidningen.

  53. När jag föddes för lite mer än 40 år
    sen, bodde 3,5 miljarder människor-

  54. -på jorden. Och av dem
    var 2 miljarder extremt fattiga.

  55. Extrem fattigdom är ungefär
    1,25 amerikanska dollar om dagen-

  56. -lite mer än en tia. 2 miljarder
    var tvungna att klara sig-

  57. -på mindre än tio kronor.

  58. I dag bor det 7 miljarder människor
    på jorden-

  59. -och ungefär 1 miljard
    lever i extrem fattigdom.

  60. Bara på fyra årtionden
    har befolkningen fördubblats-

  61. -samtidigt som antalet fattiga
    har halverats. Andelen har gått-

  62. -från 2 av 3,5 miljarder till 1 av 7.

  63. Det är en fantastisk utveckling.
    Men det visste ni inte?

  64. Jo, det visste ni.

  65. Det är svårt att få syn på långsamma
    förbättringar över lång tid.

  66. Det är svårt att se att det är
    några fler som tar sig ur fattigdom.

  67. Några fler flickor får börja skolan
    och några fler får hälsovård.

  68. Vi formar vår världsbild mycket-

  69. -av det som rapporteras i medier.
    Nyheter är snabba händelseförlopp.

  70. Det händer plötsligt, och ska
    gärna vara negativt och skrämmande.

  71. Ni läser mycket mer om kaos, kris,
    katastrof och krig-

  72. -i Afghanistan och Sudan,
    än om att fler får börja skolan-

  73. -och att fler får tillgång
    till hälsokliniker.

  74. Tittar man till exempel på hälsa,
    ser man fantastiska framsteg.

  75. Bara under en 20-årsperiod kunde man
    se att barnadödligheten i världen-

  76. -minskade med 35 %. Barnadödlighet
    betyder hur många barn-

  77. -som överlever sin femårsdag.

  78. Om man översätter den här
    förbättringen till personer-

  79. -handlar det om tiotusentals barn
    varje dag. Tiotusentals föräldrar-

  80. -slipper begrava ett barn.

  81. Mödradödligheten: Man överlever
    att bli gravid och föda barn.

  82. Även den har förbättrats mycket
    i alla länder i världen.

  83. På 20 år har den minskat med 50 %.

  84. Vi vill att det ska bli bättre.
    I Sverige är det liten risk att dö-

  85. -på grund av graviditet
    eller förlossning. I många länder-

  86. -dör 200 av 1 000 mammor på grund
    av graviditet eller förlossning.

  87. Alltså 1 av 5. Det är otroligt många.
    Om alla ni som sitter här-

  88. -levde i ett land, och bara för att
    ni blev gravida, skulle 1 av 5 dö.

  89. Så är det i vissa länder, men
    i de flesta har det blivit bättre.

  90. De allra största förbättringarna sker
    därför att politiker och människor-

  91. -i de länderna bestämmer sig för
    att göra nåt åt problemet.

  92. Men de behöver stöd,
    för resurserna finns inte.

  93. I Sverige är BNP per capita
    jättestor. Den är väl...

  94. Den är säkert 35 000 dollar. Den
    är säkert 300 000, 400 000 kronor.

  95. Men det finns många länder
    där BNP per capita-

  96. -är 800 eller 1 000 dollar.

  97. Då är det svårt
    att betala för satsningar.

  98. Det är där biståndet kommer in.

  99. Tittar vi på hälsobiståndet, bidrar
    de svenska hälsoinsatserna till-

  100. -att 1,6 miljoner barn får vaccin,
    att 55 miljoner kondomer delas ut-

  101. -att barn får vitamin A eller att
    mammor kan föda på en vårdinrättning-

  102. -i stället för hemma.

  103. Och...

  104. ...55 miljoner kondomer,
    vad har det med hälsa att göra?

  105. Man slipper bli smittad av HIV,
    eller man slipper bli gravid-

  106. -i för unga år, så att man måste
    hoppa ur skolan, som är ett problem.

  107. Men...

  108. ...medierna ljuger ju inte.
    Det är också sant det här med kris-

  109. -katastrof och krig. Det pågår
    samtidigt. Jag ställer krav på er.

  110. Ni ska hålla två tankar i huvudet.

  111. En massa saker har blivit bättre.
    Långsamma förbättringar-

  112. -inom hälsa, utbildning och ekonomi.

  113. Samtidigt är det fler människor
    på flykt än vid nåt annat tillfälle.

  114. I alla fall sen andra världskriget.

  115. 50 miljoner människor flyr i dag
    från kriser, från situationer-

  116. -där de inte kan vara säkra,
    eller inte klarar av vardagen.

  117. Det är till exempel Syrien
    och Demokratiska republiken Kongo.

  118. På bilden är en familj, som har
    flytt från Mali till Burkina Faso.

  119. Och...ni har kanske sett på nyheterna
    de senaste dagarna om Medelhavet-

  120. -och flyktingar som tar sig över.
    Det kan finnas 1 miljon människor-

  121. -som försöker ta sig över Medelhavet.
    De kommer från flera av oroshärdarna.

  122. Ibland hör man att Sverige
    tar emot flest flyktingar.

  123. Det är inte ens nära sanningen.
    De flesta tar sig ju inte så långt-

  124. -att de kan ta sig ända till Sverige.

  125. De flesta stannar ju i närområdet. De
    länder som tar emot flest flyktingar-

  126. -är de som ligger granne med ett land
    där ett krig pågår.

  127. Länder som Libanon och Jordanien
    tar emot många från Syrien.

  128. Turkiet tar emot många från Syrien.

  129. Uganda och Kenya tar emot många
    från Sydsudan till exempel.

  130. Pakistan tar emot många
    från Afghanistan och så vidare.

  131. Man fastnar i ett tillfälligt boende,
    som man tror ska vara i några veckor-

  132. -månader eller upp emot ett år.
    Men många boenden blir långvariga.

  133. Man kan bli kvar
    i flyktingläger i flera år.

  134. En viktig del av biståndet är
    att ge stöd till människor-

  135. -som hamnar i situationer, där man
    inte klarar av sin dagliga säkerhet-

  136. -eller att försörja sig.
    Det kallas det humanitära biståndet.

  137. Sverige bidrar med 5 miljarder
    i humanitärt bistånd varje år.

  138. Det går till exempel till
    att man kan få försörjningsstöd-

  139. -tillgång till rent vatten i lägren-

  140. -man får matbistånd, matpaket,
    och man får också vaccin-

  141. -om man bor i ett sånt läger.
    Eller nutritionstillskott.

  142. Principerna för biståndet är
    att rädda liv och lindra nöd.

  143. Det är oberoende av vem man är, var
    man kommer från och vad man står för.

  144. Vi får en budget varje år för
    att kunna svara upp mot de behov-

  145. -som uppstår under året
    och för att kunna ge stöd.

  146. Det viktigaste på lång sikt
    är inte det humanitära biståndet.

  147. Det är en del. Men de viktiga är
    att människor kan utvecklas-

  148. -så att grundorsakerna till
    att man flyr inte längre finns kvar.

  149. Grundorsakerna är brist på frihet,
    eller att man lever i fattigdom-

  150. -eller att det är krig,
    att man inte kommer överens.

  151. Det är det som det långsiktiga
    biståndet ska stimulera.

  152. Det går till utbildning, hälsovård.
    Det kan också gå till sånt-

  153. -som skapar ekonomisk tillväxt.
    Att göra det mer möjligt-

  154. -att driva företag
    och få skatteintäkter i landet.

  155. Det är människor som driver sin
    egen utveckling och som tar chansen-

  156. -när de får den. Steve driver
    ett cementföretag i Liberia.

  157. De har kunnat få krediter tack vare
    ett stöd genom Världsbanken.

  158. Därmed kan han utveckla sitt företag,
    och landet kan få skatteintäkter.

  159. Liberia kan utvecklas
    i positiv riktning-

  160. -och fler kan ta sig ur fattigdom.

  161. Det är länderna själva som definierar
    vad som är en positiv utveckling.

  162. Det kan man aldrig göra utifrån.
    I Sverige har vi idéer om-

  163. -vad som är viktigt.

  164. Man kan säga att det är ett möte
    mellan det verkliga behovet-

  165. -och vad Sverige tycker är viktigt.
    Sverige har alltid en inriktning på-

  166. -att involvera fler kvinnor.
    Jämställdhet och kvinnors deltagande.

  167. Vi har en inriktning på demokrati,
    mänskliga rättigheter och på klimat-

  168. -och en miljömässigt
    hållbar utveckling.

  169. Om man tittar på vilka länder-

  170. -som får svenskt stöd för långsiktig
    utveckling, är det Mocambique-

  171. -och Tanzania i Afrika. Demokratiska
    republiken Kongo och Kenya.

  172. Men också länder i Asien, som
    Afghanistan Bangladesh och Kambodja.

  173. Sverige är ett av de
    mest generösa länderna i världen-

  174. -när det gäller stöd. Vi bidrar
    med 1 % av bruttonationalinkomsten-

  175. -ungefär 10 kronor
    per svensk och dag, kan man säga.

  176. Det är ett fåtal länder i världen som
    lever upp till den rekommendationen-

  177. -som FN har gett. FN säger
    att alla rika länder, OECD-länder-

  178. -ska avsätta 0,7 %
    av bruttonationalinkomsten-

  179. -för att ge stöd
    till låginkomstländer.

  180. Regeringen bestämmer hur mycket
    pengar och vilka länder som Sverige-

  181. -ska ge bistånd till. Det är vi
    på SIDA som får ta den styrningen-

  182. -och omsätta det till projekt och
    samarbeten med olika organisationer.

  183. Man kan tänka:
    "Är det mycket eller lite pengar?"

  184. 10 kronor känns inte jättemycket,
    om man jämför med-

  185. -vad vi har att handskas med. En
    kaffe kostar 24 kronor, en glass 20.

  186. Det känns inte jättebesvärligt-

  187. -att avvara 10 kronor per svensk och
    dag. Men adderar man ihop allt det-

  188. -är det 40 miljarder.
    Det är mycket pengar.

  189. Det är ett stort ansvar för de
    som bestämmer, och för oss-

  190. -som ska hantera hälften
    av de 40 miljarderna och omsätta det.

  191. Den andra hälften går
    till flyktingkostnader i Sverige-

  192. -och till FN och Världsbanken.

  193. Internationella samarbeten,
    som regeringen bestämmer om direkt.

  194. Men det är också ganska lite pengar
    om man jämför med hur mycket pengar-

  195. -som flödar i världen.
    Jämför man det svenska biståndet-

  196. -med det samlade biståndet,
    vi har 40 miljarder svenska kronor-

  197. -med hela världens bistånd,
    är det 135 miljarder dollar.

  198. Den svenska delen är liten. Jämför
    man med pengar som skickas hem-

  199. -av folk som har flyttat
    till ett annat land-

  200. -är biståndet ungefär
    en fjärdedel av de pengarna.

  201. Jämför man det med privata
    investeringar, som företag gör-

  202. -i låg- och medelinkomstländer,
    är biståndet en pytteliten del.

  203. Det är ungefär åtta gånger större.

  204. Man kan tycka att det är mycket eller
    lite, men att det är en liten andel-

  205. -betyder att det aldrig kan vara
    hela lösningen. Biståndspengarna-

  206. -kan aldrig vara hela lösningen
    på problemen. Andra lösningar-

  207. -måste också komma till stånd.
    Vi måste jobba för att påverka de-

  208. -som sitter på de andra pengarna.
    Direktinvesteringar av företag-

  209. -måste bli bättre.

  210. I år är det 2015, och när det
    här året tar slut ska vi ha uppfyllt-

  211. -de åtta millenniemålen.

  212. Det viktigaste är att halvera
    jordens fattigdom och hunger.

  213. De andra är att alla ska gå i skolan,
    öka jämställdheten-

  214. -minska barnadödligheten,
    förbättra mödrahälsan och så vidare.

  215. Några av målen har vi redan nått. Vi
    har halverat fattigdomen i världen.

  216. Flera kommer vi inte att nå,
    men vi kommer att ha nått en bra bit.

  217. Om man tänker på målen som
    höjdhoppsribbor, blir man besviken.

  218. Men tänker man på det som
    en längdhoppstävling, blir man glad.

  219. Målet var 4 m, men vi hoppade 3,80 m,
    och det är helt okej.

  220. Man ska tänka på millenniemålen
    som längdhoppsmål.

  221. Världens ledare samlades
    runt millennieskiftet och sa:

  222. "Vi ska göra nåt åt fattigdomen.
    Det ska vara klart 2015."

  223. Och nu när vi mäter, så ser vi
    att vi har gjort stora framsteg.

  224. Nu pågår ett arbete inom FN
    att sätta nya globala utvecklingsmål.

  225. Det kommer nya mål. "Sustainable
    Development Goals", kallas de.

  226. När generalförsamlingen träffas
    i höst, ska man förhandla om nya mål.

  227. De kommer att utgå
    från det arbete som har gjorts-

  228. -men man kommer att ha större fokus
    på hållbarhetssträvanden-

  229. -för klimatutmaningen. Det är
    den delen som har utvecklats sämst.

  230. Där har man sett sämst resultat.

  231. I genomförandet av en...

  232. ...bättre utveckling globalt,
    och en mer hållbar utveckling-

  233. -är det partnerskap som är centralt.
    Det kommer att bli ännu tydligare.

  234. Vi...i alla länder, när det gäller
    de nya utvecklingsmålen-

  235. -behöver sätta mål
    för vårt hållbarhetsarbete.

  236. Världen är mindre uppdelad i en rik
    och fattig del, och mer komplex.

  237. Det är en större spridning
    på inkomster inom och mellan länder.

  238. Fattigdom uppstår
    även i länder med pengar.

  239. En central del är partnerskap
    för att stödja förändring.

  240. Och...

  241. ...en stor del av vårt jobb är att
    hitta personer och organisationer-

  242. -som driver den förändringen, och
    ge dem stöd och samarbeta med dem.

  243. Och det är...den viktigaste delen
    i vårt arbete, skulle jag säga.

  244. Nu tänkte jag öppna för frågor.
    Det är en dryg kvart för det.

  245. Eller synpunkter, eller tankar.

  246. -Varsågod.
    -Jag tänkte fråga generellt...

  247. ...om biståndet. Huvudproblemet
    är kanske att man inte vill-

  248. -göra ett land eller en mottagare
    beroende av bistånd.

  249. Hur främjar man en hållbar utveckling
    medan man samtidigt ger det bistånd-

  250. -som faktiskt behövs? Hur
    hanterar ni det problemet på SIDA?

  251. Det är jätteviktigt att man utgår
    från att det finns ett ägarskap-

  252. -i utvecklingsarbetet.
    Vem är det som definierar-

  253. -vilket problem vi försöker lösa?
    Och vem äger och driver förändringen?

  254. Om det är nåt som vi som Sverige styr
    och definierar-

  255. -finns det ingen hållbarhet i det.

  256. Det är viktigt att det finns partner,
    som är förändringsagenter-

  257. -och driver utvecklingen.
    "Vad händer om vi inte ger stöd"-

  258. -"eller ger stöd och sen slutar?"

  259. "Kommer förändringsprocessen att
    fortsätta? Finns det ett ägarskap"-

  260. -"i processen?" Det är så
    man försöker adressera det.

  261. Det finns länder som är
    biståndsberoende för att betala-

  262. -för skola och hälsovård. De har inte
    tillräckligt stora skatteintäkter...

  263. ...i sin kassa.

  264. Då behöver man stärka deras förmåga
    att få skatteintäkter.

  265. Men tillräckligt många tjänar kanske
    inte tillräckligt mycket-

  266. -för skolgång och hälsovård.
    Det kan vara en period på 15 år-

  267. -som man ser att landet
    kommer att vara beroende av stöd.

  268. Man ska ha en idé om hur man ska fasa
    ut det. Få länder är så beroende-

  269. -men det finns några.

  270. Vi har en fråga där uppe i mitten.

  271. Jag undrar om SIDA jobbar för
    att minska Sveriges vapenexport?

  272. Nej, det gör vi inte.
    Det är ett helt annat politikområde.

  273. "Politiken för global utveckling"
    betyder att olika politikområden-

  274. -ska samverka för att det ska gå
    åt rätt håll. Regeringen vi har nu-

  275. -har gjort nåt de kallas "Nystart
    för politiken för global utveckling".

  276. De vill titta på den typen av frågor.
    Vi har fått ett uppdrag-

  277. -att svara på frågan vilka andra
    politikområden som kommer i konflikt-

  278. -med vårt uppdrag. Vi ska svara på
    det och säga: "De här sakerna"-

  279. -"kolliderar med vårt uppdrag."

  280. Sen får vi hoppas
    att de agerar på informationen.

  281. -Ja, vi har en fråga där.
    -Jag tänkte fråga om termer.

  282. Du använde fattiga och rika länder,
    OECD-länder och låginkomstländer.

  283. Har ni en term som anses vara modern-

  284. -eller som anses vara mer politiskt
    korrekt? Som används av SIDA.

  285. Jag försöker använda låginkomst,
    medelinkomst och höginkomst.

  286. Det säger nåt om hur världen ser ut.

  287. Det finns gammaldags begrepp,
    som U-länder och I-länder.

  288. Men på den tiden var det en tydlig
    skillnad. Det var relevanta begrepp.

  289. I dag ser det inte alls ut så.
    Det blir mer specifikt-

  290. -att säga låg, medel och hög.

  291. "Fattiga och rika" är
    en grov förenkling av den skalan.

  292. Det är ett mindre bra...begrepp.

  293. Många länder som...

  294. ...har låg BNP per capita,
    kan ju ändå ha stora rikedomar-

  295. -i form av naturresurser,
    humankapital och såna saker.

  296. Hur ställer ni er
    till "fattiga länder"-

  297. -som är rika på naturresurser?
    Arbetar ni aktivt mot det-

  298. -eller främjar ni i stället
    demokratiska projekt i landet?

  299. Vi försöker också jobba med att man
    ska använda naturresurser hållbart-

  300. -så att det kommer människor
    till godo. En stor del av Afrika-

  301. -har sett höga tillväxttal,
    de har haft tillväxt i sin ekonomi-

  302. -men det har inte omformats till
    att minska fattigdomen.

  303. Där har biståndet en roll att jobba
    med reformer och organisationer-

  304. -som stödjer en sån förändring,
    så att fler får ta del av rikedomen-

  305. -och komma ur fattigdomen. Det
    kan också handla om skattereformer.

  306. Den svenska Riksrevisionen
    kan bidra med kunskap om-

  307. -hur man ska dra nytta av rikedom.

  308. Vi kan ta en fråga bredvid.

  309. Har SIDA nåt ansvar
    när det kommer till korruption?

  310. Det finns en författare
    som heter Bengt Nilsson.

  311. Han gav ut "Sveriges
    afrikanska krig", där han hävdar-

  312. -att svenskt bistånd
    har varit med och finansierat krig-

  313. -i korrumperade länder. Finns det
    nåt ansvar från SIDA:s håll-

  314. -när det gäller korruption?

  315. Det är två frågor.
    Det ena är korruptionsrisken.

  316. Det är ett samhällsproblem. Vi jobbar
    med insatser för att minska det.

  317. Vi stödjer Transparency
    International, Riksrevisionen-

  318. -organisationer som granskar makten.
    Det är ett långsiktigt arbete-

  319. -för att förändra att korrupt
    beteende lönar sig i det samhället.

  320. Det andra är risken för att våra
    pengar inte används på rätt sätt.

  321. Vi jobbar med egna rutiner,
    att ha revision på alla medel.

  322. Den organisation vi tecknar avtal med
    måste ha en oberoende revisor.

  323. Vi har också ett system för
    att få in tips och utreda dem.

  324. Man kan tipsa oss om korruption
    anonymt, och då utreder vi det.

  325. Vi får in 120-140 såna tips varje år,
    och gör sen utredningar.

  326. Det är en risk som finns,
    eftersom vi är i korrupta länder.

  327. Därför måste vi i vissa fall
    ha ett system för det.

  328. Den tredje delen,
    om Bengt Nilssons bok-

  329. -handlar om ett svårt ord,
    som kallas fungibilitet.

  330. Om vi ger stöd till ett land,
    så att de kan betala för utbildning-

  331. -frigör det pengar så att de kan
    köpa vapen, för att vara aggressiva-

  332. -mot ett annat land? Det är
    vad han hävdar. Det kan man hävda.

  333. Andra säger att det inte är sant.

  334. När vi ger budgetstöd,
    tittar vi på hela statsbudgeten.

  335. Om de höjer sina militärutgifter,
    kommer vi inte att ge stöd.

  336. Men samtidigt går det inte
    att säga till hundra procent-

  337. -vad som hade hänt om vi inte hade
    gett bistånd. Det är hypotetiskt.

  338. Han har inte hundra procent rätt,
    och inte hundra procent fel.

  339. Var det ett politikersvar? Lite.

  340. När man såg hur mycket
    pengar det var som flödade-

  341. -var ju direktinvesteringar
    det största.

  342. Du pratade om att man ville påverka-

  343. -så att det blir
    rättvist och hållbart.

  344. Hur kan ni göra det praktiskt?

  345. Ett sätt att göra det
    är att använda garantier.

  346. Om ett företag är berett
    att göra en investering-

  347. -som har positiva effekter, innebär
    det bättre utvecklingsmöjligheter.

  348. Kan de inte låna pengar kommersiellt,
    kan vi använda våra garantier-

  349. -för att de ska få investera.
    Då kan vi ställa krav på miljöhänsyn-

  350. -eller att de ska ta
    arbetares rättigheter i beaktande.

  351. Ett annat sätt är att jobba
    med olika typer av påverkansarbeten.

  352. Det finns nåt som heter
    "Better Cotton Initiative".

  353. Ett samarbete mellan företag,
    som jobbar med bomull.

  354. Hur ser kedjan ut i produktionen?
    Vad är det för villkor?

  355. Vad har man för miljöhänsyn?

  356. Att förändra en bransch,
    kan vi ge stöd till.

  357. Det har vi till exempel gjort med
    vattenanvändning i textilbranschen.

  358. -Varsågod.
    -Jag vill spinna vidare...

  359. ...på det här med rikedom
    och fattigdom.

  360. När ni säger att fattigdomen
    har minskat med hälften-

  361. -hur definierar man det? Det känns
    som om det är lätt att man hamnar i-

  362. -den västerländska synen på
    fattigdom, hur mycket pengar man har.

  363. Men det finns andra sätt att leva på.
    Till exempel självförsörjning.

  364. Man odlar det man behöver,
    eller nomadiska livssätt.

  365. Hur är de här levnadssätten
    inkluderade i definitionen?

  366. Annars kan biståndet
    lätt försöka forma alla till-

  367. -att leva efter det sättet.

  368. Man vill få bort dem från fattigdom,
    fast det inte är en fattigdom.

  369. Bara enligt definitionen.
    Hur tänker man runt det?

  370. När jag pratar om fattigdom
    och ekonomisk fattigdom-

  371. -är det ett ekonomiskt begrepp.
    Att man klarar sig på mindre-

  372. -än 1,25 dollar om dagen. Det är
    i förhållande till köpkraft i landet.

  373. Det är en ekonomisk term. Men när
    man jobbar med utvecklingssamarbete-

  374. -och bistånd, använder man ett
    multidimensionellt fattigdomsbegrepp.

  375. Det är inte bara avsaknad
    av ekonomiska resurser-

  376. -utan också avsaknad
    av sociala resurser och makt.

  377. Man måste även jobba med
    de grupperna. Men det betyder inte-

  378. -att alla måste leva som svenskar
    bara för att...

  379. ...få svenskt bistånd. Varje land
    och varje människa definierar-

  380. -sin egen utveckling.

  381. När man pratar om fattigdom använder
    man det ekonomiska begreppet.

  382. Vi ska se om vi har fler händer.

  383. Är det nåt ni vill passa på
    att fråga innan det är slut?

  384. Det ser inte ut så.
    Vi tackar Joachim med en applåd.

  385. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det svenska biståndet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Joachim Beijmo är kommunikationschef på Sida och förklarar syftet med myndighetens verksamhet. Sverige bidrar årligen med fem miljarder i bistånd. Pengarna används till humanitärt bistånd för akuthjälp och till långsiktiga projekt som handlar om utbildning, demokrati och tillväxt. Inspelat den 23 april 2015 vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Internationella relationer, Internationellt bistånd, Internationellt samarbete, Samhällsvetenskap, Sida
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Konflikter i världen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konflikter i världen

Är Katalonien på väg att bli en självständig stat?

Niklas Bremberg är forskare vid Utrikespolitiska institutet och föreläser om Kataloniens självständighetsprocess. Han ger en historisk överblick och berättar bland annat om en folkomröstning som skulle genomföras 2014 men förbjöds av spanska staten. Inspelat den 23 april 2015 vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konflikter i världen

Det svenska biståndet

Joachim Beijmo är kommunikationschef på Sida och förklarar syftet med myndighetens verksamhet. Sverige bidrar årligen med fem miljarder i bistånd. Pengarna används till humanitärt bistånd för akuthjälp och till långsiktiga projekt som handlar om utbildning, demokrati och tillväxt. Inspelat den 23 april 2015 vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konflikter i världen

Natos syn på Ryssland

Anna Wieslander är stf direktör vid Utrikespolitiska institutet. Hon berättar om hur Nato är organiserat och om Nato:s syn på Ryssland. Inspelat den 23 april 2015 vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Scientists for the future

The age balance

Det föds färre barn och vi lever allt längre. Färre unga kommer att behöva försörja fler äldre än tidigare. Det påverkar våra framtida pensionsår och ekonomen Johanna Wallenius, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, arbetar för att få denna till synes omöjliga ekvation att gå ihop. Hon och hennes arbetsgrupp beskriver flera möjliga framtidsscenarier utifrån analyser av enorma mängder information. Med hjälp av scenarierna kan de se vad som händer om man ändrar olika funktioner i samhället. Trots stora utmaningar är Johanna Wallenius hoppfull inför framtiden.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Detaljerna - nutidspolitik

Fredrick Federley gråter i talarstolen

När en av landets största motståndare till FRA-lagen, centerpartisten Fredrick Federley, håller sitt anförande inför omröstningen av FRA-lagen brister det. Efter veckor av debatt och påtryckningar från alla håll väljer han till slut ändå att rösta ja för den nya signalspaningslagen. Hur tänkte han där och då, och varför gick han emot sin övertygelse?