Titta

UR Samtiden - Vart är USA på väg?

UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Om UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Utrikespolitiska institutets fortbildningsdag med föreläsningar och diskussioner om USA och landets utvecklingstendenser. USA har fortsatt att vara en supermakt efter Sovjetunionens upplösning, men makten är på väg att delas med stater som Ryssland och Kina. Fortbildningsdagen ägde rum den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Vart är USA på väg? : Globalt maktskifte från väst till öst?Dela
  1. Pågår det ett globalt maktskifte
    från väst till öst?

  2. Frågan debatteras mycket,
    men har ganska olika svar.

  3. Det finns ingen enad syn bland
    experter, bedömare och politiker.

  4. En alternativ titel,
    som signalerar var min analys landar-

  5. -är "Goodbye, superpowers".

  6. En berättelse handlar om
    att Kina är på väg att ta över.

  7. Någon i publiken
    indikerade just den berättelsen.

  8. Kina visar vägen,
    och USA halkar efter-

  9. -i BNP, men kanske även i byggandet
    av globala institutioner...

  10. ...och nya allianser.

  11. Eller är USA ändå starkare, både
    militärt och genom sin "mjuka makt"?

  12. Har de kontroll
    över de globala institutionerna-

  13. -medan Kina
    har interna problem att ta itu med?

  14. Eller är det den här bilden?

  15. Ett nytt partnerskap med nån som
    av andra uppfattas som motståndare?

  16. Samarbete och dialog är vägen framåt-

  17. -i t.ex. klimatförhandlingar
    och handelsfrågor.

  18. En ny "global deal", kanske.

  19. Den första berättelsen har dominerat
    tankesmedjor och politiska analyser.

  20. Det finns en hel del böcker på temat:

  21. Att ett globalt maktskifte pågår från
    väst till öst, från USA till Kina.

  22. Det handlar om Kinas exempellösa
    tillväxt, på vissa håll uppåt 14 %.

  23. Det handlar också om
    att Kina investerar mycket-

  24. -inklusive i USA,
    inom exempelvis energisektorn.

  25. Kina tar också initiativ
    till nya globala institutioner.

  26. BRICS-samarbetet
    med Ryssland och Indien-

  27. -har skapat en helt ny bank:
    Asiatiska Investeringsbanken, AIIB.

  28. Ett 60-tal stater är med,
    inklusive Sverige. USA står utanför.

  29. Det finns också en känsla av att USA
    förlorar sin dominerande ställning.

  30. Det hänger ihop med att
    USA:s anseende har naggats i kanten-

  31. -dels genom Bushs utrikespolitik-

  32. -men också nu under Obama,
    som ibland uppfattas som velig.

  33. Hur ska han försvara
    avslöjandena om massövervakning-

  34. -som Edward Snowden visade?

  35. Man avlyssnar till och med sina
    vänners mobiler i t.ex. Tyskland.

  36. Hur ska man återupprätta förtroendet?
    Det är en del av den berättelsen.

  37. Men det är inte den enda.
    Många forskare och experter...

  38. Det finns artiklar.
    Jag kan ta upp det sen.

  39. Titta på den ekonomiska utvecklingen.
    Där har vi tydliga bevis.

  40. Trots finanskriserna är tillväxten
    klart högre i Kina och Indien-

  41. -jämfört med USA
    och resten av västvärlden.

  42. Renminbi utmanar dollarn. Kina
    använder sin egen valuta alltmer.

  43. Man har valutaavtal
    med länder i närområdet-

  44. -och handelsavtal i lokal valuta.

  45. Men det finns en annan berättelse,
    som Joseph Nye ofta för fram:

  46. Den ekonomiska tillväxten mattas av,
    och Kina har stora interna problem-

  47. -med korruption och
    bristande förtroende för politikerna.

  48. De har också enorma miljöproblem som
    nu även ledarskapet börjar uppfatta.

  49. Kan de driva på tillväxten utan att
    ta itu med miljöförstöringen-

  50. -som är otroligt påtaglig,
    särskilt i Beijing?

  51. Berättelsen handlar också om
    Kinas "mjuka makt".

  52. Hur attraktivt är Kina för världen?

  53. Det såg snyggt och fint ut
    när Kina genomförde OS 2008-

  54. -men ledde det till att andra länder
    beundrade Kinas samhällsmodell?

  55. Nej. Väldigt få länder vill kopiera
    Kinas organisering av samhället.

  56. Kina har väldigt få vänner,
    och vänskap går inte att köpa.

  57. Det räcker inte att bygga ministerier
    i Sydostasien och Afrika-

  58. -och därigenom få riktiga vänner.
    Det handlar om att dela värderingar-

  59. -och Kinas värderingar delas inte
    av den största delen av världen.

  60. USA:s militära makt
    är fortfarande vida överlägsen.

  61. Det är bara USA
    som har "global reach"-

  62. -genom hangarfartyg, sitt flygvapen
    och alla andra vapensystem.

  63. Och trots att Kina bygger
    en del konkurrerande institutioner-

  64. -har de inte visat ledarskap globalt,
    i FN och andra organisationer.

  65. När Kina uttalar sig handlar det mest
    om den gamla världens ordning-

  66. -och att man inte ska lägga sig i
    andra länders angelägenheter.

  67. Det finns en tredje berättelse, och
    det var här Mark Brzezinski landade.

  68. Han ville inte prata om maktbalans-

  69. -utan utgick från en mer liberal
    analys om samarbete och partnerskap.

  70. USA och Kina har sökt samarbete
    i just klimatfrågan-

  71. -eftersom konsekvenserna är påtagliga
    för båda länderna.

  72. Men de har också nått en insikt
    om ömsesidigt ekonomiskt beroende.

  73. Om man sätter upp tullar och gränser,
    så blir det problem för båda.

  74. Det finns också en insikt om att...

  75. ...ingen av ledningarna
    vill ha en militär konfrontation.

  76. Men det finns en fjärde berättelse-

  77. -som jag själv och en del
    andra bedömare står bakom:

  78. Vi måste lyfta blicken och inte bara
    titta på staterna USA och Kina.

  79. Globaliseringen påverkar alla.
    Alla stater och alla individer.

  80. Individens makt ökar
    genom teknologiska landvinningar.

  81. Internet och sociala medier
    har gjort att enskilda individer-

  82. -kan få ett visst inflytande
    i en global opinionsbildning.

  83. Icke-statliga aktörer och privat-
    offentliga nätverk blir viktigare.

  84. Ni har väl hört
    uttrycket "outsourcing"?

  85. Det är otroligt omfattande i USA.

  86. Också inom säkerhetspolitiken
    är det outsourcing som gäller.

  87. Städernas makt ökar.

  88. Michael Bloomberg,
    tidigare borgmästare i New York-

  89. -brukar säga att New York
    har världens sjunde största armé.

  90. Det är alltså New Yorks polisstyrka.

  91. Men det handlar också om en övergång.

  92. Hur långt kan man använda militära
    medel? Vilka problem kan de lösa?

  93. Icke-militära maktresurser,
    som diplomati-

  94. -kulturell attraktionskraft
    och handel är viktigare.

  95. Den här bilden illustrerar flöden
    mellan de globala storstäderna.

  96. Städerna är inte bara platser
    för handel, utan också aktörer.

  97. Ledningarna för städerna samverkar
    och uppfattar sig som aktörer-

  98. -oberoende av vad presidenter
    och statsministrar säger.

  99. Den här bilden visar företaget
    SpaceX:s rymdfarkost Dragon.

  100. Det är den vita delen. Den dockar
    med Internationella rymdstationen-

  101. -som leds av Ryssland, USA och andra.

  102. Bilden symboliserar hur näringslivet
    dockar med supermakterna i rymden.

  103. Det är också en illustration av-

  104. -att USA gett upp tanken på att som
    stat skicka ut människor i rymden.

  105. Både Bush och Obama har sagt
    att det måste göras med näringslivet.

  106. SpaceX har inte skickat upp människor
    än, men planerar att göra det.

  107. Vi ser också betydelsen
    av andra icke-statliga aktörer-

  108. -t. ex. projektet "Mars One",
    som är en NGO i Holland.

  109. De planerar att sätta människor
    på Mars redan 2027.

  110. Nåt håller på att hända här:

  111. Staterna som självständiga aktörer
    genomför inte såna här uppdrag.

  112. Det gäller inte bara rymdprojekt,
    utan t.ex. gränskontroller.

  113. Där jobbar privatanställda
    och genomför statliga uppdrag.

  114. Vi måste gå tillbaka till
    vad makt egentligen handlar om:

  115. Att äga och kontrollera resurser.
    Men det räcker inte längre.

  116. Bara att äga resurser
    innebär inte nödvändigtvis makt.

  117. Modernt sett är makt
    att få saker gjorda-

  118. -inklusive att förhindra
    att saker blir gjorda.

  119. Att få andra att göra något,
    och att få dem att vilja det du vill.

  120. Vi behöver en förståelse
    av vad makt innebär.

  121. Makt är inte samma sak som att äga
    ett hangarfartyg eller ha stor BNP.

  122. Det handlar också om
    att utforma spelregler.

  123. Hur ska världshandeln regleras?

  124. Är det suveränitetsprincipen
    eller "R2P" som ska gälla?

  125. Att definiera vad som är normalt
    och få andra med sig - det är makt.

  126. Hur når man då makt
    i en globaliserad värld?

  127. Det här klarar en del diktaturer
    och ledare för imperier inte av:

  128. Man måste acceptera att absolut makt
    absolut inte kan nås.

  129. Supermakternas och imperiernas tid
    är förbi.

  130. Rysslands agerande kan tolkas
    som ett försök att återupprätta-

  131. -någon form av imperium.

  132. Det är den sista dödsryckningen,
    och det är dömt att misslyckas.

  133. Även Ryssland
    påverkas starkt av globaliseringen.

  134. De ekonomiska konsekvenserna visar
    att man inte riktigt klarar av detta.

  135. Makten är nu inte koncentrerad
    till en enskild stat eller president.

  136. Den är fragmenterad
    och helt situationsbetingad.

  137. En del presidenter
    kan ha svårt att förstå det.

  138. Man måste ständigt befinna sig
    i förhandling med olika aktörer-

  139. -och fatta beslut på flera nivåer:

  140. Från lokal nivå,
    med olika aktörer och företag-

  141. -till andra stater och myndigheter.

  142. Gränsen mellan statligt
    och samhälleligt luckras upp alltmer-

  143. -också inom säkerhetspolitiken,
    med detta som kallas "dual-use".

  144. Man måste också utveckla
    sin "mjuka" och "smarta" makt.

  145. Ibland behövs även väpnad makt,
    men det ska göras smart-

  146. -i kombination med diplomati
    och kulturell attraktionskraft.

  147. Här menar jag
    att man ska lära av EU.

  148. Inte för att EU har lyckats bättre
    med ekonomin och samhällsordningen-

  149. -utan för att EU redan lever
    i den globaliserade framtiden.

  150. EU:s politiker, byråkrater
    och organisationer-

  151. -förstår vad det innebär
    att leva i ett komplext system-

  152. -där makten är extremt fragmenterad.

  153. Att klara av detta har
    Europas ledare redan förstått. Tack.

  154. Stort tack för det.

  155. Den fråga som jag får i huvudet
    omedelbart är:

  156. Om det är så här,
    vad ska USA dra för lärdom?

  157. Ska man lägga ner det militära
    och inse att det ändå är kört?

  158. Hur ska USA orientera sig
    utifrån de tendenser du ser?

  159. -Vad skulle ditt råd vara?
    -Jag tror att...

  160. USA är ett mångfasetterat land.
    Det beror på vem man pratar med.

  161. Men den nuvarande ledningen
    förstår nog-

  162. -att vi lever i en globaliserad värld
    där makten är fragmenterad.

  163. De har länge förespråkat outsourcing
    och privat-offentlig samverkan.

  164. Staten ska inte styra allt. Det måste
    göras tillsammans med näringslivet.

  165. Näringslivet vill tjäna pengar,
    och det får man acceptera.

  166. Då koncentreras inte makten
    till presidenten, utan blir uppdelad.

  167. Det tror jag att USA förstår
    bättre än andra stater.

  168. Sen har USA trots allt en överlägsen
    ekonomisk och militär styrka-

  169. -som ändå är
    under presidentens kontroll.

  170. Temat för vår senaste internationella
    studie är "Världens oreda".

  171. Det är en återspegling av
    att antalet väpnade konflikter ökar.

  172. De eskalerar i storlek.
    Det känns som en farligare värld nu.

  173. Talar inte det emot argumentet
    att militär överlägsenhet är viktigt?

  174. Det är en bra fråga.

  175. Men jag menar att i de lägen
    där vi har väpnade konflikter...

  176. Där är militära resurser nödvändiga
    för att bemöta hotet och avskräcka.

  177. Men det är inte tillräckligt. Det
    måste kombineras med andra resurser.

  178. De som förstår det bäst
    är generalerna själva.

  179. De vet att man inte bygger ett land
    med en invasion.

  180. De vill helst inte vara poliser.
    Efter operationen får andra ta över.

  181. Jag öppnar upp för frågor
    och reflektioner från publiken.

  182. Några tankar?
    Annars kan jag fortsätta.

  183. Det här med outsourcing
    är intressant.

  184. Att privata aktörer
    tar över staternas ansvar.

  185. USA har ju t.ex. lämnat Afghanistan-

  186. -tillsammans med övriga länder,
    bl. a. Sverige.

  187. Vi har sammantaget kvar
    ungefär 10 000 man.

  188. Men häromveckan läste jag
    att det finns ytterligare 40 000-

  189. -privat säkerhetspersonal
    med amerikanska kontrakt i botten.

  190. De finansieras av amerikanska
    skattemedel, och det väcker frågor.

  191. Hur ska man se på dem? Vad är det för
    "samlad insats"? Vem är avsändaren?

  192. -Har du nån reflektion?
    -Det är en viktig observation.

  193. Det finns en stor marknad
    för privata säkerhetsföretag-

  194. -som genomför militära operationer,
    både polisoperationer och strider.

  195. De betalas av stater,
    inte minst av den amerikanska staten.

  196. Det här kan man se utifrån
    ett perspektiv: Vad leder till detta?

  197. Dels kan det innebära
    en form av "deniability":

  198. När det går fel
    kan man skylla på företaget.

  199. Men framför allt är det ett sätt...

  200. Det är enklare att köpa en tjänst
    än att ta allt ansvar-

  201. -för personalen
    och det lidande striderna innebär.

  202. Och även det politiska priset
    man betalar.

  203. Men då har man heller inte
    full koll på-

  204. -exakt hur de genomför operationerna.

  205. Det är trots allt företagsledningar
    som leder de flesta operationer.

  206. Det får man inse.

  207. Det är kanske en hisnande parallell,
    men många menar ju att Putin styr-

  208. -över operationerna i östra Ukraina.

  209. Men hur mycket kontroll har Putin
    egentligen över lokala krigsherrar?

  210. De gör kanske inte riktigt
    som han vill.

  211. Jag vill också passa på att fråga...
    Du forskar ju mycket om rymden.

  212. Även där har stormakterna
    dragit tillbaka sitt engagemang.

  213. De har lagt ner viss forskning
    och lämnat plats åt privata aktörer.

  214. Samtidigt är det ett område
    där USA och Ryssland-

  215. -har en spänning på jorden,
    men samarbetar i rymden.

  216. Hur ser du på den utvecklingen?

  217. Det är fascinerande hur man
    trots kriget i Ukraina-

  218. -och den nya spänningen
    mellan USA och Ryssland-

  219. -ändå fortsätter samarbetet
    i Internationella rymdstationen ISS.

  220. Även Kanada och andra finns med där.

  221. Det är olika delar av staten
    som genomför programmen.

  222. Militära program är helt utanför
    detta. Det här är civila satsningar.

  223. Uppdelningen mellan dem
    är schizofren.

  224. Sen har det ändå blivit konsekvenser.
    USA har diskuterat importstopp-

  225. -för ryska rymdraketer och motorer.
    Jag vet inte exakt hur det har gått.

  226. Det finns en ny satsning i USA
    på att med näringslivets hjälp-

  227. -utveckla farkoster
    och skicka upp människor till ISS.

  228. Om man ska dit nu
    måste man åka med ryska raketer.

  229. Det är ömsesidigt beroende.
    - Ja, varsågod?

  230. Tack. Mattias Frumerie på UD.

  231. Jag har en mer naiv reflektion
    som jag gärna vill höra din syn på-

  232. -om världens behov
    av supermakter eller ledare.

  233. När Obama var här i september 2013
    reflekterade han själv-

  234. -kring amerikanskt ledarskap
    i världen.

  235. Att man från amerikansk sida
    upplevde ett önskemål om ledarskap.

  236. Att många efterfrågade
    USA:s insatser-

  237. -i enskilda länder
    eller i globala frågor.

  238. Den bild du beskriver nu...

  239. Är vi i ett skede-

  240. -där behovet av ledarskap
    som andra ställer på USA eller Kina-

  241. -håller på att förändras?

  242. Behöver vi utanför USA och Kina
    också ställa om oss-

  243. -i relation till de större länderna?

  244. Att det är vi som famlar
    när vi inte ser en naturlig ledare.

  245. Att de stora länderna
    kanske inte vill leda.

  246. Att det blir mer ett delat ledarskap
    som vi andra måste förhålla oss till.

  247. Kan det vara en sån utveckling
    som vi ser också?

  248. Hoppas jag förstod din fråga rätt.

  249. Det kan ju å andra sidan finnas
    en del människor som drömmer om-

  250. -en gammal typ av ledarskap
    med en president som säger:

  251. "Jag tar ledningen. Följ mig!
    Gör som jag säger, så blir det bra!"

  252. "Ni är mina partner,
    men min vilja är viktigast."

  253. Den typen av ledarskap
    har inte Obama visat.

  254. Vi får se om nästa president
    visar upp ett tuffare ledarskap.

  255. Men det som Brzezinski tog fram...

  256. Det handlar om en insikt om att
    ledarskap i en globaliserad värld-

  257. -inte innebär "jag leder"
    utan "vi leder tillsammans".

  258. Det kan uppfattas som otydligt,
    och det är lätt att kritisera.

  259. Om det går fel i en militär
    operation, vems är felet? Allas.

  260. Det blir komplicerat.

  261. Men det är ett realistiskt, modernt
    och eftersträvansvärt ledarskap.

  262. Man är ledare för en stat,
    men inte för en supermakt.

  263. Man kan ta initiativet till nya
    "globala deals", som i klimatfrågan-

  264. -men också visa att det innebär att
    ens kontrahenter måste få inflytande.

  265. Allt man vill får man inte igenom.
    Det är ett modernt förhållningssätt.

  266. Tack. Vi har ett par frågor till.
    Här, och här också.

  267. Om vi tar frågorna i tur och ordning
    så kan du svara på båda.

  268. Hans Kotzan, internationell
    sekreterare på Kommunal.

  269. När det gäller
    globaliseringsrörelsen-

  270. -finns det ju också
    en kraftig motpol-

  271. -speciellt under de pågående
    handelssamtalen.

  272. Hur tror du att den kraftigt växande
    anti-globaliseringstrenden-

  273. -påverkar makterna
    att flyttas och samarbeta...?

  274. Hur ska jag förklara mig?

  275. Påverkar anti-globaliseringstrenden-

  276. -staternas sätt
    att förhålla sig till varandra?

  277. Jag vet inte riktigt vad du menar
    med "anti-globaliseringstrenden".

  278. Det finns ju rörelser-

  279. -som framför allt
    vill stoppa handelsavtalen-

  280. -de multinationella jättarnas
    framfart och liberaliseringsvågen.

  281. Det är väldigt svepande att säga
    "anti-globaliseringstrend".

  282. Det kan inkludera
    vänsterradikala rörelser-

  283. -diktaturer
    och nationalistiska grupper.

  284. Det kan också vara såna som
    vill ha en reglerad globalisering-

  285. -som sätter mänskliga rättigheter
    före fri handel.

  286. Det finns ingen enad
    anti-globaliseringsrörelse.

  287. De flesta vill kanske inte
    kalla sig det.

  288. Dessutom: Även de
    som förespråkar protektionism-

  289. -är ofta själva globaliserade
    i olika nätverk.

  290. Proteströrelserna i Göteborg 2001
    eller Seattle och liknande-

  291. -är själva globaliserade.

  292. De är transnationella
    och kommunicerar via Internet.

  293. Men om vi bara ser på nationalistiska
    och protektionistiska tendenser...

  294. Det finns olika högerextrema
    och socialkonservativa grupper.

  295. Sverigedemokraterna, till exempel,
    och andra sådana partier i Europa.

  296. Deras föreställningar bottnar
    i en oförståelse-

  297. -för att vi lever
    i en globaliserad värld.

  298. Sveriges välfärd är helt beroende
    av den internationella handeln.

  299. Miljöproblemen
    kan bara lösas globalt-

  300. -och migrationen är ett faktum
    som vi måste ta hand om.

  301. Den typen av reaktioner
    hör till samma kategori-

  302. -som de som drömmer om
    att återupprätta gamla imperier.

  303. Det ställer till död, elände och
    ekonomiskt kaos under en kort tid-

  304. -men på sikt går det absolut inte
    att återupprätta ett imperium.

  305. -Det är jag helt övertygad om.
    -Vi har tid för en sista fråga.

  306. Ann-Louise Månsson,
    riksdagens internationella kansli.

  307. Jätteintressant att svängningen
    går tillbaka.

  308. Under flera hundra år har vi gått
    från en fragmenterad värld-

  309. -med feodala samhällen och klanstyre,
    fram till stora supermakter.

  310. Nu är vi på väg tillbaka,
    om jag förstår ditt resonemang rätt.

  311. Det har tagit flera hundra år
    att bli globaliserade.

  312. Hur många hundra år tar det innan
    vi har det samhälle du målar upp?

  313. Ja, den som visste det.

  314. Går vi alltså bakåt
    i vårt sätt att styra omvärlden?

  315. Det finns alltid svängningar
    fram och tillbaka.

  316. Det handlar om decenniers utveckling.
    Den går olika fort på olika håll.

  317. Det finns mottrender också,
    till exempel inom Internet-reglering.

  318. Idealismen för det helt fria Internet
    har naggats i tanken.

  319. Många fler stater
    tar nu mer kontroll över Internet-

  320. -vad gäller övervakning
    och reglering.

  321. Men det innebär inte en återgång
    till slutna nationalstater.

  322. Vi lever fortfarande i
    en globaliserad värld.

  323. Vissa tecken tyder på-

  324. -att nationalstatens tid
    var 1900-talet.

  325. Kanske 1800-talet också.
    Och i synnerhet i Europa.

  326. Men nu har vi en tid som ibland
    benämns "den nya medeltiden".

  327. EU är en transnationell lösning.
    Vi har privat-offentliga partnerskap.

  328. Suveräniteten är kanske inte
    vår viktigaste princip längre.

  329. Det påminner mycket om hur det var
    innan nationalstaten bildades.

  330. Stort tack. Det är dags att avrunda.

  331. Jätteintressant att få lyfta blicken
    och fundera kring världspolitiken.

  332. Tack för att du kom hit.

  333. Textning: Rickard Sjöberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Globalt maktskifte från väst till öst?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Johan Eriksson är forskningschef vid Utrikespolitiska institutet och redovisar olika teorier om var i världen makten kommer att ligga i framtiden. Kommer Kina att ta över? Kommer USA behålla sin position eller blir det en global maktbalans? Kanske kommer militär makt att ersättas med kultur och handel som viktigare inslag? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Globalisering, Internationella relationer, Makt (samhällsvetenskap), Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Stormakter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Öppningsanförande - vart är USA på väg?

USA:s ambassadör i Sverige, Mark Brzezinski, föreläser om Sveriges och USA:s relation. Han berättar om president Barack Obamas utrikespolitik och hur arbetet med Obamas visioner har realiserats. Obama har prioriterat dialog, partnerskap och mänskliga rättigheter. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Globalt maktskifte från väst till öst?

Johan Eriksson är forskningschef vid Utrikespolitiska institutet och redovisar olika teorier om var i världen makten kommer att ligga i framtiden. Kommer Kina att ta över? Kommer USA behålla sin position eller blir det en global maktbalans? Kanske kommer militär makt att ersättas med kultur och handel som viktigare inslag? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

USA och energirevolutionen

Niklas Rossbach är säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och föreläser om USA:s framgångar med utvinning av skiffergas och skifferolja. Eventuellt kommer landet att bli energioberoende. Vad innebär det för amerikansk säkerhetspolitik och för relationerna med Mellanöstern, Asien och Europa? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Säkerhetspolitiska prövningar

Föreläsning med Jan Hallenberg som är professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. Han beskriver USA:s säkerhetspolitik under 2015. Han berättar om landets utrikespolitiska förhållande till andra länder samt inrikespolitiska utmaningar. Vilka frågor driver USA och vilken inställning har president Barack Obama till internationell politik? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Utrikespolitiken efter Obama

Journalisten Britt-Marie Mattsson har under lång tid bevakat amerikansk politik. Hon föreläser om presidentvalet i USA 2016. Eftersom det anses vara världens mäktigaste ämbete så är det intressant att försöka förutspå vem som tar över efter Barack Obama. Hur kommer utgången av valet att påverka resten av världen? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

De transatlantiska relationerna

Mike Winnerstig är säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och föreläser om europeisk säkerhetspolitik och amerikansk Europa-politik. Han säger att USA:s förhållande till Europa har varierat genom åren oavsett presidentens partibeteckning. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Paneldiskussion

Panelsamtal om presidentvalet i USA 2016. Vem vinner presidentvalet? Dagsläget i USA diskuteras och analyser görs av vilka faktorer som spelar störst roll för utgången av valet. Medverkande: Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan; Ginna Lindberg, Utrikeschef vid Sveriges Radio; Johan Eriksson, forskningschef vid Utrikespolitiska institutet; Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet; Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 29 april 2015. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

USA:s roll i världsekonomin

Robert Bergqvist är chefsekonom vid SEB och ger här en bild av USA:s ekonomi. Han beskriver bland annat globaliseringens utveckling under de senaste 10-15 åren och demografiska utmaningar som flera länder står inför. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.