Titta

UR Samtiden - Vart är USA på väg?

UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Om UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Utrikespolitiska institutets fortbildningsdag med föreläsningar och diskussioner om USA och landets utvecklingstendenser. USA har fortsatt att vara en supermakt efter Sovjetunionens upplösning, men makten är på väg att delas med stater som Ryssland och Kina. Fortbildningsdagen ägde rum den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Vart är USA på väg? : De transatlantiska relationernaDela
  1. Min avhandling handlade om
    det jag ska prata om-

  2. -nämligen Europeisk säkerhet
    och amerikansk Europa-politik.

  3. Frågan har varierat väldigt mycket
    genom åren.

  4. Man kan, utan att överdriva, säga att
    det, i amerikansk Europa-politik...

  5. ...finns två konstanta dimensioner...

  6. ...som förekommer
    oberoende av presidentens partifärg.

  7. Det associeras med-

  8. -två internationalpolitiska
    förklaringsmodeller:

  9. Realpolitik och liberalism-

  10. -kopplat med andra moderna varianter,
    som konstruktivism och sånt.

  11. Det innebär
    att både realpolitiska faktorer-

  12. -och en massa ideologiska faktorer
    föreligger samtidigt.

  13. Det gör det besvärligt att reda ut.
    Det är enklare i andra länder-

  14. -där det finns en koppling
    mellan partifärg och utrikespolitik.

  15. Vi har också en inrikespolitik
    som spelar roll.

  16. En sak vi var inne på i morse
    är det här med isolationism.

  17. Den är marginaliserad just nu.
    Vi har en central aktör-

  18. -som tävlar om att bli republikansk
    presidentkandidat, Rand Paul.

  19. Han har libertarianska rötter
    och vill att staten ska vara liten-

  20. -och inte hålla på med krig
    eller satsa pengar på Pentagon.

  21. Han och farbröder
    som Patrick Buchanan-

  22. -och hans egen far,
    som också heter Paul-

  23. -är de enda som finns kvar av den
    isolationistiska tendensen i USA.

  24. När det gäller Europa-politiken...

  25. ...så fanns det inga jätteskillnader
    mellan presidentkandidaterna...

  26. ...under valen mellan 2000-2012.

  27. Skillnaderna var synen på Irak
    och delvis på Afghanistan-

  28. -men det fanns ingen större
    åsiktsskillnad vad det gällde Europa.

  29. När man pratar om europeisk säkerhet
    och USA måste man nämna Ryssland.

  30. Men så har det inte alltid varit.

  31. Vi hade från efterkrigstiden
    till kalla krigets slut en period-

  32. -när relationen mellan USA
    och Sovjetunionen var central.

  33. Det var nästan det enda
    vi höll på med i slutet av 80-talet.

  34. Det var en konstant analys
    av den relationen.

  35. Den försvann helt
    några år in på 90-talet...

  36. ...när USA var en aktör med en
    starkare ställning än man har i dag.

  37. De är fortfarande
    den starkaste aktören.

  38. USA är den starkaste aktören
    i världen i dag-

  39. -och så kommer det att förbli
    i många decennier framöver.

  40. Men då tänkte man inte på Ryssland.

  41. När jag var i Washington,
    ända fram till 2013-

  42. -var inte Ryssland
    en intressant fråga.

  43. Man blev alltid bortviftad när man
    nämnde Ryssland som ett problem.

  44. Nu har det blivit en central fråga,
    särskilt för Europa-politiken.

  45. Ni minns kanske Obama och Romneys
    debatter i valet 2012.

  46. Romney sa att Ryssland är ett problem
    och deras största motståndare.

  47. Obama skrattade ut honom och sa
    att 80-talet verkade vara tillbaka-

  48. -och förlöjligade Romney.
    Det kanske han ångrar i dag.

  49. Men även på den republikanska sidan
    finns oväntade Rysslands-vänner.

  50. Jack Matlock var Reagans ambassadör
    i Moskva under kalla kriget.

  51. En kongressman, Dana Rohrabacher,
    jobbade också åt Reagan.

  52. Han var talskrivare under en period.

  53. De två har tillsammans
    med några andra republikaner-

  54. -fört en mycket pro-rysk politik
    internt i Washington.

  55. Rohrabacher leder nåt som heter
    "Congressional Russian Caucus"-

  56. -och driver frågor om att Putin är en
    bra kille man kan göra affärer med-

  57. -och att det är dumheter
    att vara emot Ryssland.

  58. Det är inte Rysslands fel när det
    händer saker i Georgien och Ukraina.

  59. Det finns en spänning
    i det amerikanska politiska spektrat.

  60. Men icke desto mindre har
    Rysslands-politiken blivit viktig.

  61. Begreppet
    "den transatlantiska länken"-

  62. -får en att tänka på
    mer än bara säkerhetspolitik-

  63. -men i amerikanska ögon
    är det inte alltid så.

  64. Det är NATO som förkroppsligar den
    transatlantiska länken för USA.

  65. Det har alltid varit så.

  66. Man hade en period
    i slutet av 90-talet...

  67. ...där man i Europa,
    efter Irakkriget...

  68. ...laborerade med idéer om att EU
    skulle bli en stark militär aktör.

  69. Det finns ingen realism alls
    i såna planer, i mina ögon.

  70. Men man pratade om huruvida detta
    skulle kunna utmana nåt.

  71. Det sägs ofta att USA är helt
    dominerande i NATO.

  72. Man är absolut störst,
    för det är de i alla sammanhang-

  73. -men i en mellanstatlig allians
    som NATO så har alla vetorätt-

  74. -även Island
    som saknar militära styrkor.

  75. Under Irakkriget kom det upp,
    i NATO-sammanhang...

  76. ...diskussioner där Tyskland,
    Frankrike och även Belgien...

  77. ...lade in veto, eller gick i strid
    mot USA:s linje inom NATO.

  78. Det är fortfarande så,
    särskilt efter Ukraina-

  79. -att NATO har förtydligat sin roll
    som det huvudsakliga forumet i Väst-

  80. -för försvarspolitik.

  81. Det innebär att den attityd man hade
    från amerikansk sida-

  82. -om NATO som den transatlantiska
    länken, har förstärkts.

  83. Det är naturligtvis så,
    att för ett land som USA-

  84. -så har NATO:s utvidgning
    två stora fördelar-

  85. -oberoende av vilket politiskt fält
    man tillhör.

  86. Om man är liberalt sinnad
    och vill värna demokrati-

  87. -och alla staters rätt att välja
    säkerhetspolitisk framtid-

  88. -så säger man att NATO:s utvidgning-

  89. -är ett sätt att säkra demokratin
    i Europa.

  90. Woodrow Wilson kom med idén om
    att göra världen säker för demokrati-

  91. -och det var 100 år sen.

  92. Ryssarna spelar på
    att en utvidgning av NATO-

  93. -flyttar fram USA:s militära position
    i Europa.

  94. Det har inte östeuropéerna nåt emot.
    Det är därför de vill vara med.

  95. Men ryssarna ser den här saken
    genom en geopolitisk lins-

  96. -och då blir resultatet givetvis
    annorlunda.

  97. Sen har vi TTIP.

  98. Nu ska vi se
    vad tusan det står för...

  99. Den stora frihandelsövning-

  100. -som ska koppla samman Europa
    och USA på det ekonomiska planet.

  101. Man pratar om den - trots att den
    inte är färdigförhandlad...

  102. ...som nåt som kan förstärka den
    transatlantiska länken...

  103. ...genom framsteg vad det gäller
    frihandel mellan USA och Europa.

  104. När det gäller EU-

  105. -så kom delar av EU under 90-talet
    med idéer.

  106. Sverige hade en ambivalent hållning.
    Frankrike och andra länder-

  107. -ville skapa en oberoende Europeisk
    försvarsförmåga inom EU-

  108. -utanför NATO. Det gillade man inte
    från amerikansk sida.

  109. Alla administrationer hade en politik
    mot EU som kan sammanfattas så här:

  110. "Europeisk samarbete är bra så länge
    det inte underminerar NATO."

  111. Det gjorde att EU:s militära
    samarbete var dömd att misslyckas-

  112. -när det gällde rollen som
    territorialförsvarsaktör.

  113. EU och den gemensamma
    försvarspolitiken har haft fokus på-

  114. -operationer
    i vad som kallas "Långtbortistan"-

  115. -exempelvis Afrika, Indonesien
    och den typen av länder och områden-

  116. -och inte på försvaret av Europa
    på nåt konkret sätt.

  117. Det gäller alla de fyra senaste
    administrationerna.

  118. Båda herrarna Bush och Clinton...

  119. Förkortningarna varierade lite
    för vad EU höll på med-

  120. -men kontentan var: "Vi stödjer det
    här så länge det inte utmanar NATO."

  121. Det är
    en maktbalansteoretisk inställning.

  122. Man vill inte ha en aktör i Europa-

  123. -som kan dominera det transatlantiska
    samarbetet och NATO.

  124. Dock har man sen före 70-talet
    haft starka synpunkter på EU-

  125. -och EU-ländernas försvarsbudgetar.
    Detta upprepas ständigt-

  126. -från amerikansk sida
    och det finns en förklaring till det.

  127. Under kalla kriget stod USA för-

  128. -hälften av det europeiska NATO:s
    samlade militärutgifter.

  129. Fel! USA stod för ena hälften
    av hela NATO:s utgifter-

  130. -och europeiska NATO för den andra.
    Nu står man för 75 % av allt detta.

  131. Eftersom den amerikanska budgeten
    har minskat-

  132. -så har alltså de europeiska
    budgetarna minskat oerhört mycket.

  133. Det gör att Europa som helhet-

  134. -vilket inkluderar EU, europeiska
    NATO och länder som Sverige-

  135. -är mer beroende av USA än nånsin-

  136. -om vi ställs inför
    en militärt avancerad motståndare.

  137. Det är nyttigt att komma ihåg det.

  138. Sen har vi Ryssland. Reset-politiken
    har ni säkert hört talas om.

  139. Den här knappen överlämnades.
    Det är en fejkad tryckknapp-

  140. -med "återställning" på engelska och
    "återställning" felstavat på ryska.

  141. "Peregruzka" lär betyda överhettning
    snarare än återställning.

  142. Om det var ett fel
    var det oerhört klantigt-

  143. -eller låg det ett budskap i det?

  144. Den överlämnades av Hillary Clinton
    till hennes ryska kollega 2010.

  145. Syftet med det Obama sa
    i sitt Moskva-tal 2009-

  146. -var att tala om för Ryssland att de
    inte ville bråka med dem längre.

  147. Precis som professor Hallenberg sa
    om förhandlingsmodellen...

  148. "Man ska prata med sina motståndare."
    "Vi ska ha en gemensam linje"-

  149. -"mot de problem
    som är allvarliga för oss bägge."

  150. Vi ska glömma det bråk Bush hade med
    Ryssland angående Georgien-kriget.

  151. Man bröt nästan relationerna
    med Ryssland under hösten 2008.

  152. Så fort Obama hade kommit till makten
    började man tala om för Ryssland-

  153. -att man ville göra en nystart
    på relationen, en s.k. "reset".

  154. Det här är lite kul i dagsläget.
    Det här är ett direktcitat av Obama.

  155. "USA och Ryssland
    tävlar inte om intressesfärer"-

  156. -"utan vi är goda vänner
    som kan ha ett samarbete."

  157. Det var på en liberal grund.

  158. Det fanns goda skäl till det. Iran,
    terrorism, Afghanistan och kärnvapen-

  159. -är frågor där USA
    är beroende av Ryssland-

  160. -för att uppnå framgång.

  161. Iran har varit ett av de fall där det
    har uppnåtts viss framgång.

  162. Man har en annan relation till Iran-

  163. -och det kan bli en bra lösning.
    Terrorism är lite mer oklart.

  164. I Afghanistan hade man nytta av
    Ryssland i norra distributionsnätet-

  165. -där man kunde köra
    s.k. "ickedödlig materiel"-

  166. -från Östersjön eller motsvarande
    till Afghanistan på tåg.

  167. Det hade inte gått om man
    hade haft en sämre relation.

  168. Det här och reset-politiken
    underlättade-

  169. -operationer i Afghanistan.

  170. Kärnvapenfrågor är oklart-

  171. -då START-avtalet inte var nåt stort
    avtal. Det slöts för ett par år sen.

  172. Det här är det enda området
    där Ryssland kan hävda-

  173. -att man är i paritet med USA.

  174. Att vara i paritet med USA
    är Rysslands högsta mål just nu.

  175. Man vill ha samma relation
    som Sovjet hade under kalla kriget.

  176. Ryssland och USA ska göra upp
    om världens öde.

  177. Det är de som ska förhandla i Genève.

  178. Det är då man kan säga
    att man är en aktör som spelar roll.

  179. Där är vi inte än.
    Men det händer grejer.

  180. Allt det här ledde till ett kvirr.
    Jag nämnde Romney.

  181. Republikanerna fick ammunition
    mot Obama.

  182. Även om vi från svenskt håll tycker
    att förhandling med fienden är bra-

  183. -så var det många republikaner
    och östeuropéer som hävdade-

  184. -att Obama har missförstått Ryssland.

  185. Ryssland
    är en expansionistisk stormakt.

  186. Man kan inte förhandla med den
    och glömma sina vänner-

  187. -i Öst- och Centraleuropa,
    vilket man tyckte att Obama gjorde.

  188. Syrien var en vattendelare
    för den här relationen.

  189. Innan överenskommelsen
    om C-vapen i Syrien-

  190. -så hade man ett bråk mellan
    USA:s och Rysslands utrikesministrar-

  191. -och från Obama-administrationen
    började man ifrågasätta-

  192. -om den här förhandlingsinriktningen
    var bra eller inte.

  193. Men det är Ukraina
    och majdan-upproret...

  194. ...som var den stora vattendelaren.

  195. Där började Ryssland
    helt plötsligt mycket aktivt-

  196. -gå emot och på alla sätt motverka-

  197. -Amerikanska ansträngningar
    i Ukraina.

  198. Med kriget
    fick man en nystart för NATO.

  199. NATO var den centrala poängen för den
    amerikanska Europa-politiken igen.

  200. Det hade man inte trott
    att man hade behövt.

  201. Territorialförsvar kom i centrum.

  202. Efter ett antal NATO-möten som USA
    hade mycket att säga till om på-

  203. -hade man fokus på territorialförsvar
    även från NATO:s sida.

  204. Man skapar nya snabbinsatsstyrkor-

  205. -och roterar in amerikanska trupper
    till Baltikum.

  206. De kallas inte permanent baserade.

  207. Olika förband är där i ett halvår
    och byts sen ut av nya.

  208. Ofta gäller det
    de baser som finns i just Europa.

  209. De kommer mer sällan
    från amerikanska kontinenten.

  210. Den militära närvaron i Europa
    är inte särskilt liten.

  211. Det sägs ofta att USA håller på
    att lämna Europa. Det är inte sant.

  212. Mängden trupp är mycket mindre
    än under kalla kriget.

  213. Man har minskat från 340 000
    till drygt 70 000.

  214. Det stannar inte där. Det amerikanska
    försvarsdepartementet är stort.

  215. Man har 1,5 miljon anställda.

  216. Från Pentagon finns det 20 000
    civilanställda tjänstemän i Europa.

  217. Det är ohyggligt mycket.

  218. Det svenska försvarsdepartementet
    omfattar ungefär 150 personer.

  219. 20 000 man bara i Europa
    är en väldigt stor grej.

  220. Vi har det militära högkvarteret
    separat från försvarsdepartementet-

  221. -men ni ser storleksordningen.

  222. Sen pratar vi mycket
    om ombalansering.

  223. Man hade i retoriken en betydande
    ombalansering till Asien.

  224. Det är där ekonomin, människorna
    och tillväxten finns.

  225. En av åtgärderna man gjorde var-

  226. -att man drog ner två brigader från
    Europa som var stationerade här.

  227. Man lade ner dem
    i syfte att spara pengar.

  228. Alla stridsvagnar i Europa
    åkte hem till USA.

  229. Det var en symbolisk grej 2012
    som fick mycket uppmärksamhet.

  230. Den gav inte
    en motsvarande ökning i Asien-

  231. -men det blev mindre tunga förband
    här vilket är viktigt i sammanhanget.

  232. Det här har dock redan
    näst intill reverserats.

  233. Brigaderna är inte tillbaka men
    stridsvagnarna, i viss utsträckning.

  234. Man har börjat lagra stridsvagnar
    i Norge.

  235. Marinkåren har stridsvagnar i sina
    bergrum för förhandslagrad materiel.

  236. Man har militär materiel,
    såsom vapen och stridsfordon-

  237. -för att marinkåren lättare ska kunna
    göra nånting om de kommer hit.

  238. Jag nämnde
    permanent roterande styrkor.

  239. 1997 undertecknade man ett papper
    tillsammans med Ryssland-

  240. -där det står att NATO
    inte har någon orsak-

  241. -eller rimligt skäl för att
    stationera trupp eller kärnvapen-

  242. -på de nya NATO-medlemmarnas
    territorier.

  243. Det står: "Vi kan inte i dag, 1997,
    se nån anledning till detta."

  244. Avtalet är omtvistat.

  245. Många i Baltikum
    hävdar att man ska ta bort det-

  246. -eftersom förutsättningarna
    har ändrats drastiskt med Ukraina.

  247. Men den här rotationen
    gäller inte bara Baltikum.

  248. Man har alltid ett amerikanskt
    förband baserat i USA-

  249. -som roterar in ett kompani i taget
    till olika utbildningsanordningar-

  250. -eller militära baser i Europa.

  251. Trupperna har inte minskat sen 2012.

  252. Vi ser snarare en ökning
    men den har inte beslutats än.

  253. Med de roterande förbanden är det
    fler soldater från USA än tidigare-

  254. -vilket givetvis är direkt kopplat
    till Rysslands ageranden.

  255. Dessutom har man fått, vilket
    sannolikt kommer att permanentas-

  256. -en miljard dollar ytterligare per år
    för ökade kostnader-

  257. -för det amerikanska europakommandot
    i Stuttgart.

  258. 1 miljard dollar är inte mycket i
    Pentagons budget på 600 miljarder-

  259. -men det är nästan
    nio miljarder svenska kronor.

  260. Det är nästan lika mycket
    som hela den nya satsningen-

  261. -som vi gör i försvaret här.

  262. Det får man bara för
    de truppstyrkor man har i Europa.

  263. Om vi ska dra några slutsatser-

  264. -så ledde både Syrien och Ukraina
    till reset-politikens fall.

  265. Ingen pratar om reset längre
    i Washington.

  266. Ambassadören pratade om Ryssland
    som samarbetspartner i Iran-

  267. -men sen gick han in
    på rysk aggression.

  268. Han pratade inte om nya förbindelser
    med Ryssland-

  269. -utan mer instrumentellt
    i fallet med Iran.

  270. Det har gjort att Ryssland
    utmålas som en fiende-

  271. -eller hur som helst en motståndare.

  272. Man arbetar nu för
    att ta fram försvarsplaner-

  273. -både i EUCOM:s och NATO:s ram, mot
    rysk aggression i Baltikum och Polen.

  274. Det har krävt mycket internt omtag
    inom Obama-administrationen.

  275. Obama personligen-

  276. -var alltid emot att demonisera
    Ryssland och Sovjetunionen.

  277. Han var kritisk mot Reagan
    som gjorde det men med godare skäl-

  278. -och han var kritisk mot republikaner
    som ville demonisera Ryssland-

  279. -innan han själv blev vald. Det har
    krävt omtänkande från hans sida.

  280. Det har varit obekvämt
    inrikespolitiskt-

  281. -när det gäller Iran, Irak, ISIS
    och så vidare.

  282. Det har varit besvärligt att förklara
    Ryssland eftersom berättelsen i USA-

  283. -har varit: "Vi vann kalla kriget.
    Nu är Ryssland snälla."

  284. Nu är Ryssland ett problem som kräver
    mer militära resurser i Europa-

  285. -och vi vet inte
    hur länge det kommer att hålla på.

  286. Problemen efter Ukraina
    har blivit såna-

  287. -att samarbetet med Ryssland, på alla
    plan, har blivit väldigt svårt.

  288. Ambassadören var positiv i morse-

  289. -med diplomater är optimister
    så det förvånar mig inte så mycket.

  290. Jag tror mig veta att läget
    är rätt så annorlunda.

  291. Det här kommer att bestå i många år.
    Det blir en negativ spiral.

  292. Så fort USA vidtar en åtgärd
    så säger Ryssland:

  293. "Titta, de militariserar Europa.
    De är ute efter oss."

  294. Det finns tyvärr många ryssar som
    tror att väst, med NATO och USA-

  295. -planerar en invasion av Ryssland
    av Karl XII-modell.

  296. Det är tragiskt men det finns de
    som tror det på fullt allvar.

  297. De matas med det hela tiden
    i rysk media.

  298. Den här typen av ledsna ansikten
    är nog det vi kommer att se-

  299. -i den mån de träffas mer över huvud
    taget i nåt seriöst sammanhang.

  300. Tittar vi på den transatlantiska
    länkens framtid i stort-

  301. -så vill jag påstå att USA:s
    utrikes- och säkerhetspolitik-

  302. -i huvudsak styrs
    av EU-politiska problem.

  303. När nåt berör amerikanska intressen
    blir det ett problem för USA.

  304. Det finns de som hävdar-

  305. -att den här
    ombalanseringen till Asien-

  306. -leder till att man släpper Europa.
    Det har varit en vanlig berättelse.

  307. Fransmännen hade den attityden
    i början på 90-talet.

  308. I och med att Ryssland
    inte längre är aggressivt längre-

  309. -kommer USA att sticka hem och då
    måste Europa sköta sitt eget försvar.

  310. Därför ska EU bli den stora aktören.

  311. Det blev inte så men idén att USA
    lämnar Europa har varit vanligt.

  312. Jag tror inte på det,
    inte för att USA vill vara snälla-

  313. -utan för att de har EU-politiska
    problem som de själva måste hantera-

  314. -om de vill fortsätta vara en global
    stormakt och det tycks de vilja.

  315. Allianser är extremt viktiga.

  316. Även om Estland inte har
    nåt strategiskt värde alls för USA-

  317. -så är det lika viktig som Japan, då
    båda är militärt allierade med USA.

  318. Skulle Estland upptäcka
    att USA inte tänker skydda dem-

  319. -då skulle, Japan och Saudiarabien
    och en massa andra länder-

  320. -dra slutsatsen att det inte går att
    lita på den amerikanska alliansen-

  321. -vilket skulle leda till
    många rustningsspiraler.

  322. Även Japan skulle nog börja bygga
    kärnvapen om nåt sånt skulle hända.

  323. Det skulle inte vara lyckat vare sig
    för Japan eller Asien i allmänhet-

  324. -där Kina och Japan
    är historiska fiender.

  325. Försvinner
    säkerhetspolitiska problem i Europa-

  326. -så försvinner nog USA:s intresse
    för den stora militära närvaron.

  327. Men det tror jag inte
    de kommer att göra.

  328. Så länge Ryssland har revanschistiska
    ambitioner har vi problem här-

  329. -och det innebär att amerikanerna
    kommer att vara kvar.

  330. Både USA och Europa
    är av den här länken.

  331. USA vinner inflytande ganska billigt.
    Man är med i NATO och genom det-

  332. -har man också ett stort inflytande
    på Europeisk säkerhetspolitik.

  333. Och Europa vinner försvarsförmåga.

  334. Det är därför Europa har kunnat
    rusta ner de sista 25 åren.

  335. Man vet att USA finns där.
    Det är en obalanserad situation.

  336. Den har byggt på den implicita idén
    att båda parter vinner på detta.

  337. Det gör att jag tror att den
    transatlantiska länken är stark.

  338. Den appellerar till genuina
    geopolitiska dimensioner-

  339. -och de andra idéerna som
    ambassadören tog upp i morse.

  340. Delade värderingar,
    och vad han nu sa...

  341. Hans tal var lite spännande.
    Det verkade vara direkt inställt på-

  342. -att charma Margot Wallström.
    Det var bara mjuka fina värderingar-

  343. -och inget om trupper i Östersjön-

  344. -och att man hjälper balterna
    med militära saker.

  345. Men både det liberala
    och det realpolitiska finns där-

  346. -och därför tror jag att det är
    en, i grunden, hållbar relation.

  347. Tack.

  348. Stort tack, Mike. Otroligt spännande.

  349. Det var en aktuell presentation från
    vårt perspektiv här i norra Europa.

  350. Vårt säkerhetsläge
    här uppe kring Östersjön-

  351. -har försämrats drastiskt
    på bara ett par år.

  352. Kan man prata om en amerikansk
    säkerhetspolitik mot Sverige?

  353. -Har du fångat upp nån skiftning?
    -Ja, det gör det.

  354. Det finns ett större intresse, från
    amerikansk sida, för vad vi gör.

  355. Där har man haft en ganska försiktig
    linje beträffande vad vi borde göra.

  356. Vi samarbetar ohyggligt mycket
    med USA, vilket ryssarna vet om.

  357. Vi har haft en stor flygövning
    i Norrbotten-

  358. -där ett stort antal amerikanska
    stridsflygplan samövar med svenska-

  359. -under devisen "träna som du slåss,
    slåss som du tränar".

  360. Svenska, amerikanska, brittiska,
    norska och finska flygvapnet-

  361. -tränar för att möta
    en gemensam fiende.

  362. Det finns en central
    geostrategisk del av det här.

  363. Om nåt händer i Baltikum, så kan inte
    NATO eller USA enbart använda-

  364. -den smala strimma internationellt
    område som finns i Östersjön.

  365. Man blir tvungna att använda svenskt
    territorium vid en operation-

  366. -vare sig det är krig eller inte.

  367. Det ryska luftvärnet täcker en stor
    del av den baltiska kusten.

  368. Dag ett i en sån här operation,
    kommer vi att bli inblandade-

  369. -antingen
    genom att nån korsar vårt luftrum-

  370. -eller att stadsministern får ett
    samtal från Washington där man säger:

  371. "Vi tänker åka genom ert territorium.
    Det har ni väl inga problem med?"

  372. Den svenska solidaritetsförklaringen
    från 2009 måste då kicka in-

  373. -där det står att vi inte ska vara
    passiva vid försvar av EU-länder.

  374. De baltiska länderna är EU-länder och
    Estland tycker sig tillhöra Norden.

  375. Från dag ett är vi inblandade
    i den typen av konflikt.

  376. Då kan det gå väldigt fort.

  377. Där har vi
    ett tydligt amerikanskt intresse.

  378. Vi fortsätter det
    vid paneldiskussionen. Stort tack.

  379. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

De transatlantiska relationerna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mike Winnerstig är säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och föreläser om europeisk säkerhetspolitik och amerikansk Europa-politik. Han säger att USA:s förhållande till Europa har varierat genom åren oavsett presidentens partibeteckning. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Andra länders politik och statsskick
Ämnesord:
Europa, Förenta staterna, Internationell politik, Internationella relationer, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vart är USA på väg?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Öppningsanförande - vart är USA på väg?

USA:s ambassadör i Sverige, Mark Brzezinski, föreläser om Sveriges och USA:s relation. Han berättar om president Barack Obamas utrikespolitik och hur arbetet med Obamas visioner har realiserats. Obama har prioriterat dialog, partnerskap och mänskliga rättigheter. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Globalt maktskifte från väst till öst?

Johan Eriksson är forskningschef vid Utrikespolitiska institutet och redovisar olika teorier om var i världen makten kommer att ligga i framtiden. Kommer Kina att ta över? Kommer USA behålla sin position eller blir det en global maktbalans? Kanske kommer militär makt att ersättas med kultur och handel som viktigare inslag? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

USA och energirevolutionen

Niklas Rossbach är säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och föreläser om USA:s framgångar med utvinning av skiffergas och skifferolja. Eventuellt kommer landet att bli energioberoende. Vad innebär det för amerikansk säkerhetspolitik och för relationerna med Mellanöstern, Asien och Europa? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Säkerhetspolitiska prövningar

Föreläsning med Jan Hallenberg som är professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. Han beskriver USA:s säkerhetspolitik under 2015. Han berättar om landets utrikespolitiska förhållande till andra länder samt inrikespolitiska utmaningar. Vilka frågor driver USA och vilken inställning har president Barack Obama till internationell politik? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Utrikespolitiken efter Obama

Journalisten Britt-Marie Mattsson har under lång tid bevakat amerikansk politik. Hon föreläser om presidentvalet i USA 2016. Eftersom det anses vara världens mäktigaste ämbete så är det intressant att försöka förutspå vem som tar över efter Barack Obama. Hur kommer utgången av valet att påverka resten av världen? Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

De transatlantiska relationerna

Mike Winnerstig är säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och föreläser om europeisk säkerhetspolitik och amerikansk Europa-politik. Han säger att USA:s förhållande till Europa har varierat genom åren oavsett presidentens partibeteckning. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

Paneldiskussion

Panelsamtal om presidentvalet i USA 2016. Vem vinner presidentvalet? Dagsläget i USA diskuteras och analyser görs av vilka faktorer som spelar störst roll för utgången av valet. Medverkande: Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan; Ginna Lindberg, Utrikeschef vid Sveriges Radio; Johan Eriksson, forskningschef vid Utrikespolitiska institutet; Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet; Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 29 april 2015. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart är USA på väg?

USA:s roll i världsekonomin

Robert Bergqvist är chefsekonom vid SEB och ger här en bild av USA:s ekonomi. Han beskriver bland annat globaliseringens utveckling under de senaste 10-15 åren och demografiska utmaningar som flera länder står inför. Inspelat den 29 april 2015 i Utrikespolitiska institutets lokaler i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.