Titta

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Om UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Är sociala risker ett hot mot samhället? En serie föreläsningar om radikalisering och samhällshot, från grunden av problemet på en individuell nivå till åtgärder vid utfall av extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Till första programmet

UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället? : Reflektioner utifrån TillitsbarometernDela
  1. Jag ska prata utifrån en undersökning
    som jag och mina kolleger har gjort.

  2. En av dem är Susanne,
    som också är här idag.

  3. Det var nåt vi kallar för
    "tillitsbarometern".

  4. Vi gick ut i 33 kommuner
    och undersökte den sociala tilliten-

  5. -på lokal nivå.

  6. Väldigt ofta har man framförallt
    fokuserat på den nationella nivån-

  7. -men i ett land som Sverige är det
    möjligt att på ett fint sätt studera-

  8. -samband mellan social tillit
    och andra viktiga faktorer.

  9. Det blev till den här boken:
    "Den svala svenska tilliten".

  10. Vi såg dels på de sega strukturerna
    som har skapat tillit i Sverige.

  11. Sen i andra delen tittade vi på
    de förändringsprocesser-

  12. -som vi menar kan ha samband med-

  13. -den variation i tillit
    som vi finner i Sverige.

  14. Trots den stora homogeniteten vad
    gäller det institutionella bygget.

  15. Vi tittade på sambanden mellan tillit
    och socioekonomisk jämlikhet-

  16. -och invandringsrelaterad mångfald.

  17. Det kommer jag att prata om
    här alldeles strax.

  18. Jag vill betona att bokens första del
    också är viktig.

  19. Där tittar vi på institutioner
    och faktorer i Sverige-

  20. -som har varit tillitsbyggande.
    Det är ju en väldigt viktig del.

  21. Det måste vi också ha klart för oss.

  22. Det svenska samhället, med
    välfungerande institutioner-

  23. -stor respekt för lag och rätt,
    relativ jämlikhet-

  24. -en individualistisk kultur där vi
    har skapat tillit i hela samhället.

  25. Snarare än till klaner, familjer och
    samfund. Det måste man ha med sig.

  26. Låt oss hoppa in och ställa
    en lite mer dramatisk fråga.

  27. Kan det vara så att vi idag står
    inför en tillitskris i Sverige?

  28. Jag vill peka på ett par faktorer
    som jag tror att ni känner igen.

  29. De kan vara viktiga
    i det här hänseendet.

  30. Det ena är att trots alla regeringars
    försök i flera decennier-

  31. -så lever vi inte längre
    med full sysselsättning.

  32. Vi har permanent arbetslöshet.

  33. Det menar vi är oerhört viktigt
    för att förstå tillitsproblematiken.

  34. Vi har också en växande ekonomisk
    ojämlikhet i Sverige.

  35. Det är ett brott
    gentemot en utveckling.

  36. Vi har den ökade invandrarrelaterade
    mångfalden som en faktor.

  37. Sen har vi en tendens mot segregerade
    skolor och bostadsområden.

  38. Det här är anledningar till varför
    man kan ställa sig den här frågan.

  39. Här är två bilder som ska fånga
    hur det har varit-

  40. -men också hur det idag
    egentligen är.

  41. Här är den första bilden av ett
    grönsaksstånd i Kattvik där jag bor.

  42. Där går man in och tar sin frukt
    och lägger sina pengar.

  43. Det fångar väldigt mycket
    av tillitens stora fördelar.

  44. Ekonomer säger "låga
    transaktionskostnader."

  45. Det kan man ju lugnt säga här. Det är
    inte så bra för arbetslösheten...

  46. ...men det gör
    att det blir enkelt att umgås.

  47. Det gäller inte bara det ekonomiska,
    utan även det sociala och politiska.

  48. Sverige har kunnat hantera kriser
    tack vare ett mått av förtroende-

  49. -mellan partier och över
    partigränser.

  50. Jämfört med USA som är nästan
    paralyserat av bristande förtroende-

  51. -för politiken i allmänhet
    och mellan partierna.

  52. Men det är inte alltid
    så här idylliskt i Sverige.

  53. Det här är en bild från Malmö,
    som vi har pratat mycket om idag.

  54. Det här fotot tog Susanne
    när vi var nere i Malmö.

  55. Det här är en kampanj
    som heter "Trygg krog".

  56. Ni kanske inte kan läsa,
    så jag drar ett par fraser:

  57. "Vi har noll tolerans
    mot kriminalitet."

  58. "Alla former av brott beivras."

  59. Sen står det: "Våra gäster ska vara
    beredda att visa leg var som helst."

  60. Sen står det: "Polisen
    besöker regelbundet våra lokaler."

  61. "De patrullerar våra lokaler
    i uniform och civilklädda."

  62. Sen: "Narkotikapolisen har fritt
    tillträde till våra lokaler"-

  63. -"och tränar sina hundar hos oss."

  64. Ja, då framtonar en bild
    som inte är fullt lika trygg-

  65. -och tillitsfull
    som den vi såg tidigare.

  66. Det är den här spänningen, eller
    rörelsen, från Kattvik till Malmö-

  67. -som är intressant för oss.

  68. Först de goda nyheterna:

  69. Här är en bild som fångar
    den generella tilliten i Europa.

  70. Den översta linjen är
    de nordiska länderna.

  71. Där ser vi en hög och stabil
    generell social tillit.

  72. Alltså tillit till
    människor i allmänhet.

  73. Ser man på resten av Europa
    så är tillitsnivåerna också stabila-

  74. -men mycket, mycket lägre.

  75. Det här är de nordiska ländernas
    största komparativa fördel.

  76. Det är en oerhörd tillgång
    för ett samhälle.

  77. Samtidigt är det så att de 6 000
    svenska medborgare vi frågade ut-

  78. -tror att det i själva verket
    börjar bli mycket sämre.

  79. Den här bilden visar delvis med
    staplarna hur hög tilliten är.

  80. Men vi frågade om de trodde att
    tilliten hade gått upp eller ner.

  81. Det var bara 1,7 procent
    som gissade rätt.

  82. Det finns en föreställning
    om sjunkande social tillit.

  83. Det är allvarligt.

  84. Vi vet från andra frågor
    i undersökningen-

  85. -att den faktor som korrelerar mest
    med hög tillit är-

  86. -vad man säger till sina barn
    när de är små.

  87. Får vi då en föreställning om att vi
    har ett farligt samhälle-

  88. -där man inte kan lita på folk,
    så säger vi det till barnen.

  89. Då kommer vi att producera
    "lågtillitare" inom en generation.

  90. Det är en ganska allvarlig bild.
    Det har att göra med medias tendens-

  91. -att hellre skriva om
    en brand i Malmö-

  92. -än att saker och ting
    går bra i Malmö.

  93. Såna artiklar kan man inte
    få publicerade.

  94. Sen har vi inte bara tittat på
    tilliten till människor i allmänhet.

  95. Det visar hur man ser
    på människans natur.

  96. Vi har även varit intresserade
    av "lokalsamhälletilliten".

  97. Den mäts på ett annat sätt.

  98. I det lokala samhället man bor i har
    man möjlighet att arbeta med andra.

  99. Man kan lösa problem.

  100. Inom de 33 kommunerna finns en
    variation i lokalsamhälletilliten-

  101. -som inte finns
    i den generella tilliten.

  102. De kommuner som sticker ut här
    är storstadskommunerna.

  103. Här är det Sundbyberg och Malmö.

  104. De har betydligt lägre lokalsamhälle-
    tillit än andra samhällen.

  105. Sen tittade vi på frågan kring
    den ekonomiska ojämlikheten.

  106. Där ser vi ett samband.

  107. De kommuner som har mer ojämlikhet
    tenderar att också ha lägre tillit.

  108. Det här sambandet ser vi finns
    vad gäller lokalsamhälletilliten.

  109. Där i ligger ju ett budskap till
    politikerna och samhället i stort.

  110. Det tror jag att många redan har hört
    i debatterna på senare tid.

  111. Om vi sen tittar på tillitsfrågan
    och mångfaldsaspekten.

  112. Det finns två bilder.
    Först kommer de goda nyheterna.

  113. Det här handlar nu igen om
    den generella tilliten.

  114. Här har vi jämfört i samma bild
    dels hur hög tilliten är...

  115. Vi går från 2001 till 2009
    från 66 till 71 procent-

  116. -av de tillfrågade som känner att
    de litar på människor i allmänhet.

  117. Det här är en stabilare
    stigande trend i samma tidsrymd-

  118. -som vi ser en ökad andel
    av utrikesfödda i Sverige.

  119. Det här ger alltså inget stöd för-

  120. -att ökad invandring per automatik
    leder till en tillitskollaps.

  121. Snarare det motsatta.

  122. Men nu kommer de dåliga nyheterna:

  123. Tittar vi istället på
    lokalsamhälletilliten...

  124. Det är alltså tilliten till folk
    som bor där man själv bor.

  125. Det behöver inte vara en kommun,
    utan kanske en stadsdel.

  126. Tidigare hörde vi att man i Malmö-

  127. -till och med har kollat
    från gata till gata.

  128. Om vi jämför relationen
    mellan mångfald å ena sidan-

  129. -och tillit å andra sidan ser vi att
    vad gäller den generella tilliten-

  130. -finns ett visst samband.

  131. Om vi tar ut Malmö och Sundbyberg så
    försvinner sambandet för de andra.

  132. Men vad gäller lokalsamhälletilliten
    så kvarstår sambandet-

  133. -även om vi tar bort
    Malmö och Sundbyberg.

  134. Det tyder på
    att mångfaldsfrågan i sig-

  135. -också är viktig att hantera.

  136. Här finns en politisk splittring.

  137. Man kan överdriva och säga
    att de som står lite till vänster-

  138. -skulle framhäva ojämlikheten
    som den drivande faktorn.

  139. De som står längre åt det
    främlingsfientliga hållet-

  140. -som Sverigedemokraterna och andra-

  141. -snarare skulle peka på invandringen
    och mångfalden som drivande.

  142. Våra slutsatser från datan är att
    båda faktorerna finns med i spelet.

  143. Därför måste de båda
    analyseras väldigt noga.

  144. Det finns teorier i forskningen
    om mångfald som pekar på kontakt.

  145. Alltså att man träffar människor
    som är annorlunda än en själv.

  146. Det kan handla om religion, hudfärg
    eller andra aspekter-

  147. -men centralt är kontakten med
    människor som inte är som en själv.

  148. Vi ställde frågor som försökte fånga
    om man hade kontakt-

  149. -utanför den egna kretsen.

  150. Ett enkelt sätt var att fråga
    hur ofta man hälsade på varandra.

  151. Det är enkelt och billigt
    för kommunalpolitiker.

  152. Det visade sig att i Vadstena,
    där man säger "hej" nästan ständigt-

  153. -så har man också högre tillit.

  154. Det här är förenklat, men poängen är
    att social isolering och segregering-

  155. -tenderar att samvariera
    med lägre tillit.

  156. Vi tittade på det mer finmaskigt och
    delade upp kommunerna i tre typer.

  157. De som inte hade några utrikesfödda,
    de som låg runt genomsnittet-

  158. -och de som hade en tredjedel
    utrikesfödda (Malmö).

  159. Så tittade vi på kontakt med grannar:
    Sällan eller aldrig-

  160. -nån gång i månaden, nån gång i
    veckan eller flera gånger i veckan.

  161. Det vi finner är att det är en
    tendens att ju mer kontakt man har-

  162. -desto högre tillit är det.

  163. Skillnaden är speciellt markant-

  164. -i den kommun där en tredjedel
    av befolkningen var utrikesfödd.

  165. Det pekar på vikten av att skaffa rum
    där människor faktiskt träffas-

  166. -och börjar lära känna varandra.

  167. Då avmystifierar man skillnader
    som är framträdande-

  168. -och blir föremål för fördomar
    och stereotyper.

  169. Koppla till detta det
    som kanske i Sverige...

  170. Vi lever trots allt i Luthers land.

  171. Arbetsetiken, arbetsmoralen
    är otroligt central.

  172. Den går inte att överdriva vikten av.

  173. Det var ett tema som förenade
    den tidiga arbetarrörelsen.

  174. Betoningen på
    den skötsamme arbetaren.

  175. Hela vägen fram till
    Reinfeldts arbetslinje.

  176. Arbetets centralitet i svensk kultur
    går knappast att överdriva.

  177. Det är på arbetsplatsen
    som man ofta träffas.

  178. På den här bilden är mittlinjen
    det neutrala nolläget.

  179. Den visar vad som händer
    med tilliten-

  180. -i relation till ställningen
    på arbetsmarknaden.

  181. Jag kan inte gå igenom
    alla kategorier-

  182. -men poängen är att om man har fast
    anställning eller ett eget företag-

  183. -så tenderar man att ha högre tillit.

  184. Är man i en mer osäker position-

  185. -arbetslös, tillfälligt
    deltidsarbetande i något program-

  186. -så tenderar man att ha lägre tillit.

  187. Det pekar på nåt oerhört viktigt.

  188. Idag har vi hört att folk har stora
    förhoppningar på civilsamhället.

  189. Som civilsamhälleforskare vill jag ju
    inte döma ut civilsamhället-

  190. -men det går inte att ersätta
    arbetet, vad gäller de här frågorna:

  191. Kontakt, integration, att bli
    värderad som en människa.

  192. Arbetsfrågan är absolut central.

  193. Vi måste ha klart för oss att vi har
    haft olika faser av invandring-

  194. -men de första handlade om att vi
    hade ett behov av att folk kom hit.

  195. Folk slussades hit
    och fick jobb nästa dag.

  196. Sen skapade man ett kontaktnät
    och blev integrerad på olika vis.

  197. Idag är det en annan logik.

  198. Av skäl som är goda och moraliska
    tar vi hit människor först-

  199. -och sen i efterhand
    kommer arbetsfrågan.

  200. Ja, ett par trender
    ska jag avsluta med.

  201. Den första är lite oroväckande.

  202. Den höga tilliten ser vi i kommuner
    som krymper-

  203. -som SKL menar kanske kommer att
    försvinna inom ett par årtionden.

  204. Låg tillit ser vi i växande kommuner.

  205. Sen har vi ett par, tre bilder
    som är oroväckande.

  206. Det är data från World Values Survey.
    Den här bilden jämför Norden.

  207. I Danmark, Norge och Finland
    är tilliten stabil eller ökande.

  208. I Sverige ser vi en drastisk dipp.

  209. Det gäller framförallt unga
    i åldern 16-29.

  210. De går från 68 till 50 procent.

  211. Och tilliten till människor
    med en annan religion.

  212. Där ser vi bland unga att det går
    från 12 till 29 procent-

  213. -som inte känner tillit till folk med
    annan religion. Det är bekymmersamt.

  214. Den understryker
    det vi har pratat om.

  215. Den sista bilden gjorde vi
    för att se-

  216. -hur den generella tilliten såg ut
    bland de som röstade på SD.

  217. Det finns ett samband.
    Det säger ju nåt om social oro.

  218. Det är det centrala temat för dagen.
    Tack så mycket.

  219. Text: Sara Heikkilä
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Reflektioner utifrån Tillitsbarometern

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lars Trägårdh från Ersta Sköndal högskola berättar om sin undersökning om social tillit på en lokal nivå i samhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Civila samhället, Förtroende, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Social grogrund och sociala risker

Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi vid Malmö högskola, talar om trender i Europa och Sverige gällande trygghet och kriminella nätverk. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Hatbrott som en social risk

Anders Wigerfelt, docent i International migration och etniska relationer vid Malmö högskola, leder ett forskningsprojekt kring hatbrott som fokuserar på utsattheten hos fem grupper: judar, muslimer, afro-svenskar, romer och HBTQ-grupper. Här berättar han om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker

Panelsamtal om social grogrund och sociala risker. Medverkande: Eija Suhonen, länsstyrelsen Västra Götaland, Johnny Lindh, Västerortspolisen, Per-Olof Hallin och Anders Wigerfelt, Malmö högskola. Moderator: Katarina Hildingsdotter, MSB. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhället

Lars Öjelind, tillförordnad sektionschef på Rikskriminalpolisens underrättelsesektion, talar om kriminella nätverk i lokalsamhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att mäta otrygghet

Manne Gerell, forskare vid Malmö högskola, forskar kring vilka platser som har mycket problem med skadegörelse, bränder och våldsbrott. Här presenterar han sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Trygg i Angered

Johanna Söderlund är trygghetssamordnare för stadsdelsförvaltningen Angered och arbetar tillsammans med Ulf Merlander, poliskommissarie, med att samordna det brottsförebyggande operativa arbetet utifrån den lokala problembilden. Här berättar de om sitt arbete. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Identifiera och kartlägga sociala risker i Stockholm stad

Sara Clevensjö Lind berättar om Stockholm stads verksamhet och hur man arbetar med att identifiera och kartlägga sociala risker. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker

Panelsamtal om att identifiera och kartlägga sociala risker. Medverkande: Kurt Petersen, professor Lunds universitet, Michael Frejd, Stockholms stad, Suraya Reif Abdali, Angereds stadsdelsförvaltning och Malin Martelius, Malmö stad. Moderator: Rainar All. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förebygga radikalisering och extremism

Magnus Ranstorp är forskare vid Försvarshögskolan. Här talar han om hur man förebygger radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Att förekomma terror

Lari Nyroos, chefsanalytiker för kontraterrorism vid Säpo, talar om hur Säpo arbetar och definierar vad det innebär att förekomma terror. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Rasnationalistiska miljön

Daniel Poohl från Expo ger insyn i rasnationalistiska miljöer och talar om miljöernas uppkomst och samhällets förhållning till dem. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Kommunens roll i att förebygga radikalisering och extremism

Malin Martelius arbetar som trygghets- och säkerhetssamordnare på stadskontoret i Malmö och är psykolog i grunden. Här berättar hon om arbetet med att förebygga radikalisering och extremism. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism

Panelsamtal om att förebygga radikalisering och extremism. Medverkande: Daniel Norlander, NSVE, Stefan Anering, MSB, Lari Nyroos, Säpo, Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan. Moderator: Matilda Broman, Säpo. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Reflektioner utifrån Tillitsbarometern

Lars Trägårdh från Ersta Sköndal högskola berättar om sin undersökning om social tillit på en lokal nivå i samhället. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Är sociala risker ett hot mot samhället?

Ingen föds till extremist

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, talar om hur ungdomar kommer in i extremismen och ger sin syn på vad man ska känna till när man arbetar med denna problematik. Inspelat den 22 april 2015 på Fazer konferens, Stockholm. Arrangör: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Ett samtal om antisemitism

Folkpartisten och före detta integrationsminister Erik Ullenhag samtalar med moderatorn Willy Silberstein. De samtalar om antisemitism, världsläget och om regeringens erkännande av Palestina samt om flathet och rädsla för att stöta sig med politiker. Inspelat den 15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Överraskning

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss