Titta

UR Samtiden - Vart är USA på väg?

UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Om UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Utrikespolitiska institutets fortbildningsdag med föreläsningar och diskussioner om USA och landets utvecklingstendenser. USA har fortsatt att vara en supermakt efter Sovjetunionens upplösning, men makten är på väg att delas med stater som Ryssland och Kina. Fortbildningsdagen ägde rum den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Vart är USA på väg? : Öppningsanförande - vart är USA på väg?Dela
  1. Tack UI, för att ni håller
    den här förträffliga dagen-

  2. -och för ett fantastiskt samarbete
    med den amerikanska ambassaden.

  3. När jag satt där mindes jag alla
    de människor som vi har tagit hit-

  4. -för att diskutera utrikespolitik med
    våra svenska vänner under min tid här.

  5. Strax efter att vår ankomst 2011
    kom vice försvarsminister Bill Lynn hit-

  6. -för att prata om cybersäkerhet.

  7. Sändebudet för Arktisfrågor var här.

  8. Arktis är strategiskt intressant.
    USA är nu ordförande i Arktiska rådet.

  9. Amiral Robert Papp
    föreläste i januari 2012.

  10. Min pappa Zbigniew Brzezinski
    kom hit våren 2014-

  11. -och stod här och höll ett föredrag.

  12. Jag instruerade honom om att han
    inte talade å ambassadens vägnar.

  13. Han följde de instruktionerna. Så
    tack UI, för att ni har bjudit in oss.

  14. UI ger oss ett jättebra forum för en
    ärlig och öppen utrikespolitisk debatt.

  15. Jag ser Stockholm
    som en stor liten stad.

  16. Sett till befolkning är staden inte stor
    men här händer många stora saker.

  17. Och svenskarna är suveräna på
    att organisera internationella event.

  18. Det har ambassaden uppskattat-

  19. -och vi är förstås tacksamma för
    varje möjlighet till samtal med er.

  20. Jag är här
    som USA:s ambassadör i Sverige-

  21. -men också som
    president Obamas representant.

  22. Därför är det lämpligt att inleda med-

  23. -att prata om den globala strategi
    som Obama har valt under ämbetet-

  24. -och några av grundprinciperna
    som styr Obamas utrikespolitik.

  25. Och som någon som var delaktig
    i Barack Obamas valkampanj-

  26. -från alla första början 2006-

  27. -kan jag säga att hans utrikespolitiska
    principer har varit mycket konsekventa.

  28. Det har vi sett i hans taktiska
    tillämpning av den utrikespolitiken.

  29. Jag vill gå igenom de principerna-

  30. -eftersom jag förväntar mig
    att kontinuiteten kommer att behållas-

  31. -under återstoden av hans ämbete.

  32. Jag ska prata om hur mitt arbete som
    ambassadör och hans representant-

  33. -har främjat hans vision-

  34. -och strävat efter att fördjupa
    USA:s och Sveriges starka relation.

  35. Relationen mellan USA och Sverige
    blir mer och mer strategisk.

  36. Något som gagnar båda våra länder.

  37. Först vill jag prata om fyra drag
    i president Obamas globala strategi:

  38. 1: Engagemang och dialog.
    2: Genuina partnerskap.

  39. 3: Nödvändigheten av att dela med sig.

  40. 4: Främjandet av medborgerliga
    och mänskliga rättigheter.

  41. President Obamas utrikespolitik-

  42. -framhäver vikten av
    engagemang och dialog.

  43. Tron på diplomati avspeglar tanken att
    våra intressen gynnas av engagemang-

  44. -snarare än av uteslutning eller
    konfrontation, även av motståndare.

  45. Vi har sett resultatet av den politiken
    i den nyinledda relationen med Kuba.

  46. Britt-Marie har nyss varit på Kuba.

  47. Vi stärker det kubanska folket och
    främjar våra egna säkerhetsintressen.

  48. När vi nu återupptar dialogen med
    Kuba och etablerar en ambassad-

  49. -samt stärker kontakten mellan folken-

  50. -ämnar vi stötta utvecklingen av
    det kubanska civilsamhället.

  51. Det är ett spännande exempel på-

  52. -hur man taktiskt genomför principen
    om diplomatins och dialogens makt.

  53. Den politiken har även lett till
    det historiska avtalet med Iran-

  54. -som vi har slutit tillsammans med
    bl.a. Sverige, EU, Ryssland och Kina.

  55. Det här historiska ramverket,
    om det implementeras fullt ut-

  56. -hindrar att Iran utvecklar kärnvapen-

  57. -och gör även vår nation, våra allierade
    och vår värld säkrare och starkare.

  58. Efter flera månaders diplomatiskt
    arbete och hårda sanktioner-

  59. -som bidrog till att Iran
    satte sig vid förhandlingsbordet-

  60. -har vi en överenskommelse med Iran-

  61. -som hindrar Iran
    från att utveckla kärnvapen.

  62. Det här historiska avtalet hade inte
    blivit av utan den starka samverkan-

  63. -som vi har skapat över hela världen.

  64. Vår tro på samarbetets makt
    är en hörnsten i Obamas utrikespolitik.

  65. När man ser på hur vi har försökt
    ta itu med utmaningen med Iran-

  66. -så har vi verkligen strävat efter
    att forma en bred västkoalition-

  67. -men även inkludera Kina, Ryssland
    och andra, som ett budskap till Iran.

  68. Och jag känner, ta i trä,
    att avtalet kommer att stå fast.

  69. Presidenten har varit tydlig. Från
    läget i Irak och Syrien till terrorism-

  70. -och till klimatförändringarna, alla
    de olika gamla och nya utmaningarna.

  71. Vi ska kollektivt möta de komplexa
    och globala utmaningarna-

  72. -ihop med allierade, inte ensamma.

  73. Det är inte amerikanska problem
    utan världsproblem.

  74. Genom att samarbeta och slå samman
    våra resurser och förmågor-

  75. -på ett strategiskt och
    eftertänksamt sätt blir vi effektivare.

  76. Samarbetets makt är allra tydligast
    i den transatlantiska relationen.

  77. Ju större utmaningar,
    desto viktigare är det-

  78. -att USA och Europa
    tar itu med dem tillsammans.

  79. Den transatlantiska gemenskapen
    kan uppvisa ett enat syfte-

  80. -och inspirera andra
    att göra oss sällskap.

  81. Vi firade 60-årsdagen av Atlantpakten
    för inte så länge sedan-

  82. -historiens mest framgångsrika och
    långvariga allians. Varför var den det?

  83. Den inleddes med ett enat syfte
    och en gemensam hotbild.

  84. Trots våra olikheter. Ett enat syfte
    och en gemensamt upplevd hotbild.

  85. Det var viktigt under sovjettiden då det
    ingöt tillförsikt under en prövande tid.

  86. President Obama har fokuserat på
    att förnya det enade syftet-

  87. -och på att stärka det ytterligare på
    grundval av våra delade värderingar.

  88. Som Obama ofta har sagt: Europa är
    vår främsta globala samarbetspartner.

  89. Det transatlantiska frihandelsavtalet,
    TTIP, som jag återkommer till senare-

  90. -är ett exempel på ett gemensamt mål
    att fördjupa transatlantiska relationer-

  91. -och att knyta samman våra ekonomier
    och samhällen.

  92. Att vi skapar fler tillfällen, särskilt
    för små och medelstora företag-

  93. -att expandera på den transatlantiska
    marknaden, ger oss ekonomisk tillväxt-

  94. -samt stärker banden mellan våra folk,
    vilket ger en mänsklig dimension.

  95. När Kina nu har en snabb tillväxt
    och är mer geopolitiskt engagerat-

  96. -ökar våra möjligheter
    till välstånd och samverkan-

  97. -samtidigt som utmaningar föds.

  98. Obama har utformat ett effektivare
    regionalt ramverk i och med Asien-

  99. -som ger stabilitet och välstånd-

  100. -och hjälper oss att spåra terrorister
    och möta hälso- och klimatutmaningar.

  101. Ett område där vi fördjupar samarbetet
    med Kina är i kampen mot klimathotet-

  102. -ett område där ett samarbete
    kan göra en enorm nytta globalt.

  103. USA är det land som släpper ut näst
    mest koldioxid. Kina släpper ut mest.

  104. Så våra gemensamma insatser avgör-

  105. -om det här århundradet kännetecknas
    av onödigt lidande eller framsteg.

  106. En annan viktig princip i Obamas
    politik är vikten av att dela med sig-

  107. -och att bygga upp välstånd och
    förmågor utanför våra egna gränser.

  108. Obama är särskilt engagerad i-

  109. -den stora mängden människor
    som lever i yttersta misär.

  110. För Obama är inte frågan "om
    USA ska leda, utan hur vi ska leda"-

  111. -"både för att trygga fred och välstånd
    och för att sprida det över jordklotet."

  112. Tidigare amerikanska presidenter
    har tacklat samma fråga på olika sätt.

  113. Med fokus på säkerheten, men även
    på välstånd och frihet i andra länder.

  114. President Truman förfäktade
    en ny, djärv säkerhetsarkitektur.

  115. Kennedy moderniserade militär-
    doktrinen, och skapade Fredskåren.

  116. Obama har förordat en global insats
    för att utplåna extrem fattigdom-

  117. -och har där samarbetat med Sverige-

  118. -samt gått i spetsen för initiativ som
    Power Africa, där Sverige är med.

  119. Under Obama har USA stött insatser
    mot aids och andra hälsokriser-

  120. -hjälpt bönder att öka avkastningen
    för att livnära de som riskerar svält-

  121. -samt stött utbildning av de unga
    som ska lösa morgondagens problem.

  122. Nu i veckan anslöt vi oss för att hjälpa
    de drabbade av jordbävningen i Nepal.

  123. Och även de omkomnas familjer
    i Indien, Kina och Bangladesh.

  124. USA samarbetar med Nepals regering
    för att erbjuda hjälp och stöd.

  125. Vi bidrar med ett katastrofteam
    och sök- och räddningsteam-

  126. -däribland från en brandstation
    i min hemdelstat Virginia-

  127. -som är särskilt utbildade i
    att rädda människor ur kollapsade hus.

  128. De är på väg till Nepal,
    om de inte redan är där.

  129. Nu är jag framme vid
    den fjärde principen:

  130. Vår vilja att agera
    för att främja mänsklig värdighet-

  131. -samt mänskliga rättigheter.
    Som president Obama har sagt:

  132. "Vårt stöd för demokrati och rättigheter
    är en nationell säkerhetsfråga."

  133. "Demokratier är våra närmaste vänner
    och är mindre benägna att starta krig."

  134. "Respekt för mänskliga rättigheter
    motverkar instabilitet"-

  135. -"och det missnöje som föder våld
    och terror".

  136. Det här är en särskilt viktig poäng:

  137. Samtidigt har vi lärt oss-

  138. -att missbruk av lagen och brott mot
    mänskliga rättigheter i vårt eget land-

  139. -försvårar spridningen av värderingar
    och underminerar våra strategiska mål.

  140. Vi ser även vikten av organisationer
    som skyddar mänskliga rättigheter-

  141. -och att peka ut de som kränker dem.

  142. Därför tog Obama initiativet till
    en kraftig multilateral satsning-

  143. -för att möjliggöra för
    civila samhällsorganisationer-

  144. -att bidra till ekonomisk, social
    och politisk utveckling i sina länder.

  145. Nu till USA:s och Sveriges relation.

  146. Det starka och strategiska
    partnerskap som vi har i dag-

  147. -grundat på delade värderingar,
    demokrati och respekt för lagen-

  148. -är helt och hållet en återspegling av
    den globala hållningen.

  149. Sveriges starka röst
    i internationella frågor-

  150. -och hängivenhet till engagemang
    och dialog gör oss starkare ihop.

  151. Vare sig det gäller att uttrycka stöd
    för ett enat Ukraina, driva på reformer-

  152. -eller erkänna vikten av organ som FN
    för att gynna dialog och konsensus-

  153. -så är både USA och Sverige
    inriktade på diplomati och dialog.

  154. Vi har uppmuntrats av att Sverige
    har stöttat vår nya linje mot Kuba-

  155. -samt ramavtalet med Iran.

  156. President Obama har genomgående
    tackat Sverige för ett starkt samarbete.

  157. Jag tog er statsminister Stefan Löfven
    till Vita huset-

  158. -för ett halvtimmesmöte med Joe Biden
    som varade i nästan två timmar-

  159. -på grund av de många engagemang
    och överläggningar som vi deltar i.

  160. Att vi så ofta överlägger med varandra
    visar vikten av samarbete-

  161. -för att ta itu med
    komplexa globala utmaningar.

  162. Vare sig det gäller Arktis framtid, att
    bekämpa hotet från Islamiska staten-

  163. -eller att stå upp emot ryska angrepp
    i Ukraina och på andra håll.

  164. Samarbetet är inte partiberoende.

  165. Det är förankrat i vänskapen mellan
    våra folk och värderingarna vi delar.

  166. TTIP är också en historisk möjlighet-

  167. -att stärka vårt samarbete med Sverige
    och Europa.

  168. Det budskapet följde med mig i somras
    när jag cyklade genom ert vackra land-

  169. -och talade med småföretagare i bl.a.
    Alingsås, Falköping och Mariefred-

  170. -samt kommunalpolitiker,
    om avtalets stora potential-

  171. -och entusiasmen som jag möttes av.

  172. Det slående med TTIP är att det bygger
    på en annan värdering som vi delar:

  173. Att främja möjligheterna för
    våra medborgare att förnya och skapa.

  174. TTIP tillåter våra två ekonomier och
    våra EU-partners att vara nyskapande.

  175. Det gynnar medborgare
    på båda sidor av Atlanten.

  176. Vi är glada att Sveriges stöder avtalet.

  177. Vi ser att Sverige delar vår tanke
    om vikten av att dela med sig-

  178. -om vikten av utvecklingsbistånd
    till utlandet och barmhärtighet-

  179. -och av att hitta ett sätt
    att skapa en bättre värld.

  180. Det är tydligast i vår hängivenhet till
    humanitär hjälp, där vi samarbetar.

  181. Både USA och Sverige
    ger det syriska folket humanitär hjälp.

  182. Sverige har visat stor medkänsla och
    har tagit emot många syriska flyktingar.

  183. Jag är stolt över att ha stärkt vårt
    utvecklingsbiståndsarbete ytterligare.

  184. Det visar vårt gemensamma löfte att
    satsa 400 miljoner dollar på fyra år-

  185. -på utveckling med fokus på forskning,
    teknik, innovation och samarbete.

  186. Vi applåderar Sveriges ledande roll
    i att tackla trängande hälsoutmaningar-

  187. -som aids, ebola, tuberkulos, malaria
    och mer än så.

  188. Sverige var det första land
    att ansluta sig till Power Africa-

  189. -och satsar en miljard dollar, jättebra
    för ett land med nio miljoner invånare-

  190. -tillsammans med USA:s löfte
    om sju miljarder dollar på fem år.

  191. Målet är att fördubbla eltillgången
    i energifattiga subsahariska Afrika-

  192. -där cirka två tredjedelar saknar
    tillgång till en pålitlig energikälla.

  193. Sist men inte minst delar vi en tro på
    värdighet och jämställdhet för alla.

  194. Både USA och Sverige förfäktar
    universella mänskliga rättigheter.

  195. När rättigheterna respekteras
    är vår värld tryggare och mer rättvis.

  196. Vi delar tron att våra döttrar förtjänar
    samma möjligheter som våra söner.

  197. Jag har själv en femårig dotter.

  198. Att hbtq-rättigheter är mänskliga
    rättigheter och att mångfald stärker.

  199. Vi samarbetar på olika sätt
    för att nå det målet.

  200. Ett exempel är vår samverkan
    med Sverige i Global Equality Fund-

  201. -som stödjer projekt som främjar
    hbtq-personers mänskliga rättigheter.

  202. Sverige är tack vare Sida-finansiering
    den största bidragsgivaren till fonden-

  203. -och bidrar med 90 miljoner kronor
    under en treårsperiod-

  204. -för att stödja vår gemensamma insats.

  205. Sveriges betydelsefulla medverkan
    har sporrat andra länder, som Finland-

  206. -som nyligen utfäste ett bidrag
    på en miljon euro till fonden.

  207. Så kan vi influera varandra,
    och det blir vi bättre och bättre på.

  208. Vi blir starkare när vi slår samman
    våra insatser och våra röster.

  209. Tack ännu en gång för att ni bjöd in
    mig. Jag ser fram emot era frågor.

  210. Tack så mycket, Mark,
    om jag får kalla dig det.

  211. Vi kommer att ha tid till frågor också-

  212. -men jag vill först bygga vidare på
    det som du betonade-

  213. -om Obamas engagemang i
    bekämpning av klimatförändringar-

  214. -och knyta an till energirevolutionen
    som vi kommer att få höra mer om-

  215. -samt den ökade produktionen av
    skiffergas och skifferolja.

  216. Hur låter diskussionen i USA
    och bland USA:s representanter-

  217. -vad gäller klimateffekten av en ökad
    produktion av skifferolja och -gas?

  218. Kampen mot klimatförändringar är en
    av de största säkerhetsutmaningarna-

  219. -som vi står inför i dag och framöver.

  220. Vi vet inte exakt när vi kommer att
    känna av de skadligaste effekterna-

  221. -men de är på väg och påverkar troligt
    nästa eller nästnästa generation.

  222. Så när vi tänker på vår egennytta
    i kampen-

  223. -så måste vi tänka på våra barnbarn.

  224. Vilken sorts värld
    vill vi att de ska få ärva och leva i?

  225. Vill vi att de ärver en värld med
    massflytt och stigande havsnivåer?

  226. I Bangladesh lever sju miljoner
    mindre än en meter över havsnivån.

  227. Grönlands istäcke smälter så
    havsnivån förväntas stiga mer än så.

  228. Vilken slags värld vill vi att de ärver?
    Det är utmaningen.

  229. Jag tyckte att det var fantastiskt
    att Obama lyckades få till ett avtal-

  230. -med Folkrepubliken Kina.

  231. Tänk bara att det avtalet leder till
    att före 2025-

  232. -ska USA:s koldioxidutsläpp
    ha minskat med 24–26 %-

  233. -och Kina ska innan 2030
    ha nått toppen för utsläppen.

  234. Första gången
    som jag besökte Folkrepubliken Kina-

  235. -var 1981, för mer än 30 år sedan.

  236. Kina har moderniserats fortare
    än något annat land i modern historia.

  237. Att få till stånd det avtalet i det här
    skedet tycker jag är fantastiskt-

  238. -och det kan ge skjuts åt ett globalt
    avtal vid COP21 i december i Paris.

  239. Det har vi fått ut av avtalet
    som är historiskt och exempellöst.

  240. Ingen hade nog kunnat förutspå det.

  241. Det är en otrolig bedrift
    i kampen mot klimatförändringar-

  242. -och för tillfället som ges vid COP21.

  243. Men det här hänger på att alla är med.

  244. Från amerikanska ambassadens sida
    har vi gjort allt vi kan-

  245. -för att understryka det nära klimat-
    samarbetet mellan USA och Sverige.

  246. Vi har framför allt ansträngt oss att
    föra ut hotets och utmaningens natur.

  247. För trots all information
    om klimatet och Arktis framtid-

  248. -är det för få som känner till det.
    Och det är ett svårt ämne att få ut.

  249. Arktis och klimatet är globala problem
    med djupa ekonomiska följder.

  250. Det sker långsamt och rör vetenskap.
    Sånt är svårt att föra ut, men vi måste.

  251. I din inledning nämnde du
    president Obamas besök i Sverige.

  252. En intressant omständighet
    med Sverige-

  253. -som fick Vita huset att organisera
    Obamas besök i september 2013-

  254. -är det faktum att de senaste 20 åren
    har Sveriges ekonomi vuxit med 40 %-

  255. -samtidigt som koldioxidutsläppen har
    minskat med 20 %. Det vill vi uppnå.

  256. Så Sverige utgör ett viktigt exempel.

  257. Kommer skiffergasen att hämma
    en övergång till förnybar energi?

  258. -Hur balanserar ni det?
    -Vi lägger tonvikt på teknikutveckling.

  259. Vi har inte maximerat samarbetet när
    det gäller förnybarhet och hållbarhet.

  260. Vi har pratat om det
    sedan energikrisen på 70-talet-

  261. -men vi har inte helt förenat tekniken.
    TTIP ger oss möjlighet till det.

  262. När man avlägsnar handelsbarriärer
    kan man nämligen göra fler affärer.

  263. Däribland mer innovation
    och forskning och utveckling.

  264. Precis det som doktorn har ordinerat.

  265. Det finns alltså en stor potential.
    Nu tar vi frågor. En mikrofon kommer.

  266. Vi kan börja på första raden.

  267. Lars Johansson heter jag.
    Anna nämnde tidigare att Kinas BNP-

  268. -eller köpkraftsjusterade BNP,
    nu har gått om USA:s.

  269. Du sa även i ditt föredrag-

  270. -att Obama menar
    att USA ska vara världsledande.

  271. Din far har skrivit böcker om
    vikten av det-

  272. -som "The grand chessboard"
    och "Strategic vision".

  273. Är det möjligt att Kina blir
    ny världsledare småningom?

  274. Tack för frågan, Lars.

  275. Det som Obama har gjort med Kina
    är särskilt beaktansvärt-

  276. -eftersom Kina nu har större inflytande
    på omvärlden än någonsin tidigare.

  277. Under sin ämbetstid
    har han omvandlat relationen till Kina-

  278. -från ekonomisk till geopolitisk.

  279. Aldrig tidigare har vi
    samarbetat så nära med kineserna-

  280. -i ett spektrum av frågor.

  281. Självklart vad gäller handel,
    ekonomi och affärer-

  282. -men även vad gäller klimatfrågor,
    terrorismbekämpning, ickespridning...

  283. ...och utveckling över hela världen.

  284. Det tycker jag är jättebra, eftersom
    Kina då kan vara med och påverka.

  285. Att kineserna är involverade
    och sitter med vid förhandlingsbordet-

  286. -anser jag är mycket värdefullt.

  287. Jag vill inte tala om "världsledare".

  288. Vi befinner oss i ett dynamiskt skede
    vad gäller internationella relationer.

  289. Det är mycket värdefullt för USA
    och även för våra vänner i Europa-

  290. -att USA och Kina samarbetar
    när det gäller strategiska hot.

  291. Det vore oklokt att inte göra det.

  292. Tack. Vi har fler frågor här.

  293. Tack. Jag är just nu konsult-

  294. -men jag har arbetat för FN,
    däribland tio år med Bradford Morse-

  295. -så jag är tämligen bekant
    med det amerikanska systemet.

  296. Jag undrar... Det är förstås orättvist
    eftersom ert system ser annorlunda ut.

  297. En svensk ambassadör företräder
    Sverige och är mer en karriärdiplomat.

  298. Du representerar kanske
    Obamas regering i högre grad än USA.

  299. Många här var glada när Obama vann
    och det blev ett regeringsskifte.

  300. Vi hyste medlidande med honom-

  301. -för att han fick ärva två dyra
    och ödesdigra krig i Mellanöstern-

  302. -och dessutom den ekonomiska krisen
    som han tvingades ta över.

  303. Min fråga till dig är:

  304. Vem bestämmer USA:s utrikespolitik?
    Är det presidenten eller kongressen?

  305. Kongressen gör förstås många saker-

  306. -som ratificerar, och förklarar krig,
    även om det inte görs nu för tiden.

  307. Obama har två år kvar i ämbetet-

  308. -och vi får möjligtvis se
    en fortsatt republikansk kongress-

  309. -och kanske en republikansk president.

  310. Om någon som Rand Paul
    skulle vinna valet-

  311. -skulle vi då se ett USA
    som återgår till isolationism-

  312. -kanske återinför Monroedoktrinen,
    eller åtminstone blickar inåt-

  313. -och fokuserar på att få ordning på
    de offentliga finanserna igen?

  314. Eller skulle politiken se annorlunda ut?

  315. Och om Hillary Clinton
    skulle bli ny president-

  316. -skulle det innebära en ny demokratisk
    och kanske tuffare politik än dagens?

  317. Tack, vi har nog uppfattat frågan.

  318. -Tack.
    -Jag skulle uppskatta din åsikt.

  319. Först och främst, vem som bestämmer
    utrikespolitiken anges i konstitutionen.

  320. I artikel 1 står det att presidenten
    har ansvaret för utrikespolitiken.

  321. Kongressen har förstås
    en rådgivande roll-

  322. -men jag står helt på Visa husets sida
    vad gäller nyligen inträffade händelser-

  323. -när presidenten har försökt främja
    amerikanska intressen-

  324. -och till exempel senatorer
    har skrivit brev till utländska ledare-

  325. -som störde främjandet av
    amerikanska intressen.

  326. Jag nämnde lite kort i mitt föredrag-

  327. -de principer som präglar
    president Obamas globala tänk.

  328. Han ställde upp i presidentvalet
    för att förändra USA:s roll i världen-

  329. -på ett sätt som är förenligt med
    vår tids utmaningar.

  330. En princip som jag inte nämnde,
    men som din fråga tog upp-

  331. -är principen om tvåpartilösningar.

  332. Det har vi en lång tradition av i USA.

  333. Man kunde se hur Obama försökte
    verka för det under tiden som senator-

  334. -när han reste till Ukraina för att
    motverka spridning av kärnmaterial-

  335. -ihop med senator Lugar, dåvarande
    ordföranden i senatens utrikesutskott.

  336. Det finns många fler exempel.

  337. Ett samarbete över partigränserna
    om utrikespolitik är absolut en princip-

  338. -som han har velat verka för
    under hela sin politiska karriär.

  339. Och det finns goda tillfällen till det,
    se bara på handelsmandatet TPA.

  340. Det skulle ge den verkställande makten
    möjlighet att påskynda frihandelsavtal.

  341. Vi pratade om TTIP och hur det
    förstärker relationerna över Atlanten.

  342. TPA, enligt vad jag har läst-

  343. -stöds av ett antal republikaner
    samt av presidenten.

  344. Ett bra exempel på hur partierna ihop
    kan främja amerikanska intressen.

  345. Jag tror att det finns många tillfällen
    till samarbete.

  346. Personligen anser jag, som amerikan-

  347. -i synnerhet när Washington och
    presidenten engagerar sig i världen-

  348. -att politiken slutar där vattnet
    börjar. Det är en mycket bra princip.

  349. Man ska minnas en sak med USA-

  350. -och det här tar jag ofta upp när jag
    föreläser i städer och på universitet:

  351. Våra demokratier är väldigt olika.
    Det ska man komma ihåg.

  352. Det svenska samhället har flera
    sekel gamla demokratiska traditioner-

  353. -som har utvecklat
    en samförståndspolitik.

  354. Vi är båda demokratier,
    men där skiljer vi oss åt.

  355. Vårt land grundades för 200 år sedan
    av människor som tvingats emigrera-

  356. -och har inrättat en process där vi
    tvistar och debatterar, ibland hetsigt.

  357. När folk från andra länder ser oss
    kan de nog undra vad vi håller på med.

  358. Men så ser vårt politiska system ut.
    Det är så vi når bäst resultat.

  359. Så när ni ser de energiska debatterna
    från Washington-

  360. -bli inte för förfärade, med tanke
    på skillnaderna mellan våra system.

  361. Tack så mycket, vi hinner inte mer.

  362. Tack för den utmärkta översikten av
    Barack Obamas globala inställning-

  363. -och även inblicken i USA:s politik.

  364. En utmärkt utgångspunkt
    för fler givande samtal under dagen.

  365. -Tack för att du kom. - Applåder.
    -Tack.

  366. Översättning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Öppningsanförande - vart är USA på väg?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

USA:s ambassadör i Sverige, Mark Brzezinski, föreläser om Sveriges och USA:s relation. Han berättar om president Barack Obamas utrikespolitik och hur arbetet med Obamas visioner har realiserats. Obama har prioriterat dialog, partnerskap och mänskliga rättigheter. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Andra länders politik och statsskick
Ämnesord:
Förenta staterna, Internationella relationer, Politik, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Utrikespolitik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Öppningsanförande - vart är USA på väg?

USA:s ambassadör i Sverige, Mark Brzezinski, föreläser om Sveriges och USA:s relation. Han berättar om president Barack Obamas utrikespolitik och hur arbetet med Obamas visioner har realiserats. Obama har prioriterat dialog, partnerskap och mänskliga rättigheter. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Globalt maktskifte från väst till öst?

Johan Eriksson är forskningschef vid Utrikespolitiska institutet och redovisar olika teorier om var i världen makten kommer att ligga i framtiden. Kommer Kina att ta över? Kommer USA behålla sin position eller blir det en global maktbalans? Kanske kommer militär makt att ersättas med kultur och handel som viktigare inslag? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

USA och energirevolutionen

Niklas Rossbach är säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och föreläser om USA:s framgångar med utvinning av skiffergas och skifferolja. Eventuellt kommer landet att bli energioberoende. Vad innebär det för amerikansk säkerhetspolitik och för relationerna med Mellanöstern, Asien och Europa? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Säkerhetspolitiska prövningar

Föreläsning med Jan Hallenberg som är professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. Han beskriver USA:s säkerhetspolitik under 2015. Han berättar om landets utrikespolitiska förhållande till andra länder samt inrikespolitiska utmaningar. Vilka frågor driver USA och vilken inställning har president Barack Obama till internationell politik? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Utrikespolitiken efter Obama

Journalisten Britt-Marie Mattsson har under lång tid bevakat amerikansk politik. Hon föreläser om presidentvalet i USA 2016. Eftersom det anses vara världens mäktigaste ämbete så är det intressant att försöka förutspå vem som tar över efter Barack Obama. Hur kommer utgången av valet att påverka resten av världen? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

De transatlantiska relationerna

Mike Winnerstig är säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och föreläser om europeisk säkerhetspolitik och amerikansk Europa-politik. Han säger att USA:s förhållande till Europa har varierat genom åren oavsett presidentens partibeteckning. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Paneldiskussion

Panelsamtal om presidentvalet i USA 2016. Vem vinner presidentvalet? Dagsläget i USA diskuteras och analyser görs av vilka faktorer som spelar störst roll för utgången av valet. Medverkande: Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan; Ginna Lindberg, Utrikeschef vid Sveriges Radio; Johan Eriksson, forskningschef vid Utrikespolitiska institutet; Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet; Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 29 april 2015. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

USA:s roll i världsekonomin

Robert Bergqvist är chefsekonom vid SEB och ger här en bild av USA:s ekonomi. Han beskriver bland annat globaliseringens utveckling under de senaste 10-15 åren och demografiska utmaningar som flera länder står inför. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Frivilliga och kommunala insatser

Panelsamtal om vem som har ansvar för att hjälpa flyktingar när de anländer till Sverige. Utför de frivilliga organisationerna statens uppgift? Hur ska frivilliga och myndigheter arbeta? Medverkande: Hamza Ibrahim, ordförande för Ensamkommandes förbund; Mary Douglas, Rädda Barnen, Malmö; Jens Jording, Malmö stad; Annelie Larsson, sociala resursförvaltningen i Malmö stad. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.