Titta

UR Samtiden - Barnboksprovning 2015

UR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Om UR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Föreläsningar från Bokprovning - trender och tendenser i barn- och ungdomsböcker 2014. Arrangerat den 30 mars 2015 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnboksprovning 2015 : Tid för hemligheterDela
  1. Det är dags för
    en av de djupdykningar vi har gjort-

  2. -bland trender och tendenser.
    Jag kommer att prata om hemligheter.

  3. Lillemor Torstensson heter jag
    och arbetar som informatör på Sbi.

  4. Tid för hemligheter.

  5. Hemligheter i barn- och ungdomsböcker
    är inget nytt.

  6. Det kryllar av mysterier, gåtor som
    ska lösas, hemliga hus och saker-

  7. -hemliga agenter och klubbar
    och en massa annat.

  8. Vi har sett det
    under alla år i bokprovningen-

  9. -men det är främst de senaste åren
    som vi ser en ökning av hemligheter.

  10. Det är en av de tydligaste trenderna
    i 2014 års utgivning.

  11. Flera böcker berör olika aspekter,
    och de finns i alla kategorier.

  12. Förutom böcker som har ett mysterium
    som ska lösas och ingår i en serie-

  13. -så finns det många andra böcker.

  14. De senaste åren har också fler böcker
    fått själva ämnesordet "hemligheter".

  15. Jag har hittat runt 90 böcker-

  16. -men man kan säkert
    lägga till flera till listan-

  17. -för ju mer man börjar titta,
    desto fler hemligheter döljer sig.

  18. Förutom alla böcker som rymmer
    en hemlighet, så har 21 titlar-

  19. -nån form av "hemlig" i titeln.

  20. Det gäller framför allt Åsa Linds
    och Emelie Östergrens "Hemligheten"-

  21. -som bär hela det här hemlighetstemat
    på sina axlar.

  22. Den teoretiska litteraturen har också
    uppmärksammat hemlighetstrenden.

  23. 2013 kom Kerry Mallans "Secrets,
    Lies and Children's Fiction":

  24. "Hemligheter,
    lögner och barnlitteratur."

  25. För alla som behöver särskilda fakta
    om hur hemligheter bäst avslöjas-

  26. -finns Per Bengtssons
    "Hemliga testboken".

  27. Där får läsaren veta
    vem som bäst kan behålla en hemlis-

  28. -tips på nio sätt att gömma hemlisar-

  29. -och tester för att ta reda
    på föräldrarnas hemliga liv.

  30. Längst bak i boken finns en nyckel
    till hur du bevarar dina testsvar-

  31. -hemligt från alla andra.

  32. Vad är en hemlighet?
    Nationalencyklopedin:

  33. "Hemlighet: Kunskap som bör
    vara förbehållen några få invigda."

  34. Tänk dig själv när du var liten
    och frågade kompisen:

  35. "Vill du veta en hemlighet?"

  36. Det var magiskt att få frågan,
    men också att få berätta-

  37. -att dela förtroende med bästisen.

  38. Vem man är kär i,
    ett hemligt ställe, en hemlig sak-

  39. -eller nåt förbjudet
    som ingen vuxen kände till.

  40. När man är kompis med nån
    så kan hemligheten bli ett kitt.

  41. Å andra sidan kan den bli en börda.

  42. Då kan det vara skönt att lätta den
    för någon eller kanske för dagboken.

  43. Etnologen Ida Hult
    menar att vi måste lära oss-

  44. -vad som är tabu
    i kulturen vi lever i.

  45. Det är en process att lära sig
    vara människa i en grupp-

  46. -vad man kan göra och inte.

  47. Hur ska vi strukturera hemligheterna?
    Kerry Mallan delar in dem-

  48. -i tre stora kategorier.

  49. Statshemligheter - informations-
    samhällets kontroll över medborgarna-

  50. -hemliga sällskap - kan röra
    allt från sekter till deckarklubben-

  51. -och självbedrägeri - jaget
    som ljuger för sig själv eller andra.

  52. Jag har kategoriserat böckerna
    med Kerry Mallan i bakhuvudet-

  53. -och gjort en egen uppdelning
    som ni kan se här.

  54. Den hemliga saken/det hemliga huset,
    hemliga sällskap, statshemligheten-

  55. -familjehemligheten, självbedrägeri
    och listigt bedrägeri.

  56. Det där särskilda att ha
    en alldeles egen hemlighet-

  57. -och dela med nån,
    som ingen annan vet ...

  58. Så är det i K. Kieris och E. Virkes
    "Månkan och jag har en hemlighet".

  59. "Jag har en hemlighet.
    Det är min första."

  60. "Jag tänker på den så fort jag
    vaknar. Då känns det underbart."

  61. Jaget här vill vakna och titta på
    hemligheten: en pumla eller glaskula.

  62. Huvudpersonen i Jimmy Liaos "Skogens
    hemligheter" vill snarare somna-

  63. -för att få ta del av hemligheterna
    som finns i drömmarnas skog.

  64. Saker kan vara hemliga, och i två
    böcker bär nycklar på en hemlighet:

  65. Carin Wirséns "Hemliga nyckeln" och
    E.C. Johanssons "Nyckelns hemlighet".

  66. I den senare hittar Ella
    en nyckel med en tragisk historia-

  67. -som sträcker sig
    ända tillbaka till digerdöden.

  68. Att skapa en hemlighet
    runt ett föremål, rum eller hus-

  69. -hör inte till ovanligheten.

  70. I M. Stehns "Svarta tornet" är det
    ett rum, en dagbok och en i familjen-

  71. -som bär på en ruskig hemlighet.

  72. I kategorin mellanåldersböcker
    är det många hemligheter-

  73. -som döljer sig i gamla hus,
    barnhem och skolor.

  74. Ofta är det spöken som dyker upp-

  75. -och ofta är det ganska obehagliga
    sanningar som ska avslöjas.

  76. Huvudpersonen i Ollmarks "Inmurade"
    avslöjar en hemlighet-

  77. -som får nackhåren att resa sig
    på den mest tålige.

  78. I skolans källare
    spökar en hel klass-

  79. -som blev inlåst för 100 år sen.

  80. Det är deras fröken som håller dem
    fångna där och svälter dem till döds.

  81. Hemliga sällskap finns det gott om,
    ofta i en serie med en deckarklubb-

  82. -eller en hemlig klubb
    som hos Susanne MacFie.

  83. Bland annat
    "Fallet med den hemliga guldbollen".

  84. I den här kategorin
    har vi hemliga agenter och liknande-

  85. -t.ex. S. Mongrediens serie om Molly,
    som förvandlas till en sjöjungfru-

  86. -av ett magiskt snäckhalsband.
    I serien gavs sex titlar ut 2014.

  87. Sällskapen kan vara kända för
    utomstående, men inte vad som ingår.

  88. Att bli medlem är ofta exklusivt-

  89. -och det krävs nåt särskilt
    för att få tillträde.

  90. Sällskapet är inkluderande
    för dem som är med-

  91. -och exkluderande om man inte är med.

  92. I "Dug eller dö" av C. Björnulfson
    är nyfikenheten stor över-

  93. -hur och varför vissa blir invalda i
    det hemliga sällskapet Black Wisper-

  94. -och hemligheterna kring
    vad de egentligen håller på med.

  95. I "Dela lika" av Aina Bergvall
    startar huvudpersonen en hemlisklubb.

  96. I "Tunnel 13" av Johanna Ejdeholm
    bjuds Oskar in-

  97. -till det hemliga sällskapet
    Urban Explorers.

  98. För Oskar blir inbjudan en möjlighet
    att bli sedd och få kompisar.

  99. Sällskapen kan också bildas under
    en risksituation undan från förtryck.

  100. Så är exempelvis fallet
    i Rick Yanceys "Det oändliga havet".

  101. Hemligheten som ett centralt medel
    för att få kontroll över information-

  102. -kan kategoriseras
    som statshemligheter.

  103. Ofta bildas här hemliga sällskap
    i kampen mot en förtryckarregim.

  104. Det blir en "vi mot dem-kamp".

  105. Informationssamhället
    kan vändas mot individen-

  106. -och staten eller den som innehar
    makten kan sprida desinformation-

  107. -för egna syften
    och hålla viktig information hemlig.

  108. I kategorin finns flera dystopier-

  109. -och efterföljare till Suzanne
    Collins "Hungerspelen" från 2008.

  110. Till exempel Ursula Poznanskis
    "Sveket" och Per Nilssons "Otopia".

  111. De handlar båda om en framtida värld
    efter den stora katastrofen.

  112. De överlevande följer de regler
    som regimen satt upp för allas bästa-

  113. -men snart förstår de att
    regimen kanske inte vill deras bästa.

  114. N. Janz "Bandet som inte får brista"-

  115. -är inte en dystopi,
    utan utspelas i parallella världar.

  116. Där är det en despot som bildar
    en suverän stat som verkar lockande-

  117. -och där invånarna
    genom drömmar kan förlänga livet-

  118. -och bosätta sig i drömvärlden.

  119. Men det är barnen som med
    sina drömmar ska bygga upp världen.

  120. För att rädda barnen bildar
    huvudpersonen Linda i vakenvärlden-

  121. -en hemlig grupp med några av dem
    som har fastnat i drömvärlden.

  122. Familjehemligheter är tunga att bära
    och får konsekvenser om de avslöjas.

  123. Josie i "Färgen på drömmar"
    av R. Sepetys-

  124. -har en pistol fastspänd vid benet,
    alltid beredd på det värsta.

  125. Hennes hemlighet är hennes bakgrund-

  126. -som dotter
    till en prostituerad bordellanställd.

  127. I Lina Stoltz "Imorgon är allt
    som vanligt" hemlighåller Lilian-

  128. -att hennes mamma
    har svåra alkoholproblem.

  129. I "Svensk synd" av M. Jern
    flyr Otto och mamma-

  130. -undan den galne
    och misshandlande pappan.

  131. Otto och mamman
    hamnar dessutom i en by-

  132. -där ett hemligt sällskap, eller
    snarare en sekt, styr samhället.

  133. Självbedrägeri som ett sätt
    att lura sig själv-

  134. -och klara av en jobbig tillvaro
    är en annan typ av hemlighet.

  135. I "Echo och Noah" av K. McGarry
    bär Echo på en hemlighet-

  136. -men ingen avslöjar
    vad hon har varit med om.

  137. Alla är rädda
    att sanningen ska skada henne.

  138. Hon vet att hon bär på ett trauma,
    och när hon möter sin motsats, Noah-

  139. -förstår hon konsekvenserna av att
    inte veta vad hon har varit med om.

  140. Och en spoiler igen:

  141. Den hemska hemligheten är att mamman
    försökt döda Echo under en psykos.

  142. I "Ljus, ljus, ljus" av Huotarinen
    minns Mimi den döda mamman-

  143. -genom att ha ett hemligt rum
    på vinden med mammans saker.

  144. Det är också vanligt att kärlek
    hålls hemlig av ett eller annat skäl.

  145. I "Eleanor & Park", "Lite mer än
    en kram" och "Tusen och en chans"-

  146. -är de olika kärleksrelationerna
    hemliga för omgivningen.

  147. Människor kan också i sig själva
    vara hemliga eller hemlighetsfulla.

  148. Den färgglada mademoiselle Oiseau
    är en hemlighet hela hon.

  149. Eller finns hon bara i den gråa
    och ensamma Isabellas fantasi?

  150. Alphonse Morro i "Mördarens apa"
    tar med sig sin hemlighet i döden-

  151. -vilket får konsekvenser för gorillan
    Sally Jones och kapten Koskela.

  152. Har vi behov av att vara mer hemliga-

  153. -i det här högteknologiska samhället?

  154. Har vi t.o.m. behov av
    att försvinna ett tag?

  155. I det från gymnasiet sammansvetsade
    gänget i "Vill ha dig så illa"-

  156. -har alla en hemlighet.

  157. Vad hände gängets centralgestalt,
    Channa, som försvann på nyårsnatten?

  158. Håller hon sig undan frivilligt
    eller har det hänt henne nåt?

  159. I Greens "Pappersstäder" vill Quentin
    veta vad som har hänt grannen Margo.

  160. Hennes försvinnande
    tar honom på en resa-

  161. -med finurliga och svårlösta
    ledtrådar, utlagda av Margo själv.

  162. Hon söker sitt rätta jag och håller
    sig undan för att hitta sig själv.

  163. Hon vill bort från alla förväntningar
    som finns på henne-

  164. -i skolan, i hemmet
    och bland kompisarna.

  165. I "Vi ses i Obsan" av Jackert
    håller Annika nästan allt hemligt-

  166. -för alla, men på olika sätt.

  167. Hon ljuger mycket, så när hon
    säger sanningen, tror ingen henne.

  168. Barnen leker sanning och konsekvens-

  169. -men eftersom ingen vill avslöja
    sanningen, leker de bara konsekvens.

  170. Det leder till ytterligare
    hemligheter och lögner.

  171. Det är spännande
    att fundera på författarens roll.

  172. Böcker kan inte bara innehålla
    hemligheter. De kan vara skrivna så-

  173. -att man funderar på om författaren
    luras eller ifrågasätter sig själv.

  174. Mallan kallar det
    för listigt bedrägeri.

  175. Författaren eller berättaren har för
    avsikt att föra läsaren bakom ljuset.

  176. Vi får inte veta allt.

  177. Så är det med berättaren
    i "Ljus, ljus, ljus"-

  178. -som erkänner att berättaren
    inte kan se allt ur allas synvinkel.

  179. Hon kommenterar hur hon ska skriva.

  180. Hon skriver ibland om,
    utifrån hur skrivarkurslärare-

  181. -vill att hon ska skriva.

  182. Filosofen Jacques Derrida uttrycker
    litteraturens bedrägliga kvaliteter:

  183. "Rätten att säga allt
    - rätten att dölja allt."

  184. Varför är det mycket hemligheter nu?

  185. Jag har inget bra svar på den frågan.

  186. På bokmässan i höstas
    diskuterades hemligheter.

  187. Där stod det i presentationstexten:

  188. "Vad sker med hemligheterna
    när vi alltid ska visa upp våra liv"-

  189. -"när allt ska uttalas
    och alla gåtor måste lösas?"

  190. Etnologen Ida Hult tror att vi har
    flera identiteter än för 100 år sen.

  191. Då träffade man runt 80 personer
    i hela sitt liv.

  192. Nu har vi fler relationer samtidigt,
    så kanske vi har fler hemligheter.

  193. Vi kanske är mer hemlighetsfulla-

  194. -med ett större behov av
    att omge oss med hemligheter.

  195. Annika i "Vi ses i Obsan"
    är ett väldigt bra exempel på det.

  196. Det finns olika bekännelseforum
    - som Postsecret, Whisper och Secret-

  197. -där man kan dela
    sina innersta tankar med andra.

  198. Och de är populära.

  199. Whisper hade t.ex.
    tre miljarder viskningar per månad.

  200. Viskningarna om självskadebeteenden,
    ensamhet och trassliga relationer-

  201. -ses som en reaktion
    mot de polerade porträtt-

  202. -som våra flöden på sociala medier
    svämmas över av.

  203. På Facebook
    ska vi dela allt med alla.

  204. Men det finns känslor
    som inte accepteras-

  205. -och som människor inte vill visa upp
    för hela vänkretsen.

  206. Därför blir dragningen till anonyma
    eller slutna digitala rum så stark.

  207. Det säger Lisa Ehlin, medieforskare
    på Stockholms universitet.

  208. Etnologen Ida Hult kallar det
    för "kulturell bulimi".

  209. Vi hetsäter gärna flera upplevelser
    samtidigt genom sociala medier.

  210. "Hetsätningen" skapar ett sug
    efter ännu fler kittlande nyheter.

  211. Jag vill avsluta med att avslöja-

  212. -att de som är allra bäst på
    att bevara en hemlighet är fiskarna.

  213. I alla fall enligt Gro Dahles dikt
    "Vad är det med de här fiskarna?"-

  214. -ur "Hoppas, sa gåsen".

  215. "Det finns inga som är så bra på
    att bevara hemligheter som fiskarna."

  216. "De säger inte ett knyst till nån.
    Tysta står de i stim och tittar."

  217. "Tysta simmar de över tång och skal."

  218. "Tysta trycker de sig intill varann
    i klyftor, hålrum och sprickor."

  219. "Väntar bakom stenarna.
    Väntar under bryggan."

  220. "Har du en hemlighet kan du lugnt
    berätta den för fiskarna."

  221. "De bevarar den som en skatt"-

  222. -"som guld och silver
    och vita pärlor."

  223. "Om du ser att det blänker i djupet,
    om du ser att det lyser i havet"-

  224. -"så är det bara hemligheterna
    som ligger där och glittrar."

  225. Tack för mig.

  226. Textning: Lotta Almqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Tid för hemligheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Har vi behov av att vara mer hemliga i vårt högteknologiska, ständigt uppkopplade samhälle? Lillemor Torstensson, informatör på Svenska barnboksinstitutet ser en hemlighetstrend i 2014 års barn- och ungdomsböcker. Inspelat den 30 mars 2015 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnsboksinstitutet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Barn- och ungdomslitteratur, Hemligheter i litteraturen, Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Trender i barn- och ungdomsböcker 2014

År 2014 kom 1860 barn- och ungdomsböcker kom ut i Sverige. Sofia Gydemo, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet, går igenom statistiken för vilka böcker som har släppts samt några av de tydligaste trenderna under 2014. Inspelat den 30 mars 2014 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnsboksinstitutet

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Tid för hemligheter

Har vi behov av att vara mer hemliga i vårt högteknologiska, ständigt uppkopplade samhälle? Lillemor Torstensson, informatör på Svenska barnboksinstitutet ser en hemlighetstrend i 2014 års barn- och ungdomsböcker. Inspelat den 30 mars 2015 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Tweenies

Sofia Gydemo, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet, berättar om begreppet tweenies - barn som är in between, mellan 10 och 13 år. Begreppet har funnits länge men det är först nu som de börjar synas i litteraturen. Inspelat den 30 mars på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Bara vita barn i bilderböckerna?

Efter debatterna om rasistiska stereotyper i Tintin och Lilla hjärtat har Åsa Warnqvist, forskare vid Svenska barnboksinstitutet, undersökt om detta slagit igenom i utgivningen av bilderböcker i Sverige. Inspelat den 30 mars 2015 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Vad är det vi missar i översättningen?

Författaren och Alma-jurymedlemmen Mats Berggren går igenom vilka barn- och ungdomsböcker som getts ut under 2014 och som är översatta från andra språk. Vad får vi ta del av och vad får vi inte se? Inspelat den 30 mars på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Science fiction som publik kultur

Det är för enkelt att avfärda science fiction som underhållning, menar Michael Godhe, forskare inom kultur och media vid Linköpings universitet. Här diskuterar han genren utifrån grundantagandet att vårt tänkande påverkas av science fiction. Science fiction behandlar frågor som människan kan ställas inför i en högteknologisk civilisation och kan därför både utmana och förstärka en pågående politisk diskussion. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.