Titta

UR Samtiden - From Business to Buttons 2015

UR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Om UR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Telefonen som vi bär med oss överallt är nyckeln till en värld av digitala möjligheter, menar ux-designern Avi Itzkovitch som är en av många talare på detta seminarium om design, webb och framtid. Ux står för user experience, användbarhet, och handlar om att utveckla produkter och tjänster som gör vardagen enklare och roligare för människor. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Till första programmet

UR Samtiden - From Business to Buttons 2015 : Staten behöver inte vara krångligDela
  1. Vi beger oss från San Francisco-
    bukten och Mule Design-

  2. -till Storbritanniens regering.

  3. Chefen för användarforskning
    på Government Digital Service:

  4. En varm applåd för Lisa Reichelt.

  5. Välkommen.

  6. Jag hade alltså turen att få kliva på
    efter årets designföreläsning.

  7. Vad förlorade jag för tävling?

  8. Men det känns som om jag har vunnit,
    för jag jobbar åt staten-

  9. -och ändå är jag här. Hur ofta
    ser man folk som jobbar åt staten-

  10. -bevista konferenser av det här slaget?
    Inte så ofta.

  11. För i de flesta regeringar...

  12. Vi förknippas vanligtvis inte
    med tekniska framsteg-

  13. -och designprestationer.
    Generellt sett är det raka motsatsen-

  14. -och så har det varit i Storbritannien.
    Men det börjar bli ändring på det.

  15. Det här är mitt gäng.

  16. Government Digital Service
    arbetar inom regeringskansliet-

  17. -och med hjälp från våra regerings-
    kollegor börjar vi ändra på det här-

  18. -och vi kan nu
    utforma digitala tjänster-

  19. -som inte längre är helt hemska.

  20. Vissa tycker att de är rätt bra-

  21. -och har gett oss
    några blänkande priser för dem.

  22. Medan andra inte är lika övertygade.

  23. Vi är stolta över att vara "tråkiga.se".

  24. Vi har skapat gov.uk,
    det enklare och snabbare sättet-

  25. -att få information från staten.
    Den ersatte-

  26. -hundratals olika webbplatser
    med statsanknytning.

  27. Vi har skapat
    identitetsplattformen Verify-

  28. -med vilken man bevisar sin identitet-

  29. -när man exempelvis förnyar sitt pass,
    då rätt identitet är väldigt viktigt.

  30. Vi har arbetat med olika departement
    kring riktigt viktiga handlingar-

  31. -och vi har börjat fixa saker
    inom skatter, körkort och bidrag.

  32. Och pass.

  33. Och varje enskilt projekt
    är en intressant historia i sig.

  34. Jag kan prata om vart och ett i 20
    minuter, men en intressantare historia-

  35. -är hur vi tog oss från en plats där
    staten var lika med IT-katastrof-

  36. -till en plats där vi kan göra såna här
    saker rätt regelbundet och rätt bra.

  37. Det är en väldigt lång historia, och
    jag skulle kunna hålla på i evigheter.

  38. Men jag har valt ut två saker
    som man kanske inte kan ändra på-

  39. -och tre saker som man kan ändra på
    som kan hjälpa er-

  40. -att skapa miljöer
    där designen tillåts blomstra.

  41. Först en sak som är svår att ändra på.

  42. Man behöver folk
    längst upp i organisationen-

  43. -som förstår
    att användarnas behov är viktiga.

  44. De måste värna om användarcentrerad
    design, och vilja kämpa för den.

  45. För oss börjar det med vår minister,
    och här ser vi honom göra sitt jobb.

  46. ...för Government Digital Service,
    som ska se till-

  47. -att vi i arbetet med att
    förbättra våra digitala tjänster-

  48. -ser till att de utformas
    efter användarens behov-

  49. -och inte, som så ofta förr,
    för att underlätta för staten.

  50. Det där hör man inte
    varje dag i parlamentet.

  51. Sånt strömmar nedåt. Vår chef Mike
    Bracken tror starkt på användarbehov.

  52. Vår teknikchef ägnar sig ständigt
    åt frågan vilka behov användarna har.

  53. Det är enormt viktigt
    för vår förmåga att få saker gjorda.

  54. När högt uppsatta personer inom
    organisationen tror på det man gör-

  55. -så kan de ge en stor kontroll-

  56. -som gör att man kan uppmuntra andra
    inom organisationen-

  57. -att anamma rätt sorts metoder.

  58. Vi använder oss
    av två stora kontrollmedel.

  59. Spendkontroller
    och tjänsteutvärderingar.

  60. Om man inte klarar kriterierna
    för spendkontroll-

  61. -så får man inga pengar. Och om man
    misslyckas med tjänsteutvärderingen-

  62. -så får man inte
    lägga ut projektet på gov.uk.

  63. Våra kriterier kretsar kring användar-
    centrerade processer och öppenhet.

  64. Med dessa kontrollmedel vi vara
    mycket effektivare på en större skala-

  65. -och det är oerhört viktigt.

  66. Ett sånt här stort stöd uppifrån
    och såna här kontrollmedel-

  67. -hittar man inte överallt, och det
    är en anledning till att det finns-

  68. -en hel del
    rätt dassigt utformade designprojekt.

  69. Om man funderar på
    att byta arbetsplats-

  70. -så ska man leta efter dessa två saker-

  71. -för de gör
    att man kan vara mycket effektivare.

  72. Om dessa saker saknas
    så finns det ändå saker man kan göra.

  73. Förtvivla inte. Säg inte upp er direkt.

  74. Här är några saker ni kan göra direkt,
    utan pengar och utan tillstånd-

  75. -som kommer att göra skillnad.

  76. Nummer ett: Sluta prata
    om vad ni ska göra, och gör det bara.

  77. Prata om vad ni har gjort-

  78. -i stället för den där idén
    som ni verkligen tror på.

  79. Det var genom att arbeta så här
    som gov.uk skapades.

  80. I vanliga fall utgörs såna projekt
    av ett enormt förslag-

  81. -med en omfattande affärsplan och
    oändliga Power Point-presentationer-

  82. -i alla instanser som måste godkänna
    förslaget. Så brukar man göra.

  83. Man samlade en liten grupp människor
    i ett nästan bortglömt kontor-

  84. -och de skapade en prototyp.

  85. Den var inte fullständig, men det räckte
    för att man skulle kunna visa folk-

  86. -som inte begriper sig på
    det här med internet - våra ministrar-

  87. -för att försöka locka med sig dem.

  88. Det är lite tjusigare än slutresultatet,
    med en stor bild och ett sökfält-

  89. -men det här gjordes helt öppet,
    på internet-

  90. -och det var mycket effektivare
    än vad bara ett förslag hade varit.

  91. Det gav oss förmågan att göra det här-

  92. -som handlar mer
    om användarens behov-

  93. -så allt lull-lull är kraftigt nedtonat.

  94. Prototyper hjälper organisationer att se
    potentialen - hur framtiden kan se ut-

  95. -och de kan få framtiden
    att verka uppnåelig och önskvärd.

  96. De kan få dem att vilja göra saker
    på ett helt annat sätt.

  97. En annan fördel
    med att ha nåt att visa-

  98. -är att man slipper
    en del hemska möten.

  99. Möten där folk
    tror sig prata om samma sak-

  100. -men sen visar det sig
    att de tänkte sig nåt helt annat.

  101. Möten där alla säger åt en
    att ens fantastiska idé-

  102. -inte kommer att fungera,
    fast man vet att den gör det.

  103. Och möten där folk tycker att det är
    en underbar, innovativ och kreativ idé-

  104. -att till exempel presentera villkoren
    i form av ett ordmoln.

  105. Jag har faktiskt suttit i ett sånt möte.

  106. Såna möten är slöseri med tid.

  107. Vi borde ägna vår tid åt att skapa vår
    design och testa den på användare.

  108. Inte prata om hur bra våra idéer skulle
    kunna vara, utan visa hur bra de är.

  109. Var proaktiv, be inte om tillåtelse,
    och kom till mötet-

  110. -med en prototyp och lite testresultat.

  111. Och insistera på
    att även andra gör nåt av sina idéer.

  112. Insistera på att man verkligen
    visar vad man menar.

  113. Att man visar upp sin idé,
    även om det bara är en ritning.

  114. Att prata om konkreta saker i stället
    för abstrakta saker är ett bra sätt-

  115. -att snabbare komma igång
    med bra projekt.

  116. Det handlar mycket om att handla,
    och det är min andra rekommendation.

  117. Be om en handling, och var specifik.

  118. Jag tänkte nu lämna över
    till min kollega Russell Davies-

  119. -som på ett bra sätt förklarar vad
    problemet är, och vad lösningen är.

  120. Vilka färdigheter
    är viktigast för en planerare?

  121. Jag anser att en planerares viktigaste
    uppgift är att få folk att göra saker-

  122. -för det är
    det största problemet överallt.

  123. Folk gör ingenting.

  124. Som planerare får man lära sig att man
    ska använda sig av strategi och list-

  125. -för att ta fram originella idéer.
    Vilket är meningslöst om ingen gör nåt.

  126. Egentligen består jobbet av att ta fram
    strategier som får folk att göra nåt.

  127. Som ny planerare kanske ens jobb är
    att få ett kreativt team att göra nåt.

  128. Och sen kanske ens uppgift blir
    att göra en hel enhet att göra nåt.

  129. Och med större erfarenhet kanske
    man ska få större grupper att göra nåt.

  130. Så i slutändan är man nån som får
    multinationella företag att göra nåt.

  131. Ofta spelar det ingen roll vad de gör.

  132. Utmaningen består i att få dem
    att göra nåt över huvud taget.

  133. Visst är han smart?
    Hur många av oss-

  134. -har inte vetat i fem år
    vad vår organisation borde göra?

  135. Och så ligger vår idé
    och samlar damm nånstans.

  136. Tidigare var jag konsult,
    och jag sa ofta: "Så här borde ni göra."

  137. Då tog designern fram idén ur ett skåp.
    "Det gjorde jag redan för fem år sen."

  138. De borde ha varit
    mycket mer påstridiga med sin design-

  139. -men folk är rädda
    för att fatta stora, svåra beslut.

  140. Så en bra strategi
    för att folk att göra saker-

  141. -är att tänka på vad man ber om,
    och be dem att göra saker-

  142. -som inte känns så läskiga, som är
    logiska och svårare att säga nej till.

  143. För oss innebär det att förenkla det
    vi ber om och att vara väldigt precisa.

  144. Och att sluta säga "det beror på".

  145. Vilket är en standardfras för oss.
    Vi säger det hela tiden.

  146. Men "det beror på" är ett annat sätt
    att säga "det är lite komplicerat"-

  147. -och då tänker folk: "Jag behöver
    ett policydokument, en styrkommitté"-

  148. -"för att sakta ned beslutsfattandet"-

  149. -"och se till att andra får skulden om
    det går åt pipan." Det vill man undvika.

  150. Vi ber folk om väldigt specifika saker,
    och vi använder nästan alltid siffror.

  151. Att ha med lite siffror
    tycks hjälpa folk-

  152. -att försöka uppfylla målen
    man har ställt upp för dem.

  153. Så här ska man inte göra användar-
    undersökningar i varje projekt-

  154. -men det är ett bra ställe att börja på.

  155. Om man gör så får man folk i teamet
    som kan lära en att göra jobbet bättre.

  156. Så vi ber om detta,
    och det gör dem bättre.

  157. Vi försöker även plocka ut
    de tre viktigaste sakerna.

  158. Tre saker som vi tror är effektivast
    för att få in folk på rätt spår.

  159. Om det gör det här
    får de färdigheter och kunskap-

  160. -för att senare göra saker som är för
    komplicerade att avslöja för dem nu.

  161. Tre saker: Kontinuerlig användar-
    forskning, ha med forskaren i teamet-

  162. -och att man ser till
    att alla medarbetare-

  163. -regelbundet får se
    slutanvändare använda produkten.

  164. Minst två timmar var sjätte vecka.
    Och resultatet blir nåt sånt här.

  165. Det här hittade vi
    på skattemyndigheten.

  166. Vi bad dem inte om det, men uppgiften
    vi gav dem fick dem att göra så här.

  167. Och det här... Jag vet inte hur det
    ser ut här när man ska betala skatt-

  168. -men hos oss är det komplicerat. Det
    känns bra att man vill förbättra det.

  169. Några exempel från
    användarundersökningar. Tänk på-

  170. -vilka beteenden man vill ändra på,
    och vad man kan be folk att göra-

  171. -och så är det bra att få med lite
    siffror, för det tycks som sagt hjälpa.

  172. Här kommer nummer tre.
    Det känns som den mest uppenbara-

  173. -men det är nog den som har
    tagit mig längst tid att lära mig.

  174. Som användarforskare
    har vi ofta fått säga "Jag sa ju det"-

  175. -eftersom folk ignorerar ofta
    användarforskningen.

  176. Vi kan bara se
    hur de springer väg åt eget håll-

  177. -medan vi säger:
    "De lyssnar ju inte på oss."

  178. Och när allt går fel
    säger vi "Jag sa ju det".

  179. Lite självbelåtet. Det hjälper inte
    våra team eller våra projekt.

  180. Efter ett tag är det rätt irriterande
    att bara få säga "Jag sa ju det"-

  181. -så på GDS har vi
    förbjudit oss själva att säga det.

  182. Det är vårt ansvar att se till-

  183. -att folk förstår budskapet
    och känner sig manade att handla.

  184. Annars har vi inte gjort vårt jobb.

  185. Det här betyder
    att vi inte gör vårt jobb.

  186. Det innebär
    att vi ägnar mycket mer tid-

  187. -åt att förmedla vår forskning
    till teamen än åt själva forskningen.

  188. Frågan vi brukar få när vi säger att
    man bör ha med en forskare i teamen:

  189. "Vad ska de göra när de inte forskar?"

  190. Sånt här. De ser till
    att ni lägger märke till forskningen-

  191. -för annars
    är det ju ingen mening med den.

  192. Vi har så att säga
    skrivit om vår forskarroll.

  193. Vi är inte experter på användare. Vi ser
    till att våra team blir experter på det.

  194. Det är en användarforskares jobb.
    Det innebär att vi måste jobba hårt-

  195. -för att hitta sätt
    att kommunicera forskningen-

  196. -på ett sätt som får folk
    att sympatisera med användarna-

  197. -och på ett sätt som skapar en ständigt
    närvarande medvetenhet om detta.

  198. Vi är väggkonstens hantverkare.

  199. Och att försöka bygga stor kunskap,
    så att vi har saker vi kan peka på-

  200. -som säger att vi vet det här,
    det här är en sanning.

  201. Allt det där handlar om barnomsorg,
    förresten.

  202. En annan sak vi har märkt är att det
    är väldigt viktigt vilka ord man väljer.

  203. Att välja sina ord försiktigt
    är väldigt betydelsefullt.

  204. Folk som sysslar med lingvistisk analys
    har känt till det här i evigheter.

  205. Gills företag jämför det
    en organisation säger om sig självt-

  206. -i marknadsföring och på webbplatser-

  207. -med vad man säger internt. Vad
    man kallar saker och säger på möten.

  208. Hon studerar det missförhållandet.
    Man säger och tänker helt olika saker.

  209. Det är oerhört intressant,
    och ett bra exempel-

  210. -är att ta två företag
    som börjar med samma projekt.

  211. Det ena företaget
    sysslar med kravinsamling.

  212. Det första de gör
    är att kontakta sina intressenter-

  213. -för att fråga vad de anser
    att projektet bör innehålla.

  214. Sen sammanställs det
    till ett välorganiserat kalkylblad.

  215. Det blir inledningsvis
    väldigt mycket företagsanalys.

  216. Andra organisationer börjar med
    att försöka förstå användarnas behov.

  217. De går ut
    och frågar de här människorna-

  218. -och får en förståelse
    för vad de behöver-

  219. -för att kunna klara av uppgiften
    man ger dem och sen gå vidare.

  220. Båda metoderna ger listor på saker
    som projektet måste ta itu med.

  221. Kalla det krav eller användarbehov-

  222. -men orden som väljs säger mycket om
    värderingarna och filosofin-

  223. -och kulturen
    i företaget man arbetar för.

  224. Ta det här med användarupplevelse. Vi
    ser det inte som en specifik yrkesroll.

  225. Våra designers och användarforskare
    samarbetar-

  226. -för att skapa användarcentrerad de-
    sign, och vi väljer orden med omsorg-

  227. -för våra största utmaningar kommer
    från kollegorna på den politiska sidan-

  228. -från de som jobbar med bedrägerier,
    eller från killen som beslutar-

  229. -att projektet
    måste vara klart om tre veckor.

  230. Där har vi våra utmaningar.

  231. All forskning i världen kan inte
    dölja ett dåligt, politiskt beslut.

  232. Om vi får politikerna att förstå
    att de också ingår i användarteamet-

  233. -och att de måste bry sig om att deras
    beslut påverkar användarupplevelsen-

  234. -så kommer vi att bli effektivare.

  235. Om man tror att användarupplevelsen
    är hela teamets ansvar-

  236. -så kan man inte
    ha ett par killar i hörnet-

  237. -som man kallar för användarteamet.

  238. Man kan inte kalla sånt de gör
    för "användarupplevelsesaker".

  239. Man kan inte vänta med att studera
    användarupplevelser tills på slutet.

  240. Man måste ge allt nya namn.

  241. Gör som vi, och använd de gamla
    namnen, eller hitta på egna namn.

  242. Bara ni väljer orden med omsorg.
    Och särskilt under övergångsperioden-

  243. -när ni säger att ni inte ska kalla det
    för användarupplevelse längre...

  244. Folk skriver och säger fel, och
    varje gång vi måste tänka på ordet-

  245. -så påminns vi om
    vad vi tror på och vad vi bryr oss om.

  246. Och det är viktigt.

  247. Jag gillar inte ordet "användare".
    Jag var ute i skogen-

  248. -och hörde nåt om "skogens an-
    vändare". Så det är vi, knarklangarna-

  249. -och de som går i skogen.
    Men det här med att testa är viktigt.

  250. Vi testar inte användarna,
    utan designen och våra tjänster.

  251. Och för oss är det en viktig förändring.

  252. Ni som har jobbat statligt
    förstår nog det.

  253. Ord är saker
    som vi kan använda varje dag.

  254. De känns små och formalistiska,
    men de är enormt kraftfulla.

  255. Tre saker: "Visa, berätta inte", "Be om
    handling" och "Kommunicera bättre".

  256. Jag ska stjäla ett par extraminuter,
    för jag vill dela med mig-

  257. -av hur viktig design är, och
    vilken betydelse det kan ha i folks liv.

  258. Tänk på vad ni kan göra
    för att uppmuntra era regeringar-

  259. -att ge sina medborgare bättre design.
    Jag ska visa några av våra användare.

  260. Det handlar inte bara om webbplatser

  261. Det handlar om att förbättra folks liv

  262. Om att hjälpa Ann
    att ta hand om sin mamma

  263. Jag tyckte att det fantastiskt.
    Helt fantastiskt.

  264. Alla som oroar sig för det,
    och tänker på vad som händer-

  265. -om ens förälder eller livskamrat dör...
    Vad gör man då?

  266. Om jag klarar det, så klarar alla det.
    Det är lätt.

  267. Om att hjälpa Philip
    att få mer handel till Storbritannien.

  268. En av de största
    irritationsmomenten för affärsmän-

  269. -är att resa mellan länder
    där de inte är passinnehavare.

  270. Det här har gjort det lättare
    att resa till Storbritannien-

  271. -och jag tror att det kommer att vara
    positivt för brittiska företag överlag.

  272. Om att hjälpa Olivia
    att arbeta smartare

  273. Folk har inget emot
    att ta med sig sin bärbara dator hem.

  274. Det har blivit lättare att jobba.

  275. Man borde ha gjort det för länge sen.

  276. Om att hjälpa Amber,
    hennes son och hennes kille

  277. Ni anar inte hur mycket det betyder för
    honom. När vi ska komma ringer han.

  278. "Kommer ni?"
    Och jag svarar: "Ja, det är klart."

  279. Jag längtar efter honom. Och det
    känns bra att kunna göra nån glad.

  280. Det känns bra att veta att han längtar
    efter oss. Jag känner mig älskad.

  281. Om att hjälpa Nyasha
    göra sin röst hörd

  282. Ungdomsfrågor är viktiga för mig.

  283. Det är bara att surfa dit och ange
    sitt socialförsäkringsnummer.

  284. Sen är det klart. Det bästa är att man
    känner att man gör sin röst hörd.

  285. Om att göra skillnad. Digitala tjänster
    som är så bra att folk vill använda dem.

  286. Tack.

  287. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Staten behöver inte vara krånglig

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Alla har gjort en skattedeklaration någon gång och de flesta undrar nog varför det är så krångligt. Leisa Reichhelt är ux-chef i den brittiska regeringen och berättar här om regeringens inställning när det gäller den digitala kommunikationen. En av hennes käpphästar är att den brittiska regeringens hemsidor ska designas så att de kan förstås av alla. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Ämnen:
Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Databehandling, Datakommunikation, Datanät, Datorer, Teknik, Webbdesign
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - From business to buttons 2019

2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Digitala tankar i en analog värld

En av vår tids stora utmaningar är hur vi ska kommunicera i den nära framtiden. Innehållsstrategen Karen McGrane berättar här om hur hon ser på informationsutbyte och den digitala revolution vi befinner oss i. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Ännu smartare telefoner

Med funktionerna i smarta telefoner kan snart en helt ny värld öppna sig, där telefonen vet om vi är på jobbet, hemma eller kör bil och kan anpassa sig efter det. Det säger ux-designern Avi Itzkovitch, som här beskriver en framtid där telefonen blir nyckeln till en mängd smarta lösningar. Men har möjligheterna ett moraliskt pris? Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Välmående i en digital värld

Kan vi vara lyckliga i en teknologisk värld? Den frågan är central för Pamela Pavliscak, rådgivare inom digital design. I en värld där vi blir alltmer uppkopplade berättar Pamela Pavliscak om sina upptäcker när det gäller lycka i vår nya digitala värld och hur design kan skapa meningsfulla kontexter. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Hur du klantar dig i jobbet

Viljan att vara omtyckt är kanske människans främsta fiende. Det hävdar Mike Monteiro, grundare av byrån Mule Design i San Francisco. Mike Monteiro är författare och en designrebell som här trycker på det viktiga i att vara modig och att våga ha en tuff dialog med dem som betalar lönen. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Staten behöver inte vara krånglig

Leisa Reichelt, ux-chef i den brittiska regeringen, berättar om den digitala kommunikationen. En av hennes käpphästar är att den brittiska regeringens hemsidor ska designas så att de kan förstås av alla. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

En hypotes kan förändra mycket

Att använda sig av hypoteser är ett bra sätt att arbeta mer kreativt. Det säger Cindy Alvarez, ux-chef på det sociala nätverket Yammer. Här berättar hon om sitt arbete med designen på Yammer och hur de praktiskt har arbetat med sökfunktioner. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Ett argument för skönhet

Det är lätt att glömma bort de mänskliga aspekterna när man arbetar med design. Det säger Iran Narges, användardesigner på byrån Adaptive Path i San Francisco. Här påtalar hon vikten av skönhet, att vi använder oss av alla våra sinnen när vi upplever och hanterar allt från kaffekoppar till appar. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Ett papper för alla idéer

Vasaskeppet är ett skräckexempel för alla designers. Det säger Greg Nudelman som skrivit flera böcker om design och arbetar åt några av världens största företag. Han menar att det enklaste och billigaste sättet att prova idéer är att använda post-it-lappar, som gör det billigt att misslyckas. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Design är en resa

Förändring är ofta förknippat med smärta. Men vi kan bli bättre på att hantera förändring. Det säger Kim Goodwin, som arbetar som rådgivare inom digital design. Här talar hon om hur företag ska bli bättre på design för sina kunder. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Att rita om webbkartan

Håller vi på att bygga en digital avgrund mellan västvärlden och utvecklingsländerna? Ethan Marcotte, författare och visionär inom digital design, menar att vi är så förtjusta i ny teknik att vi kanske glömmer bort den delen av världen som lever med skakiga uppkopplingar och gårdagens mobiltelefoner. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Enkelhet som främsta mål

Mitt mål har alltid varit att göra enkel design, säger Steve Wozniak, en av grundarna till Apple. Med sin innovativa syn på datorer, musikspelare och telefoner har företaget förändrat hur vi använder ny teknik. Här pratar han med moderatorn Jan Wifstrand. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler
2016
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Robotkärlek

Jag är redo för min förarlösa bil nu, är du? Det frågar beteendevetaren Susan Weinschenk när hon föreläser om robotar och vårt förhållande till smarta telefoner, appar och maskiner. Hon menar att det är hög tid att förbereda sig, för i framtiden kommer vi ha relationer till robotar och lita på att de fattar bättre beslut än människor. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

App-trött blir skärmlös

Skärmarna har tagit över våra liv. Den genomsnittlige användaren kollar sin mobiltelefon 200 gånger om dagen. Vi är beroende, säger Googles designstrateg Golden Krishna. Han menar att vi nu nått en "app fatigue", en apptrötthet, och måste gå mot en skärmlös framtid. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Förstå kaoset

Vi upplever alla en informationsöverbelastning i dagens samhälle, säger informationsarkitekten Abby Covert. Hon älskar att reda ut komplexa informationsmönster åt andra. Hör hennes bästa tips på hur du genom enkla principer kan få ordning och reda på det allra mesta. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Leda fram kreativitet

Misstag ska inte straffas eller hyllas, det ska bara förväntas, säger föreläsaren Jeff Veen om ledarskap. Här förklarar han hur man leder en kreativ grupp människor till framgångar och lär oss vad modeordet "equanimity" innebär: att behålla mental stabilitet under press. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Hantera att ha fel

Hur känns det att ha fel? Det frågar sig Simon Bennett, ledarskapsexpert. Han lär ut hur man ska förhålla sig till misstag och makt i grupper. Makten definieras av vilken information som kan anses vara kunskap. Bennett menar att vi måste tillåta oss att vara hela människor med alla känsloregister även som professionella. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Exakt och förutsägbar

Facebooks marknadsdesigner Margaret Gould Stewart berättar hur design fungerar ur ett företagarperspektiv. Här ger hon fyra konkreta råd baserat på storföretagets erfarenheter. Hon presenterar också sina visioner om hur hållbar design kan medverka till att förbättra världen. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Designa för äldre

Vi måste inkludera de äldre i vårt designande för framtiden. Webbkommunikationen är inte längre ett val det är ett måste. Det innebär att vi också måste skapa ett gränssnitt som inkludera alla människor, äldre som funktionsnedsatta. Det säger författaren och designern Patricia Moore. Här förklarar hon hur funktionell design ger makt och kontroll över vardagen. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Vem vill opereras av en robot?

Vilken roll har människan i framtidens vård och vilken ska robotens vara? Vilka känslor väcker en robot hos oss? Litar vi på roboten? Ett samtal om etik, mänsklighet och behov. Medverkande: Sara Ljungblad, doktor i människa-maskin interaktion, Simon Winter, interaktionsdesigner och doktor i kognitionsforskning och Clara Lindblom, äldre- och personalborgarråd. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.