Titta

UR Samtiden - Barnboksprovning 2015

UR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Om UR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Föreläsningar från Bokprovning - trender och tendenser i barn- och ungdomsböcker 2014. Arrangerat den 30 mars 2015 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnboksprovning 2015 : Vad är det vi missar i översättningen?Dela
  1. Varje år
    bjuder vi in en extern föreläsare.

  2. Vi ber han eller hon att titta på
    nåt särskilt i utgivningen.

  3. Den här gången bjöd vi in
    Mats Berggren, författare.

  4. Han har också suttit med-

  5. -i Litteraturpriset
    till Astrid Lindgrens minne.

  6. I juryn, i tolv år.

  7. Vi ville att han med sina ögon, som
    har tittat så mycket på litteratur-

  8. -som inte alltid översätts
    till den svenska marknaden...

  9. Att han skulle se
    på det som gavs ut 2014-

  10. -av det som översätts,
    med de glasögonen på sig.

  11. Och kanske fundera
    över om det är nåt vi missar.

  12. Jag ska också säga att Mats...

  13. De åsikter han uttrycker om böckerna,
    det är hans egna-

  14. -och inte
    Svenska barnboksinstitutets.

  15. -Välkommen, Mats.
    -Tack.

  16. Då ska vi se...

  17. Jag tänkte börja med
    att läsa ur en krönika-

  18. -som publicerades i Expressen
    15 september 2014.

  19. Linda Skugge skriver så här:

  20. "Jag, som frossar i böcker av John
    Green, David Levithan och gänget"-

  21. -"undrar varför Sveriges
    "young adult"-utgivning"-

  22. -"är ljusår
    efter de utländska förlagorna."

  23. "Min egen "young adult"
    skulle aldrig läsa svensk sådan"-

  24. -"då allt från England och USA, på
    engelska, finns ett knapptryck bort."

  25. "Varför skulle hon läsa
    mycket sämre svenska versioner?"

  26. "Finns inte manusen, eller saknar
    svenska förlag de rätta glasögonen?"

  27. Om man bortser
    från de uppenbara invändningarna...

  28. Hon jämför det som skrivs i Sverige
    med allt i hela världen. Det bästa.

  29. Vi säger inte "varför ska vi läsa
    Sandberg när vi kan läsa Oates?"-

  30. -för att nämna en Nobelpriskandidat
    som skriver lysande ungdomsböcker.

  31. Eller det absurda
    i att kalla svenska böcker-

  32. -för
    "versioner av utländska förlagor".

  33. Jag vill ändå ha med den här aspekten
    i diskussionen-

  34. -om vad som översätts och inte.

  35. Finns det en massa fantastiskt
    som inte når oss?

  36. Och... Det blir lite ovanligt
    för en bokprovning-

  37. -att det delvis handlar om vad som
    inte är en trend under förra året.

  38. Och lite hur den svenska litteraturen
    står sig jämfört med den utländska.

  39. Vi börjar med statistiken.
    Fram till 2008-

  40. -ökade antalet utgivningar
    av barn- och ungdomsböcker varje år.

  41. Sen kom finanskrisen
    och utgivningen sjönk.

  42. Sen var det så,
    att när man gav ut mer igen-

  43. -ökade den svenska utgivningen, men
    översättningarna fortsatte sjunka.

  44. Från 2010 är det första gången
    på länge som det finns fler svenska-

  45. -än översatta barn- och
    ungdomsböcker. Så är det fortfarande.

  46. Utgivningen har återhämtat sig.

  47. Nivån ligger över vad den gjorde före
    finanskrisen. Översättningarna ökar.

  48. Då ska man komma ihåg att bland dessa
    är det mycket översättningar-

  49. -från svenska som är utgivet här.
    De ökar med 127 %.

  50. Det är lite vid sidan av egentligen.

  51. Sen är det mycket faktaböcker.
    Engelska faktaböcker.

  52. Också ett gäng isländska,
    vilket är lite lustigt.

  53. Det är väl så
    att det för förlagen är billigare.

  54. I stället
    för att ha svenska faktagranskare-

  55. -är det bara att översätta
    en utländsk. Det är lättare.

  56. Jag har ringt runt till många förlag
    inför det här föredraget.

  57. Och... För att höra hur de resonerar.

  58. Man säger att man satsar hellre
    på svenska författare, de är ju här.

  59. Man kan använda dem
    i marknadsföringen.

  60. De är själva ute på besök i skolorna.
    Det säljer böcker.

  61. Kritikernas fokus ligger där.

  62. Man känner också ett ansvar
    för att odla ett författarskap.

  63. Man anar en tendens att man med
    svenska författare kan kosta på sig-

  64. -att vara mer litterär.

  65. När det gäller utländska författare
    tänker man mer kommersiellt.

  66. Då får vi genreböckerna,
    långserierna-

  67. -deckarna, fantasyn,
    dystopierna, vampyrerna.

  68. Och också en del storfilmer.

  69. Och man anar också en tendens att-

  70. -det amerikanska förstärks
    på det engelskas bekostnad.

  71. Det amerikanska
    anses mer kommersiellt.

  72. Jag bad Henrik Wallheim på Barn-
    boksinstitutet att ta fram siffror.

  73. Det finns ett klassifikationssystem
    som heter Dewey. Där ser man-

  74. -dels vad som är engelskspråkig
    litteratur från Nord- och Sydamerika-

  75. -dels från Storbritannien, Irland,
    Indien, Sydafrika, Australien.

  76. Alltså det före detta samväldet.

  77. Det här... Statistiken
    kan man bara följa från 2011.

  78. Då låg det amerikanska och engelska
    väldigt lika.

  79. Sen dess är det dubbelt så mycket
    amerikanskt som engelskt.

  80. Det skulle styrka tesen om att det
    amerikanska anses mer kommersiellt.

  81. Men det är också så
    att amerikansk ungdomslitteratur-

  82. -dominerar i hela världen just nu.

  83. Det är också därför att den håller
    en hög kvalitet och säljer.

  84. I USA går försäljningen
    av vuxenlitteratur ner-

  85. -medan försäljningen av "young adult"
    går upp. På bestsellerlistan-

  86. -är de flesta "young adult"-böcker.

  87. Jag läste...
    Och de läses mycket av vuxna.

  88. Jag hittade en artikel
    i The Guardian 2012.

  89. 55 % av "young adult"-litteraturen
    lästes av vuxna.

  90. Då ska man komma ihåg
    att man är vuxen när man är 18 år.

  91. Det är en delförklaring
    till ökningen.

  92. Förlagen
    ser ingen idé med att översätta-

  93. -en finsk eller fransk ungdomsroman-

  94. -om det finns en svensk som skriver
    på ett liknande sätt och lika bra.

  95. Inte heller en vanlig amerikansk.
    Man talar om att hitta pärlor-

  96. -eller förälskelser.
    Att det håller mycket hög kvalitet.

  97. Dit hör de författare
    som Linda Skugge räknar upp.

  98. Eller att det ska sticka ut, vara
    originellt. Det ska inte finnas här.

  99. Ingen svensk författare gör det.

  100. Några exempel: Ransom Riggs "Miss
    Peregrins hem för besynnerliga barn".

  101. Andra delen, "Spökstaden",
    kom förra året.

  102. Där använder Riggs autentiska vykort-

  103. -som samlare har letat upp
    på loppmarknader.

  104. De finns också tryckta i boken.

  105. Han har fantiserat fram en originell
    historia med de här besynnerliga...

  106. Nån är osynlig, nån har tunga skor
    för att inte lätta från marken.

  107. Nån har en bisvärm som bor
    inne i kroppen, som flyger in och ut.

  108. Det är en underbar historia med tids-
    resor och kampen mellan ont och gott.

  109. De här besynnerligheterna
    är vapen i den här kampen.

  110. Ingen svensk författare
    har gjort nåt liknande.

  111. Kathryn Littlewoods tredje del
    om familjen Bliss mystiska bageri-

  112. -kom förra året.

  113. Där bakar man med hjälp av vind,
    eller tårar från en trollkarls öga.

  114. Eller blixten.

  115. Man bakar bakverk med
    magiska egenskaper som sen används...

  116. Det blir komiska förvecklingar.
    Det finns inget liknande.

  117. I "Flora och Ulysses
    illuminerade äventyr"-

  118. -sugs en ekorre in i en dammsugare.

  119. Innan tänkte han bara på mat,
    men nu får han ett rikare själsliv.

  120. Han pratar inte, men så fort han ser
    ett tangentbord skriver han poesi.

  121. Den fick Newberymedaljen, ett stort
    pris i USA för årets bästa barnbok.

  122. Originaliteten kan också gälla form.

  123. Liz Pichons "Tom Gates fantastiska
    värld" är lättläst och har humor.

  124. Den är genomillustrerad.
    Det finns teckningar även på raderna.

  125. Innehållet är inte så märkvärdigt,
    men formen... Den är så illustrerad.

  126. Det finns ingen motsvarighet
    på svenska.

  127. Sen finns förstås en kommersiell
    bedömning. "Går det här att sälja?"

  128. Det finns fantastiska
    iranska bilderböcker.

  129. Men förlagen vet att de bara skulle
    sälja till biblioteken och tre till.

  130. "Gör om föräldrarna", säger nån.

  131. Det finns en politisk aspekt.

  132. Förr, för tjugo år sen, kunde man
    klara sig på biblioteksförsäljning.

  133. Nedskärningarna har gjort
    att biblioteken köper mindre.

  134. Det finns också
    en kulturpolitisk aspekt på det här.

  135. Ett annat exempel:
    Bardur Oskarsson från Färöarna.

  136. Kabusa har länge gillat honom.

  137. Nu nominerades han
    till Nordiska rådets pris.

  138. Nu vågar man ge ut honom. Med den
    platta kaninen, som var nominerad.

  139. Sen är det så... En aspekt är
    att förlagen själva vill kunna läsa.

  140. Där finns det olika kompetens
    på olika förlag.

  141. Om man har redaktörer
    som läser tyska och franska.

  142. Det är tydligt när det gäller finska.

  143. Förra året kom det åtta böcker
    översatta från finska.

  144. Det är nåt... Vi har ju
    hundratusentals finska invandrare.

  145. Det säger nåt
    om vilken samhällsklass de tillhörde.

  146. Det invandras inte så mycket längre.

  147. Men "Salla Simukka", Snövitserien...
    Den första boken kom 2014.

  148. En thrillertrilogi.
    "Röd som blod" hette den första.

  149. Den har sålts till 43 länder.
    Det fanns en provöversättning.

  150. Huotarinens "Ljus ljus ljus" handlar
    om två flickors kärleksförhållande-

  151. -i skuggan av ena mammans självmord,
    och utspelas under Tjernobylsommaren.

  152. Det var ett förlag i Finland...
    Gilla har gett ut den.

  153. De brukar gilla samma böcker.
    De brukar ge ut samma böcker.

  154. Sen fick den Finlandia Junior-priset.

  155. Sen hade Gilla en lektör
    som så småningom också översatte.

  156. När Ada på Gilla läste boken
    var hon ändå förvånad-

  157. -över hur experimentell den var.

  158. Det är verkligen ett hinder att inte
    kunna läsa själv. Det ger problem.

  159. Inte ens av det engelska
    nås vi av allt.

  160. Australien ligger väl framme när det
    gäller barn- och ungdomslitteratur.

  161. De har två Alma-pristagare,
    Shaun Tan och Sonya Hartnett.

  162. Det är ingen tillfällighet.
    När man pratar med dem-

  163. -förstår man
    att de känner sig lite vid sidan av.

  164. De räknas inte riktigt
    till den anglosaxiska litteraturen.

  165. Och...
    Vi nås av ganska lite därifrån.

  166. Bara två av Hartnetts böcker
    var översatta.

  167. Det fanns en svensk utgåva av Shaun
    Tans "Ankomsten", som är ordlös.

  168. De som ligger längst fram... De som-

  169. -är piggast på att ge ut australiska
    böcker är Bonnier Carlsen.

  170. De har gett ut John Marsdens
    oändliga serie om kriget-

  171. -som börjar med
    "Imorgon när kriget kom".

  172. Abdel-Fattah är en palestinsk muslim
    bosatt i Australien.

  173. De har gett ut två av hennes böcker.
    Hon har skrivit nio.

  174. Sen kom X Publishing med Melina
    Marchettas stora genombrottsbok.

  175. Den lysande ungdomsromanen
    "Jellicoe Road".

  176. Gilla fortsätter att ge ut dem,
    men det finns mer att hämta.

  177. USA, då: Walter Dean Myers
    har stått på Almas nomineringslista.

  178. Han dog 2014. En svart författare
    från Harlem med över 100 romaner.

  179. Ofta om kriminella killar.
    Det är väldigt...

  180. Målgruppen för hans böcker
    är speciell och behjärtansvärd.

  181. "Shooter"
    handlar om en skolskjutning.

  182. Han har också skrivit romaner
    om Vietnam och Irakkriget.

  183. Ämnen som är annorlunda.
    Ingenting är översatt till svenska.

  184. Om vi går till Norden.
    Det danska och norska...

  185. Danskan är det näst största språket
    förutom engelskan.

  186. Man ska ha klart för sig att
    det är ett 30-tal lättlästa böcker-

  187. -utgivna av Nypon och Hegas.

  188. Det är hela skillnaden mellan norska
    och danska... Mellan siffrorna.

  189. Nu har vi fått en generation
    av nya svenska bilderboksskapare.

  190. Länge har danskar och norrmän form-
    och innehållsmässigt legat före.

  191. De har varit mer nyskapande
    den senaste tiden.

  192. Och åldersöverskridande. När Oscar K
    och Karrebäk gör boken "Lägret"-

  193. -som skildrar barndomen
    som ett koncentrationsläger-

  194. -är det för att uttrycka sig milt
    ingen renodlad småbarnsbok.

  195. Av den norska och danska utgivningen
    är det en rännil som har nått oss.

  196. Det är Daidalos i Göteborg-

  197. -ett förlag som normalt ger ut böcker
    om filosofi och samhällsvetenskap-

  198. -som 2008 gav ut "Snäll"
    av Gro Dahle och Svein Nyhus.

  199. Den handlar om en flicka som är så
    snäll att hon försvinner in i väggen.

  200. Sen gör hon uppror.

  201. Försöket slog uppenbarligen väl ut.
    De har fortsatt att ge ut en del.

  202. Några varje år.

  203. I år kom dels "Hoppas, sa Gåsen"-

  204. -där Gro Dahle samarbetar
    med dottern Kaia Linnea Dahle Nyhus-

  205. -vilket hon också gör
    i boken "Kriget".

  206. Där skildras skilsmässan ur barnets
    synvinkel som ett föräldrakrig-

  207. -där hon måste medla.

  208. Hit hör också Torseters "Hålet", där
    det går ett hål rakt igenom boken-

  209. -som ändrar betydelse
    på ett helt oförutsägbart sätt.

  210. Det är en speciell bok
    som kom på svenska 2013.

  211. Dit räknas också danskarna.

  212. Oscar K samarbetar med Dorte Karrebäk
    och Lilian Brögger.

  213. Daidalos har gett ut en del böcker
    av dem. Inte alls allt.

  214. Inte alls allt det bästa.
    Min favorit är "Börnenes Bedemand"-

  215. -om begravningsentreprenören
    som tar hand om de döda barnen.

  216. Han sjunger barbershopsånger för dem.
    En otroligt fin och respektfull bok-

  217. -som balanseras
    med en kärlekshistoria.

  218. Om ni går in på Oscar K:s hemsida,
    så läser han högt den här boken-

  219. -och sjunger sångerna.
    Det är fullkomligt fantastiskt.

  220. Man får också räkna med Fam Ekman,
    som gör personliga bilderböcker.

  221. Född i Sverige,
    men har bott i Norge sedan 50-talet.

  222. Där översattes åtta böcker
    till början av 2000-talet.

  223. Sen tog det slut.
    Sen har Urax från och med 2012-

  224. -börjat ge ut henne igen,
    en varje år.

  225. 2014 kom "Spelar ni schack, sa Lucy",
    om en tjej som är jättebra på schack.

  226. Kanske inspirerad av Magnus Carlsen,
    den unge norske världsmästaren.

  227. Man ska ha klart för sig att allt det
    här inte skulle fungera på svenska.

  228. Hos danskarna finns attityden att
    räcka det politiskt korrekta fingret.

  229. Serien "De tre" är utgiven
    av de danska lärarnas förlag.

  230. Den är gränslös.
    En rå skolgårdshumor.

  231. Det är lärarhandledningar och sånt.

  232. Rå skolgårdshumor. Kiss, bajs,
    överdrifter, överdrivet våld.

  233. Man talar om negerbarn.
    Man adopterar barn på barnhemmet.

  234. Det är gratis, men
    man får autister för halva priset.

  235. Det finns Henning-historier.
    Hans bästa vän William är "neger".

  236. Han är tecknad på ett sätt som vore
    omöjligt här efter Lilla Hjärtat.

  237. Allt når oss inte. Ibland är det bra.
    Det säger nåt om kulturskillnaderna.

  238. Det här fenomenet
    att de stora förlagen-

  239. -blir smalare och mer kommersiella,
    samtidigt som små förlag tar över-

  240. -är en internationell trend
    som inte bara gäller barnlitteratur.

  241. Under WALTIC-konferensen-

  242. -den stora författarkonferensen 2008,
    samtalade jag med Philip Pullman.

  243. Han sa att i England är det tre av
    femtio böcker som blir bästsäljare.

  244. De frågar sig:
    "Varför gav vi ut de andra 47?"

  245. Som om man kunde förutsäga vilka som
    blir bestsellers. Det kan man inte.

  246. Det här tänkesättet öppnar för mindre
    förlag. Det skapas marknadsnischer.

  247. Han räknade upp ett antal förlag
    som ger ut det de stora inte ger ut.

  248. Det gäller vuxenböcker i Sverige.
    Elisabeth Grate har gett ut Modiano.

  249. Sekwa gav ut "Igelkottens elegans".
    Tranan tog hit Roberto Bolaño.

  250. Det är inte ett fenomen
    som bara gäller barnlitteratur.

  251. Apropå det norska: Det finns en
    strömning inom ungdomslitteraturen-

  252. -som håller hög kvalitet.
    De är realistiska och psykologiska.

  253. Författare som Björn Sortland
    och Harald Rosenlöw Eeg.

  254. De når oss ibland.

  255. De stora förlagen
    verkar tycka att det är för smalt.

  256. Björn Sortland har kommit
    med fyra böcker, som ges ut av Gilla.

  257. Rosenlöw Eeg med fem, senast 2012.
    Ges ut av Kabusa.

  258. De följer de här författarna.

  259. Ragnar Hovland gav ut två barnböcker
    på svenska på 80- och 90-talet.

  260. I övrigt... Hans ungdomsböcker
    är inte översatta över huvud taget.

  261. Om vi övergår
    till de stora europeiska språken-

  262. -kan man se en ökning av
    kvalitetsbilderböcker från Frankrike.

  263. Mycket Rabén,
    men många förlag är med på det här.

  264. Det sammanfaller med
    att Kitty Crowther-

  265. -som skriver på franska,
    fick Almapriset.

  266. Jag vet inte om det beror på-

  267. -att de svenska förlagen fick upp
    ögonen för franska bilderböcker-

  268. -eller om det händer mycket
    i Frankrike.

  269. Det här är väldigt mycket. Det är...

  270. ...konstnärer som gör egna versioner
    av klassiska sagor. Lacombe, Gastaut.

  271. Över olika konstnärliga uttryck,
    Tullet, Choux-

  272. -till Kris Di Giacomo,
    som har en stil som är...

  273. ...inspirerad av tidningskarikatyren-

  274. -och Quentin Blake,
    den store engelske barnbokstecknaren.

  275. När det gäller det tyska,
    händer det inte lika mycket.

  276. Det ligger på mellan 20-40 över-
    sättningar. I år är det som vanligt.

  277. Det förlag som har antennerna ute
    är Opal-

  278. -som har gett oss Ursula Poznanski,
    som i år kom med dystopin "Sveket".

  279. När det gäller det spanska,
    så kom det i år fem böcker.

  280. Det brukar ligga mellan 0-8. Det
    är hela den spanskspråkiga världen.

  281. Jag har varit på bokmässor i Buenos
    Aires och Madrid och Guadalajara-

  282. -och sagt att de måste nominera
    till Almapriset.

  283. Vi ser inte deras böcker annars.

  284. De tycker det är sensationellt.
    Alltså...

  285. De blir helt enkelt våldsamt upprörda
    över att så lite når Sverige.

  286. Isol var inte heller översatt
    när hon fick priset.

  287. En aspekt till: Det finns en syn
    på barn som inte alltid funkar.

  288. Jag lektörsläste för länge sen
    en rolig spansk barnboksserie.

  289. Det var bara det
    att killen fick en örfil då och då.

  290. Det var ingenting. Det var naturligt.

  291. Det finns en roman av Skármeta
    från Chile som heter "No pasó nada".

  292. Skármeta
    var han som skrev "Il Postino".

  293. "No pasó nada" handlar om
    en 14-årig pojke i exil i Tyskland.

  294. En nyanserad bild av hans liv. Den
    är översatt till massor med språk.

  295. Men han får också en örfil av sin
    pappa. Det är nåt helt naturligt.

  296. I Sverige är det omöjligt.

  297. Om en förälder i en svensk barnbok
    slår ett barn, är det ett övergrepp.

  298. Det är nåt väldigt centralt
    i handlingen.

  299. Det här med syn på barn, det gäller
    inte bara spanskspråkiga världen.

  300. Kinesiska barnböcker
    är ofta didaktiska och pedagogiska.

  301. Det är inte vi intresserade av.
    Vi tycker inte att en bra barnbok-

  302. -ska lära ungarna en läxa.

  303. När det gäller det portugisiska
    kommer det i år nio böcker. Rekord.

  304. Det är Hjulet,
    som ger ut brasilianska bilderböcker-

  305. -och en serie som handlar
    om brasilianska fotbollsspelare-

  306. -när de var barn. Tecknade serier.

  307. Plus en underbar bok från Portugal,
    "Atjimpa" av Catarina Sobral.

  308. "Atjimpa - det mystiska ordet".
    Den är jätterolig.

  309. Man upptäcker ett gammalt ord,
    men vet inte vad det betyder.

  310. Man tror det är ett substantiv, sen
    ett verb. Man använder det som det.

  311. Det är en väldigt speciell,
    jätterolig bok.

  312. IBBY, den internationella
    barnboksorganisationen...

  313. Deras svenska sektion
    delar ut Peter Pan-priset-

  314. -till en översättning från en kultur
    eller ett språk-

  315. -som är mindre vanligt.

  316. 2014 säger de att de inte hittar-

  317. -en enda kapitelbok
    som utspelar sig utanför västvärlden.

  318. De som brukar stå för det är Hjulet
    och Trasten, Tranans barnboksförlag.

  319. Trasten är vilande, det kan spela in.

  320. Det är inte böcker som alltid
    håller hög kvalitet eller säljer bra-

  321. -men vår bild av världen
    blir begränsad.

  322. Det är små förlag
    som står för olika språkområden.

  323. Det är Isaberg som översätter
    från slovenska. Felis från ungerska.

  324. Det är Mirando, Vombat, Hjulet,
    Hippo, Urax och Atrium.

  325. Sen förtjänar det att påpekas
    att förra året så översattes en-

  326. -från japanska.

  327. 2008 översattes 128.
    Mangavågen är över, måste man säga.

  328. Vi ska titta närmare
    på vad som inte översätts.

  329. Jag avgick från Almajuryn i somras.
    I morgon är det tillkännagivande.

  330. Om jag tar upp nån som står på listan
    tror ni att det är pristagaren.

  331. Därför tänkte jag utgå
    från HC Andersen-priset, IBBYS pris.

  332. Det delas ut vartannat år. En till...

  333. Ett pris till en författare,
    och ett till en illustratör.

  334. Vi hade en debatt på deras kongress
    i Köpenhamn 2008.

  335. En debatt mellan juryerna.
    De har en internationell jury.

  336. Det var en egyptier, en argentinare
    och en japan. De gick på oss hårt.

  337. "Ni är bara svenskar,
    hur ska ni få nån överblick?"

  338. Det visade sig också...
    Almajuryn har resurser.

  339. Vi beställer översättningar,
    som inte ni får reda på.

  340. Vi beställer utlåtanden.
    De har inte alls de resurserna.

  341. Faktum är att om man ser
    från det att Almapriset infördes-

  342. -och tittar på vilka de
    och vi har gett, så har vi...

  343. Man lägger åt sidan de läsfrämjande
    projekten. De har nåt heter Asahi.

  344. Då har vi gett till tre.
    Arai, Isol och Lygia Bojunga.

  345. De har också tre. Det här
    att de har en internationell jury-

  346. -har inte betytt så mycket,
    av vad man kan se.

  347. 2014 gick priset till en fantasy-
    författare som heter Nahoko Uehashi-

  348. -som skriver fantasy,
    förankrad i japansk kultur.

  349. De två första i serien "Besttjusaren"
    är översatta till svenska.

  350. Inte alla, de slutar 2011. Typiskt
    nog kom de på Ordbilder Media-

  351. -ett handelsbolag som importerar
    filmer och böcker från Japan.

  352. 2012 gick priset till Maria Teresa
    Andruetto. Inte översatt.

  353. 2010 David Almond från England.
    Finns på svenska, men inte allt.

  354. Berghs förlag följer honom
    och ger ut när det passar.

  355. 2008 Jürg Schubiger från Schweiz.
    Skriver på tyska. Inte översatt.

  356. 2006 Margaret Mahy, Nya Zeeland.
    Skriver på engelska, mycket översatt.

  357. 2004 Martin Waddell från Nordirland.
    Skriver på engelska, 14 översatta.

  358. Serien om Lilla Björn, och fotbolls-
    böcker illustrerade av Emma Adbåge.

  359. 2002 Aidan Chambers.
    Skriver på engelska, allt översatt.

  360. Alltså,
    med undantag av de två japanska:

  361. Det som kommer på engelska
    är översatt, det andra inte.

  362. Priset har nästan hela tiden
    gått till engelskspråkiga.

  363. När det gäller illustratörer:
    Roger Mello från Brasilien fick 2014.

  364. Nu kom en bok på Hjulet, den heter
    "Fjäderns resa". Mycket fin bok.

  365. 2012 gick priset till Peter Sis från
    Tjeckoslovakien. Bor på Manhattan.

  366. Fem böcker är översatta
    mellan -88 och -92.

  367. Inte mycket personliga "The Wall:
    Growing Up Behind the Iron Curtain"-

  368. -som har fått massor av priser.
    Inte heller "Tree of Life" om Darwin.

  369. 2010 Jutta Bauer från Tyskland.
    Åtta böcker på svenska.

  370. Främst när hon har illustrerat
    Christine Nöstlinger.

  371. Det finns ett seriealbum,
    "Venus och jag".

  372. 2002 kom "Morfars ängel".
    Hennes egen, då.

  373. Ingenting sedan dess. Inte
    "Schreimutter", som fick pris 2001.

  374. Hon har gjort flera egna sedan dess.

  375. 2008 Roberto Innocenti, Italien-

  376. -som har en hyperrealistisk,
    närmast fotografisk stil.

  377. Ofta kända sagor. Det finns
    fyra böcker på svenska, senast 2002.

  378. 2006 gick priset till Wolf Erlbruch
    från Tyskland.

  379. Det fanns sex böcker
    som översattes fram till 2001.

  380. Sen dröjde det till 2012,
    då "Anden, döden och tulpanen"-

  381. -översätts av Lindskog förlag.

  382. Flera av hans bästa böcker
    är inte översatta.

  383. Till exempel "Frau Meier, die Amsel"
    om en orolig kvinna-

  384. -som tar hand om en trastunge och lär
    den att flyga genom att själv flyga.

  385. Eller "Die Menschenfresserin",
    om en kvinna som vill äta ett barn.

  386. Till slut äter hon sitt eget.
    Sen ångrar hon sig.

  387. Han har gjort groteska teckningar-

  388. -som både förstärker
    och dämpar den här hemska handlingen.

  389. Max Velthuijs 2004 från Holland.
    Grodan-serien ges ut av Berghs.

  390. Och så 2002 Quentin Blake,
    som är väldigt mycket översatt.

  391. Slutsatsen för mig är att
    det under 2000-talet är uppenbart...

  392. Många av dem har översatts
    fram till början av 2000-talet.

  393. Bilderboksutgivningen,
    den översatta, har smalnat.

  394. Vi har missat mycket.
    Varken Arai eller Isol var översatta.

  395. Det finns andra
    som jag skulle kunna nämna. Men...

  396. När det gäller ungdomsböcker och
    barnromaner är det inte riktigt så.

  397. Det finns enstaka verk, nu ska ni som
    jobbar på förlag kryssa för i listan-

  398. -som är betydande,
    men inte översatta.

  399. Men det är inget stort författarskap
    som går oss förbi.

  400. Några exempel: Louis Jensen,
    Danmarks stora barnboksförfattare...

  401. Till IBBY nomineras en massa folk,
    sen gör de en lista på sex stycken.

  402. Sen är det en vinnare. Louis Jensen
    var med på korta listan 2010.

  403. Det finns en enda bok på svenska,
    "Karl Kluges dubbla skattjakt" 2000.

  404. Jag vill se "Nögen" på svenska.

  405. Det är en lysande ungdomsroman,
    som jag inte vill avslöja nåt om.

  406. Bart Moeyaert från Belgien
    skriver åldersöverskridande romaner.

  407. Han var på korta listan 2012.

  408. Det finns två böcker på svenska.
    "Afrika bakom staketet"-

  409. -och "Kärleken man inte förstår",
    som gavs ut 2001.

  410. Det finns en bok som heter
    "Bare Hands", som borde översättas.

  411. Peter van Gestel från Holland.
    IBBY-nominerad 2010, inte översatt.

  412. Boken "Winterijs" handlar om
    vänskapen mellan två 12-åriga pojkar-

  413. -den ena är jude, i Amsterdam 1947.

  414. Alltså i spåret av andra världskriget
    och judeförföljelserna.

  415. Den fick deras stora barnbokspris
    Gyllene griffeln.

  416. Jutta Richter från Tyskland.
    Inte alls översatt.

  417. Boken "Hechtsommer", gäddsommar,
    är en lysande skildring av en sommar-

  418. -där barnen leker
    och är besatta av att fånga en gädda-

  419. -samtidigt som insikten
    om att mamman är döende i cancer-

  420. -sipprar in i barnens värld.

  421. Roberto Piumini, Italiens stora
    barnboksförfattare. Inte översatt.

  422. Boken "Lo stralisco"
    handlar om en adelsmans son-

  423. -som inte kan gå ut eftersom han är
    sjuk. Pappan anställer en konstnär.

  424. Han målar fantastiska bilder
    på väggarna. De går in i världarna.

  425. Mycket poetisk och vacker bok.

  426. Fina Casalderrey från Galicien.

  427. En bok som heter "A Pomba e o
    Degolado", duvan och den halshuggne.

  428. En flicka med skilda föräldrar
    som har en döende morfar.

  429. De möts i intresset för fåglar.

  430. Till slut nån från Australien:
    Ursula Dubosarsky. Inte översatt.

  431. I "The Red Shoe" är det sommaren
    1954. Pappan tar livet av sig.

  432. Det skildras ur tre systrars
    synvinklar. De har sina egna dramer.

  433. Samma sak ser helt olika ut,
    beroende på vem som beskriver det.

  434. Det är det jag kommer på. Det är inte
    jättemycket, förutom pristagarna.

  435. Då läser jag engelska, tyska
    och spanska.

  436. Med reservation för
    att allt av det bästa inte nomineras-

  437. -är det inte jättemycket
    som inte når oss.

  438. Om jag går tillbaka
    till Linda Skugge.

  439. Jag har följt utgivningen sedan 1987
    och har läst över tusen böcker.

  440. Vad har hon läst, för att kunna komma
    med svepande generaliseringar?

  441. Jag tycker att svensk
    ungdomslitteratur under 2000-talet-

  442. -har varit inne i en
    blomstringsperiod och står sig bra.

  443. De som hon räknar upp översätts ju.

  444. Dessutom: Om svenska ungdomar
    läser på engelska-

  445. -och det gäller även oss vuxna,
    är det nyanser som går förlorade.

  446. Det är inte jättebra att läsa dem
    på engelska om de är översätta.

  447. Det är inte hundratals fantastiska,
    underbara böcker som inte översätts.

  448. Däremot är en hel del svenska
    annorlunda. Det är också nåt med...

  449. Det finns en poäng i
    att det är ett svenskt sammanhang.

  450. Nån påpekade att om man skulle ha
    en fransk skolskildring för barn...

  451. Skolmiljöerna är så totalt olika.

  452. Det är ganska svårt att
    nå fram till svenska barn med det.

  453. Vi har haft en våg
    av unga kvinnliga författare-

  454. -som har debuterat på senare år.

  455. Åsa Anderberg Strollos "Bryta om" om
    att leva med en psykiskt sjuk mamma.

  456. Ulrika Lidbos "Decembergatans
    hungriga andar" om bulimi.

  457. Christin Ljungqvists suggestiva
    spökhistorier. Jag avskyr såna-

  458. -men de liknar ingenting annat.

  459. Isabella Nilssons
    "Verklighetsprojektet". Helt unik.

  460. Ett hörn av verkligheten
    sett genom ett temperament.

  461. Anna Höglunds "Om detta talar man
    endast med kaniner". Helt unik.

  462. Vi har också fått en del
    nyare manliga ungdomsboksförfattare.

  463. Zulmir Becevic, en bosnisk flykting,
    som skriver böcker-

  464. -som bara den som själv har suttit
    på flyktingförläggning kan skriva.

  465. Patrik Lundbergs "Gul utanpå".
    Erfarenheter av att vara adopterad.

  466. Eller Martin Jerns "Svensk synd".
    Nakna, stenhårda ungdomsromaner-

  467. -som jag inte känner
    nån motsvarighet till.

  468. Jag har inte stött på nåt liknande.
    Vår ungdomslitteratur står sig bra.

  469. Nu har vi också fått
    en ny generation bilderboksskapare-

  470. -så att bilderboken
    också håller på att stå sig bättre.

  471. Tack för mig.

  472. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vad är det vi missar i översättningen?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren och Alma-jurymedlemmen Mats Berggren går igenom vilka barn- och ungdomsböcker som getts ut under 2014 och som är översatta från andra språk. Vad får vi ta del av och vad får vi inte se? Han konstaterar att bilderboksutgivningen har smalnat av. Vi får inte alls se lika mycket som vi fick förr, bland annat på grund av nedskärningar i biblioteken som traditionellt sett varit stora uppköpare av annorlunda utländska barnböcker. Inspelat den 30 mars på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Barn- och ungdomslitteratur, Bokutgivning, Litteraturvetenskap, Språkvetenskap, Svensk litteraturhistoria, Svenska språket, Sverige, Översättning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Trender i barn- och ungdomsböcker 2014

År 2014 kom 1860 barn- och ungdomsböcker kom ut i Sverige. Sofia Gydemo, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet, går igenom statistiken för vilka böcker som har släppts samt några av de tydligaste trenderna under 2014. Inspelat den 30 mars 2014 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnsboksinstitutet

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Tid för hemligheter

Har vi behov av att vara mer hemliga i vårt högteknologiska, ständigt uppkopplade samhälle? Lillemor Torstensson, informatör på Svenska barnboksinstitutet ser en hemlighetstrend i 2014 års barn- och ungdomsböcker. Inspelat den 30 mars 2015 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Tweenies

Sofia Gydemo, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet, berättar om begreppet tweenies - barn som är in between, mellan 10 och 13 år. Begreppet har funnits länge men det är först nu som de börjar synas i litteraturen. Inspelat den 30 mars på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Bara vita barn i bilderböckerna?

Efter debatterna om rasistiska stereotyper i Tintin och Lilla hjärtat har Åsa Warnqvist, forskare vid Svenska barnboksinstitutet, undersökt om detta slagit igenom i utgivningen av bilderböcker i Sverige. Inspelat den 30 mars 2015 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2015

Vad är det vi missar i översättningen?

Författaren och Alma-jurymedlemmen Mats Berggren går igenom vilka barn- och ungdomsböcker som getts ut under 2014 och som är översatta från andra språk. Vad får vi ta del av och vad får vi inte se? Inspelat den 30 mars på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.