Titta

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Om UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Är sociala risker ett hot mot samhället? En serie föreläsningar om radikalisering och samhällshot, från grunden av problemet på en individuell nivå till åtgärder vid utfall av extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Till första programmet

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället? : Rasnationalistiska miljönDela
  1. Tack så mycket. Hör ni mig bra?
    Härligt. Det är kul att vara här.

  2. Det är en utmaning för mig att på
    kort tid göra den här dragningen-

  3. -om nåt som jag brukar prata om
    i 3-4 timmar när jag föreläser.

  4. Jag tänker att jag ska göra det
    utifrån ramen för det vi pratar om-

  5. -alltså social oro.

  6. Jag är VD på Stiftelsen Expo.
    Vi motverkar rasistiska idéer.

  7. Vi fokuserar på att genom
    journalistik, utbildning-

  8. -och stöd till antirasistiska lokala
    grupper i civilsamhället-

  9. -bekämpa antisemitism, islamofobi,
    antiziganism och afrofobi-

  10. -och de politiska grupperingar och
    miljöer som präglas av dessa idéer.

  11. Där ingår till exempel
    de jihadistiska grupperna.

  12. Men det finns de som kan det bättre,
    så det ska inte jag prata om.

  13. Jag kommer att prata om en specifik
    del av de miljöer som vi bevakar-

  14. -och den som i våra ögon är mest
    akut, och som vi kan bäst.

  15. Det är det som kallas högerextremism
    eller radikalnationalism.

  16. Och hur den politiska miljön-

  17. -riskerar att skapa eller underblåsa
    social oro.

  18. I SOM-institutets rapport som
    släpptes i går eller härom dagen-

  19. -ställer man frågor-

  20. -till den svenska befolkningen,
    om bland annat vad som oroar dem.

  21. Det visade sig i den delen
    som jag har kunnat se på nätet-

  22. -att bland topp åtta eller tio
    svarade folk bland annat-

  23. -nynazism, ökad främlingsfientlighet-

  24. -extremism och terrorism.

  25. Bland topp tio så är fyra stycken-

  26. -saker som folk oroar sig för som har
    att göra med det vi pratar om.

  27. Det gäller specifikt
    det vi har pratat om nu.

  28. Poängen med det är att den här typen
    av idéer och organisationer-

  29. -framstår som väldigt farliga
    för människor.

  30. De gör människor oroliga och nervösa.

  31. Deras blotta närvaro skänker en oro
    i ett lokalsamhälle.

  32. I det här fallet
    i ett samhälle i stort.

  33. För vår del har det varit viktigt
    att aldrig göra hotet större-

  34. -än det är.

  35. Nazisterna kommer inte att genomföra
    en lyckad revolution-

  36. -och kliva in i riksdagen
    med sina kalasjnikovs i morgon.

  37. Det är en marginaliserad
    politisk rörelse.

  38. Samtidigt ska vi inte heller tro
    att de inte har nån betydelse alls.

  39. I de samhällen där de är aktiva-

  40. -syns de och hörs de,
    och skapar en extrem oro.

  41. Jag ska försöka ge en så rättvisande
    bild som möjligt av problematiken.

  42. Jag gör det...

  43. Jag är ingen expert på hur
    svenska statens armar fungerar-

  44. -eller hur man bäst länkar samman
    socialtjänst och polis-

  45. -och hur man gör med sekretessen
    för att det ska bli lite lättare.

  46. Men jag vet vad det här handlar om.

  47. Jag tror att man kan sitta ner
    och fundera på formaliteterna-

  48. -hur länge som helst.

  49. Men känner man inte till
    problematiken spelar det ingen roll.

  50. Den erfarenheten kan jag dra efter
    att ha bevakat det här i tio år.

  51. Man måste veta när man möter den här
    problematiken, hur den fungerar-

  52. -hur de tänker och varför det som
    för mig framstår som vansinnigt-

  53. -faktiskt är rationellt utifrån deras
    ideologi och sätt att tänka.

  54. I december 2013,
    eller under vintern 2013-2014-

  55. -uppmärksammades Stockholmsförorten
    Kärrtorp.

  56. Svenska motståndsrörelsen,
    en nazistisk organisation-

  57. -hade attackerat en motdemonstration
    som hade organiserat sig-

  58. -efter att Svenska motståndsrörelsen
    hade affischerat-

  59. -med affischer och visat en närvaro
    i lokalsamhället.

  60. Det resulterade i sin tur i
    stora demonstrationer-

  61. -i Kärrtorp, på Kärrtorps IP och i
    solidaritet med den runt om i landet.

  62. Den här bilden är därifrån.
    Den är ett paradexempel på-

  63. -hur det kan gå när polis och lokala
    myndigheter inte gör sitt jobb.

  64. Att det här skulle hända
    var egentligen inte "rocket science".

  65. Men man förstod inte
    vad det var som var på väg att ske.

  66. När en nazistisk grupp
    bedriver en lokal stark närvaro-

  67. -måste ett lokalsamhälles olika
    aktörer kunna mobilisera.

  68. För att göra det krävs organisation
    och kunskap. Vad betyder märket-

  69. -som sitter på den där stolpen
    egentligen?

  70. Ni ska få lite kunskap om
    den politiska miljön-

  71. -och mina tankar kring de principer
    som bör ligga till grund för-

  72. -de motstrategier man tillämpar.

  73. Den radikalnationalistiska politiska
    miljön-

  74. -ser ungefär ut så här.

  75. Sverigedemokraterna är med. De är
    inte våldsbejakande extremister-

  76. -men tillhör samma politiska miljö.
    Det är inte EN rörelse.

  77. Men de delar
    en grundläggande politisk idé.

  78. Det är idén om
    att skapa ett homogent samhälle.

  79. Det homogena samhället
    kommer att ge oss trygghet.

  80. Man skulle kunna säga att man delar
    upp sig längs skiljelinjen-

  81. -om vem som ska ingå
    i det här homogena samhället.

  82. Vad är det som homogeniteten
    ska präglas av?

  83. Sverigedemokraternas princip säger
    att homogeniteten i Sverige-

  84. -ska bygga på kultur. Internationellt
    sett är det perspektivet ovanligt.

  85. Det är nog en konsekvens på att
    partiet har velat ut ur bubblorna-

  86. -framförallt för att ingen
    vill rösta på nån som är i detta.

  87. Den slutsatsen har dragits. Man har
    varit involverad i de andra ringarna-

  88. -som jag ska presentera senare.

  89. Till den sfären hör en radda av
    alternativa nyhetskanaler-

  90. -och olika former av politiska
    grupperingar och nätverk.

  91. Bland rasnationalisterna-

  92. -finns de som menar att samhället
    ska präglas av en homogen ras.

  93. Egentligen är nationalism ett dåligt
    ord. Sverige i sig är inte relevant.

  94. De vill ha ett livsrum för den vita
    rasen. Det kan vara var som helst.

  95. "I värsta fall får det bli Borlänge,
    om främlingarna tar över."

  96. "Eller kanske Avesta. Bara vi har
    nånstans att leva, vi vita."

  97. Det är inte Sveriges gränser i sig
    som är viktiga.

  98. Det är rasen som ska räddas.

  99. Mellan de här två, som står i
    kontrast mot varandra...

  100. De har inte bara olika idéer om
    vem som ska ingå i samhället.

  101. Svenskarnas parti
    och Svenska motståndsrörelsen-

  102. -är också fanatiska antidemokrater.

  103. De hatar det demokratiska samhället
    av princip.

  104. Däremot finns det en bubbla
    mitt emellan.

  105. Det är en etnonationalistisk miljö
    som säger att ras är lite väl hårt.

  106. "Men vem som helst
    kan väl inte bli svensk?"

  107. "Svenskar
    är väl ändå blonda människor?"

  108. "Det är dem vi ska bygga samhället
    kring, och de som ska finnas där."

  109. Till den bubblan hör en ganska ny
    våg-

  110. -eller ny trend inom extremhögern
    som kallas identitärer.

  111. De säger att det varken är ras eller
    kultur, utan identitet.

  112. De lutar sig åt nyfascistiska idéer-

  113. -som går ut på att samhället var
    bättre innan franska revolutionen-

  114. -när alla idéer om jämlikhet
    inte fanns.

  115. Traditionen dominerade.

  116. Man fick samma yrke som sin far.
    Ingen förväntade sig nåt annat.

  117. Konflikten inom SD handlar om den
    mellan etnonationalister-

  118. -och kulturnationalister.
    Ungdomsförbundet öppnar upp för-

  119. -den etnonationalistiska bubblan,
    skulle man kunna säga.

  120. Jag kommer att prata om de som kallas
    rasnationalister-

  121. -som Svenskarnas parti och Svenska
    motståndsrörelsen. Där finns våldet.

  122. Det är de som stör mest. De skapar
    den sociala oron i störst grad.

  123. Plus de som inte syns
    i den här bubblan.

  124. De som SÄPO inte tittar på. De
    enskilda medborgare som på egen hand-

  125. -utan att gå in i en organisation-

  126. -attackerar ett boende
    för romska tiggare-

  127. -eller tänder eld på
    en flyktingförläggning.

  128. De är en slags autonoma
    motståndsmän-

  129. -som tar detta politiska budskap
    och ser sig själva som utförare-

  130. -av de nödvändiga handlingar
    som det politiska budskapet-

  131. -på nåt sätt uppmanar till,
    indirekt eller direkt.

  132. Har man fokus på social oro
    måste man förstå-

  133. -att det inte bara är det att orten
    har en högerextrem organisation -

  134. -och det faktum att du får en
    flyktingförläggning-

  135. -och vad som sägs om den,
    som spelar roll.

  136. Ofta är det de där grupperna
    som säger det där, som gör-

  137. -att enskilda medborgare
    tar egna initiativ.

  138. Jag ska inte prata mycket
    om historia.

  139. Poängen med att visa historien
    bakom grupperna-

  140. -är att understryka att det finns
    en väldigt stark kontinuitet-

  141. -i den här politiska miljön.
    Det här uppstår inte nu.

  142. Den här rörelsen växer fram
    på 20-talet i Europa-

  143. -och de grupper som finns i dag har
    en väldigt tydlig röd tråd tillbaka.

  144. Svenska motståndsrörelsen har
    inspirerats av en rumänsk fascist-

  145. -från 1920- och 30-talet.
    Så tydliga är de röda trådarna.

  146. Den politiska miljön är föränderlig-

  147. -och som andra anpassar man sig till
    den tid man lever i.

  148. I dag har man lärt sig från 90-talets
    väldigt våldsamma rörelse-

  149. -att det inte är en strategi som
    lockar människor, utan skrämmer dem.

  150. "Vi måste framstå som..."

  151. "Vi måste vara folkliga för att kunna
    hävda att vi är folkets företrädare."

  152. "Ingen litar på en man som springer
    runt i en mask och slår ner folk."

  153. "Vi måste uppträda öppet."

  154. Det är en jättestor förändring
    mot för 20 år sen.

  155. Då gjorde sig
    Vitt Ariskt Motstånd kända.

  156. Även ideologin
    har en stark kontinuitet.

  157. Det handlar i de här grupperna om
    rasens överlevnad-

  158. -även om man kan sitta
    i deras poddsändningar-

  159. -och höra hur man är beredd
    att svänga lite.

  160. Det gör inget
    om det kommer nån svart människa.

  161. Det viktiga är den övergripande idén:
    rädda det vita folket.

  162. Och vita i den här bemärkelsen är
    européer, amerikaner, australiensare.

  163. Det är en vit gemenskap.

  164. Antisemitismen är en hatlära, men
    också ett sätt att förstå världen.

  165. Varenda konflikt...
    Har du slut på toapapper-

  166. -så är det kanske judarna
    som ligger bakom det.

  167. Det finns förstås propaganda-

  168. -och insatser som riktar sig mot
    andra minoriteter.

  169. Den riktar sig också mot muslimer och
    romer, men för att förstå världen-

  170. -ligger en antisemitisk
    världskonspiration till grund.

  171. Det handlar kampen om.

  172. I grunden är varje nazistisk
    aktivitet en antisemitisk handling.

  173. Många gånger förstår inte folk
    att det är så det är.

  174. En nazistdemonstration är
    antisemitisk, oavsett vad de säger.

  175. Det är vad det handlar om.
    Man är emot demokrati.

  176. Man vill inte ha demokrati. Det är
    i mångas ögon ett judiskt påfund.

  177. Det är också förstås
    en påtaglig våldsromantik-

  178. -som hela tiden präglar det inre
    samtalet och den yttre propagandan.

  179. Framför allt i den inre världen.
    Våldet är väldigt sällan...

  180. Våldet sker oftast utan att
    det är sanktionerat från ledningen.

  181. Det är snarare så att du slåss på
    fyllan än att ledaren beordrat det.

  182. Det finns också ett starkt våld
    internt för att bygga hierarkier.

  183. Med ett våldskapital klättrar du
    och gör karriär.

  184. Det finns en form av intern pennalism
    i de här organisationerna.

  185. Det här är en rörelse som under de
    senaste åren har ökat i intensitet.

  186. Vi mäter aktiviteter
    som de här grupperna gör.

  187. Det är inte det enda sättet
    att förstå deras livskraft-

  188. -men det tycks falla väl ut med hur
    vi i övrigt kan bedöma grupperna.

  189. Sedan 2010 - de senaste fyra åren-

  190. -har de här aktiviteterna
    skjutit i höjden.

  191. Så även 2014. Det hade inget med
    valet att göra. 2010 sjönk det.

  192. Det har att göra med
    den mobilisering som har skett-

  193. -i den här miljön i kölvattnet av
    Sverigedemokraternas framgångar.

  194. Det kan inte SD hållas ansvariga för.
    Men i de här grupperna-

  195. -är SD:s framgångar ett tecken på
    att vi ligger rätt i tid.

  196. "Se så många som kan acceptera
    ett nationalistiskt budskap."

  197. "Om vi når dem
    så kommer de till oss."

  198. "Då kan vi på allvar förändra det här
    samhället i grunden."

  199. Det är två organisationer som till
    störst del står bakom aktiviteterna.

  200. Det är Svenska motståndsrörelsen som
    är den våldsammaste av grupperna-

  201. -och Svenskarnas parti
    som satsade jättestort i valet-

  202. -på ett sätt som ett nazistiskt parti
    inte gjort sen andra världskriget.

  203. De misslyckades totalt
    och fick inga kommunala mandat.

  204. Nu har aktiviteterna sjunkit.

  205. De är på väg att implodera totalt.

  206. Svenska motståndsrörelsen kuppade
    till sig ett kommunalt mandat.

  207. Man kom in genom att skriva in en
    företrädare på en tom valsedel-

  208. -som tillhörde Sverigedemokraterna.

  209. Vad man gör... Det här är intressant
    utifrån det vi pratar om.

  210. Det vanligaste är
    att de sprider propaganda.

  211. De delar ut flygblad
    och sätter upp klistermärken.

  212. Hur vet vi det?
    De är duktiga på att berätta det.

  213. Det är ett sätt att bedriva en
    verksamhet och visa att man finns.

  214. I dag har tre aktivister i Forshaga
    satt upp märken.

  215. Bild på det. Det är ett sätt
    att bevisa sin närvaro.

  216. För de som inte har möjlighet att
    till exempel skriva debattartiklar-

  217. -är det här ett annat sätt
    att finnas till.

  218. I flera av de här typerna
    av aktiviteter är risken stor-

  219. -att människor kommer i kläm.

  220. Vid en propagandaspridning där nån
    kommer i vägen kan våld uppstå.

  221. Det händer sällan,
    men det är möjligt. Ni vet själva-

  222. -att om nazisterna demonstrerar
    där man bor så väcks en oro.

  223. Det krävs också åtgärder
    för att kunna hantera det.

  224. Sociala aktiviteter är ofta
    undanskymda, som att grilla korv-

  225. -i nån gammal fästning eller så.

  226. Kampförberedande ökar mest,
    och knivanvändandet har ökat.

  227. Svenska motståndsrörelsens aktivister
    bär oftast kniv vid aktiviteter.

  228. Det gör att risken för våld ökar.
    Vi behöver inte fortsätta mer.

  229. Poängen är att när de kliver ut
    så skapar de en oro.

  230. För några dagar sen
    klampade svenska motståndsrörelsen-

  231. -in på en skolföreläsning-

  232. -med en person som jag tror var
    en överlevare från förintelsen.

  233. Personen höll ett föredrag när
    nazister kom in och satte sig.

  234. Sånt spelar roll för folk som är där
    och för föräldrar vars barn var där.

  235. Nu är vi i ett läge
    där SD äger den här frågan.

  236. Därför finns det inte möjlighet
    för nåt annat parti att konkurrera.

  237. Varför rösta på Svenskarnas parti,
    i stället för på ett-

  238. -som framstår som, i förhållande till
    dem, ett normalt parti-

  239. -med möjligt inflytande.

  240. Vill du begränsa invandringen-

  241. -och tycker att islam
    är ett hot mot Sverige-

  242. -kommer du mest troligt att rösta på
    SD även om du är radikal.

  243. Vad händer då med den politiska miljö
    som är mer radikal-

  244. -än den kulturnationalistiska
    positionen som SD har.

  245. I min värld
    finns det tre troliga scenarier.

  246. Det ena är metapolitik.

  247. Det är en slags finurlig
    opinionsbildning där man-

  248. -på olika sätt
    försöker utöva opinion gentemot SD-

  249. -för att vrida dem i rätt riktning.

  250. Man använder också ett alternativt
    Wikipedia som heter Metapedia.

  251. Man går också in på Wikipedia och
    skriver om sanningen om olika saker.

  252. Det är metapolitik.

  253. De har också egna medier
    som vi ser växa.

  254. En av deras ledande propagandister-

  255. -som brukar prata i en poddsändning
    en gång i veckan, förklarade-

  256. -ungefär att de inte behöver nån
    revolution. Resonemanget gick ut på:

  257. "Om vi bara bidrar till att göra det
    ovälkommet att komma hit"-

  258. -"och om vi attackerar
    flyktingförläggningar"-

  259. -"så kommer de inte."

  260. De här grupperna kan tänka sig
    att om de underblåser det här-

  261. -så leder det dem i rätt riktning.

  262. Det andra är att ändå satsa på
    parlamenten-

  263. -även om det troligtvis
    är väldigt svårt.

  264. Det finns en risk-

  265. -att känslan av: "Nu är det på gång.
    Titta vad många som röstar på SD."

  266. "Även om de inte är på vår sida helt
    och hållet, så är vi på rätt väg."

  267. Men om det inte sker nån förändring
    då?

  268. Om det fortsätter
    att komma flyktingar?

  269. Då kommer det uppstå en backlash
    som kan leda till våld-

  270. -på ett annat sätt än det spontana
    våld som kommer ur den här miljön.

  271. Jag tror att det är så här,
    och det har vi sett tidigare-

  272. -att det är en mångfacetterad fråga-

  273. -vilka skäl som finns
    att gå in i de här miljöerna.

  274. Jag tror att man ska förstå
    att i slutändan är det ideologin-

  275. -som rationaliserar ens handlingar.

  276. Även om du inte är ideologisk,
    så för att förstå deras handlingar-

  277. -så finns det ideologer
    som sätter ramar-

  278. -utifrån strategiska saker och idéer.

  279. 15-åriga killar tror ju inte
    på riktigt att judarna styr världen-

  280. -och måste stoppas.
    Det finns andra skäl att gå med.

  281. Du gillar deras våldsamma approach.
    Sen får du lära dig-

  282. -vad som egentligen ligger bakom
    de problem du ser i samhället.

  283. Sociala faktorer spelar roll, men när
    man ska förstå de här miljöerna-

  284. -och när man ska hantera dem
    i sitt lokalsamhälle-

  285. -måste deras beteende rationaliseras
    utifrån deras ideologi.

  286. Det spelar roll om man är polis.
    Hur ser de på mig som polis?

  287. Vem är jag för dem
    som socialsekreterare?

  288. Vem är skolan för dem?

  289. Jag vet, att ett av
    de största problemen har varit-

  290. -och det ser jag också nu när det
    gäller det stora behovet av-

  291. -att göra nåt mot rekryteringar
    till jihadistiska grupper-

  292. -är att man vill ha snabba lösningar.

  293. Det enda som funkar är att förstå
    att läget är så akut-

  294. -att vi inte kan ha bråttom. Det
    måste byggas långsiktiga lösningar-

  295. Man måste också våga ta sig tid
    att testa saker.

  296. Jag vet inte hur många gånger skolor
    har tänkt att de hyr in Expo-

  297. -som håller en föreläsning
    och sen är allting löst.

  298. Det går inte. Det finns många exempel
    på kontraproduktiva lösningar.

  299. Svenska skolan är bland de främsta-

  300. -av de som har hjälpt den svenska
    nazistmiljön att få in människor-

  301. -genom att peka ut, stigmatisera och
    sätta dem längst fram när vi kommer.

  302. Sen går de ut och säger: "Nej, nu går
    jag med i den där organisationen."

  303. Jag tror, bortsett från den samverkan
    som ni kan bättre än mig-

  304. -hur man finjusterar, så kan man
    hitta på vilken lösning som helst-

  305. -men om de som jobbar i fält
    inte förstår den miljö de hanterar-

  306. -så spelar det ingen roll.

  307. Det är först när du förstår miljön
    som du kan göra en analys av läget.

  308. Det är först när du förstår miljön
    som du förstår hur man rekryterar-

  309. -vem man rekryterar och varför.

  310. Min uppmaning är: Glöm aldrig det.

  311. Ett problem är
    att det är komplext och tar tid-

  312. -men jag tror att man aldrig lyckas
    om man inte tar sig den tiden.

  313. I ett sånt här team-

  314. -måste man ha nån som vet
    vad det här handlar om.

  315. Det lär man sig om man har
    det intresset och den ambitionen.

  316. Annars ringer man mig.

  317. Jag tackar för tiden.
    Det var jättekul att vara här.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rasnationalistiska miljön

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Daniel Poohl från Expo ger insyn i rasnationalistiska miljöer och talar om miljöernas uppkomst och samhällets förhållning till dem. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Högerextremism, Ideologier, Minoriteter, Politik, Politiska åskådningar, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Social grogrund och sociala risker

Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi vid Malmö högskola, talar om trender i Europa och Sverige gällande trygghet och kriminella nätverk. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Hatbrott som en social risk

Anders Wigerfelt, docent i International migration och etniska relationer vid Malmö högskola, leder ett forskningsprojekt kring hatbrott som fokuserar på utsattheten hos fem grupper: judar, muslimer, afro-svenskar, romer och HBTQ-grupper. Här berättar han om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker. Medverkande: Eija Suhonen, länsstyrelsen Västra Götaland, Johnny Lindh, Västerortspolisen, Per-Olof Hallin och Anders Wigerfelt, Malmö högskola. Moderator: Katarina Hildingsdotter, MSB. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhället

Lars Öjelind, tillförordnad sektionschef på Rikskriminalpolisens underrättelsesektion, talar om kriminella nätverk i lokalsamhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att mäta otrygghet

Manne Gerell, forskare vid Malmö högskola, forskar kring vilka platser som har mycket problem med skadegörelse, bränder och våldsbrott. Här presenterar han sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Trygg i Angered

Johanna Söderlund är trygghetssamordnare för stadsdelsförvaltningen Angered och arbetar tillsammans med Ulf Merlander, poliskommissarie, med att samordna det brottsförebyggande operativa arbetet utifrån den lokala problembilden. Här berättar de om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Identifiera och kartlägga sociala risker i Stockholm stad

Sara Clevensjö Lind berättar om Stockholm stads verksamhet och hur man arbetar med att identifiera och kartlägga sociala risker. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker. Medverkande: Kurt Petersen, professor Lunds universitet, Michael Frejd, Stockholms stad, Suraya Reif Abdali, Angereds stadsdelsförvaltning och Malin Martelius, Malmö stad. Moderator: Rainar All. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förebygga radikalisering och extremism

Magnus Ranstorp är forskare vid Försvarshögskolan. Här talar han om hur man förebygger radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förekomma terror

Lari Nyroos, chefsanalytiker för kontraterrorism vid Säpo, talar om hur Säpo arbetar och definierar vad det innebär att förekomma terror. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Rasnationalistiska miljön

Daniel Poohl från Expo ger insyn i rasnationalistiska miljöer och talar om miljöernas uppkomst och samhällets förhållning till dem. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kommunens roll i att förebygga radikalisering och extremism

Malin Martelius arbetar som trygghets- och säkerhetssamordnare på stadskontoret i Malmö och är psykolog i grunden. Här berättar hon om arbetet med att förebygga radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism. Medverkande: Daniel Norlander, NSVE, Stefan Anering, MSB, Lari Nyroos, Säpo, Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan. Moderator: Matilda Broman, Säpo. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Reflektioner utifrån Tillitsbarometern

Lars Trägårdh från Ersta Sköndal högskola berättar om sin undersökning om social tillit på en lokal nivå i samhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Ingen föds till extremist

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, talar om hur ungdomar kommer in i extremismen och ger sin syn på vad man ska känna till när man arbetar med denna problematik. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.