Titta

UR Samtiden - Barnboksprovning 2015

UR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Om UR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Föreläsningar från Bokprovning - trender och tendenser i barn- och ungdomsböcker 2014. Arrangerat den 30 mars 2015 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnboksprovning 2015 : Bara vita barn i bilderböckerna?Dela
  1. Nu fortsätter vi med bokprovningen.

  2. Nu kommer Åsa Warnqvist
    som är forskare-

  3. -på svenska barnboksinstitutet.

  4. Hon har gjort en djupdykning
    i 2014 års svenska bilderböcker.

  5. Hon ska prata under rubriken
    "Bara vita barn i bilderböckerna?"

  6. Välkommen, Åsa.

  7. "Bara vita barn i bilderböckerna?"
    heter den här presentationen.

  8. Svaret på den frågan
    är naturligtvis nej.

  9. Självklart finns både vuxna och barn
    av annan hudfärg i bilderböckerna.

  10. Här är några exempel
    ur 2014 års utgivning.

  11. Jag ska återkomma till dessa böcker.

  12. Bakom den här rubriken finns en rad
    andra frågor som vi ställde oss:

  13. Hur vanligt förekommande är personer
    med mörk hud i svenska bilderböcker?

  14. Hur framträdande är dessa personer
    i bilderböckerna?

  15. Är de bifigurer eller huvudpersoner?

  16. Har barn med annat etniskt ursprung
    nån att spegla sig i i litteraturen?

  17. Det är frågor vi ofta får
    till institutet.

  18. Det var dags
    att titta närmare på dem.

  19. Frågorna har väckts
    av de senaste årens debatter-

  20. -kring hur mörkhyade barn kan
    och bör skildras i barnlitteraturen.

  21. Den debatt som fick störst genomslag
    var den s.k. "lilla hjärtat-debatten.

  22. Wirséns bilderboksfigur kritiserades
    för att vara rasstereotyp.

  23. Inte långt därefter kom det
    som kallades för "Tintin-gate".

  24. Det blev reaktioner på planerna
    att gallra ut "Tintin i Kongo"-

  25. -på Kulturhusets
    ungdomsbibliotek TioTretton.

  26. Då SBI samlar på hela utgivningen
    av barn- och ungdomsböcker-

  27. -tyckte vi att det vore intressant
    en tid efter dessa debatter-

  28. -att se om debatten har skapat nån
    medvetenhet kring de här frågorna.

  29. Vi har tittat på bilderböckerna
    ur ett mångfaldsperspektiv.

  30. Vi ville se hur representationen av
    mörka ser ut i svenska bilderböcker.

  31. Alltså originalutgivningar i Sverige,
    inte översättningar.

  32. Jag och min kollega Karin Mossed
    har helt enkelt gått igenom-

  33. -och plockat ut de böcker där det
    förekommer mörkhyade personer.

  34. Sen har jag tittat närmare på
    vilken roll dessa personer har.

  35. Totalt gick Karin och jag
    igenom 298 bilderböcker.

  36. För att kunna närma mig
    den ganska stora högen som det blev-

  37. -eller de böckerna
    som vi plockade ur den högen-

  38. -så behövde jag en metod.
    Känner ni till Bechdeltestet?

  39. Några nickar och några gör det inte.

  40. Testet skapade av den amerikanska
    serieskaparen Alison Bechdel-

  41. -i serien "Dykes to Watch Out For"
    från 1985.

  42. Huvudpersonen är Mo och hon
    förklarar att hon bara ser filmer-

  43. -om de uppfyller tre kriterier.

  44. Den ska ha minst två namngivna
    kvinnliga rollfigurer.

  45. Rollfigurerna ska tala med varandra.

  46. Och de ska tala med varandra
    om nåt annat än män.

  47. Testet är en mätare
    av genuskorrekthet, kan man säga.

  48. 2011 publicerade Chavez Perez
    ett liknande test i Bang-

  49. -som han kallade
    Chavez Perez-testet.

  50. Där ska filmen fylla andra kriterier
    som har med etnicitet att göra.

  51. Minst en icke-vit person som spelas
    av en icke-vit skådespelare.

  52. Den ska prata
    med en annan icke-vit skådespelare-

  53. -och de ska inte prata om brott.

  54. När jag skulle närma mig böckerna
    i den här genomgången-

  55. -sneglade jag på de här
    och liknande tester.

  56. Sen konstruerade jag
    Warnqvist-testet-

  57. -som jag har anpassat särskilt
    för det här materialet.

  58. Det test som jag sneglade mest på
    var Mako Mori-testet.

  59. Det är en utveckling av Bechdel-
    testet som passade mig bättre.

  60. Mako Mori är en huvudperson
    i filmen "Pacific rim"-

  61. -och testet togs fram av fans då
    filmen inte klarade Bechdel-testet.

  62. Och de tyckte det var orättvist.

  63. En film klarar Mako Mori-testet om
    den har minst en kvinnlig rollfigur-

  64. -som har sin egen berättelse
    i filmen-

  65. -och som inte finns där för
    att stödja en mans berättelse.

  66. Något modifierat måste en bilderbok-

  67. -för att passera Warnqvist-testet
    avbilda minst en mörkhyad person.

  68. Personen ska vara ett aktivt subjekt
    och inte ett objekt-

  69. -som bara förekommer på bild
    utan relevans för handlingen.

  70. Personen ska inte bara finnas
    som bifigur-

  71. -i en ljushyad persons berättelse.

  72. Mörkhyade inkluderar alla som ser ut
    att ha en annan hudfärg-

  73. -än de med ljus hud i böckerna.

  74. Det är naturligtvis inte lätt
    att göra dessa gränsdragningar.

  75. Men vi har valt
    att hellre fria än fälla.

  76. Vi räknar med personer
    även om vi ibland är lite osäkra på-

  77. -om syftet faktiskt var
    att skildra en person med mörk hud.

  78. Det var 298 bilderböcker från början.

  79. Hur många av dem tror ni
    klarade Warnqvist-testet?

  80. Åtta? Fler gissningar?

  81. 20?

  82. Nån mer gissning. 50? 8, 20 och 50.

  83. Vi ska närma oss svaret
    genom uteslutningsmetoden.

  84. Men först hur vi har gjort urvalet
    och hur vi har tänkt.

  85. Vi har inte tittat på översättningar,
    utan bara svenska original.

  86. Däremot har vi tittat på både
    förstaupplagor och återutgivningar.

  87. Anledningen till
    att vi bara tittade på 298 böcker-

  88. -och inte alla 422 bilderböcker
    som kom 2014 är-

  89. -att vi har räknat bort leksaksböcker
    och böcker som förekommer mer-

  90. -än en gång i materialet,
    ofta böcker med parallelltexter.

  91. Till exempel grodboken från Ikea
    som kom i 16 exemplar-

  92. -som Sofia pratade om tidigare.

  93. Det är framför allt
    en kvantitativ genomgång.

  94. Vi har inte haft möjlighet
    att läsa alla böcker.

  95. Men man hinner registrera
    ganska mycket av texten-

  96. -när man bläddrar igenom dem,
    så vi kan inte ha missat mycket-

  97. -som hade kunnat vara intressanta
    för den här diskussionen.

  98. Till exempel böcker
    som handlar om ljushyade personer-

  99. -som kommer
    från ett icke-västerländskt land-

  100. -där namn eller sammanhang talar om
    att ursprunget inte är västerländskt.

  101. Utöver ett antal bilderböcker
    med kristna bibelberättelser-

  102. -där, lite märkligt nog,
    alla är ljusa i hyn-

  103. -så finns det inte
    några såna böcker i utgivningen.

  104. Om en person med icke-västerländskt
    ursprung finns med-

  105. -så visas det alltid på något sätt
    i bild med en skiftning i hudtonen.

  106. Deras hud har alltid en annan färg-

  107. -i förhållande till de som ska
    förstås som etniskt svenska.

  108. Värt att nämna är att vi har räknat
    svenska romer och samer-

  109. -med ljus hud som västerländska
    eftersom de är svenska minoriteter.

  110. Det kom tre böcker med svenska
    vardagsberättelser om romer 2004.

  111. "Badbomber & simhopp",
    "Dansbus & kaktrubbel"-

  112. -och "Camping och kurragömma"
    av Salto och Pettersson.

  113. De skulle vi inte ha räknat med,
    men gjorde det i alla fall-

  114. -eftersom det också finns
    mörkhyade personer i dem.

  115. Men det gör det inte
    i "Apmut - Jåhttesábme"-

  116. -som skildrar en samepojkes liv
    i fjällen innan han ska börja skolan.

  117. Den är skriven på lulesamiska
    av Apmot Ivar Kuoljok-

  118. -och illustrerad av Margareta Dahl
    Sandling och Torbjörn Sandling.

  119. Dags att komma in
    på själva genomgången.

  120. Vi hade alltså 298 böcker
    från början.

  121. Första kategorin som går bort är de
    som inte uppfyller första punkten:

  122. Det måste finnas
    minst en mörkhyad person i boken.

  123. Lägger vi betoningen på person
    kan vi genast ta bort många böcker-

  124. -där det inte förekommer människor-

  125. -utan djur, förmänskligade djur
    eller fantasifigurer.

  126. Bara där försvinner 74 böcker.

  127. Det finns några som förtjänar
    att nämnas även om de inte är med.

  128. Det rör sig om Tina Engströms och
    Millis Sarris böcker om Knöl och Bök.

  129. Och Stina Wirséns "Bygga!"

  130. I båda fallen
    skildras icke-mänskliga figurer-

  131. -men som ni ser har de ambitionen att
    skildra ett slags etniskt mångfald.

  132. I vissa böcker med människor
    har figurerna helt andra färger-

  133. -på huden
    än de vi möter i verkliga livet.

  134. Färgerna får då
    mer symboliska funktioner.

  135. Ett exempel
    är Elias S. Ericsons "Blompojken"-

  136. -som handlar om
    att bli accepterad som man är.

  137. Vi har även Axelssons och Perssons-

  138. -"Jag blir en bubbla som blir
    ett monster som blir ett barn".

  139. I dessa böcker har personerna
    massor av olika hudfärger:

  140. Lila, rosa, blått och grönt.

  141. Då kan man i allra högsta grad
    tala om mångfald.

  142. Men eftersom färgerna
    har mer symboliska betydelser-

  143. -säger de inte nånting om härkomst.
    Därför räknade vi inte med dem.

  144. De allra flesta böcker med människor
    skildrar barn och vuxna realistiskt.

  145. Men det är inte jättevanligt
    med mörkhyade personer i böckerna.

  146. Efter att ha tagit bort
    berättelser utan människor-

  147. -blir det 224 böcker kvar.

  148. Av dem är det 59 som har minst en
    mörkhyad person i persongalleriet.

  149. Det motsvarar 20 %
    av de 298 böckerna vi utgick ifrån.

  150. Dessa 59 klarar alltså
    Warnqvisttestets första punkt.

  151. Värt att nämna om de övriga
    224 böckerna med människor är-

  152. -att det kan förekomma ganska
    mycket folk i en och samma bok.

  153. Det finns exempel
    på stora folksamlingar-

  154. -där det inte finns en enda som inte
    kan uppfattas som etniskt svensk.

  155. Nu kan vi titta på
    hur de mörkhyade skildras.

  156. I nästa kriterium ska böckerna
    uppfylla följande krav:

  157. Den mörkhyade personen ska vara
    ett subjekt och inte ett objekt-

  158. -som bara förekommer på en bild
    utan relevans för handlingen.

  159. Då försvinner ytterligare 18 böcker.

  160. I dessa böcker kan det finnas upp
    till fyra fem mörkhyade personer.

  161. De har i stort sett inga repliker
    och fyller ingen annan funktion-

  162. -än motsvarande statister i en film.

  163. Att jag säger "i stort sett
    inga repliker" beror på-

  164. -att en person skriker "hjälp"
    i en bok.

  165. I övrig har inte de här personerna
    några repliker.

  166. De kan vara med i en folksamling med
    övervägande ljushyade människor.

  167. Eller gå förbi
    eller göra andra saker i bakgrunden.

  168. När barngrupper på förskolan skildras
    finns oftast minst en mörk person-

  169. -bland bifigurerna i bakgrunden.

  170. Men lika ofta är de barnen
    inte några aktiva subjekt.

  171. Nu har vi 41 böcker kvar.

  172. Bland dem finns åtskilliga exempel
    på berättelser-

  173. -där mörkhyade är bifigurer som
    interagerar med huvudpersonen.

  174. Ett exempel är Ingrid Flygares
    "Du är för liten, Pytte".

  175. Där är stallpojken mörkhyad.

  176. I Lepps och Stenbergs "Billy på
    sjukhus" är en sköterska mörkhyad.

  177. Här ser vi hur han hjälper Billy
    att ge honom en nattmacka.

  178. I den mån mörkhyade personer
    är med i böckerna-

  179. -och har ett yrke
    så är de oftast sjukvårdspersonal.

  180. Allra vanligast är läkare, men vi
    hittar även tandläkare och sköterska.

  181. Andra exempel på mörkhyade
    bipersoner med aktiv roll-

  182. -är Moa-Lina Croalls och Klara
    Perssons "Sovdags för Lydia".

  183. Den ena av mammorna är ljusare
    i huden och även Lydia själv...

  184. Sa jag ljusare?
    Jag menade mörkare, givetvis.

  185. Även Lydia själv är något mörkare
    än den ljusaste mamman.

  186. I Karin Cyréns "Strandstaden"
    är flera av invånarna-

  187. -i staden med miniatyrmänniskor,
    som uppstår på stranden, mörkhyade.

  188. I några böcker utspelas berättelsen
    i ett icke-västerländskt land.

  189. Till exempel "Lillan & Tiss letar
    chokladträd" av Anna-Sofia Winroth.

  190. Där åker Lillan och hennes katt Tiss-

  191. -till "Karibien, Afrika
    och andra riktigt varma ställen."

  192. De besöker kakaoplantager
    och lär sig hur kakao blir till-

  193. -vilket i sig är
    ett ovanligt ämne i en barnbok.

  194. "Hunden Kjelle åker till Indien"
    är den återutgivna boken-

  195. -med samma namn av Kajsa Gordon
    och Mia Maria Güettler.

  196. Han träffar på massor
    av djur och människor där.

  197. I "Lejonet som ville borsta tänderna"
    av CC Aberg och Staffan Alsparr-

  198. -är huvudpersonen ett lejon
    som fått ont i en tand.

  199. Han blir vän med flickan Maya-

  200. -som tar honom till tandläkaren
    och börjar borsta hans tänder.

  201. Det har också återutgivits tre böcker
    av Nortröms "Sailor och Pekka".

  202. De får sägas vara väldigt heterogena.

  203. Sailor och hans hund Pekka lever
    i ett slags kosmopolitisk värld-

  204. -där människor och djur
    av olika ursprung lever tillsammans.

  205. En av de mest framträdande
    personerna är fru Jackson.

  206. På den här bilden ser vi henne nere
    i högra hörnet.

  207. Här ser vi också bröderna Zurbaran.

  208. I "I huvudet på en gammal katt"
    med text och foto av Kerstin Kvint-

  209. -och illustrationer av Tord Nygren
    hittar vi barn av asiatiskt ursprung.

  210. Ibland är det svårt att avgöra
    etniskt ursprung i bilderna-

  211. -men det här är den enda boken där
    vi upplever att det förekommer barn-

  212. -av asiatiskt ursprung.
    Det är även den enda fotoboken.

  213. Tredje kriteriet: Personen ska inte
    bara finnas där som bifigur-

  214. -i en vit persons berättelse.

  215. Den mörkhyade personen
    behöver inte vara huvudperson-

  216. -men i samtliga fall
    utom ett är det så.

  217. Hur många berättelser det rör sig om
    drar jag på lite till.

  218. Istället tar jag några exempel.

  219. Det finns flera kollektivberättelser-

  220. -där alla har lika stor funktion
    och är därmed huvudpersoner.

  221. Exempel på böcker
    där minst en person är mörkhyad-

  222. -är Karin Salers och Siri Ahmed
    Backströms "Dom som är kvar".

  223. Dolores Costellos och Lisa Moronis
    "Det går visst"-

  224. -och bilderböckerna "Leka inne" och
    "Leka ute" av Salto och Andersson.

  225. Exempel på böcker där det finns en
    eller fler mörkhyade huvudpersoner-

  226. -är Stina Kjellgrens och Lotta
    Geffenblads "Hej och hå kläder på".

  227. Anna Munyua och Johan Erikssons
    "Melvin möter Vildis och Tildis".

  228. I Murray Brodins och Lannings
    "Arga Mira" är det tre huvudpersoner-

  229. -varav två är mörkhyade.

  230. Ytterligare exempel: Rosengrens och
    Palovaara "I stjärnan ser jag dig".

  231. Murray Brodins
    och Linds "Prinsessan Victoria"-

  232. -och "Vem vinkar Ines till?"
    av Pettersson och Szabo.

  233. I några av böckerna går det inte
    att avgöra var de utspelas.

  234. Men de allra flesta utspelas
    i Sverige eller nåt motsvarande land-

  235. -där majoriteten av människorna
    har ljus hy.

  236. Det finns ett fåtal böcker som
    utspelas i Afrika i denna kategori.

  237. Abbyan Alis "Kugi älskar regn"
    utspelas i Kenya.

  238. Och miljön i Sussos och Höglunds
    återutgivna "Rita i Kudang"-

  239. -som gavs först gavs ut 1996,
    är en by i Gambia.

  240. I boken kommer Rita, som har en
    ljus mamma och pappa från Gambia-

  241. -och hälsar på i sin födelseby
    och får träffa alla släktingar.

  242. Här ser vi till exempel en scen
    från marknaden.

  243. Här kommer en handelsman på besök.

  244. Det här är enda bilderboken
    av svenskfödda upphovspersoner-

  245. -som utspelas i ett icke-svenskt land
    bland dem som klarar mitt test.

  246. Det är en av mycket få berättelser
    av etablerade bilderboksskapare-

  247. -utgivna på större förlag som ger ut
    böcker där mörkhyade-

  248. -har en framträdande plats.

  249. Den gavs ut av Alfabeta 1996
    och nu igen av En Bok För Alla.

  250. Ett par andra etablerade skapare
    med mörkhyade i framträdande roller-

  251. -är Pija Lindenbaum
    och Per Gustavsson.

  252. Lindenbaums "Jag vaktar hunden".
    I hela sviten finns kompisen Manne-

  253. -som har en framträdande roll.

  254. I "Måntornet" kan man tolka det
    som att huvudpersonen är mörkhyad.

  255. De är utgivna av Bonnier Carlsen
    och Natur och Kultur.

  256. Men i övrigt är de förlag som står
    bakom de böcker jag har nämnt-

  257. -framför allt mindre och egna förlag
    som Vivlio, Olika och Vombat.

  258. Det är förlag som har
    ett inkluderande perspektiv-

  259. -som en del av sin affärsidé
    från början.

  260. Oavsett förlag så är etnicitet i sig
    sällan nåt som problematiseras.

  261. Handlingen kretsar
    kring nåt helt annat.

  262. Hur många var det då
    som passerade testet?

  263. 16 böcker totalt.

  264. I 15 av dem är en eller flera
    mörkhyade personer-

  265. -i huvudrollen.

  266. Totalt var det 298 böcker.

  267. I 244 av dem förekom människor.

  268. I 59 av dem
    finns mörkhyade personer.

  269. Aktiva subjekt var de här personerna
    i 41 av böckerna.

  270. Framträdande roller hade de
    i 16 böcker, huvudroller i 15.

  271. Det blir alltså 5 %
    som klarade Warnqvisttestet.

  272. Är det mycket eller lite?
    Det är upp till individen att avgöra.

  273. Men när jag och Karin gick igenom
    alla böckerna var vi förvånade-

  274. -över hur liten representationen
    totalt sett av mörkhyade var.

  275. Vi hade väntat oss
    att se fler mörkhyade personer.

  276. Nu har vi bara titta
    på de svenska originalen.

  277. Vi tittade lite hastigt
    på översättningarna.

  278. Den lilla genomgången
    pekar faktiskt på-

  279. -att representationen av mörkhyade
    personer verkar vara sämre där.

  280. Vi hade tänkte återkomma
    till den kategorin senare i år.

  281. Men även här finns exempel
    som jag tänkte visa.

  282. Här ser ni till exempel en läkare.

  283. Och här är några till.

  284. Och bland dem hittar vi faktiskt Ian-

  285. -som är inuit i Alain Grées
    "Stora ABC-boken".

  286. Och med detta glada barn
    vill jag avsluta. Tack för mig.

  287. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bara vita barn i bilderböckerna?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Efter debatterna om rasistiska stereotyper i Tintin och Lilla hjärtat har Åsa Warnqvist, forskare vid Svenska barnboksinstitutet, undersökt om detta slagit igenom i utgivningen av bilderböcker i Sverige. Hon blir förvånad över hur få mörkhyade personer i böckerna som faktiskt har en större roll. Inspelat den 30 mars 2015 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Barn- och ungdomslitteratur, Bilderböcker, Etnicitet, Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria, Sverige, Ungdomsböcker
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Trender i barn- och ungdomsböcker 2014

År 2014 kom 1860 barn- och ungdomsböcker kom ut i Sverige. Sofia Gydemo, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet, går igenom statistiken för vilka böcker som har släppts samt några av de tydligaste trenderna under 2014. Inspelat den 30 mars 2014 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnsboksinstitutet

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Tid för hemligheter

Har vi behov av att vara mer hemliga i vårt högteknologiska, ständigt uppkopplade samhälle? Lillemor Torstensson, informatör på Svenska barnboksinstitutet ser en hemlighetstrend i 2014 års barn- och ungdomsböcker. Inspelat den 30 mars 2015 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Tweenies

Sofia Gydemo, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet, berättar om begreppet tweenies - barn som är in between, mellan 10 och 13 år. Begreppet har funnits länge men det är först nu som de börjar synas i litteraturen. Inspelat den 30 mars på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Bara vita barn i bilderböckerna?

Efter debatterna om rasistiska stereotyper i Tintin och Lilla hjärtat har Åsa Warnqvist, forskare vid Svenska barnboksinstitutet, undersökt om detta slagit igenom i utgivningen av bilderböcker i Sverige. Inspelat den 30 mars 2015 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Vad är det vi missar i översättningen?

Författaren och Alma-jurymedlemmen Mats Berggren går igenom vilka barn- och ungdomsböcker som getts ut under 2014 och som är översatta från andra språk. Vad får vi ta del av och vad får vi inte se? Inspelat den 30 mars på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Science fiction som publik kultur

Det är för enkelt att avfärda science fiction som underhållning, menar Michael Godhe, forskare inom kultur och media vid Linköpings universitet. Här diskuterar han genren utifrån grundantagandet att vårt tänkande påverkas av science fiction. Science fiction behandlar frågor som människan kan ställas inför i en högteknologisk civilisation och kan därför både utmana och förstärka en pågående politisk diskussion. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.