Titta

UR Samtiden - Utrikesdagen 2015

UR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Om UR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Dagens Nyheter samlar en gång om året flera av sina utrikeskorrespondenter för att beskriva världsläget och visa bilder. I 2015 års upplaga avhandlas bland annat kampen mot ebola i Liberia, hotet från Islamiska Staten (IS), Storbritanniens förhållande till EU och relationen mellan väst och Putins Ryssland. Inspelat den 31 mars 2015 på Chinateatern i Stockholm. Arrangör: Dagens Nyheter.

Till första programmet

UR Samtiden - Utrikesdagen 2015 : En frostig relation tinar upp - USA och KubaDela
  1. Nu till ett gammalt kallt krig.
    En frostig relation som tinar upp.

  2. Välkommen Sanna Björling-

  3. -och Henrik Brandao Jönsson,
    korrespondent i Sydamerika.

  4. En stor applåd.

  5. Vi har i DN kunnat läsa två reportage
    som vi kopplar ihop här.

  6. Vi börjar på Kuba.

  7. Henrik, du var där i januari
    och gjorde reportaget.

  8. Men du kunde inte jobba
    med fotografen.

  9. Kuba är svårt att jobba i
    som journalist.

  10. Man måste ha journalistvisum
    som det kan ta arton månader att få.

  11. Men jag tog risken och åkte ändå,
    så fick de väl slänga ut mig.

  12. Du åkte som turist.

  13. En tysk fotograf som bor i Havanna
    skulle jobba med mig.

  14. Det första han sa var
    att två poliser följde mig.

  15. Vi gick och åt lunch-

  16. -men då hade jag två nya poliser,
    så han kunde inte jobba med mig.

  17. Som tur var kände jag en annan
    fotograf. Vi gjorde var sin resa.

  18. Jag flög till Santiago de Cuba
    i det östra hörnet av Kuba-

  19. -och körde sen bil.

  20. Och fotografen cyklade efter
    och gjorde nästan samma resa.

  21. Vilket Kuba mötte du? Märks närmandet
    mellan USA och Kuba av?

  22. Man märker av det i Havanna.
    Man blir charmerad av Havanna-

  23. -men åker man ut på landsbygden
    förstår man... Här är en klichébild.

  24. På landsbygden ser man
    det vi såg på den andra bilden.

  25. Ett oerhört efterblivet,
    fattigt land.

  26. På 70- och 80-talet
    var Kuba framgångslandet i Karibien.

  27. Det var krig i Nicaragua
    och El Salvador.

  28. Då var utbildning och sjukvård
    på Kuba bra, men i dag är de efter.

  29. De har inga pengar. Det finns inte
    bilar och knappt cyklar.

  30. Ekonomin är i konkurs. Stad
    och landsbygd är olika världsdelar.

  31. Har de ekonomiska problemen
    drivit fram det här närmandet?

  32. Är det därför Kuba
    nu vill närma sig USA?

  33. Kubas system överlever inte självt.
    Det måste ha sponsorer.

  34. Sverige, Sovjetunionen och andra
    har stöttat deras system.

  35. Senast var det Venezuela,
    men nu är deras pengar slut.

  36. De var tvungna att söka sig till USA.
    Obama ville väl också bli kompis?

  37. Om vi tar USA, vad är orsaken till-

  38. -att den här relationen som har varit
    frostig så länge nu tinar upp?

  39. När själva nyheten kom
    var det ganska plötsligt.

  40. Men den kom ju inte utan en bakgrund.

  41. Förhandlingar hade pågått under
    en ganska lång tid på olika platser.

  42. När USA:s president, Barack Obama-

  43. -och Raúl Castro tog varandra i hand-

  44. -på Nelson Mandelas begravning
    i december 2013, noterade många det.

  45. Redan då hade man kommit
    en bit på väg.

  46. Obama har inget att förlora.

  47. Han sitter i slutet
    av sin andra presidentperiod-

  48. -så han kan spela högt och göra vad
    han vill. För honom är det viktigt.

  49. Du gjorde en resa till de delar där
    flest ex-kubaner lever i Florida.

  50. Jag var i Miami och där bor ungefär
    hälften av exilkubanerna i USA.

  51. Det finns ungefär
    850 000 exilkubaner-

  52. -i området kring Miami.

  53. Där finns en väldigt...

  54. Dels finns den äldre generationen
    som vuxit upp på Kuba-

  55. -och som lämnade Kuba
    i samband med revolutionen.

  56. De är fortfarande väldigt hätska
    mot regimen på Kuba.

  57. -Det ser vi ett exempel på här.
    -Ja.

  58. Men det finns
    en yngre generation också.

  59. De är mycket mer positiva
    till en ny relation till Kuba-

  60. -och ser att embargot är förlegat.

  61. Det har man sett även politiskt.

  62. Att hävda att Kuba står på listan
    över terroriststödjande länder-

  63. -och att det finns nåt som gör
    att man ska behandla Kuba så-

  64. -när USA har alla möjliga relationer
    med alla möjliga typer av länder...

  65. Det är också ett skäl
    att gå vidare och prova nåt annat.

  66. Man har haft embargot i 50 år
    och det har inte fungerat.

  67. -Det tycker även ungdomarna.
    -Här är en viktig politiker.

  68. Ja. Det är inte
    en helt klar generationsdelning.

  69. Det finns äldre som tycker att det är
    bra och yngre som inte tycker det.

  70. Det här är Marco Rubio
    som är republikansk senator.

  71. Hans föräldrar kommer från Kuba,
    men han är född i Miami.

  72. Han var ursinnig när det här kom
    och spelar på detta politiskt.

  73. -Därför att?
    -Av historiska skäl.

  74. Han tycker att man ska frysa ut Kuba
    så mycket det går.

  75. -Och att man nu hjälper Kuba.
    -Det spelar Kuba i händerna.

  76. Han vill straffa Castro-familjen.

  77. Det är en familj
    som har styrt i över 50 år.

  78. Han menar att det här
    passar Kuba jättebra.

  79. Och han ska lansera en
    presidentvalskampanj om två veckor.

  80. Var ligger frågan nu?
    Vad har hänt konkret?

  81. Kuba ska öppna ambassad i Washington,
    och USA ska öppna en i Havanna.

  82. Det skulle de göra den 10 april,
    men så blir det inte.

  83. Kuba vill nu bara låta USA öppna
    en ambassad i Havanna.

  84. Diplomater får inte resa runt
    i landet. Det går ju inte.

  85. De får inte åka
    utanför Havannas kommungräns.

  86. USA har sagt nej, för de vet
    att Kuba behöver deras pengar.

  87. Kuba är så strikta med diplomater
    då oppositionen finns på landsbygden.

  88. De i Santiago de Cuba vill ha det
    lika bra som de i Havanna.

  89. Men de får inte flytta dit.
    Det finns ingen rörelsefrihet.

  90. Du kan inte flytta till din flickvän
    i Havanna, för regimen styr allt.

  91. Där hakar det upp sig
    från USA:s sida.

  92. Kuba söker fortfarande personal
    som ska jobba i Washington.

  93. Kubaner har kanske
    lika bra utbildning som tidigare-

  94. -men det saknas ändå
    duktiga diplomater.

  95. Det blir ingen ambassadöppning
    i april. Det blir inte lätt.

  96. Är det bara gnissel i maskineriet
    och kommer närmandet att rulla på?

  97. Förhandlingar pågår hela tiden.
    Det är två kvinnor som förhandlar.

  98. John Kerrys biträdande
    utrikesminister, Roberta Jacobson-

  99. -och Josefina Vidal som är Kubas
    ansvariga för relationerna till USA.

  100. Man vet inte om de är mer kompromiss-
    villiga för att de är kvinnor-

  101. -men ibland är kvinnor
    mindre prestigebundna, kanske.

  102. De hade tänkt öppna ambassaderna
    innan mötet.

  103. -Det är ett stort möte i Panama.
    -Den 10 april.

  104. Men sen är det också så att embargot
    som USA har haft mot Kuba i 50 år-

  105. -kan urholkas på olika sätt.

  106. Presidenten kan inte själv ta bort
    embargot, utan kongressbeslut krävs.

  107. Vad har hänt konkret hittills?

  108. Man har lättat på reserestriktioner-

  109. -man har öppnat upp för att använda
    amerikanska kreditkort på Kuba.

  110. Det är lättare att bedriva
    olika typer av verksamhet.

  111. Men informationsfrihet,
    mänskliga rättigheter, opposition?

  112. Noll. Förra året gjorde de
    10 000 godtyckliga arresteringar-

  113. -av fredliga medborgare
    som kritiserat regimen.

  114. De som är riktigt kritiska
    har redan stuckit till Miami.

  115. Men de som är missnöjda med familjens
    styre och vill testa nåt annat-

  116. -åker i fängelse eller hotas.

  117. Där har det blivit sämre.
    De har även fängslat konstnärer.

  118. Hur går det ihop med närmandet?

  119. Närmandet är framförallt politiskt
    och ekonomiskt.

  120. -Hur kan USA acceptera det här?
    -De accepterar mycket i andra länder.

  121. De har hyfsade relationer
    med Saudiarabien.

  122. Man handlar rätt mycket med Kina
    som också avrättar folk.

  123. Så vi får inte se
    stora förändringar nu?

  124. Det är inte säkert i första taget.
    Det återstår att se.

  125. Vilka ekonomiska intressen finns?

  126. Det kommer att förändras
    med ekonomin.

  127. Kuba tar emot
    tre miljoner turister varje år.

  128. Nu när jänkarna får åka
    kan det bli lika många till.

  129. Med pengar förändras saker. Man får
    råd med internet för 25-50 kronor-

  130. -som är nästan
    en halv månadslön för kubanerna.

  131. Inom en treårsperiod
    har vi nog ett annat Kuba.

  132. Men regimen blir kvar.
    Raúl Castro sitter kvar till 2018.

  133. Sen lär de försöka föra över det
    till en slags Vietnam.

  134. Man behåller en slags diktatur
    men får vara kapitalister.

  135. Netflix är ju en streamingtjänst
    där man visar filmer på nätet.

  136. De tänker öppna verksamhet i Kuba.

  137. -Får man se vilka filmer man vill?
    -Nog ganska mycket, men det är dyrt.

  138. En månads internet
    kostar väl mer än en månadslön.

  139. Ska man dessutom prenumerera
    på Netflix blir det mer.

  140. Så det är mer en markering.

  141. Men det visar ändå nånting.
    Vi får väl se.

  142. Det blir sista ordet.
    Tack för att ni kom.

  143. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En frostig relation tinar upp - USA och Kuba

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtal om att Kuba och USA närmar sig varandra efter mer än 50 år av embargo och frostiga relationer. Vilka argument framför respektive land kring detta och vem vinner på närmandet? Medverkande: Henrik Brandao Jönsson, korrespondent i Sydamerika; Sanna Torén Björling, Washingtonkorrespondent. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015 på Chinatetern i Stockholm. Arrangör: Dagens Nyheter.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Andra länders politik och statsskick
Ämnesord:
Förenta staterna, Internationella relationer, Kuba, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Utrikespolitik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Är Storbritannien en del av Europa?

Panelsamtal om Storbritanniens eventuella utträde ur EU. Ska Storbritannien bli det första landet som lämnar EU? Medverkande: Pia Gripenberg, Londonkorrespondent; Annika Ström Melin, Brysselkorrespondent. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Kampen mot ebola och andra tecken på världens förbättring

Afrikakorrespondenten Erik Esbjörnsson och professorn Hans Rosling berättar om kampen mot ebola och försöker visa en annan bild av världen än den media vanligen visar upp. Mia Holmgren är utrikesreporter och berättar om ett projekt i västra Afrika där man lyckats minska antalet könsstympningar. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

En frostig relation tinar upp - USA och Kuba

Samtal om att Kuba och USA närmar sig varandra efter mer än 50 år av embargo och frostiga relationer. Vem vinner på närmandet? Medverkande: Henrik Brandao Jönsson, Sanna Torén Björling. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Putins nya Ryssland

Panelsamtal om Rysslands politiska klimat och vilken eventuell framtid som väntar. Vilka syften har Putin med upprustning och en hårdnande ton mot väst? Medverkande: Ingmar Nevéus, Michael Winiarski, Ewa Stenberg, Michael Holmström. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Terrorhotet från IS

Panelsamtal om hur hotet från Islamiska staten (IS) ser ut och hur Europa påverkas av situationen. Medverkande: Magnus Falkehed, Erik Ohlsson, Jan Lewenhagen, Josefin Sköld. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Ålderspyramiden

Enligt kinesisk tradition ska gamla människor visas vördnad och har hög status. Men när en allt större andel av befolkningen utgörs av äldre blir det ett problem. Och vem ska ta hand om alla gamla? Vi besöker Shanghai där många gamla samlas i Fuxianparken.

Fråga oss