Titta

UR Samtiden - Konflikter i världen

UR Samtiden - Konflikter i världen

Om UR Samtiden - Konflikter i världen

Föreläsningar från Utrikespolitiska institutets gymnasiedag om konflikter i världen. Inspelat den 23 april 2015 vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Konflikter i världen : Natos syn på RysslandDela
  1. Tack. Roligt att vara här. Jag jobbar
    på Utrikespolitiska institutet.

  2. Mycket med vår informationsverksamhet
    som den här typen av evenemang-

  3. -redaktionen, webben o.s.v.
    Jag följer också säkerhetsfrågorna-

  4. -och då särskilt Natos utveckling-

  5. -som jag har arbetet
    med i ett tjugotal år.

  6. Dagens exposé är extra rolig för mig.

  7. Jag ska ge er Natos syn på Ryssland.
    Jag är inte Rysslandsexpert.

  8. Vill man ha deras syn på Nato,
    får man fråga nån annan.

  9. Jag använder mig av öppna källor,
    andra studier-

  10. -intervjuer i Natohögkvarteret o.s.v.

  11. Presentationen bygger på konferenser
    och seminarier.

  12. Först några ord om Nato...
    som organisation.

  13. Nato har 28 medlemmar och har
    vuxit mycket sen det kalla kriget.

  14. Bildades som en försvarsallians,
    vilket är grunden för organisationen.

  15. Man har sen 20 år tillbaka
    breddat sig mycket-

  16. -och har ett 40-tal partnerländer
    inom olika ramar och samarbeten.

  17. Det man konkret ägnar sig åt
    är krishanteringsinsatser-

  18. -och fredsfrämjande operationer.
    Det började i Bosnien-

  19. -och har fortsatt med en
    väldigt stor insats i Afghanistan-

  20. -som har pågått i 13 år, som man nu,
    i princip, har lämnat bakom sig-

  21. -och Libyen o.s.v. Den typen av
    insatser, egentligen på andra håll-

  22. -än inom Natos territorium har
    varit fokus för Nato under lång tid.

  23. Ungefär sen 1995. I 20 år ungefär.

  24. Det är
    en politisk och militär organisation.

  25. Den har ett politiskt ben
    med diplomater som jobbar-

  26. -och möts i olika konstellationer.
    Sen har man ett militärt ben.

  27. Det är alltså både
    en politisk och militär organisation.

  28. Man pratar ofta om Natotrupper.

  29. Det är slarvigt uttryck
    för Natoländernas trupper.

  30. Man bidrar nationellt med trupp
    till Nato, man har få egna resurser.

  31. Det finns inte heller Nato-kärnvapen-

  32. -utan det är enstaka länder
    som har kärnvapen.

  33. USA, Storbritannien och Frankrike som
    ingår i de fem som får ha kärnvapen.

  34. Det är bara som ett ramverk.
    Återkom gärna med frågor sen.

  35. Jag kommer fördjupa mig
    i relationen med Ryssland.

  36. Om man tittar sen 20 år tillbaka...
    Berlinmuren föll hösten 1989.

  37. Sen föll Sovjet och man
    byggde man en ny säkerhetsordning.

  38. Då blev Ryssland
    en partner till Nato.

  39. 1994 gick man med i Partnerskap
    för fred, där även Sverige gick med.

  40. Det var allt från länder som ville
    bli medlemmar till andra länder-

  41. -men som ville samarbeta
    på ett annat sätt.

  42. Fokus har varit de internationella
    insatserna för fred och säkerhet.

  43. Och... Relationen med Ryssland
    fördjupades ytterligare 1997.

  44. Sen dess har man ett särskilt avtal
    mellan Nato och Ryssland-

  45. -och ett särskilt råd,
    där bara Nato och Ryssland träffades.

  46. Annars har Partnerskap för fred
    stora möten-

  47. -men Ryssland
    fick en särskild relation till Nato.

  48. Man jobbade ihop i Kosovo
    och hade trupp ihop.

  49. Här nånstans levde frågan om
    ett ryskt medlemskap i Nato.

  50. Den var uppe
    och bubblade flera gånger.

  51. Generalsekreteraren sa: "Nu får ni
    antingen ansöka eller sluta prata."

  52. Så nära var relationen då.
    Den stod på sin höjdpunkt 1997, 1998.

  53. Sen fick den en ny boost
    efter terroristattacken i New York-

  54. -i september 2001.

  55. I kampen mot terrorismen. Då gjorde
    man ytterligare en fördjupning 2002.

  56. Då bildades
    ett nytt Nato-Rysslandsråd.

  57. Skillnaden då var den-

  58. -att vid det senare satt Ryssland
    med som en reguljär Natomedlem.

  59. Man fattade gemensamma beslut. I
    det första rådet var de olika parter.

  60. Då skulle Nato... Där...
    Sen blev man en i gänget.

  61. I den mån man träffades
    och fattade beslut var Ryssland-

  62. -som vilken medlem som helst
    på de frågor som lades på bordet.

  63. Man hade ett mycket tätare samarbete
    än Sverige eller Finland.

  64. Vi har aldrig suttit vid bordet
    med Nato på det sättet-

  65. -som Ryssland gjorde
    under ett tiotal år.

  66. 2008 dippade det ned igen
    när Ryssland gick in i Georgien-

  67. -men det varade inte särskilt länge,
    inte heller den frostiga relationen.

  68. Man återupptog sitt politiska
    och militära samarbete-

  69. -med övningar,
    politiska konsultationer...

  70. Det fortsatte fram till 2013.
    Till och med i höstas...

  71. Hösten 2013 hade man planer på
    att jobba ihop.

  72. Man skulle frakta bort kemikalier
    från Syrien.

  73. Ni vet kemvapenproblematiken
    med Syrien.

  74. Då skulle Natofartyg
    eskortera ryska fartyg.

  75. Det här var nåt
    man planerade tillsammans.

  76. Fram till mars 2014 var det
    öppna dörrar i Natohögkvarteret-

  77. -för det 70-tal ryssar
    som är ackrediterade till Nato.

  78. Man gick öppet i Natohögkvarteret,
    tog del av planering, militär info-

  79. -käkade lunch ihop, gymmade ihop...

  80. Det var som vilket annat land
    som helst där relationsmässigt.

  81. Sen kom det
    en väldigt stor förändring.

  82. Det var annekteringen av Krim
    som blev brytpunkten-

  83. -för Nato-Rysslandsrelationen.

  84. Grundläggande är...
    Hur ser relationen ut nu-

  85. -jämfört med de senaste 20 åren?

  86. Förtroendet mellan Nato och Ryssland
    är brutet, som Nato ser det.

  87. Det handlar om att Ryssland illegalt
    ockuperade en del av ett annat land.

  88. Man bröt mot alla
    internationella avtal, FN-stadgan-

  89. -ett särskilt avtal
    som skulle skydda Ukraina...

  90. The Budapest Memorandum.

  91. Man använde militärt våld
    precis på gränsen till Nato-

  92. -också mot alla avtal.

  93. Det är där man befinner sig nu.
    Man uppfattar Ryssland...

  94. De vill inte ha samarbetet längre.

  95. Det finns inget kvar att bygga på
    i det korta perspektivet.

  96. Jag återkommer till det. Jag vill
    komma in på Nato-Rysslandsavtalet.

  97. Det är grunden för att förstå
    förtroendet Nato hade för Ryssland.

  98. Det är en rad åtaganden
    som Ryssland gick med på.

  99. Det är bindande avtal.

  100. I Nato-Rysslandsavtalet från 1997
    sägs det-

  101. -att båda parter...ställer sig
    bakom de här värderingarna:

  102. Demokrati, politisk pluralism,
    rättsstatens principer-

  103. -respekt för mänskliga rättigheter...

  104. Man avstår från att hota
    eller använda våld mot andra stater.

  105. Både mot varandra och andra stater.

  106. Man respekterar suveränitet
    i enlighet med internationella avtal.

  107. Man respekterar andra länders rätt
    att välja säkerhetspolitisk väg-

  108. -oavsett om det är
    ett stort eller litet land.

  109. Det är den tredje punkten här.

  110. Man respekterar etablerade gränser-

  111. -och varje folks rätt
    att själv bestämma.

  112. Man ska också jobba
    med ömsesidig öppenhet.

  113. Det gäller försvarsplanering,
    militära doktriner...

  114. Konflikter med andra länder
    löses fredligt utan militärt våld.

  115. Det är åtagandena som ligger till
    grund för hur Nato har reagerat-

  116. -på Rysslands annektering av Krim-

  117. -och på kriget
    som Ryssland för i östra Ukraina.

  118. När det här skedde
    i början av mars 2014...

  119. Ryssland agerade militärt
    i ett land med 45 miljoner invånare-

  120. -på tröskeln till Nato.

  121. Dåvarande generalsekreteraren
    Fogh Rasmussen bedömde det direkt-

  122. -som det allvarligaste hotet mot
    europeisk säkerhet sen kalla kriget.

  123. Den bedömningen kvarstår. Vi har ett
    allvarligt säkerhetspolitiskt läge-

  124. -på grund av de stridigheter
    och den oro som pågår där.

  125. Att Ryssland bryter
    mot internationella avtal-

  126. -och försöker etablera
    en ny intressesfär i Europa.

  127. Det känner ni säkert till.

  128. Intressesfärer etablerade
    man på 1800-talet...

  129. ...när världen och Europa
    delades upp i intressesfärer.

  130. Vissa länder hör till vissa sfärer.
    Som land har man inget eget val-

  131. -hur man vill utforma
    sin säkerhetspolitik-

  132. -och det bygger dagens europeiska
    säkerhetsordning inte på alls.

  133. Den bygger på varje lands rätt
    att själv bestämma väg.

  134. Det är en ny slags ordning som
    Ryssland försöker eftersträva här.

  135. Det har resulterat i att nuvarande
    generalsekreteraren Stoltenberg-

  136. -formulerade det så här: "Nato will
    defend any ally against any attack."

  137. Man är tillbaka
    på det kollektiva försvaret-

  138. -och att vi som är medlemmar
    i Nato försvarar varandra.

  139. Medan man under de här tjugotalet
    åren man samarbetade med Ryssland-

  140. -och kunde fokusera
    på internationella insatser-

  141. -var det inte så mycket prat om det
    här, det fanns ingen riktig hotbild.

  142. Det handlade
    om samarbete och förtroende.

  143. Det här är ett stort skifte
    som skett sen ett år tillbaka.

  144. Man kan säga
    att Ukraina fick uppleva det här.

  145. Ukraina har också haft
    en särskilt relation med Nato.

  146. Man har varit partner under många år
    och byggt upp samverkansförmåga.

  147. Det gjorde ju inte att Nato hjälpte
    Ukraina militärt när det här hände.

  148. Det är tydligt att det man gör är att
    stå utanför det kollektiva försvaret.

  149. Man är inte prioriterad
    från organisationen.

  150. Det som hände med Ukraina som man kan
    se på mekanismerna inom Nato är...

  151. Majdan-demonstrationerna
    pågick ju i ett antal månader-

  152. -och då jobbade Nato
    mycket med politiska uttalanden-

  153. -som i princip manade parterna till
    att lösa konflikten fredligt.

  154. Och...

  155. Att man skulle respektera de regler
    som gäller-

  156. -och försöka jobba
    konstruktivt framåt.

  157. I och med annekteringen av Krim-

  158. -begärde Polen konsultationer
    kring sin säkerhet-

  159. -vilket ett Natoland kan göra
    när det känner sig hotat.

  160. Det fick viss effekt. Man har
    sen dess förstärkt, man har en...

  161. Man patrullerar luftrummet
    över Baltikum med stridsflyg-

  162. -och den insatsen
    har förstärkts kraftigt.

  163. Den är Natomedlemmars stridsflyg-

  164. -som hjälper balterna
    att övervaka sitt luftrum.

  165. Man har också förstärkt
    på olika sätt.

  166. USA har skickat viss trupp
    till baltstaterna.

  167. Det finns övervakningsflyg i Polen,
    Rumänien...

  168. En rad åtgärder man satte in
    när man såg den här utvecklingen ske.

  169. Ganska modest ändå. Det var ingen
    omedelbar, jättekraftig respons-

  170. -men Nato hade ju inte jobbat med det
    här kollektiva försvaret på många år-

  171. -och det var inte helt lättstartat.

  172. Fokus har varit på andra platser.
    Man har inte tänkt på det här.

  173. Det var lite...yrvaket
    kan man nästan säga.

  174. Man fick fundera i banor man inte
    hade funderat i sen kalla kriget-

  175. -och kalla krigets slut,
    sen 80-talet.

  176. USA var också ganska intressant-

  177. -apropå det där om man var medlem
    eller inte. Obama var tydlig i mars.

  178. USA kommer inte
    att gå in med militär i Ukraina.

  179. Det var en tydlig signal han
    skickade tidigt i den här processen.

  180. "Höjt tonläge."
    SACEUR är den högsta militära-

  181. -kommandochefen inom Nato.

  182. Med hjälp av de militära
    underrättelserna drev de på hårt.

  183. "Vi måste ändå säkra upp i Baltikum."

  184. Logiken där...bekräftar
    den kollektiva försvarsviljan.

  185. Där handlar det
    om de egna medlemmarna.

  186. Baltstaterna, Polen, Rumänien... De
    som ligger längs den östra gränsen.

  187. I den främsta närheten
    till den konflikt som pågick.

  188. Då handlade det om
    avskräcka Ryssland från-

  189. -att försöka göra nåt mer, försöka
    förhindra spridningsmekanismer...

  190. Man tittade också på
    hur man kunde stärka regionen-

  191. -för Ryssland har ju även trupp
    i Georgien och Moldavien.

  192. De länderna är särskilt i fokus-

  193. -och sen "hur ska vi ha
    relationen med Ryssland".

  194. "Vi har inte längre den här
    relationen. Förtroendet är brutet."

  195. Det pågick intensiva diskussioner.

  196. Även där fanns de frågetecknen
    som säkert många har. "Vad händer?"

  197. "Vilken roll hade Ryssland
    vid annekteringen av Krim?"

  198. Man gick in med militär
    utan nationsbeteckningar.

  199. Putin erkände ju inte
    förrän nåt år efter.

  200. Nu är planeringen av det hela
    fullt erkänt-

  201. -men efter hand har Ryssland släppt
    mer information om sin egen roll-

  202. -i annekteringen av Krim, men i det
    läget fanns det inga såna uppgifter-

  203. -utan det var mycket spekulationer.

  204. Om frågan om Ukraina
    och om vad de själva skulle göra.

  205. Svaret blev då... Från 1 april 2014
    har man i princip inget-

  206. -praktiskt samarbete med Ryssland.

  207. På stabsnivå, militärt, övningar...
    Den typen av saker.

  208. Träffas man görs det på hög politisk
    nivå. Ambassadörsnivå eller över.

  209. Som jag nämnde. Nato har förstärkt
    sin närvaro i de östra delarna-

  210. -av det man kalla "territoriet" och
    kör en intensiv övningsverksamhet.

  211. Det pågår i princip övningsverksamhet
    ständigt i Baltikum, Polen, Ukraina.

  212. För att visa att man finns där,
    övar och är kapabel.

  213. Sen höll Nato ett viktigt toppmöte
    i september i fjol.

  214. Då presenterade man
    en ny beredskapsplan-

  215. -för att öka sin kapacitet
    och beredskap österut.

  216. Man såg med invasionen av Krim att
    Ryssland kan mobilisera på 48 timmar.

  217. Den kapaciteten har inte Nato.

  218. Det har varit en ledstjärna
    att kunna möta det-

  219. -och det ska man göra med en
    ny spjutspetsstyrka på 5 000 man-

  220. -som från 2016 ska kunna sättas
    in med kort varsel där den behövs.

  221. Man har också förstärkt
    Natos snabbinsatsstyrka-

  222. -nästan fördubblat den med förband.

  223. Man driver på för att Natoländerna
    ska öka sina försvarsutgifter.

  224. Liksom Sverige har man
    bantat försvaret under många år.

  225. Det pågår ingen upprustning
    eller ökning av försvarsutgifterna-

  226. -om man ser
    på Natoländerna sammantaget-

  227. -men det är nåt man driver på,
    för man behöver resurserna-

  228. -och för att inte vara så otroligt
    beroende av USA, som man ändå är.

  229. USA står för 75 %
    av försvarsutgifterna inom Nato.

  230. Samtidigt som USA signalerar
    att man inte är jätteintresserat av-

  231. -att ta hela ansvaret för
    Europas säkerhet. Man tycker att...

  232. "Det här bör ni klara
    till större delen av själva."

  233. Kritikerna... Man kan ju tycka
    att det man gör är kraftfullt-

  234. -men kritiker, som baltstaterna,
    är inte nöjda.

  235. "Det handlar inte om permanent trupp
    i den här delen av Natoterritoriet."

  236. Det handlar om att rotera trupp
    eller kunna sätta in trupp.

  237. Men det finns inga nya stationeringar
    av trupp längs den östra gränsen.

  238. Andra tyckte: "Varför ha
    kvar Nato-Rysslandsavtalet?"

  239. "De har ju brutit varenda punkt
    i avtalet. Vad är ett avtal värt"-

  240. -"om man bryter mot
    alla grundläggande principer?"

  241. Rösterna har hörts, men det har inte
    diskuterats på hög nivå inom Nato.

  242. Det har inte varit uppe som beslut.
    Avtalet ligger fortfarande som grund-

  243. -med de värderingar och de sätt
    att lösa konflikter som man ska ha.

  244. Alla konsultationsmekanismer
    finns kvar.

  245. Det är ingenting som har upphört, men
    aktivitetsnivån är inte särskilt hög.

  246. En omstridd paragraf
    i Nato-Rysslandsavtalet...

  247. ...handlar just om...

  248. Nato åtog sig 1997
    att inte ha permanent trupp-

  249. -"av substantiellt omfång"
    i de här länderna-

  250. -givet det säkerhetsläge
    som var 1997.

  251. Då finns det de som tycker att läget
    är helt annorlunda nu än 1997.

  252. Gäller det här eller inte? Hittills
    har man landat i att det gäller-

  253. -och därför avstår Nato då från
    att bygga upp permanent trupp-

  254. -i de här länderna.

  255. Det man har fastnat i lite är...
    Nu ska vi se vad vi hamnar i.

  256. Var man står nu då kort.

  257. Det var Jens Stoltenbergs ord och det
    handlar om att man ser det som...

  258. Vill man samarbeta,
    finns det möjlighet...

  259. Ryssland är välkommet tillbaka.

  260. ...men vi ser inte det nu.

  261. Man anser att Ryssland
    spelar ett nollsummespel-

  262. -där man hela tiden...

  263. Det gagnar Ryssland mer
    att inte samarbeta med Nato-

  264. -och bygga upp en hotbild mot Väst,
    än vad samarbetet ger-

  265. -i det här läget.

  266. Man har haft ett första
    ambassadörsmöte sen Krim-

  267. -alltså ett möte på ett år-

  268. -så det finns en aktivitet
    även om det inte är konstruktivt.

  269. Vi har också problemet att Ryssland
    hotar med kärnvapenanvändning.

  270. Putin har hotat med att aktivera
    det i Krim, i Kaliningrad...

  271. Det måste Nato börja titta på.
    "Vad kan det här innebära?"

  272. Det är en skrämmande utveckling
    vi inte har sett på många år.

  273. En hybridkrigföring, informations-
    krigföring och propaganda.

  274. Man kan nästan säga att det pågår,
    det har ni säkert läst om-

  275. -allt ifrån troll i sociala medier
    som sitter i St. Petersburg-

  276. -och för ut rysk propaganda
    på sociala medier dygnet runt.

  277. Russia Today som har etablerat sig
    över hela världen.

  278. Det här jobbar Nato med rätt mycket
    genom den här...

  279. Om man går in på deras hemsida.

  280. "Nato-Russia:
    Setting the record straight."

  281. Dilemmat är: Hur bemöter
    man desinformation med fakta?

  282. Ofta ligger man på efterkant,
    men gör man ändå ett försök-

  283. -att bemöta det med fakta-

  284. -i den mån man kan
    lägga ut underrättelser, bilder...

  285. Vi har upplevt det i östra Ukraina,
    där Ryssland förnekar inblandning-

  286. -och inte tillåtit OSSE:s inspektörer
    att rapportera som man ska.

  287. Då är det jätteviktigt
    med underrättelser, bilder...

  288. Vad kan vi få fram för fakta?
    Vad händer egentligen på marken?

  289. Sammanhållningen
    ska vi avslutningsvis säga...

  290. Det pågår en diskussion inom Nato.

  291. Rysslandshotet är stort. Det upplevs
    här i norr och av vissa Natoländer.

  292. Samtidigt finns det jätteutmaningar
    i Mellanöstern.

  293. Vi hade nyligen migrationsfrågan,
    Libyen-

  294. -ISIS framfart i Irak och Syrien-

  295. -Afghanistans framtid...

  296. Det finns också en sån diskussion
    inom Nato.

  297. Lite grand konkurrerande hotbilder.
    "Vad ska vi ägna resurserna åt?"

  298. "Vad är allra allvarligast?" Det
    beror på var man är geografiskt.

  299. Grekland och Italien vid Medelhavet
    och ser flyktingarna dagligen-

  300. -kontra oss i norr som upplever
    kränkningar av vårt territorium.

  301. Man upplever
    diskussionen och verkligheten olika.

  302. Det är en pågående diskussion,
    som även finns inom EU-

  303. -även om EU inte ägnar sig
    åt territorialförsvar som Nato.

  304. Hela tiden...

  305. Diskussionerna gör att när man
    väl sätter sig vid beslutsbordet-

  306. -där varje land är suveränt,
    ett land en röst...

  307. Ska man göra nåt i Natokretsen,
    måste alla 28 länder vara överens.

  308. Ska man aktivera sig,
    måste alla vara överens.

  309. Det blir en styrka
    när man väl är överens-

  310. -men samtidigt är det en sårbarhet.

  311. Har man ett eller två länder
    som inte håller med-

  312. -och inte vill aktivera sitt försvar
    för ett annat land-

  313. -faller hela det kollektiva.

  314. Sammanhållningen är en stor styrka,
    men Natos sårbarhet.

  315. Det är dilemmat man ser
    i den osäkra tid vi lever i.

  316. Tack så mycket. Jag avslutar där.

  317. Det var säkert ganska
    mycket ny information för många.

  318. Nu går det bra att ställa frågor.
    Vi har en där i mitten.

  319. Varför tror du att Ryssland
    har ökat sin aktivitet i Östersjön-

  320. -och börjat kränka vårt luftrum?

  321. Det finns flera förklaringar
    till det.

  322. Det är ett ganska nytt fenomen.

  323. En viktig del är att Ryssland har...
    moderniserat sitt försvar.

  324. Man började
    med en stor försvarsreform...

  325. Efter Georgienkriget 2008-

  326. -insåg Ryssland att de var tvungna
    att göra nåt åt det här-

  327. -och har sen moderniserat
    sitt försvar.

  328. Moderniseringen börjar ju leverera
    nu, gjorde det för nåt år sen-

  329. -och man har mycket ny militär
    utrustning som man vill pröva.

  330. Öva med. Det är mycket
    mer flygaktiviteter t.ex.

  331. Det gör att det är mer aktivitet
    överhuvudtaget-

  332. -men sen har också Ryssland
    en ökad aggressivitet-

  333. -i sitt tonläge gentemot andra och...

  334. Säkerhetspolitiskt är det
    kopplat till den här intressesfären-

  335. -som de anser sig ha...
    Tycker att man bör etablera.

  336. Ryssland som stormakt
    med rätt att ha ett visst utrymme.

  337. Det är en kombination av
    ökad kapacitet-

  338. -och ökad... Vad ska jag säga?

  339. ...offensivt sätt
    att se på sin omvärld.

  340. Det blev mycket händer här.

  341. Vi tar tjejen som sitter där.

  342. Ryssland kränker även andras luftrum.
    Reagerar de lika starkt som vi?

  343. -Vi tar ju väldigt illa upp.
    -Förlåt?

  344. Ryssland kränker även andras luftrum.
    Reagerar de lika starkt som vi?

  345. Ja, det kan man säga att man gör.

  346. Det hänger ihop
    med Nato-Rysslandsavtalet.

  347. Det är viktigt för en stat
    att reagera starkt-

  348. -när ett annat land
    kränker ens territoriella integritet.

  349. Man kommer in över gränser.
    Det handlar om fred och stabilitet.

  350. Vill vi ha stabil säkerhet? "Jag vet
    att de andra inte gör så mot oss."

  351. Det ska aldrig vara en fråga.

  352. Därför blir det så viktigt
    att markera starkt-

  353. -speciellt om det är
    ett mycket större land som kränker.

  354. Det blir än viktigare.
    Ja, det gör alla länder.

  355. Man följer vissa diplomatiska regler.
    Det är viktigt att göra markeringen.

  356. Vi tar en fråga här.

  357. Jag tänkte på skillnaden i reaktion
    som Nato har haft mot Ryssland nu-

  358. -jämfört med Georgienkrisen
    och krisen i Ukraina.

  359. Varför tror du att man ändå
    har fryst ut Ryssland mer nu-

  360. -än vad man gjorde
    under Georgienkrisen?

  361. Vad är skillnaden i situation
    nu jämfört med då?

  362. Bra fråga. Det är en viktig fråga-

  363. -för man märker hur Georgienkrisen,
    kastar sin skugga över läget nu.

  364. Och...

  365. Det hänger ihop med
    Rysslands orientering.

  366. Mellan 1985 och 2005-

  367. -var Sovjetunionen och sen Ryssland
    mestadels orienterade mot Väst.

  368. Man strävade efter ökad demokrati,
    marknadsekonomi, ökad frihet...

  369. Från 2005 och framåt har vi sett
    en utveckling i motsatt riktning-

  370. -där Ryssland definierar sig mot Väst
    och ifrågasätter de "västliga"-

  371. -principerna kring demokrati,
    marknadsekonomi, frihet...

  372. Man orienterar sig på ett annat sätt.

  373. Georgienkrisen låg nära skiftet
    i omorientering-

  374. -och fångades inte upp, varken
    av Natomedlemmarna eller oss.

  375. Vi kan se på vår egen försvars-
    och säkerhetspolitiska analys.

  376. Hur allvarligt ska man se på det här?

  377. Man vill ändå ta fasta på
    de tendenser som har funnits till-

  378. -att inlemma Ryssland i
    ett brett internationellt samarbete.

  379. Allt från ekonomiskt
    till säkerhetspolitiskt.

  380. Det som hände
    när det hände en gång till-

  381. -med ett så tydligt brytande
    av en rad internationella avtal-

  382. -i kombination med
    ett ökat aggressivt beteende...

  383. Också en ökad... En minskad
    transparens i vad man ska göra.

  384. Ryssland har slutat berätta
    när man ska öva och göra saker.

  385. Förutsägbarheten kring Ryssland
    har minskat väldigt mycket också-

  386. -och det gör att man bedömer
    situationen helt annorlunda.

  387. Snarast är diskussionen... Hade
    vi reagerat starkare med Georgien-

  388. -hade vi kunnat undvika
    kriget i Ukraina och 6 000 döda-

  389. -och ett nytt krig i Europa.

  390. Vi har tid för en fråga till.
    Du med kepsen där. På kanten.

  391. Sen kan säkert Anna stanna kvar under
    pausen och svara på fler frågor.

  392. Putin har ju styrt Ryssland från
    och till sen 1999.

  393. Vad tror du har förändrats i
    den här samförståndsandan-

  394. -mellan Ryssland, Putin,
    Väst och Nato?

  395. Ja, det har ju skett
    ett skifte absolut och...

  396. Första tiden, fram till 2005-

  397. -var ju Putin i sin inriktning
    mer liberal och västorienterad.

  398. Sen har det hänt lite olika saker.

  399. Jag tror han blev, våra
    Rysslandsexperter brukar framhäva-

  400. -att han blev skrämd av orangea
    revolutionen i Ukraina 2004.

  401. I kraften i det som kunde hända där.

  402. Samtidigt låg oljepriset högt och
    gav en känsla av stora tillgångar.

  403. Sen är det också frågan om...

  404. Hur...konsoliderar man...

  405. Hur tickar de västliga samarbetena ut
    för ett land-

  406. -och den regimen rent maktmässigt?

  407. Stärker det
    eller försvagar det maktbasen?

  408. 2012 skedde det stora protester mot
    Putin i Ryssland. Också skrämmande.

  409. När krafter som friheter
    och marknadsekonomi sätter i gång-

  410. -är det inte alltid
    det anses gynnande för en regim.

  411. Det kan man också uppleva efter hand.

  412. Det var allt vi hann med. Men gå
    gärna fram till Anna under pausen.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Natos syn på Ryssland

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anna Wieslander är stf direktör vid Utrikespolitiska institutet. Hon berättar om hur Nato är organiserat och om Nato:s syn på Ryssland. Efter Sovjets sammanbrott inleddes samarbete om Rysslands medlemskap i Partnerskap för fred 1994. Samarbetet utvecklades men efter Rysslands annektering av Krim i mars 2014 bröts det grundläggande förtroendet. Inspelat den 23 april 2015 vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Konflikter och konflikthantering
Ämnesord:
Allianser, Fredsarbete, Internationella relationer, North Atlantic Treaty Organization, Ryssland, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Konflikter i världen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konflikter i världen

Är Katalonien på väg att bli en självständig stat?

Niklas Bremberg är forskare vid Utrikespolitiska institutet och föreläser om Kataloniens självständighetsprocess. Han ger en historisk överblick och berättar bland annat om en folkomröstning som skulle genomföras 2014 men förbjöds av spanska staten. Inspelat den 23 april 2015 vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konflikter i världen

Det svenska biståndet

Joachim Beijmo är kommunikationschef på Sida och förklarar syftet med myndighetens verksamhet. Sverige bidrar årligen med fem miljarder i bistånd. Pengarna används till humanitärt bistånd för akuthjälp och till långsiktiga projekt som handlar om utbildning, demokrati och tillväxt. Inspelat den 23 april 2015 vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konflikter i världen

Natos syn på Ryssland

Anna Wieslander är stf direktör vid Utrikespolitiska institutet. Hon berättar om hur Nato är organiserat och om Nato:s syn på Ryssland. Inspelat den 23 april 2015 vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Entreprenörerna

Sofia Gumaelius

Sofia Gumaelius var en pionjär inom rösträttsfrågan, en driven företagare och banbrytande inom sin bransch - hon startade en annonsbyrå i Stockholm. Författaren Ewonne Winblad berättar om Sofias gärning, och Amanda Koutra, vd för en annonsbyrå, lyfter fram Sofias betydelse.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

Den ituklippta giraffen

Vad är det med vetenskapen, eller framför allt naturvetenskapen som lockar när man vill sälja något? Vad ÄR vetenskap och vad händer om vi inte längre litar på den? Varför uppstår misstro mot långsiktig metodik? Och vad har allt det här att göra med en ituklippt giraff? Det är några av frågorna som Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström tar sig an.