Titta

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Om UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Är sociala risker ett hot mot samhället? En serie föreläsningar om radikalisering och samhällshot, från grunden av problemet på en individuell nivå till åtgärder vid utfall av extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Till första programmet

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället? : Kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhälletDela
  1. Anledningen till att jag står här
    är att vi fick ett uppdrag-

  2. -av... Nu ska vi se...

  3. ...av polisledningen genom den
    nationella operativa ledningsgruppen.

  4. Det var med anledning av
    det vi kallar utsatta områden-

  5. -eller lokala problemområden.

  6. Vi skulle titta på de kriminella
    nätverkens påverkan på dessa områden.

  7. Vi fick uppdraget för ett år sen.
    Det första vi gjorde var-

  8. -att göra en situationsbild över
    hur det såg ut just då.

  9. Den här presenterades i höstas.
    P-O Hallin hänvisade till den.

  10. Rapporten blev ganska
    uppmärksammad, på både gott och ont.

  11. Många blev upprörda över
    att deras område blev utpekat-

  12. -som problemområde, och andra
    över att deras inte blev det.

  13. Det fanns två sidor.
    Jag blev talesperson för rapporten.

  14. Jag har aldrig varit så utsatt
    för mediaflödet som den gången.

  15. Både i Sverige och i USA
    var man intresserade av det här-

  16. -att lilla Sverige hade sådana
    enorma problem som det verkade-

  17. -åtminstone i media.

  18. Det jämfördes med exempelvis
    hur det ser ut i USA.

  19. Det här jobbet fortsätter.

  20. Det här var den första lägesbilden.
    Arbetet fortsätter med-

  21. -att göra fler och mer
    djuplodande kartläggningar.

  22. Vi ska också titta mer strukturerat
    på hur de här problemområdena ser ut.

  23. Eller de här utsatta områdena,
    som vi har valt att kalla dem.

  24. Vi arbetar också med att titta på
    särskilt utsatta områden.

  25. Där kommer man sen att rekommendera
    att framför allt polisen-

  26. -gör specifika insatser
    och satsar hårdare mot vissa områden.

  27. De kommer att prioriteras fram
    genom vissa kriterier.

  28. Den här rapporten kommer
    förhoppningsvis att redovisas-

  29. -före årsskiftet.

  30. Om man tittar på
    de särskilt utsatta områdena.

  31. Nej, de utsatta. De särskilt utsatta
    områdena har vi inte tagit fram än.

  32. När det gäller de utsatta områdena
    pratar alla om ungefär samma saker.

  33. Det finns socioekonomisk utsatthet
    i de här områdena.

  34. De boende där känner ett utanförskap.

  35. Vi tittar mycket på mellanbollen.

  36. Det är de unga människorna
    som finns i de här områdena.

  37. Framförallt ligger fokus på unga män
    och pojkar i vårt arbete-

  38. -såväl som för de som rekryterar
    till sina kriminella nätverk-

  39. -och de som rekryterar
    till olika extremistgrupper.

  40. De här pojkarna eller männen
    har dålig utbildning.

  41. Man känner inte att man har nån
    framtid. Man har fel förebilder.

  42. Det är de kriminella
    som är förebilder.

  43. De har absolut för lite att göra.

  44. Det här är nåt som de kriminella
    grupperna i områdena utnyttjar.

  45. De här lokala kriminella nätverken
    som redan finns i områdena-

  46. -har en stor påverkan på
    hela den här strukturen.

  47. De är också bidragande till
    den sociala oro som uppstår-

  48. -med upplopp, bränder, stenkastning
    mot polis och räddningstjänst.

  49. Vi har också sett
    att de är anstiftare-

  50. -till den här sociala oron.

  51. Det blir ofta gängkonflikter
    i områdena.

  52. Det lyfts ofta upp i media
    när det blir problem mellan gängen.

  53. Det är inte bara ett gäng.

  54. Det finns flera gäng, och medlemmarna
    har ett stort revirtänkande.

  55. Man konkurrerar också om marknaden
    för den kriminella aktiviteten.

  56. Det är också en del skjutningar.
    Det finns för många vapen.

  57. Man tror att när man har skjutit
    ett vapen så kastar man det.

  58. Så är det inte. Gängen säljer vapen
    mellan sig. Vi har kunnat se-

  59. -i forensiska undersökningar att
    samma vapen använts av båda sidor-

  60. -vid olika tillfällen.
    De har alltså bytt ägare.

  61. Det är sällan svårt att få tag på
    vapen. Och de här skjutningarna-

  62. -sker numer mer på dagtid-

  63. -i områden där det finns andra
    människor i rörelse. De boende-

  64. -och allmänheten i stort lider av
    det här. Vi har sett exempel-

  65. -där helt oskyldiga människor
    har blivit drabbade.

  66. Man kan tro att misshandel och
    tillgreppsbrott är vanligast där.

  67. Men det är de inte. Narkotikabrott
    är det främsta brottet i områdena.

  68. Grunden för de kriminella nätverken
    är narkotikahandel.

  69. Den är grunden för brottsligheten.

  70. Man utnyttjar samma unga män
    och pojkar-

  71. -och framförallt minderåriga
    för att bära och förvara narkotika.

  72. De får också ta hand om vapen
    åt de andra i de kriminella gängen.

  73. En annan brottslighet som ses
    är utpressningsbrott.

  74. De är ofta riktade mot andra boende
    och mot butiksägare.

  75. Det kan också vara nån form av
    beskyddarverksamhet och bötning-

  76. -som sker inom de kriminella gängen.

  77. Annan brottslighet som vi ser
    är misshandel, våldsbrott-

  78. -tillgreppsbrott och skadegörelse,
    men sällan av nån grövre karaktär.

  79. Tittar man på
    de lokala kriminella nätverken-

  80. -så är de ofta löst sammansatta.

  81. Det är inte märkesgäng. De har inte
    attribut för att visa tillhörighet-

  82. -som tröjor och västar.

  83. Ledarskapet är ofta oklart i de löst
    sammansatta gängen. Men det finns.

  84. Det ledarskapet kan ofta komma från
    utanför det här lokala området.

  85. Ofta finns nån form av samhörighet
    mellan medlemmarna i gänget.

  86. Det behöver inte vara etnisk
    samhörighet. Den kan vara oklar.

  87. De är ytterst kriminellt aktiva,
    de som finns i de här gängen.

  88. De är yrkeskriminella.

  89. De har också ofta en kriminell
    livsstil, vilket syns på dem.

  90. Det syns på deras bilar
    och på deras flickvänner.

  91. De har skyddsvästar.
    Ofta flödar narkotikan.

  92. Det här med respekten
    är väldigt viktigt.

  93. De är också dåliga förebilder-

  94. -för andra unga människor i området.

  95. Narkotikahanteringen leder också till
    ytterligare våldsamheter.

  96. Konkurrensen om narkotikamarknaden
    är stor.

  97. Det gäller att bevaka sitt område.
    När nån trampar in på nåns område-

  98. -så leder det till konflikter,
    som ofta leder till skjutningar.

  99. Det här leder som vi vet till
    att folk skadas och dödas.

  100. Det har skett ett antal gånger
    under det här året.

  101. Våldströskeln är också väldigt låg
    bland medlemmarna.

  102. Man bär ofta vapen
    och vapen finns ofta tillgängligt.

  103. När man drabbas,
    eller hamnar i de här situationerna-

  104. -som är nån form av hot,
    så tar man till vapnen.

  105. Man inser inte konsekvenserna av
    att använda vapen.

  106. Den här våldsanvändningen-

  107. -kan också ha andra orsaker än
    konkurrensen på en kriminell marknad.

  108. Det kan ofta vara småsaker. Det kan
    vara en otrohet mellan parter.

  109. Det kan också vara
    att man inte visat respekt-

  110. -eller att man har haft skulder
    eller liknande.

  111. Summan av det här
    leder då till olika följder-

  112. -som skapar en ond cirkel.

  113. Skjutningar och mord
    sker i det öppna.

  114. Narkotika hanteras helt öppet-

  115. -och befolkningen
    som finns i de här områdena-

  116. -blir givetvis oroade av detta.

  117. När det händer nåt
    ställer ingen upp och vittnar.

  118. Ingen ställer upp som målsägande.
    Ingen vill samarbeta med myndigheter.

  119. Det gör att rättsvårdande myndigheter
    har svårt att utreda-

  120. -och lagföra brott.

  121. Det här leder fram till att-

  122. -de som bor i området upplever att de
    lever i ett maffialiknande samhälle-

  123. -där de kriminella grupperna styr.

  124. Det här leder slutligen fram till-

  125. -att det här skapar ett lågt
    förtroende för rättsväsendet.

  126. Det här är en otroligt dyster bild.

  127. Vi pratar om den lilla bollen.
    Där ligger också vårt fokus.

  128. Även om bilden ser dyster ut, så är
    det inte bara dysterhet och mörker.

  129. Det finns framgångar i det här också
    på olika sätt.

  130. Men för att fortsätta med det dystra
    så ser vi att följderna av det här-

  131. -leder till en ökad brottslighet
    och grövre brottslighet.

  132. Det är också så att de kriminella
    krafterna utanför Sverige-

  133. -också blir intresserade av
    att samverka med grupperingarna-

  134. -som börjar i de här områdena.

  135. Det har en negativ påverkan på
    friheten för de boende.

  136. Man kan inte påverka sin vardag
    eller vara med i samhället.

  137. Man pratar om parallellsamhällen.
    De är inte särskilt vanliga.

  138. Men risken finns att man skapar
    ett parallellsamhälle-

  139. -med egna lagar och egna domstolar,
    och ibland en egen ekonomi.

  140. Man lever totalt utanför
    det ordinarie samhället.

  141. Här kommer också risken för
    radikalisering in.

  142. De unga männen-

  143. -är de som intresserar de kriminella
    nätverken. Även de extrema grupperna-

  144. -har ett intresse av att rekrytera
    den här gruppen av unga pojkar.

  145. Det leder ytterligare fram till
    ännu större oro hos medborgarna-

  146. -och för allmänheten som sådan.

  147. Men den dystra bilden
    är möjlig att förändra.

  148. Vi har hört talas om
    de möjligheterna.

  149. Nu ska vi inte förekomma vår rapport
    och våra förslag på åtgärder.

  150. Däremot finns det en del
    klara och enkla lösningar-

  151. -som det här med samverkan.

  152. Det är inte ett polisiärt problem,
    även om de fokuserar på områdena.

  153. Alla myndigheter måste samverka,
    och även skolor och butiker-

  154. -näringsverksamheten och
    bostadsbolagen i områdena.

  155. Även de religiösa trossamfunden
    och föreningsrörelsen måste vara med.

  156. Det är en totalbild i samhället för
    att komma till rätta med problemen.

  157. Kommunikationen mellan myndigheterna
    måste också förbättras.

  158. Ofta skapar sekretessen ett problem
    mellan polis och sociala myndigheter.

  159. Det måste man överbrygga.

  160. Kommunikationen med de som bor
    i området är också viktig.

  161. Ökad polisnärvaro låter enkelt.

  162. I de här områdena... Jag vet
    att på en hel del håll-

  163. -så har man bra exempel på
    när det är annorlunda-

  164. -men ofta i områdena
    har det hänt nåt när polisen syns.

  165. Man ser aldrig polisen annars. Det är
    viktigt med en ökad polisnärvaro.

  166. Den nya polisorganisationen känns som
    en möjlighet att skapa den närvaron.

  167. Då kan man fokusera på att vara
    på rätt plats vid rätt tid.

  168. Stödåtgärder är också viktiga.

  169. Försvåra för rekrytering
    till de kriminella nätverken.

  170. Och de som vill hoppa av
    de här grupperna-

  171. -måste kunna göra det
    och få hjälp med det.

  172. Man måste också ge tillräckligt skydd
    till vittnen och målsägande.

  173. Det krävs också ett ökat engagemang
    från de som bor i de här områdena.

  174. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhället

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lars Öjelind, tillförordnad sektionschef på Rikskriminalpolisens underrättelsesektion, talar om kriminella nätverk i lokalsamhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Brottsförebyggande verksamhet, Brottslighet, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Social grogrund och sociala risker

Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi vid Malmö högskola, talar om trender i Europa och Sverige gällande trygghet och kriminella nätverk. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Hatbrott som en social risk

Anders Wigerfelt, docent i International migration och etniska relationer vid Malmö högskola, leder ett forskningsprojekt kring hatbrott som fokuserar på utsattheten hos fem grupper: judar, muslimer, afro-svenskar, romer och HBTQ-grupper. Här berättar han om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker. Medverkande: Eija Suhonen, länsstyrelsen Västra Götaland, Johnny Lindh, Västerortspolisen, Per-Olof Hallin och Anders Wigerfelt, Malmö högskola. Moderator: Katarina Hildingsdotter, MSB. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhället

Lars Öjelind, tillförordnad sektionschef på Rikskriminalpolisens underrättelsesektion, talar om kriminella nätverk i lokalsamhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att mäta otrygghet

Manne Gerell, forskare vid Malmö högskola, forskar kring vilka platser som har mycket problem med skadegörelse, bränder och våldsbrott. Här presenterar han sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Trygg i Angered

Johanna Söderlund är trygghetssamordnare för stadsdelsförvaltningen Angered och arbetar tillsammans med Ulf Merlander, poliskommissarie, med att samordna det brottsförebyggande operativa arbetet utifrån den lokala problembilden. Här berättar de om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Identifiera och kartlägga sociala risker i Stockholm stad

Sara Clevensjö Lind berättar om Stockholm stads verksamhet och hur man arbetar med att identifiera och kartlägga sociala risker. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker. Medverkande: Kurt Petersen, professor Lunds universitet, Michael Frejd, Stockholms stad, Suraya Reif Abdali, Angereds stadsdelsförvaltning och Malin Martelius, Malmö stad. Moderator: Rainar All. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förebygga radikalisering och extremism

Magnus Ranstorp är forskare vid Försvarshögskolan. Här talar han om hur man förebygger radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förekomma terror

Lari Nyroos, chefsanalytiker för kontraterrorism vid Säpo, talar om hur Säpo arbetar och definierar vad det innebär att förekomma terror. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Rasnationalistiska miljön

Daniel Poohl från Expo ger insyn i rasnationalistiska miljöer och talar om miljöernas uppkomst och samhällets förhållning till dem. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kommunens roll i att förebygga radikalisering och extremism

Malin Martelius arbetar som trygghets- och säkerhetssamordnare på stadskontoret i Malmö och är psykolog i grunden. Här berättar hon om arbetet med att förebygga radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism. Medverkande: Daniel Norlander, NSVE, Stefan Anering, MSB, Lari Nyroos, Säpo, Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan. Moderator: Matilda Broman, Säpo. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Reflektioner utifrån Tillitsbarometern

Lars Trägårdh från Ersta Sköndal högskola berättar om sin undersökning om social tillit på en lokal nivå i samhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Ingen föds till extremist

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, talar om hur ungdomar kommer in i extremismen och ger sin syn på vad man ska känna till när man arbetar med denna problematik. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förutsättningar för tillit

Vem litar vi på och vilka faktorer påverkar vår känsla av tillit? Sverige anses vara ett "tillitsland": vi litar på stat och strukturer i samhället. Hur påverkar miljön din tillit? Forskaren och statsvetaren Susanna Wallman Lundåsen berättar. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Keynes - kapitalismens räddare?

Varje gång marknadsekonomin hamnar i kris blir den brittiske ekonomen John Maynard Keynes aktuell på nytt. Keynes lanserade sin teori om hur ett samhälle kan lyfta sig ur en ekonomisk kris på 1930-talet. Vi träffar Lord Robert Skidelsky, som är expert på Keynes, och Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare till den socialdemokratiska partiledningen.