Titta

UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Om UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Föreläsningar och diskussioner från konferens om skillnader mellan män och kvinnor. Finns skillnader och hur ser dessa i så fall ut? Vi får inblick i feminismens historia och i den senaste biologiska och genusvetenskapliga forskningen om skillnader mellan könen. Hur ska vi uppnå jämställdhet och varför? Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader? : Biologi eller social konstruktion?Dela
  1. Först har vi Gertrud Åström,
    som är frilansande samhällsvetare-

  2. -med ett företag som hon ville kalla
    Veta hut.

  3. Men det gick inte, så det heter
    Heta hut AB i stället.

  4. Hon är VD för Ordfront, var
    ordförande i Svensk Kvinnolobby-

  5. -och har varit regeringens
    jämställdhetsutredare.

  6. Sen blev det återbud
    från Ivanka Savic, dessvärre.

  7. Möjligen kan Germund Hesslow ta upp
    nånting av hennes forskning-

  8. -om hur vi reagerar på feromoner.

  9. Doftämnen som vi inte vet
    att vi doftar.

  10. Germund är neurofysiolog och filosof-

  11. -och har sysslat mycket med
    kognitionsforskning-

  12. -men har en bred repertoar på sin
    samhällsdebatterande agenda.

  13. Sist kommer Marcus Prifits,
    som är kemist.

  14. Kemist och håller på med
    kvinno- och mansfrågor.

  15. Roligt med en naturvetare i det som
    anses vara andra fakulteters domäner.

  16. Han har skrivit böcker med koppling
    till manligt/kvinnligt.

  17. Den senaste heter "Det otäcka könet".

  18. Han kommer att prata under rubriken-

  19. -"Man föds inte till man, man gör sig
    till det". Det lovar gott.

  20. Först i talarstolen: Gertrud Åström.

  21. Ni får alla en varm välkomstapplåd.

  22. Tack ska ni ha. Tack Hjärntrusten och
    Kungliga fysiografiska sällskapet-

  23. -för att jag fick den stora äran
    att inleda den här konferensen.

  24. Mitt uppdrag har blivit
    att introducera begreppet genus-

  25. -som har bäring på alla temata
    som vi ska behandla under dagen.

  26. En del av konferensens tema:
    Kvinnligt/manligt - skillnader.

  27. Men det är förstås också
    ett kanonviktigt begrepp-

  28. -för den här sektionen.
    - Jag håller helt med dig, Peter.

  29. Det är inte biologi
    eller social konstruktion.

  30. Det är biologi och
    social konstruktion.

  31. Men det vi sysslar med
    som intresserar oss för jämställdhet-

  32. -är hur det hänger ihop. Det är då
    man behöver begreppet genus.

  33. I dag utgår jag från min erfarenhet
    som i hög utsträckning handlar om-

  34. -att jobba för jämställdhet.

  35. Men jag har min bas bl.a.
    på Stockholms universitet.

  36. Jag ska utgå från och snurra kring
    tre slutsatser-

  37. -som jag har tagit mig friheten
    att dra.

  38. Och som jag bygger mitt arbete på.
    Det första är-

  39. -att det är en mänsklig egenskap
    att reagera på orättvisor.

  40. Det är ren biologi.
    Den andra slutsatsen är-

  41. -att politik som är byggd på
    principer som utmanar orättvisor-

  42. -är steget efter att ha upplevt
    orättfärdigheten.

  43. Sist kommer teori. Så först
    kommer erfarenhet, sen politik-

  44. -sist kommer teori
    på det här området.

  45. Vi börjar med det första:
    uppleva orättvisor.

  46. Eftersom tiden är knapp vill jag säga
    min slutsats med en gång.

  47. Det är kanske bäst att drämma till
    så det blir lite liv i luckan.

  48. Att känna igen och reagera på orätt-
    färdighet är en mänsklig egenskap.

  49. Det är biologi.

  50. Att säga att orättfärdigheten
    är en naturlig ordning-

  51. -är däremot konstruktion.

  52. Men det är hur man är inordnad
    i den konstruktionen-

  53. -som bestämmer vad vi vill göra.
    D.v.s. positioneringen driver-

  54. -vårt eventuella intresse
    att bryta den över-/underordning-

  55. -som vi har känt av
    eller har erfarenhet av.

  56. Är detta ett nytt fenomen?
    Nej, det är allmänmänskligt.

  57. Jag tänkte dela med mig
    av några föregångare-

  58. -som visade att de reagerade på
    och visste-

  59. -att den plats
    som de var inplacerade i-

  60. -var en orättfärdig konstruktion.

  61. Christin de Pizan känner många till.

  62. Hon levde för typ 600 år sen.

  63. Hur uttryckte hon att hon visste att
    det var en orättfärdig konstruktion?

  64. Hon tackade sin lyckliga stjärna
    att hon blev änka vid 25.

  65. När hon blev gammal, skrev hon-

  66. -att hon har lyckosamt avvärjt
    alla friarförsök.

  67. Hon levde som änka
    och var glad över detta.

  68. Ett annat exempel är Olympe de
    Gouges. 200 år tillbaka i tiden-

  69. -under franska revolutionen.
    Hon visste också-

  70. -att det var en social konstruktion
    som var orättvis som hon levde under.

  71. Hon var den första som skrev tankarna
    om kvinnors mänskliga rättigheter.

  72. Dock tror jag inte att hon var nöjd.
    Jag tror snarare att hon var ledsen-

  73. -när hon låg på stupstocken
    och hörde giljotinen komma vinande.

  74. Hon blev halshuggen.

  75. Så att kämpa mot en orättfärdig
    konstruktion kan kosta en livet.

  76. Det är också så att i dag har vi
    varenda dag i nyheter-

  77. -när man i FN jobbar
    för kvinnors rättigheter-

  78. -ständiga bevis på människans förmåga
    att känna igen en orättvis ordning.

  79. Då talar vår sanna biologi.

  80. Det andra steget
    är det här med politik.

  81. Som är byggd på principer
    som utmanar orättvisor.

  82. Nu kommer nästa slutsats,
    så jag hinner säga det.

  83. Det arbete att bedriva politik,
    i mitt fall jämställdhetsarbete-

  84. -det är också i samklang
    med vår djupaste mänsklighet.

  85. Jag vet inget mänskligare-

  86. -än förmågan att kunna tänka sig
    hur det skulle kunna vara-

  87. -fast det aldrig har varit så.

  88. Det är politikens
    inneboende drivkraft.

  89. "Kampen om att definiera verklig-
    heten", som Beatrice Halsaa säger.

  90. De två första stegen,
    att vara medveten om orättvisor-

  91. -och att skapa en kamp om
    att definiera hur det ser ut-

  92. -är rena rama biologin.

  93. Nu kommer vi till det som absolut är
    konstruktionen: teoribildningarna.

  94. Även här kan man gå tillbaka till
    1800-talet.

  95. Vad händer inom politiken
    på 1800-talet?

  96. Bl.a. föds kvinnorörelsen 1848
    i Seneca Falls i New York.

  97. Då kvinnor sa: "Vi finner oss inte i
    den här positionen."

  98. Kvinnor bildade egna organisationer
    för att driva kvinnors krav.

  99. Det är kvinnorörelsens essens.

  100. Kvinnorörelsen är ett exempel på
    de motstånd-

  101. -som har funnits
    och som utmanar tanken-

  102. -att de ordningar som vi har
    är en följd av biologi.

  103. Att vara underordnad
    är inte biologiskt.

  104. Det är en samhällelig konstruktion.

  105. Finns det exempel på detta?
    Ja, tusentals.

  106. Här kommer många kanske att komma
    med olika exempel från 1800-talet-

  107. -som är en sån spännande tid.

  108. Men vi kan bara påminna oss
    diskussionen om "maninnor".

  109. Alltså, en kvinna som kämpar för
    rösträtt är en maninna.

  110. Hon är inte kvinna. Hon har snott
    ihop nånting felaktigt.

  111. Jag är svartklädd i dag,
    jag tänkte hedra maninnorna.

  112. De framställdes som svartklädda,
    magra, infama typer-

  113. -som kom krypande runt hörnen-

  114. -och förledde mänskligheten
    och ungdomen.

  115. Vi är inom utbildningens område här.
    Är det nåt som har gått i bräschen-

  116. -för att försöka göra
    en underordningens konstruktion-

  117. -till en naturlig ordning,
    är vi på rätt plats.

  118. Så det är ju så... - Tack.

  119. Jag är bland vänner.

  120. Den första kvinna som tog
    sin filosofie doktorsexamen-

  121. -var Ellen Fries
    vid Uppsala universitet.

  122. När disputationen var gjord,
    hölls ett högtidligt tal till henne.

  123. Det är kort, så det går an
    att komma ihåg det.

  124. Jag tror att dekanus höll talet.
    Det var så här:

  125. "Jag gratulerar till Sveriges första
    kvinnliga filosofie doktor."

  126. "Och jag hoppas
    att det är den sista."

  127. Det vet vi. Vi vet också
    från en statlig utredning...

  128. Såna som jag själv har levt
    många år med.

  129. Det kom en 1911-

  130. -som gick ut på kvinnors rätt
    att få söka professorstjänst.

  131. Inte att bli det, så klart,
    men rätten att söka den.

  132. Uppsala universitets svar är
    väldigt informativt och intressant.

  133. För de skriver:
    "Nej, det där går inte för sig."

  134. "Man kan inte säga att kvinnorna ska
    ha rätt att söka professorstjänsten"-

  135. -"därför att de inte har nån chans
    att klara av det."

  136. "Man ska inte vara sån att man ger
    rätten till folk, som en lek."

  137. "Det är som att säga till elefanten:
    'Du får klättra upp i trädet.'"

  138. "Fast alla vet att elefanter
    inte klättrar i träd."

  139. Samma var det med kvinnor
    och professorsskap.

  140. "Man ska inte lura de stackrarna."
    Då var det så-

  141. -att i Sverige hade vi importerat
    en rysk matematikprofessor. Kvinna.

  142. Det ställde ju till det hela.

  143. Hur ska man lösa detta? Om naturen
    inte gör kvinnor till professorer-

  144. -hur ska man förklara
    denna konstiga sort som sitter där?

  145. Då sa de: "Hon är ett undantag."
    Det är nånting som hela...

  146. Hela den här konstruktionen
    av underordning-

  147. -har alltid varit
    och är beroende av undantaget.

  148. Det finns alltid hopp. Det fanns
    en professor Öhrström i Uppsala.

  149. Han var så skarp så jag ska citera.

  150. Han sa:
    "De som hänvisar till naturen"-

  151. -"verkar inte riktigt lita på den."

  152. Och så sa han: "Det kvinnor icke
    kunna göra av naturen"-

  153. -"det behöver man ej heller
    förbjuda dem."

  154. Så alla förbud, alla lagstiftningar
    som vi haft till 1982 i Sverige...

  155. Då togs lagstiftningen som förbjöd
    kvinnor att ha vissa yrken bort.

  156. Så det fanns hopp om mänskligheten
    där på tidigt 1900-tal.

  157. Det finns andra...
    Jag har sysslat mycket med idrott.

  158. Idrotten är det bästa,
    det tydligaste exemplet på-

  159. -hur samhället blandar ihop
    biologi och konstruktion.

  160. Ni vet Vasaloppet. När förbjöds
    kvinnor att åka Vasaloppet?

  161. Jo, sen kvinnor hade åkt Vasaloppet-

  162. -med hänvisning till att kvinnor
    inte kan åka Vasaloppet.

  163. På samma sätt dröjde det
    ända till Seoul-OS-

  164. -innan kvinnor fick springa
    längre än 800 m-

  165. -med hänvisning till att kvinnor
    inte kan springa längre än 800 m.

  166. Att sen man gör det,
    det är en annan "business".

  167. Boxning är ytterligare ett exempel-

  168. -där kvinnor har andra regler...
    Nu är jag motståndare till boxning.

  169. Jag anser att allt går ut på
    att göra en människa omtöcknad.

  170. I stället för att skydda huvudet
    tyckte-

  171. -internationella boxningsförbundet
    att kvinnor skulle ha en sköld-

  172. -över brösten.
    Annars kunde man knocka till brösten.

  173. På 1970-talet kommer
    jämställdhetspolitiken.

  174. Då kommer också begreppet genus.

  175. Och jag har, eftersom vi är i
    ett medicinskt sammanhang här...

  176. Det slog mig
    att utvecklingen av genetiken-

  177. -tidsmässigt så tydligt
    går hand i hand-

  178. -med utvecklingen inom jämställdhets-
    arbete och inom genusidéer.

  179. Det kommer säkert andra
    att komma fram till.

  180. Vi vet att det var en kvinna
    som 1905 upptäckte att det fanns XY-

  181. -och XX och hur det hänger ihop.
    Men det dröjde fram till 70-talet-

  182. -innan man började förstå lite mer
    hur det hänger ihop.

  183. Och vissa saker är på 90-talet.

  184. På 70-talet fick vi
    "The sex/gender system".

  185. En amerikansk antropolog,
    Gayle Rubin, skrev-

  186. -att det råder relativitet mellan
    biologi och vårt sociala vara.

  187. "The sex/gender system".
    Det råder relativitet.

  188. D.v.s. biologi determinerar inte
    vårt sociala vara.

  189. Det finns variation i vårt sociala
    vara över tid och över plats.

  190. Utan att vi kan se att vi har
    motsvarande variation i biologi.

  191. Om biologi var determinerande skulle
    inte det sociala varat kunna ändras-

  192. -utan att vi kunde återspegla detta
    i biologin.

  193. Den testfråga jag brukar ha är:

  194. "Är det nån karl här
    som har varit föräldraledig?"

  195. Flera? Många? Hände det nåt med er?

  196. Påverkades biologin
    eller har ni en särskild biologi?

  197. Eller är det samhällets konstruktion-

  198. -att vidga mänskligheten
    och låta oss vara fullt ut människor?

  199. Genus som begrepp har sen utvecklats.
    Vi kommer säkert tillbaka till detta.

  200. Men genus är i dag svårfångat.

  201. Jag tillhör dem som har en viss oro
    över den s.k. genusforskningen.

  202. Den verkar inte intressera sig
    för över- och underordning-

  203. -utan mer om identiteter.

  204. Jag slänger in det
    så blir folk upphetsade.

  205. Sen tillhör jag dem som tycker
    att mycket av det bästa som är sagt-

  206. -det finns samlat. Jag tillhör dem
    som lever med lätta packningar.

  207. Här har jag typ det viktigaste man
    behöver för att jobba med saken.

  208. Det här är deklarationen
    om mänskliga rättigheter.

  209. Det här är FN:s kvinnokonvention.

  210. Det här är SCB:s statistik
    om hur det ser ut.

  211. Det här är "Feminismens krav" som vi
    tog i Malmö förra året. Tack.

  212. Tack. Det finns hur mycket frågor
    som helst jag skulle vilja ställa.

  213. Men vi väntar med dem till sen.
    - Germund Hesslow, välkommen.

  214. Och du har fått i uppdrag
    att reda ut för oss-

  215. -hur det är att födas med manliga
    respektive kvinnliga förutsättningar.

  216. -Varsågod.
    -Tack.

  217. Den normala ordningen i vetenskapen
    är forskning, sen slutsatser.

  218. När ämnet genusvetenskap lanserades,
    valde man att göra tvärtom.

  219. Man slog fast en grundläggande
    premiss i genusforskningen-

  220. -att skillnader
    mellan män och kvinnor-

  221. -inte kan förklaras biologiskt.

  222. Regeringen hjälpte till
    genom att slå fast ungefär samma sak.

  223. Jag har en annan uppfattning.

  224. Jag tänkte presentera kortfattat
    argumenten för den.

  225. Det här är schablonbilden av
    hur flickor och pojkar leker.

  226. Vad beror det här på? Är det
    kulturell inlärning? Är det ens sant?

  227. När jag började läsa psykologi
    och sociologi, fick jag lära mig-

  228. -att det här som utspelar sig
    mellan dem till vänster var biologi-

  229. -medan det som utspelas mellan
    de här två är social inlärning-

  230. -och i princip ingenting annat.

  231. Psykologiska skillnader mellan könen?
    Det finns massor.

  232. Vissa är väl dokumenterade,
    andra mindre väl.

  233. Kvinnor har bättre verbal förmåga
    än män.

  234. De är bättre på vissa typer av
    matematiska uppgifter.

  235. De har bättre social förmåga
    och bättre detaljminne.

  236. De här skillnaderna
    är ganska väl dokumenterade.

  237. Män har en bättre spatial förmåga-

  238. -och vissa typer av matematiska
    problem löser de bättre.

  239. Den spatiala förmågan
    testar man t.ex. på det här sättet.

  240. En försöksperson får i uppgift
    att mentalt rotera en sån här figur-

  241. -och avgöra om figuren är identisk
    med den till höger eller ej.

  242. Det här är en typ av uppgifter
    som män löser bättre än kvinnor.

  243. Män och kvinnor använder
    delvis olika hjärnområden-

  244. -när de löser uppgiften. Här ser ni
    avbildat aktiviteten i hjärnan.

  245. Det röda är områden som aktiveras
    mest när kvinnor löser uppgiften-

  246. -och det gröna aktiveras mest
    när män löser uppgiften.

  247. Vad de här skillnaderna återspeglar
    vet man inte.

  248. Det spekuleras mycket om de här
    sakerna, det ska vi inte dölja.

  249. Jag vill gärna lägga till en sak: Det
    finns många påståenden om skillnader-

  250. -som uppfattas som väldokumenterade
    men som inte är det.

  251. Ett exempel är påståendet att kvinnor
    har bättre simultankapacitet.

  252. Schablonbilden är en kvinna som har
    ett barn på ena armen, telefonen här-

  253. -och lagar maten samtidigt.

  254. När en man ska koka ägg,
    tittar han på ägget i fem minuter.

  255. Faktum är att här finns inte
    väl dokumenterad forskning.

  256. Det påstås mycket, men det finns
    väldigt motstridiga uppgifter.

  257. De här sakerna däremot
    är ganska väl dokumenterade.

  258. Män är mer dominerande, aggressiva,
    oberoende, hänsynslösa-

  259. -mer riskbenägna och promiskuösa.
    Vi väntar med att säga-

  260. -vad det beror på, men skillnaderna
    är ganska väl belagda.

  261. En del skillnader är svåra
    att få in i schemat.

  262. Här har vi personer
    som leker med motorsågar.

  263. De har monterat en V8-motor
    på en motorsåg-

  264. -och så tävlar olika män
    som monterat olika bilmotorer-

  265. -med att så snabbt som möjligt
    såga sig igenom en sån här trädstam.

  266. Ni behöver inte gissa om det är
    mest män eller kvinnor som deltar.

  267. Jag tror att de flesta
    kan förstå det ändå.

  268. Det där får man inte så lätt in i
    de egenskaper som jag visade nyss.

  269. Men skillnaderna är stora mellan
    könen när det gäller de här sakerna.

  270. Könsfördelningen är också olika
    när det gäller brottslighet.

  271. Om ni tar
    en brottskategori som snatteri-

  272. -är det ungefär lika många män som
    kvinnor. 55 respektive 45 procent-

  273. -begås av män respektive kvinnor.
    Jämställdheten har inte nått rånen-

  274. -där 96 procent av rånen begås av
    män, 4 procent av kvinnor.

  275. Det här återspeglar aggressivitet
    och hänsynslöshet-

  276. -och riskbenägenhet hos männen
    att fördelningen är så annorlunda.

  277. Hur stora är de här skillnaderna
    och har de nån betydelse?

  278. Ja, för det mesta är genomsnitts-
    skillnaderna mellan könen små.

  279. Om vi tar förmågan till rumsligt
    tänkande och verbal förmåga-

  280. -är genomsnittsskillnaderna så små-

  281. -att de inte är till nån nytta
    om man vill göra prognoser om-

  282. -hur duktig en person kommer att vara
    på en viss typ av uppgifter.

  283. De flesta hamnar inom en grupp-

  284. -där det finns en jämn blandning
    av män och kvinnor.

  285. Men även om skillnaderna är små
    kan de få dramatiska effekter.

  286. Om man ställer frågan hur stor andel
    av män respektive kvinnor-

  287. -kommer att komma över
    en viss gränsnivå...

  288. Anta att det var nästan lika många
    kvinnor som män-

  289. -som är roade av att meka med bilar.
    Kanske inte, men låt oss anta det.

  290. En dag när de som är
    tillräckligt intresserade-

  291. -kommer att söka jobb
    som bilmekaniker-

  292. -kommer det bland dem att vara
    en överrepresentation av män.

  293. På motsvarande sätt: Även om män var
    lika intresserade som kvinnor av-

  294. -att jobba på dagis, så bland dem
    som söker sig till såna arbeten-

  295. -kan det bli mångdubbelt fler
    från den ena gruppen.

  296. Så är det säkert när det gäller
    könsskillnader i många yrken.

  297. Detsamma om vi har olika spridning.
    Där är skillnaderna inte bara...

  298. Männen har en något större spridning
    i nästan alla egenskaper.

  299. Där blir det också att om man frågar
    hur många som kommer över en gräns-

  300. -så blir det fler från den kategorin
    som har en större spridning-

  301. -och fler hamnar i den nedre delen
    av normalfördelningen.

  302. Så skillnaderna kan bli dramatiska
    i ändpunkterna av normalfördelningen-

  303. -även om genomsnittsskillnaderna
    är ganska små.

  304. Jag skulle tro att ni får höra att
    skillnaderna inte beror på biologin-

  305. -men vi kan ju ändå titta på
    vilka argumenten är.

  306. Ett av de starkaste argumenten
    är försöken att påvisa-

  307. -hur stor betydelse uppfostran har
    på temperamentsegenskaper.

  308. Det där studerar man gärna
    genom att studera tvillingar.

  309. Om man tittar på enäggstvillingar
    som har vuxit upp i olika hem-

  310. -i olika familjer-

  311. -kan man se att de uppvisar
    en korrelation-

  312. -ett mått på hur mycket de liknar
    varandra, på 86 procent.

  313. Det här betyder att 86 procent av
    variationen i kroppslängd-

  314. -är genetiskt bestämd.

  315. Personlighetsegenskaper varierar
    mellan olika personlighetsegenskaper.

  316. I genomsnitt hamnar man
    på ungefär 50 procent-

  317. -av variationen i olika
    personlighetsegenskaper.

  318. Hur utåtriktad, spontan
    och aggressiv man är.

  319. Ungefär 50 procent beror på
    genetisk variation.

  320. När det gäller intelligens, är det
    olika för olika typer av intelligens.

  321. I det här IQ-testet
    hamnar man på 0,78.

  322. Det är korrelationen mellan enäggs-
    tvillingar som vuxit upp i olika hem.

  323. Hur ser det ut om enäggstvillingar
    har vuxit upp tillsammans?

  324. De har haft samma föräldrar, samma
    uppfostran, samma mat och annat.

  325. Korrelationen i kroppslängden ökar.

  326. Det finns en tydlig effekt av
    att ha vuxit upp i samma familj.

  327. Hur är det med
    temperamentsegenskaper?

  328. Där är siffran nästan precis
    densamma.

  329. D.v.s. man kan inte påvisa
    nån effekt alls-

  330. -av att barn vuxit upp i samma
    familj. Effekterna av trauman-

  331. -socioekonomiska förhållanden o.s.v.
    på temperamentsegenskaper-

  332. -är, såvitt man kan bedöma
    från såna här studier, nära noll.

  333. Utomordentligt små.

  334. När det gäller vissa typer av
    intelligens, är resultatet detsamma.

  335. Ingen skillnad om man växer upp
    tillsammans eller i olika hem.

  336. Andra typer av intelligensmått visar
    större effekt. Det jag vill säga är-

  337. -att uppfostran har när det gäller
    temperamentsegenskaper liten effekt.

  338. Det betyder att pojkar som varierar
    mycket i hur aggressiva de är-

  339. -hur empatiska de är-

  340. -de påverkas i detta nästan inte alls
    av sin uppfostran.

  341. Därför menar jag
    att detta talar emot-

  342. -att skillnader mellan könen
    skulle bero mycket på uppfostran.

  343. Ett argument är att många skillnader
    uppkommer tidigt.

  344. Här har vi en bild som visas för
    spädbarn när de precis har fötts.

  345. De kan titta på den här bilden
    eller en mobil som man satt samman.

  346. Pojkar i mycket högre grad föredrar
    att titta på den där.

  347. 43 procent föredrar den.
    25 procent föredrar ansiktet.

  348. Hos flickor föredrar 36 procent
    ansiktet, 17 procent mobilen.

  349. Skillnaderna liknar dem
    hos andra arter.

  350. En apflicka leker med dockor,
    en appojke leker med bilar.

  351. Trots att appojken inte rimligen
    kan förstå vad han leker med-

  352. -föredrar han ändå det där.
    Många fysiska skillnader-

  353. -som troligen är biologiska
    har psykologiska konsekvenser.

  354. Män tolererar sömnbrist bättre och
    har bättre rörelseperception.

  355. Kvinnor har bättre färgseende
    och bättre hörsel.

  356. Det är inte i sig
    psykologiska skillnader-

  357. -men det är inte osannolikt
    att de leder till-

  358. -att man lättare får intresse
    för vissa yrken.

  359. Här är en lista på anatomiskt
    påvisade skillnader mellan könen.

  360. För de flesta av de här skillnaderna-

  361. -har man ingen aning om
    vad de är viktiga för.

  362. Det finns anatomiska skillnader
    mellan manliga och kvinnliga hjärnor.

  363. Naturen har troligen inte
    satt dit dem för ros skull.

  364. En omdiskuterad är förbindelsen
    mellan höger och vänster hemisfär-

  365. -via Corpus callosum. Det har
    ställt till oreda i forskningen.

  366. Det hävdades en tid att kvinnor hade
    kraftigare Corpus callosum.

  367. Det har motsagts.
    Ytterligare data har sagt-

  368. -att det är olikheter mellan olika
    delar av Corpus callosum.

  369. Här är en relativt ny studie
    där linjerna visar-

  370. -hur mycket delar av hjärnan
    signalerar till varandra.

  371. Hos kvinnor finns det mer signalering
    mellan hemisfärerna.

  372. Hos männen mer signalering
    inom respektive hemisfär.

  373. Vad detta betyder
    är det ingen som vet.

  374. Det enda vi kan konstatera är att det
    finns skillnader mellan hjärnorna.

  375. Skillnaderna stämmer väl
    med hormonskillnader.

  376. Många hormoner är av intresse.
    Viktigast är kanske testosteron.

  377. Men även oxytocin
    har emotionella effekter.

  378. Vi har signalsubstanser där vi har
    skillnader mellan könen-

  379. -som påverkar manligt och kvinnligt
    beteende, t.ex. serotonin-

  380. -som är den man interfererar med när
    man behandlar depression och ångest.

  381. Kvinnor och män har stora olikheter
    i antalet receptorer och annat.

  382. Kvinnor som utsätts för
    testosteronexponering-

  383. -t.ex. p.g.a. att mamman behandlats
    med detta eller genetiska anomalier-

  384. -som har... Kvinnor som exponerats
    med testosteron under fosterstadiet-

  385. -får i högre grad
    en rad typiskt manliga egenskaper.

  386. De blir mer dominanta,
    får större karriärintresse-

  387. -blir mer tävlingsinriktade och får
    en mer manlig begåvningsprofil.

  388. Testosteron visar sig också
    finnas mer hos kvinnor-

  389. -som är dömda för offensivt våld.

  390. Vilka slutsatser kan man dra, under
    förutsättning att allt är riktigt?

  391. Det finns ingen grund i biologin för
    olika behandling av män och kvinnor.

  392. Inte heller för att använda kön
    som ett urvalskriterium.

  393. Däremot ska man komma ihåg-

  394. -att fria val kommer att leda till
    olika fördelning av män och kvinnor-

  395. -i utbildning och yrken.

  396. Olikheter i livsval behöver inte vara
    ett bevis för nån diskriminering.

  397. Försök att åstadkomma en jämn köns-
    fördelning kan få skadliga effekter-

  398. -och leda till orättvisor,
    är vad jag anser. Tack ska ni ha.

  399. En punchline som inte kommer att bli
    oemotsagd, misstänker jag.

  400. Vi rushar vidare i schemat.
    Marcus Priftis står och väntar.

  401. Vill du komma och presentera
    dina funderingar över manligheten?

  402. Du får också en välkomstapplåd.

  403. Tack för att jag fick komma hit.
    Kungliga fysiografiska sällskapet-

  404. -må låta som nånting ur "Tintin",
    men jag är ändå road av att vara här.

  405. Jag börjar tre minuter efter tid,
    vilket betyder att Germund höll på-

  406. -25 procent längre än Gertrud.
    Ett oemotsägligt vetenskapligt bevis-

  407. -för att män ska ta större plats.

  408. Jag ska inte uppehålla mig
    vid biologin-

  409. -och de bevis respektive motbevis
    som finns.

  410. Jag ska prata om det jag är här
    för att prata om.

  411. Nämligen social manlighet.

  412. Är det okej om jag rör mig, eller
    kommer kameran att få damp då?

  413. Damp är som alla vet socialt konst-
    ruerat av att man rör på sig mycket.

  414. Nej, men så här: Manligheten har
    väldigt ofta varit i kris.

  415. Man har vid olika tillfällen
    i historien-

  416. -oroat sig för att nånting är på väg
    att hända med dagens ungdom.

  417. "Dagens pojkar är inte lika pojkiga
    som de en gång voro."

  418. "Erövras av feminisering, teknik,
    välfärd och ipads."

  419. Första gången man oroade sig
    i stor skala för detta-

  420. -var när skogshuggarna flyttade in
    till stan. De traditionella-

  421. -manliga nyttoegenskaperna hade ingen
    omedelbar funktion i samhället.

  422. Dessutom lämnade pappan sönerna
    ensamma med en kvinna i hemmet-

  423. -som kunde uppfostra dem till
    att bli nånting annat...

  424. Man visste inte då att apor
    leker med stekpannor och bilar.

  425. Vaktbolagen var ännu inte uppfunna.

  426. Men oroade man sig för det här,
    startade man scoutkårer-

  427. -för att låta vuxna män lära pojkar
    hur man blev män.

  428. "Scouting for Boys" är en barnversion
    av en militär lärobok i överlevnad.

  429. Sen ordnade det sig.

  430. Sen kom en ny vända när feminismen
    gjorde män impotenta, sa man.

  431. På en konferens diskuterade man om
    män blivit impotenta p.g.a. feminism.

  432. Man kom fram till: "Ja, så är det."

  433. Senast har konservativa mansrättsmän
    oroat sig över-

  434. -att Hollywood inte producerar
    riktiga karlar.

  435. "Vi har inga Humphrey Bogarts,
    inga Steve McQueens."

  436. "Zeb Macahan har ersatts
    av Homer Simpson."

  437. "Det är Vin Diesel med muskler som
    inte går att använda till nånting."

  438. "Han kan inte få i gång
    den där motorn."

  439. "I komedierna har vi plufsiga pojkmän
    som röker marijuana"-

  440. -"och luktar svett i sina soffor."

  441. "De uträttar ingenting. Var är
    mannen? Det här är en kris."

  442. Kriserna kommer
    när samhället ändrar sig.

  443. Från det agrara
    till det industriella samhället.

  444. Från det industriella
    till det postindustriella samhället.

  445. Varje gång nånting händer
    har männen lite svårt att hänga med.

  446. Men man oroar sig inte för att
    testosteronet skulle försvinna.

  447. Att Y-kromosomen krymper ihop till
    en liten variant av X-kromosomen.

  448. Man oroar sig för nånting annat:
    den sociala manligheten.

  449. Den som vi ger varandra
    i våra möten med andra människor.

  450. Och man är inte bara oroad för
    nån mansidealmystik-

  451. -utan man är orolig för att kuken...
    - Får man säga kuken i UR?

  452. För att kuken inte ska stå.

  453. Man är oroad för social påverkan
    på själva biologin.

  454. Som om det inte var sant att biologin
    är blåkopia och samhället pålagor.

  455. De som hänvisar till biologin,
    som professor Öhrström sa-

  456. -tror inte riktigt på det.
    Kanske inte konstigt egentligen.

  457. Om min sambo skulle dumpa mig för en
    yngre förmåga, skulle jag bli ledsen.

  458. En "brain scan" skulle komma på att
    det finns nåt ledsenhetscentrum.

  459. Man skulle t.o.m. kunna behandla
    min ledsenhet-

  460. -med selektiva
    serotoninåterupptagshämmare.

  461. Man skulle kunna dra slutsatsen
    att biologin kom först.

  462. Att min sambo dumpade mig
    för att jag var ledsen.

  463. Men det gör man inte, utan man vet
    att man kan bli påverkad-

  464. -av nånting som händer i det sociala.

  465. Det bekräftas även av åtskilliga
    vetenskapliga undersökningar.

  466. Jag ska prata om mansideal:

  467. En stereotyp men ouppnåelig bild
    av den ideale mannen.

  468. Han är inte bara ett rättesnöre.
    För det är inte funktionellt-

  469. -att ge sina söner rådet: "Gör aldrig
    nåt som inte Terminator skulle göra."

  470. I vissa avseenden är han ett rätte-
    snöre, i andra bara en referenspunkt.

  471. Alla vet när man gör nånting
    om det är manligt.

  472. Och man vet att man är en man, eller
    inte. Men om man vet det, vet man.

  473. Det blir kognitiv dissonans.

  474. Han är dessutom en dragkamp.
    För det finns två mansideal.

  475. Ett gammalt som jag vill hävda
    fortfarande har makt över oss-

  476. -och ett nytt som är allting som det
    gamla inte är. De kan sammanföras-

  477. -i bilden av Clint Eastwood med disk-
    trasa i handen och en bebis på axeln.

  478. Mansidealet kan sammanfattas
    i fem principer.

  479. Jag pratade jättefort.
    Det är manligt.

  480. Jag har så mycket viktigt att säga
    att jag måste säga det fort.

  481. Mansidealet har fem principer.
    Den första heter tävlingsprincipen.

  482. Man ska vara bättre än andra män.

  483. Man ska mäta sig med varandra
    i olika parametrar.

  484. Olika parametrar i olika grupper.

  485. I karriären
    kanske det handlar om lönegrad-

  486. -är man hipster kanske
    hur mycket Bob Dylan man kan.

  487. Är man buddhistmunk kanske man tävlar
    om vem som är närmast nirvana.

  488. Konfronteras man med en fråga
    på vilken man inte har nåt svar-

  489. -får man göra som Carl Bildt:
    killgissa. Man skjuter fram bröstet-

  490. -och säger på nån dialekt
    som anses förtroendeingivande-

  491. -nånting som man bara drog ur röven-

  492. -men som låter trovärdigt.
    Då är det okej.

  493. Saker som man inte får göra är:
    "Fråga henne. Hon är expert."

  494. "Don't do that at work, kids."

  495. Autonomiprincipen går ut på att vara
    oberoende av andra människor.

  496. Man ska vara nån blandning av Robin-
    son Kruse och en man som heter Ove.

  497. Man ska vara händig,
    inte behöva prata med folk.

  498. Det ska vara gott att ha relationer,
    men man ska inte behöva dem.

  499. För behöver man dem är man ofri-

  500. -och då kan man förvandlas
    till ett offer genom ett svek.

  501. Homofobiprincipen går ut på att man
    ska undvika allt som är fjolligt.

  502. Det kan vara ett beteende, en färg,
    olika ordval.

  503. Det skiftar med tid och plats
    vad det här är för nånting.

  504. "Populärmusik från Vittula"
    handlar i princip enbart om detta.

  505. Man ska inte göra sånt som är
    "knapsu", alltså kärringaktigt.

  506. Det kan vara intrikat. Vad som är
    fjolligt bestäms av de andra männen.

  507. Där jag växte upp var det inte
    fjolligt att ha en röd jacka.

  508. Men det har jag hört av andra
    att det var fjolligt.

  509. Det handlar om att falla
    andra män i smaken.

  510. Att bete sig på ett sätt
    som klarar gränsen.

  511. Om man går över den,
    ska man säga "no homo" innan.

  512. Det är för er som un... Det är typ
    ingen som är under 50 här. Glöm det.

  513. Det hette säkert nåt annat
    förr i tiden.

  514. Fjärde principen är
    aggressionsprincipen.

  515. Om kan ta en kurva i 50 eller 70, ska
    man. Man ska expandera sitt revir.

  516. Man ska ta två säten på bussen för
    att man kan och har så stor pung.

  517. Man ska inte backa för
    en konfrontation.

  518. Det här är bra också.

  519. Inte homofobiprincipen,
    men de andra är bra på nåt sätt.

  520. Jag önskar att jag var mer autonom
    när jag ska möblera i min lägenhet.

  521. "Spatialt tänkande? Nej. Nej."

  522. Det är bra att tävla också ibland.
    Innovationer kommer fram.

  523. Det skulle aldrig ha blivit
    revolution i nåt förtryckt land-

  524. -ifall ingen hade blivit arg
    på sina förtryckare.

  525. Kvinnorörelsen hade inte funnits
    heller.

  526. Jag har ett öra som inte jobbar med
    mig, hoppas att det hörs ändå.

  527. Lojalitetsprincipen kan sammanfattas
    i två ordspråk.

  528. "A man's got to do
    what a man's got to do."

  529. Och "plikten framför allt". Man
    sätter syftet, gruppen, fosterlandet-

  530. -religionen, familjen
    före sina egna intressen.

  531. Man prioriterar kvartalsrapporten,
    inte dagislämningen.

  532. Man prioriterar att invadera
    Ryssland framför att överleva.

  533. Det tredje talesättet är
    "golare får inga polare".

  534. Det beskriver väldigt bra
    att man är lojal mot sin grupp.

  535. För er som är över 50:
    Skvallra inte på en kompis.

  536. Det här idealet är flexibelt.
    Det beror på olika individer-

  537. -hur man väljer
    att iscensätta det här.

  538. Det skiljer sig mellan klass
    och kultur.

  539. I min uppväxtmiljö var det tjusigt
    att ha en tjusig bil.

  540. Där jag bor i dag är det
    en vulgär felprioritering.

  541. Då är man en gammal testosteronman,
    då är man omodern och inte manlig.

  542. Det här är ett ideal som upprätthålls
    av alla där idealet finns.

  543. Det upprätthålls av alla som deltar
    i det samhälle där idealet finns.

  544. Sen kan ni fördela skuld efter kön
    på rasten.

  545. Varför gör man det här? Jo, då får
    man prinsessan och halva kungariket.

  546. Man får sitt eget hem där man
    är kungen och en snygg tjej.

  547. Precis som actionhjälten får en snygg
    tjej, för att han förtjänade det-

  548. -för att han hade dödat skurken.

  549. Det blir svårt att vara man där
    snygga tjejer börjar välja själva.

  550. "Varför får inte jag ligga?
    Jag är ju snäll!"

  551. "För att du inte stöter på nån,
    för att du inte är snygg."

  552. Det viktigaste är att man gör detta.

  553. Allting som ingår i mansidealet
    är sånt man gör.

  554. Manligheten definieras varje gång
    efter sina handlingar.

  555. Handlar man inte så är man inte.

  556. Det betyder att man är värdelös
    i sig själv.

  557. Ens värde finns
    för att man skyddar nåt annat.

  558. Produktionen, konsumtionen, foster-
    landet, familjen, vad det än är.

  559. Ens värde beror av att man skyddar
    nåt annat.

  560. Att vara man i det här mansidealet
    är att vara en soldat.

  561. Man belönas för det, men det är
    fortfarande ett ok man bär.

  562. Karma är noll, du är värdelös.
    Du kan bättra på det-

  563. -genom att göra rätt saker, eller
    göra fel saker och få ett straff.

  564. Idealet har varit flexibelt. Det är
    "handy" för övermakter att ta till.

  565. Om militären behöver kanonmat,
    kan man säga att det är manligt.

  566. Om konsumtionen behöver nya prylar,
    är det manligt att ha det senaste.

  567. Det här är inte speciellt välanpassat
    till 2010-talet.

  568. För 2010 har vi inget behov
    av de manliga nyttovärdena.

  569. Det finns väldigt lite
    som man måste vara man för att göra.

  570. Så mannens värde i framtiden måste
    hänga på annat än att män har-

  571. -nånting som behövs som ingen annan
    än män har. Det måste finnas-

  572. -ett värde i sig. Eftersom det inte
    gör det, blir det kris. Där är vi nu.

  573. Jag skulle vilja säga
    att vi lever i dag i en tid-

  574. -då genusdelningen
    egentligen saknar en rimlig nytta.

  575. En tid då gruppidentifikation med
    alla av samma kön blir poänglös.

  576. Det finns mycket för männen att vinna
    på att befrias från det här.

  577. Även om det innebär
    en viss privilegieförlust.

  578. Det är nånting som vi borde
    försöka oss på.

  579. Men om det inte går, då? "Det som är
    av naturen", som Öhrström sa-

  580. -"det behöver vi inte oroa oss för."
    Tack för att ni har lyssnat.

  581. Så otroligt spännande presentationer.
    Jag är alldeles knäsvag.

  582. Jag vill börja med Gertrud.

  583. Du försökte slå fast
    en del biologiska grundparametrar-

  584. -som vi var tvungna
    att förhålla oss till:

  585. Vår medfödda känsla för
    rättvisa och orättvisa.

  586. Förklara lite mer
    varför det är biologi.

  587. Eftersom det alltid har funnits,
    såvitt jag har kunnat spåra-

  588. -i de historiska dokument
    som jag har läst-

  589. -vilket begränsas av skriftspråk-

  590. -och tyvärr är det färre kvinnor
    som har lämnat skriftliga spår...

  591. Men alla har gett uttryck för att de
    visste att det var på det sättet.

  592. Också för att jag jobbat med s.k.
    obildade på andra delar av klotet-

  593. -och upplevt att de vet
    när de är orättfärdigt behandlade.

  594. Jag har valt att bestämma mig för
    att det är på det sättet.

  595. Därför ska jag också när jag utför
    jämställdhetsarbete utgå ifrån det.

  596. På 1600-talet var verkligen
    den förmågan väldigt viktig.

  597. Man gjorde allt för att sno den
    från kvinnor.

  598. För det här kräver att man kan se sig
    själv i relation till andra.

  599. På 1600-talet var det väldigt
    populärt att säga-

  600. -att kvinnor saknar förmåga till
    självreflektion.

  601. Att kunna reflektera över sig själv.

  602. Där man kan se sig själv
    i förhållande till andra.

  603. Det var nåt som kvinnor inte hade.

  604. Vill Germund lägga nåt biologiskt
    eller neurologiskt perspektiv-

  605. -på varför detta med-

  606. -förmågan att känna igen rättvisa
    och orättvisa skulle vara...

  607. -...en biologisk egenskap?
    -Människan är en social art.

  608. Människan är beroende av samarbete
    med andra-

  609. -och har utvecklat egenskaper
    som underlättar det.

  610. I det ingår bl.a. att bevaka-

  611. -att vissa individer inte
    överutnyttjar det gemensamma...

  612. Det finns mycket som förefaller
    vara instinktivt.

  613. Man ser många av de här sociala
    beteendena hos apor, t.ex.

  614. Mycket talar för att det har
    en biologisk grund.

  615. Jag håller i princip med om
    att det finns nån rättviseinstinkt.

  616. Har det nån politisk betydelse
    att det finns en rättviseinstinkt?

  617. Om det är så
    att mänskligheten är född-

  618. -med en förmåga till att känna
    orättvisa eller rättvisa...

  619. Om politik är kampen om
    att definiera verkligheten-

  620. -har det en viktig politisk
    implikation. För om man säger-

  621. -att halva mänskligheten saknar
    förmågan till politikens grund-

  622. -nämligen att reflektera över
    hur det ser ut-

  623. -har det stark politik.

  624. Inplaceringen i över- eller underord-
    ning gör att vi har olika intressen.

  625. Den underordnade
    har ett starkt intresse av-

  626. -att utmana när man säger:
    "Du saknar självreflektion."

  627. Problemet är aldrig biologin som sån.

  628. Öhrström, t.ex., som är min favorit.

  629. Utan det är värderingen i bättre
    och sämre. Det är problemet.

  630. Att nån undandrar en annan
    en förmåga.

  631. Kvinnor har inte sagt:

  632. "Eftersom du är kvinna, ska du få
    allt det här och bli allt det här."

  633. Samhället och politiken har gått ut
    på att undandra rättigheter-

  634. -från just kvinnor.
    När jag tittade på genetiken...

  635. Som Marcus var inne på,
    det här med XY...

  636. T.o.m. XYY,
    alltså män som har två Y-kromosomer.

  637. Du kanske kan förklara det
    bättre än jag.

  638. När man upptäckte det,
    blev man så glad.

  639. För då sa man: "Aha, en äkta karl."

  640. "Det är rena rama machogrejset
    som vi har upptäckt."

  641. Ungefär 1 på 1 000,
    vad jag har läst mig till.

  642. Dock läste jag vidare och upptäckte
    att det enda man kunde se-

  643. -var att de med XYY
    hade en störd inlärningsförmåga.

  644. Man försökte också...
    XYY-snubbarna är lite spännande.

  645. Man försökte länge
    etablera nåt slags samband-

  646. -mellan den extra Y-kromosomen
    och kriminalitet och såna saker.

  647. Utan att lyckas. Det säger nånting om
    hur man designar sina experiment.

  648. Vad har man för förförståelse innan
    man bestämmer vad man ska titta på?

  649. När man gör en hjärnskanning och ser-

  650. -att olika områden blir gröna,
    har man nästan från början bestämt-

  651. -vad det representerar
    att de blir gröna.

  652. Om vi pratar om vad som är biologiskt
    och konstruerat, får vi inte glömma-

  653. -konstruerandet av
    den biologiska vetenskapen i sig.

  654. Gertruds reflektion är spännande.
    Den hamnar i nån situation-

  655. -där det finns en biologisk grund
    för att bedriva jämställdhetspolitik.

  656. Det tycker jag.
    Det var min andra tes.

  657. Att reflektera över sig själv
    i förhållande till andra-

  658. -skapa tankesystem, politiska system-

  659. -där man tänker sig:
    "Så här behöver det inte vara."

  660. Om vi tänker oss att det inte behöver
    vara så här. Förmågan att tänka sig-

  661. -hur det skulle kunna vara fast ingen
    nånsin har fått vara med om det.

  662. Det finns inget samhälle som har
    varit jämställt. Såvitt vi vet.

  663. Det finns inget samhälle
    som orkar glömma bort-

  664. -att biologi inte är
    en värdeskillnad.

  665. Ingen av oss har tyvärr fått leva
    och växa upp i ett sånt samhälle.

  666. Jämställdhet är absolut baserat på
    vår kloka biologi.

  667. Stackars naturen som annars blir
    utsatt för övergrepp hela tiden.

  668. Som om naturen skulle dra upp
    begränsningar.

  669. Det är människors behov av maktord-
    ningar som drar upp begränsningarna.

  670. Att sen konstruera teorierna,
    det är konstruktion däremot.

  671. När man gör de här teorierna,
    hur ska man förhålla sig till-

  672. -det som Germund tar upp?

  673. Jag antar att du inte tänker
    ifrågasätta honom på alla punkter.

  674. Jag tänker så här: Jag är öppen.
    Det kommer att visa sig i så fall.

  675. Om det är biologiskt omöjligt,
    visar det sig.

  676. Att jobba för jämställdhet är...

  677. Ja, det kommer ur mänskligheten.

  678. Men det är ingenting som ger sig
    själv. Det är en konstruktion.

  679. Om det varit naturligt, hade vi redan
    haft det. Därför säger jag:

  680. Förmågan och tanken om hur det skulle
    kunna vara är mänsklig.

  681. Men de ojämställda samhällen
    som vi har är konstruerade av oss.

  682. -Germund...
    -Jag vill tillägga...

  683. ...att vi har ett samhälle
    som är mer jämställt än innan.

  684. Man vill hitta-

  685. -nåt samhälle långt bak i tiden
    och långt bort där allt var perfekt.

  686. Men om man tittar på de flesta para-
    metrar om hur folk fått det bättre-

  687. -ser vi en utveckling.

  688. Ett jämställt samhälle är nästa steg
    på det som är påbörjat.

  689. Det handlar om att utveckla nånting.

  690. Germund, du säger
    att om alla glastak försvann-

  691. -och alla föreställningar om vad som
    är manligt, som är pådyvlade av oss-

  692. -enligt den förfärliga modell
    som Marcus målar upp...

  693. Och som förklarar punkterna i vänstra
    spalten i Germunds temperamentsbild.

  694. Har du nån föreställning om det finns
    temperamentsskillnader?

  695. Nu talar vi inte
    om dem som ligger i mitten.

  696. Jag antar att ni är överens om-

  697. -att skillnaderna mellan individerna
    alltid är större än mellan grupperna.

  698. Det gäller även socialt konstruerade
    saker. Att män har högre lön...

  699. Nu var det temperamentsskillnaderna.

  700. Jo, det finns temperamentsskillnader
    mellan män och kvinnor.

  701. Sen är frågan vad de beror på.

  702. Det är inte svårt att skapa
    temperamentsskillnader i en person.

  703. Besök Röda korsets mottagning för
    krigs- och traumadrabbade flyktingar-

  704. -och se vilka temperamentsskillnader
    som människan åstadkommit i andra.

  705. Men jag tror inte
    att det är väsentligt.

  706. I det här sammanhanget är det
    egentligen inte väsentligt-

  707. -att göra mer än att konstatera:
    "Fler män tar stor plats och risk."

  708. "Fler kvinnor är bättre
    verbalt än spatialt. Och?"

  709. Kopplingen som finns till
    hormonbehandlingar-

  710. -och temperamentsförändringar...
    Förnekar du helt-

  711. -skillnaden mellan män och kvinnor
    byggda på biologiska grunder?

  712. Nej, mäns och kvinnors kroppar
    i genomsnitt skiljer sig åt.

  713. Det finns ingen anledning att tro att
    skillnaderna försvinner i hjärnan.

  714. Sen är frågan vad det har för orsak
    och förklaringsvärde.

  715. Testosteron påverkar saker,
    sen är frågan vad de påverkar-

  716. -och vad man vill påvisa i nästa led.
    Många saker går att knyta-

  717. -till testosteron: håriga bröst.
    Men det går inte att bevisa-

  718. -att flest krig har startats
    av män med håriga bröst.

  719. Män som startar krig
    visar sällan sina bröst.

  720. Det blir konstigt att säga:
    "Förnekar du det här?"

  721. Nej, däremot undrar jag
    vad det är för relevans.

  722. Om fria val kommer att producera
    ojämlikhet, och därför är bra-

  723. -glömmer man att fria val i ett
    system alltid reproducerar systemet.

  724. Därför att vad vi har för preferenser
    redan är en del i ett system.

  725. Hade jag varit född på 1700-talet,
    hade jag haft andra preferenser.

  726. Germund säger
    att om vi skulle få fria val-

  727. -skulle vi få sned könsfördelning
    på en massa jobb. - Eller hur?

  728. Absolut.
    Jag är verkligen inte emot jämlikhet.

  729. Det finns inget i biologin
    som gör att ojämlikhet är bra.

  730. Biologin säger att det finns vissa
    skillnader, och de skillnaderna-

  731. -leder till olikheter i livsval.

  732. Män och kvinnor kommer att tendera
    att intressera sig för olika saker-

  733. -och därför kommer de att välja
    olika, även om de får helt fria val.

  734. Det betyder inte att bara därför att
    fler män jobbar som bilmekaniker-

  735. -och fler flickor på dagis
    är det en orättvisa.

  736. Fler män i fängelse är inte heller
    ett uttryck för ojämlikhet-

  737. -utan ett uttryck för biologi
    och kan inte användas-

  738. -som ett argument för
    att vi måste in med åtgärder.

  739. Idén att varje olikhet ska uppfattas
    som ett samhällsproblem är konstig-

  740. -och som jag ser det strider den
    också mot grundläggande biologi.

  741. Såvida det inte finns nåt argument
    att det är bra att vi blandar...

  742. Så kan det självklart vara.

  743. Jag skulle gissa t.ex. att kvinnor
    föredrar kvinnliga gynekologer.

  744. Det kan vara en fördel om det är så.
    Det kan finnas anledning för...

  745. Om barn ska lära sig mer om de
    faktiska skillnaderna mellan könen-

  746. -kan det vara bra att båda könen är
    representerade bland personalen.

  747. Jag vet inte om det håller,
    men i princip kan det vara så.

  748. Men då ska argumentet inte vara
    att vi måste ha-

  749. -exakt samma frekvens män och kvinnor
    i olika yrken.

  750. Om du vill könsblanda en arbetsplats
    där det blir mycket av ena könet...

  751. Om vi utgår ifrån att glastaken
    och fördomarna är borta-

  752. -arbetsgivarna bara går på
    egenskaper-

  753. -då kan den märkliga situationen
    uppstå att vi får ett dagis-

  754. -där du får många kvinnliga kvinnor
    och många kvinnliga män.

  755. Ja, så blir det förstås.

  756. Börjar man med kvoteringstänkande
    är det klart-

  757. -att om vi bestämmer att vi ska ha
    en större andel kvinnor i ett yrke-

  758. -och större andel män i nåt annat,
    är det inte ett slumpmässigt urval-

  759. -av män och kvinnor som rekryteras.

  760. De kommer att vara statistiskt sett
    snedfördelade.

  761. -Egenskapsmässigt.
    -Just det.

  762. Gertrud eller Marcus, tror ni
    att vi hamnar i en sån situation-

  763. -där arbetslivet verkligen är helt
    fritt? Populerat utav människor-

  764. -som kommit dit p.g.a. egenskaper och
    att vi ändå får könssnedfördelning?

  765. Väldigt spekulativt.

  766. Det var från ditt föredrag.
    Förlåt, det var inget.

  767. Allting är spekulativt.
    Vi kan inte veta speciellt mycket.

  768. Mycket av det vi på biologiska
    grunder visste-

  769. -om kvinnors och mäns predikament
    för 100 år sen-

  770. -används som avskräckande exempel
    i Gertruds föreläsningar.

  771. Det finns anledning
    att vara försiktig-

  772. -innan man uttrycker sig tvärsäkert
    om hur en människas väsen-

  773. -är oberoende av människans villkor.

  774. Utan att jämna ut villkor eller
    åtminstone känna villkoren-

  775. -är det svårt att säga nåt om väsen.
    Det blir spekulativt också.

  776. Även om det döljer sig
    bakom snygga grafer.

  777. Jag känner inte igen beskrivningen
    alls. Jag har jobbat-

  778. -på förskola sen 80-talet.
    Jag känner inte att jag var där-

  779. -för att demonstrera hur män är eller
    för att jag var kvinnligt kvoterad.

  780. Ingen har pratat om kvotering.
    Vi har pratat om-

  781. -huruvida observerbara psykologiska
    skillnader mellan män är en följd av-

  782. -en oföränderlig biologi eller
    om de på nåt sätt kan ändra på det.

  783. Germund, du vill att det ska vara
    olika. - Peter också.

  784. I stället för att säga
    "vi vill ha det så här" säger vi:

  785. "Det här är biologi." Eller: "Det här
    är socialt." Det är inte samma sak.

  786. Där pratar vi om politik.

  787. För samhällets fortbestånd
    kan det vara en viss fördel-

  788. -om män och kvinnor är lite grann
    olika i vissa avseenden.

  789. Däremot måste man tolerera
    de skillnader som finns.

  790. Man behöver inte uppfatta alla
    skillnader som ett samhällsproblem.

  791. Så fort det finns
    en skillnad mellan mäns och kvinnors-

  792. -fördelning i olika yrken-

  793. -behöver vi inte uppfatta detta
    som ett problem som måste åtgärdas.

  794. -Om löneskillnaden är 10 000...
    -Mycket forskning visar att...

  795. ...det finns inget belägg för att det
    skulle finnas nån lönediskriminering.

  796. Utan löneskillnaderna...

  797. -Så det du menar...
    -Jag kan plocka fram statistik.

  798. -De återspeglar skillnader...
    -Jag får be Gertrud komma in...

  799. -...och säga nånting.
    -Jag sticker igenom lite okvinnligt.

  800. När man pratar om biologi,
    är saken den-

  801. -att biologi i samma stund kan
    poängteras, stereotypiseras-

  802. -överdrivas och negligeras.
    I samma tid i samma maktordning.

  803. Det är därför jag inte är
    så intresserad av biologi.

  804. Är det ren biologi,
    kommer den väl att tala till oss.

  805. Just att man kan använda, överdriva
    och negligera det.

  806. Jag ska ge ett exempel.

  807. Det finns biologiska skillnader
    mellan kvinnor och män.

  808. T.ex. har varenda här inne liksom
    alla miljarder som finns nu-

  809. -och dem som har gått före oss,
    de är födda av en kvinna.

  810. Allihopa. Precis lika.

  811. Det är ju skillnad och jag anser
    att det har stor betydelse.

  812. På vilket sätt skulle det inte ha
    betydelse att kvinnor fött-

  813. -hela mänskligheten? Det vore super-
    konstigt om detta saknade betydelse.

  814. Men, det är...

  815. Det är också så att jag fick
    mina äldsta barn på 80-talet.

  816. Det var de första åren då inte
    kvinnor som hade fött barn-

  817. -ansågs så överstimulerade
    av sin upplevelse-

  818. -att de behövde få lugnande medel.

  819. Som gammal idrottare har jag
    en stark känsla för min egen kropp-

  820. -och hur den reagerar.

  821. När jag hade fött barn första gången,
    kunde jag känna ett extremt påslag.

  822. En extrem vakenhet,
    en extrem alerthet.

  823. Trots att det att föda barn
    är betydligt kämpigare-

  824. -än att springa 800 m.

  825. Så trots det hade jag
    en extrem alerthet och vaksamhet.

  826. Det anser jag är ren biologi,
    ett rent biologiskt påslag.

  827. Men man kunde inte acceptera
    kvinnor som är alerta.

  828. Om sig och kring sig,
    bevakar sitt barn.

  829. Utan då måste hon få lite lugnande.

  830. Det är för mig skillnaden
    mellan att bry sig om biologi-

  831. -och bry sig om en maktordning.

  832. Kvinnor har varit utsatta för makt-
    ordningar, men biologi kan användas-

  833. -på vilket sätt som helst.
    Det är makten vi bryr oss om.

  834. När vi sysslar med genus -
    genussystem-

  835. -då kritiserar vi inte biologin.
    Vi analyserar inte biologin.

  836. Vi undersöker hur ett samhälle
    tillåter biologiska skillnader-

  837. -att få ett förklaringsvärde
    som leder till olika behandling-

  838. -som på nåt sätt går att härleda
    till biologin som sådan.

  839. Då säger också du nånting spännande.

  840. Alla människor vet vem som har varit
    dess mamma...

  841. Mamman vet vilka som är hennes barn.
    Det kan pappa aldrig veta.

  842. Det finns en fundamental ojämlikhet
    i detta.

  843. Pappan kan inte veta
    om barnen är hans.

  844. Har det nån betydelse, Germund,
    för maktrelationen mellan könen?

  845. Det har nog haft det.

  846. Jag tror att sånt där
    förklarar en del kvinnoförtryck-

  847. -som funnits och som finns kvar
    i många samhällen.

  848. Männen är noga med att inte föda upp
    eller försörja en annan mans barn.

  849. Det har inneburit att de har hållit
    kvinnorna i strama tyglar.

  850. Jag tror inte att det är
    ett stort problem i dag.

  851. Nu har vi dessutom dna-tester.
    Denna mekanism förklarar säkert-

  852. -ganska mycket evolutionsbiologiskt
    av könsskillnaderna-

  853. -och förklarar mycket av
    sånt manligt beteende som vi ogillar.

  854. Vad är instinkternas roll
    om de är biologiskt grundade?

  855. Är det att mannen vill ha egna barn
    eller barn?

  856. En man som försörjer andras barn
    sprider inte sina gener.

  857. Han kan inte veta om barnen är hans.
    Sverre Sjölander har sagt-

  858. -att mannen är tvungen att acceptera
    de barn hans kvinna kommer hem med.

  859. Så kan man ju se det.

  860. Evolutionen skulle gynna
    ett manligt beteende som...

  861. Evolutionen sitter vi inte och
    analyserar när vi skaffar barn.

  862. Nej, men vi har instinkter
    och preferenser-

  863. -som återspeglar
    en evolutionär bakgrund.

  864. Däri ligger att män är oroade
    historiskt sett och fortfarande-

  865. -över att det är en annan mans barn.

  866. Om han inte har nån aning,
    älskar han dem lika mycket.

  867. -Det är jag inte så säker på.
    -1 eller 2 procent av alla pappor...

  868. Ja, det finns statistik på att män är
    mindre snälla mot fosterbarn...

  869. Om han vet om det.
    Men nu vet han inte om det.

  870. Nej, men själva graden av säkerhet
    kan ju påverka. Jag vet inte.

  871. Har det här med könsmaktsordningen
    nån historisk relevans-

  872. -eller rötter i ojämlikheten
    mellan män och kvinnor?

  873. Det där är frågan
    som vi vet så lite om.

  874. Jag sysslar inte mycket med biologi.
    Jag accepterar den som det är.

  875. När vi sysslar med "Sex/gender
    system", med jämställdhet-

  876. -använder vi kön
    som analytisk kategori.

  877. Vi har det som analytisk kategori
    för att förstå-

  878. -hur ett samhälle använder biologi
    i utsträckt mening.

  879. Det är det som är vårt uppdrag.

  880. Och vi är inskrivna i
    en normativ ordning.

  881. Jag uppfattar inte biologi
    som normativ på det sättet.

  882. Men jämställdhet är normativt.

  883. Du måste ta hänsyn till biologin när
    du skriver dina normer, eller hur?

  884. Jag behöver bara ta hänsyn till
    den mänskliga förmågan-

  885. -att kunna tänka sig att det kan bli
    bättre. Det är den enda förmåga-

  886. -jag behöver bry mig om.
    Så att jobba med jämställdhet...

  887. Det är därför jag har valt det
    i stället för universitetsvärlden-

  888. -och gräva mig djupare ner i epis-
    temologiska diskussioner om genus.

  889. I stället förflyttade jag mig ut
    i verkligheten-

  890. -där man just tittar på
    vad vi vill med samhället.

  891. Kan vi enas om vad vi vill?

  892. Kvinnor och män ska ha samma makt att
    forma samhället och sina egna liv.

  893. Det är målet för svensk jämställd-
    hetspolitik. Jag känner för det-

  894. -eftersom det är jag själv
    som hittade på det.

  895. Helt osökt leder du över diskussionen
    till era framtidsvisioner.

  896. Som samhället håller på
    att utvecklas-

  897. -finns det inte plats för
    den traditionella mansrollen.

  898. Vad spelar arbetslivets förändringar
    för roll i framtiden-

  899. -när det gäller manligt/kvinnligt?

  900. Och apropå
    vad vi pratade om tidigare:

  901. Snart finns det inga som helst
    kopplingar mellan det här-

  902. -att föda och fostra,
    älska och ha barn.

  903. Med modern bioteknologi ser
    reproduktionssystemet annorlunda ut.

  904. Våra instinkter kommer
    att rida spärr mot det där.

  905. Nu börjar man prata om att män skulle
    kunna ha en artificiell livmoder.

  906. Jag tror att få män nappar på det.

  907. Samhällsförändringar och framtid.
    Vad är det för visioner ni ser?

  908. Ska vi börja med Germund, Marcus
    och sist Gertrud.

  909. Jag tror att man kommer att acceptera
    att män och kvinnor är olika-

  910. -och att man kommer att tolerera att
    män och kvinnor gör olika livsval.

  911. Och att man inte uppfattar det
    som allvarliga problem.

  912. Att man måste stöpa män och kvinnor
    i samma form.

  913. Jag ser det som en pervertering av
    rättvisebegreppet.

  914. Kvoteringstänkandet
    är ett exempel på det.

  915. Ser du nånting i arbetslivet
    som förändrar förutsättningarna...

  916. De psykologiska krav som ställs
    i arbetslivet ändrar sig över tid-

  917. -på ett sätt som vi inte riktigt
    kan förutse.

  918. Du ser ingen förändring-

  919. -som prioriterar ena kolumnen när
    det gäller temperamentsskillnader?

  920. -Nej.
    -Marcus.

  921. Jag har två visioner.

  922. Den ena är att alla läser Cordelia
    Fines bok "Delusions of Gender"-

  923. -så vi slipper ha diskussioner
    om vad som är biologi och inte.

  924. När vi haft det hoppas jag
    att vi går mot en tid-

  925. -då vi gör motsatsen till
    att kvotera in män till bilmekaniker-

  926. -och kvinnor till förskollärare:
    Att vi river ner de begränsningar-

  927. -som finns
    och ger alla tusen möjligheter.

  928. Så vi kan få de fria valen,
    som är fria på individnivå-

  929. -och inte kommer till oss på en
    systemnivå maskerad till vår natur.

  930. Jag ser en värld där alla människor
    oberoende av kön och identitet-

  931. -får fler möjligheter
    och färre begränsningar-

  932. -och en närmare resa
    till ett bättre samhälle.

  933. Ja, applåden till Marcus.
    Han ska få en fråga till.

  934. Men du ser inte heller nån förändring
    till nästa generation...

  935. Jo, det finns massor.

  936. Det finns framför allt män
    som har haft en viss typ av jobb-

  937. -i arbetarklassen
    och tjänstemannaklassen-

  938. -där automatisering gjort-

  939. -att det inte finns en plats
    för den typen av arbete.

  940. Ingenjörsnörden och arbetskarlen
    kanske inte har nån plats längre.

  941. Medan de män som har makten över
    pengarna, politiken och teorierna-

  942. -fortsätter att frodas.
    Så det finns ett hot-

  943. -mot delar av det här mansidealet
    från-

  944. -arbetslivets omvandling till
    ett postindustriellt samhälle.

  945. Tjänstesamhället
    där vi hanterar mer tjänster-

  946. -och kognitiva förmågor...
    Andra egenskaper prioriteras...

  947. -...i nästa generations arbetsliv.
    -I nästa generations arbetsliv...

  948. ...tar robotarna över
    och många av de problemen försvinner.

  949. -Kommer Roland Paulsen hit?
    -Gertrud, avslutningsvis.

  950. Om jag håller mig till arbetslivet,
    som du frågade om, så kan man se-

  951. -att kvinnor har förändrat vår bredd
    på arbeten betydligt mer än män.

  952. Kvinnor har gjort insteg
    på utbildningar-

  953. -och rört sig in på arbetsområden
    där få kvinnor är.

  954. Det har skett maktförskjutningar.
    Dem upplever vi i dag.

  955. Innan pratade man om att arbetslivet
    hänger ihop med skolans resultat.

  956. Och när...
    För ska vi säga tio år sen-

  957. -började man titta på
    att pojkar hade sämre betyg.

  958. För det var mätvärdet.
    Sämre meritvärderingspoäng.

  959. Då blev det upprörda diskussioner.

  960. "Kan det bero på att det bara
    är kvinnor på förskolan?"

  961. Då ställdes den konkreta frågan:
    "När blev det så?"

  962. När fick flickor bättre betyg
    än pojkar? I Sverige.

  963. Och svaret var:
    "Det har vi alltid haft."

  964. D.v.s. så länge som flickor och
    pojkar har gått i samma skola-

  965. -har flickor alltid haft högre betyg
    än pojkar.

  966. Men vad är det som har förändrat sig?

  967. Det tycker jag är
    en av våra största vinster:

  968. Nämligen att flickors val av jobb
    och utbildningar har förändrat sig.

  969. De duktiga flickorna på 60-talet
    med fina betyg-

  970. -blev kanske chefssekreterare-

  971. -eller sträckte sig mot en
    labbass-tjänst. Eller flygvärdinna.

  972. Men i dag blir vi inte labbass
    eller flygvärdinna eller så.

  973. Utan läkare, jurister, ekonomer.

  974. Har förflyttat sig in på
    högstatusområden.

  975. Vi har fått maktförskjutningar.
    Dem lever vi med i dag.

  976. De återspeglas t.ex. i lönesättning
    där den största löneskillnaden finns-

  977. -mellan kvinnor och män
    som har samma utbildning-

  978. -och som har samma typ av jobb
    och som är högutbildade.

  979. Där finns den största löneskillnaden.

  980. Flera tusen spänn i månaden
    om man är civilingenjör.

  981. -Minst skillnad... - Vad sa du?
    -Vilket man som tur är inte är.

  982. Nå, jag tycker att det är kanonbra
    med civilingenjörer.

  983. Den minsta skillnaden
    är inom kommunal.

  984. Och inom privata arbetaryrken.

  985. Inom tjänstesektorn
    bland högutbildade-

  986. -där är det störst.
    Den är enormt stor.

  987. Inom finanssektorn är den jättestor.

  988. Så inom arbetslivet
    kan man säga absolut-

  989. -att kvinnor och män samlas
    och blandas mer.

  990. Samtidigt ser vi en större
    segregering för vissa yrken.

  991. Sen är det också så
    att inom näringslivet så...

  992. ...har man stor tilltro till tanken-

  993. -att jämställda arbetsplatser
    producerar bättre.

  994. Även Världsbanken, om ni brukar
    klämma deras årsrapporter-

  995. -den från 2012 som heter
    "Gender Equality and Development"-

  996. -där för man fram att jämställdhet
    är den viktigaste saken att titta på-

  997. -om man vill ha
    en god samhällsutveckling.

  998. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Biologi eller social konstruktion?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Föreläsningar och panelsamtal. Gertrud Åström är ordförande i Sveriges kvinnolobby och redogör för innebörden av genus. Germund Hesslow är professor i neurofysiologi och berättar om biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Författaren Marcus Priftis dissekerar mansideal och manskris. Slutligen möts de tre i en debatt. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Biologi, Fysiologi, Genus (socialt kön), Genusfrågor, Kvinnorollen, Kön (biologi), Könsroller, Mansrollen, Naturvetenskap, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Biologi eller social konstruktion?

Föreläsningar och panelsamtal. Gertrud Åström är ordförande i Sveriges kvinnolobby och redogör för innebörden av genus. Germund Hesslow är professor i neurofysiologi och berättar om biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Författaren Marcus Priftis dissekerar mansideal och manskris. Slutligen möts de tre i en debatt. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Utbildning och familjebildning

Föreläsningar och panelsamtal. Går det att kombinera familjebildning och kärlek med jämställdhet? Jón Torfi Jónasson är professor i pedagogik på Islands universitet och redogör för utbildningsgapet mellan kvinnor och män. Genusforskaren Lena Gunnarsson berättar om att kärlek och jämställdhet sällan går hand i hand. Och sociologen Katarina Boye berättar om hur allt förändras när vi får barn. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Arbetslivet och karriären

Föreläsningar och panelsamtal. Nationalekonomen Anna Sjögren resonerar kring om man måste välja mellan karriär och barn. Caroline Nord är projektledare vid stiftelsen Allbright och berättar om deras arbete med jämställdhet. Per Johansson är professor i statistik och är kritisk till hur kvinnor och män i arbetslivet framställs i jämställdhetsdebatten. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Feminism igår, idag och imorgon

Christina Carlsson Wetterberg är professor i historia och berättar om kvinnokampens historia i Sverige, från första vågens kvinnorörelse och framåt. Partiledaren Gudrun Schyman talar för jämställdhet och säger att vi ännu inte är jämställda. Sociologen Roland Paulsen berättar om sina förhoppningar om framtiden. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Vad är jämställdhet och hur når vi dit?

Debatt om jämställdhet. Hur når vi jämställdhet och hur ser det ut i andra länder? Här framförs bland annat kritik mot genusdebatten i sig. Medverkande: Gudrun Schyman, partiledare (Fi); Anna Sjögren, nationalekonom; Per Johansson, statistikprofessor; Roland Paulsen, sociolog. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.