Titta

UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Om UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Föreläsningar och diskussioner från konferens om skillnader mellan män och kvinnor. Finns skillnader och hur ser dessa i så fall ut? Vi får inblick i feminismens historia och i den senaste biologiska och genusvetenskapliga forskningen om skillnader mellan könen. Hur ska vi uppnå jämställdhet och varför? Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader? : Arbetslivet och karriärenDela
  1. Vi ska tala om "Arbetsliv och karriär
    - myter och fakta".

  2. I det här passet träffar vi inte
    biologer eller genusforskare-

  3. -men två nationalekonomer.
    Den första är Anna Sjögren.

  4. Docent och forskare-

  5. -vid Institutet för arbetsmarknads-
    och utbildningspolitik.

  6. Ämnet är: "Måste mannen eller kvinnan
    välja mellan karriär och barn?"

  7. Välkommen Anna!

  8. Tack för att jag fick komma.
    Det var en spännande morgon.

  9. Vi ska prata vidare om skillnaderna
    som finns mellan män och kvinnor-

  10. -genom att
    gå in på frågor om karriär.

  11. Jag ska ta upp frågeställningen:
    Karriär och familj - måste man välja?

  12. Typiskt sett tänker man kanske
    att kvinnor väljer mellan dessa-

  13. -på grund av livspussel
    och tidsrestriktion-

  14. -och att männen har kunnat
    fokusera på att göra karriär.

  15. Men hur ser det ut,
    och hur har det här förändrats?

  16. Jag tänker så här:

  17. Som en produktionsfunktion
    för livet, för jag är nationalekonom.

  18. Vi producerar varor och tjänster,
    det är ett slags karriär.

  19. Och vi producerar barn, familjen.

  20. Resultatet av våra liv
    i de här hänseendena-

  21. -är resultatet av viktiga livsval.

  22. När jag tänker på "karriär" här,
    tänker jag på just inkomst.

  23. Jag kommer inte att bry mig om
    status och inflytande.

  24. När jag tittar på "familj",
    tittar jag främst på-

  25. -om man har eller inte har familj.

  26. För det är också någonting
    som män och kvinnor ställs inför:

  27. Ska man satsa på att bilda familj
    eller ska man inte göra det?

  28. Och i tillvaron finns
    en fundamental budgetrestriktion.

  29. Vi har en mängd tid till att
    göra karriär och bilda familj.

  30. Frågan är, när vi
    tänker på jämställdhet:

  31. Hur fria är vi män och kvinnor
    att utforma våra liv?

  32. Att använda vår tid och få det här
    som de flesta av oss gillar?

  33. En karriär och en familj.

  34. Ofta i diskussioner om jämställdhet,
    och ojämlikhet även inom könen-

  35. -brukar vi ofta fokusera på
    just karriär och arbetsmarknad.

  36. Men skillnader i möjligheten att
    bilda familj och även i god hälsa-

  37. -är ju väldigt viktiga aspekter-

  38. -om vi tänker på möjligheten att
    utforma våra liv och få goda liv.

  39. Hur har då livsvalen förändrats
    under de senaste decennierna?

  40. Det vill jag
    försöka springa oss igenom här.

  41. Jag vill undersöka resultatet av
    de här livsvalen mitt i livet.

  42. När utbildningsval och karriär-
    och familjebeslut är fattade.

  43. Nånstans när man är kring 45.
    Då står man på toppen.

  44. Vad är då bakgrunden?
    Jo, i vårt samhälle har vi ju haft-

  45. -politik som har syftat till att
    möjliggöra både karriär och familj.

  46. Vi har föräldraledighet och förskolor
    och så vidare.

  47. Vi har sett i dag
    att kvinnor utbildar sig mer än män.

  48. Vad vi inte såg lika tydligt
    var att utbildningsvalen-

  49. -har blivit
    lite mindre könssegregerade.

  50. Vi vet också att vi har
    ett lönegap mellan män och kvinnor.

  51. Det där har stagnerat rätt mycket.
    Länge minskade lönegapet-

  52. -men nu har det legat rätt platt.
    Vi har ett glastak.

  53. Lönegapet är större i toppen
    av fördelningen än längre ner.

  54. Och vi har mycket deltidsarbete,
    framför allt bland kvinnor.

  55. En stor del av skillnaderna i lön,
    arbetstid och inkomst-

  56. -men även ohälsa, som näste talare
    Per har tittat mycket på-

  57. -många av skillnaderna
    mellan män och kvinnor-

  58. -uppkommer
    i samband med familjebildning.

  59. Hur ser då årsinkomsten ut
    när man är 45 år gammal-

  60. -för svenska män och kvinnor?

  61. Jag visar det i den här figuren.
    Jag borde ha en liten pekare.

  62. Vi har olika kvalifikations-
    fördelningar, och vad betyder det?

  63. Jag tittar inte på utbildning här,
    utan på vad den förväntade lönen är-

  64. -givet den utbildning man har.

  65. Då har jag tagit fram
    årsinkomster för 45-åringar-

  66. -från 1990 fram till 2010,
    för män och för kvinnor.

  67. Där det står "topp",
    den där högsta, röda kurvan-

  68. -beskriver de fem procenten män
    som har de högsta kvalifikationerna.

  69. Den röda, motsvarande för kvinnor,
    är då de topp fem procenten kvinnor.

  70. Den gula
    är de som har höga kvalifikationer.

  71. De befinner sig
    mellan den 80:e och 95:e percentilen.

  72. Sen har vi de som är över medel,
    men under den 80:e percentilen.

  73. Lägre medel är de-

  74. -över den 20:e percentilen,
    men upp till den 50:e.

  75. Och "låg" är den femtedelen
    med de lägsta kvalifikationerna.

  76. Så här ser alltså inkomsterna ut-

  77. -vid 45 års ålder.

  78. Inkomster, det måste vi komma ihåg,
    är ju-

  79. -lönen gånger hur mycket man jobbar.

  80. Arbetstiden är en viktig del
    av vilken inkomst det blir av lönen.

  81. Så om vi har små löneskillnader
    kan vi ha stora inkomstskillnader-

  82. -i fall man jobbar
    väldigt olika mycket.

  83. Vad vi ser här visste vi redan.

  84. Män har väldigt mycket högre
    inkomster än kvinnor.

  85. Men de övre två kategorierna män,
    högkvalificerade män-

  86. -drar i väg ganska mycket.
    De ligger långt över de övriga.

  87. Vad gäller kvinnorna är fördelningen
    mycket mer sammanpressad-

  88. -och det är bara den absoluta
    toppkategorin som drar i väg.

  89. Att det drar i väg
    i mitten på 90-talet-

  90. -beror på att de ökade
    inkomstskillnaderna tar fart då.

  91. Så här ser inkomsterna ut,
    men hur är det med inkomstgapen?

  92. Hur har det utvecklats
    för män och kvinnor?

  93. Då ser det ut så här.

  94. Jag har räknat ut inkomstgapet
    mellan män och kvinnor.

  95. Då ser vi, att den röda linjen-

  96. -visar inkomstgapet mellan
    de fem procenten männen i topp-

  97. -och kvinnorna i topp
    i kvalifikationsfördelningen.

  98. De andra kurvorna visar motsvarande
    för sina kvalifikationsgrupper.

  99. Vi ser här att från mitten av
    80-talet fram till 1995-

  100. -så minskar inkomstskillnaderna.

  101. Det beror i huvudsak på att kvinnor
    börjar jobba mer och mer.

  102. Deltidsarbetet minskar.
    Större andel kvinnor arbetar heltid.

  103. Sen händer det inte så mycket
    i den lägre delen av fördelningen.

  104. Men i topp-gruppen fortsätter
    inkomstskillnaderna att minska-

  105. -under hela den här perioden.

  106. Skälet till det här, till hur
    kvinnorna och männen beter sig-

  107. -är att kvinnorna i den här kategorin
    jobbar mer och mer.

  108. Och något annat:

  109. Deras kvalifikationer blir mer lika
    toppkvalifikationerna hos män.

  110. Det här är de kvinnor som tar sig in
    bland ingenjörer och läkare o.s.v.

  111. Inom utbildningskategorier
    som har högre löner.

  112. Det ser vi under den här perioden.

  113. Jag tänkte samtidigt att det här
    var lite av en nyckel-

  114. -till hur det går till
    på kärleksmarknaden.

  115. Hur ser det ut på den?

  116. Vad händer när kvinnor
    får mer och mer utbildning?

  117. De har så att säga större och större
    förhandlingsstyrka på den marknaden.

  118. Männen har också utbildat sig mer,
    men inte i samma takt som kvinnorna.

  119. Vad händer då på kärleksmarknaden,
    eller familjemarknaden?

  120. Möjligen är det här något som sker-

  121. -till följd av den andra utvecklingen
    eller så hänger de ihop.

  122. För vad vi kan se
    under den här perioden-

  123. -är en ökande andel män,
    som faktiskt inte blir föräldrar.

  124. Vi har mätt när man är 45 år gammal-

  125. -och män har naturligtvis chans
    att bli föräldrar senare än så.

  126. Men om man sträcker ut data
    och tittar längre upp i åldrarna-

  127. -så är förändringarna
    ytterst marginella.

  128. Så det här är andelen män
    som inte blir föräldrar-

  129. -för de olika kvalifikationsgrupperna
    som vi har tittat på.

  130. Men generellt sett för män, ser vi
    att män med låga kvalifikationer-

  131. -fler av dem blir aldrig förälder-

  132. -medan män med högre kvalifikationer
    oftare blir föräldrar.

  133. Det är en lägre andel i den gruppen
    som inte blir pappor.

  134. Men över tiden ser vi
    att i samtliga kategorier-

  135. -ökar andelen som inte blir fäder.

  136. Tittar vi på kvinnorna,
    så ser vi en annan bild.

  137. Det spretar för det första lite mer.

  138. Vi ser att en kategori
    går i motsatt riktning.

  139. Det är gruppen
    riktigt högkvalificerade kvinnor.

  140. De går från att vara de som-

  141. -hade störst sannolikhet
    att inte bli mödrar-

  142. -till att hamna på samma nivå
    som kvinnor med medelkvalifikationer.

  143. Jämfört med männen är fördelningen
    i början av perioden upp och nervänd.

  144. Kvinnor med höga kvalifikationer
    blir mer sällan mammor.

  145. Av kvinnor med låga kvalifikationer
    blir 90 procent föräldrar.

  146. För den lägsta gruppen
    har det här inte förändrats över tid.

  147. För grupperna i mitten har andelen
    som inte blir föräldrar ökat lite.

  148. Men just i toppgruppen
    så byter det ordning mot slutet.

  149. Det är ett intressant mönster.

  150. De högkvalificerade kvinnorna
    väljer att faktiskt bli föräldrar.

  151. Något som de kanske inte kunde
    välja lika lätt tidigare.

  152. Vem är det då som inte får barn?

  153. Den här är svår att läsa.
    Det är en massa gryniga figurer.

  154. Här har jag buntat ihop
    de två lägsta kategorierna.

  155. -så det finns en "låg", en "medel",
    en "hög" och en "topp".

  156. Och det finns män och kvinnor.

  157. Och det här är
    hur stor inkomst man har-

  158. -beroende på om man har eller
    inte har barn, och barnens ålder-

  159. -när man är 45 år gammal.

  160. Generellt ser vi att den ökande
    andelen männen som inte blir fäder-

  161. -inte väljer
    att göra karriär i stället.

  162. För de här männen
    har väldigt låga inkomster.

  163. De har alltid lägst inkomster i sina
    respektive kvalifikationsgrupper.

  164. Framför allt i den högsta kategorin
    sticker det isär väldigt mycket.

  165. Sen är det inte så stor skillnad
    på män med stora och små barn.

  166. Kanske för att det inte spelar så
    stor roll för hur mycket de jobbar.

  167. Bland kvinnor ser vi att det här med
    inkomster är väldigt sammanpressat.

  168. Men återigen
    ser vi ett förändrat mönster.

  169. Under hela perioden har kvinnor
    med förskolebarn lägst inkomster-

  170. -i respektive grupp.

  171. Men kvinnor utan barn?
    Vi har ju det här mönstret-

  172. -att man antingen har barn
    och inte kan göra karriär-

  173. -eller så är man utan barn
    och då kan man jobba.

  174. Vad vi ser är
    att i början av perioden-

  175. -är det delvis så att kvinnor utan
    barn har ungefär lika höga inkomster-

  176. -som kvinnor där barnen
    inte längre är i förskoleåldern.

  177. Men sen under tidens gång,
    för varje kvalifikationsnivå-

  178. -ser vi att kvinnorna med äldre barn
    går om kvinnorna utan barn.

  179. Och framför allt sker det på toppen,
    där det till och med vänder på sig.

  180. På toppen, och även bland
    de högkvalificerade kvinnorna-

  181. -har kvinnor utan barn
    faktiskt de lägsta inkomsterna.

  182. Så nånting har hänt-

  183. -framför allt vad gäller
    kvinnors möjligheter att välja.

  184. Om vi tittar på avvägningen
    och försöker summera den i en siffra.

  185. Hur stor korrelation är det mellan
    att ha hög inkomst och att ha barn-

  186. -för låg- medel- hög- och
    toppkvalificerade kvinnor och män?

  187. För kvinnorna
    finns ett noll-streck genom alla.

  188. För männen finns det alltid
    ett positivt samband-

  189. -mellan att ha barn
    och att ha hög inkomst.

  190. Så har det sett ut jämt och det
    har blivit ännu mer så över tid.

  191. För kvinnor däremot, är det i början
    ett ganska starkt negativt samband.

  192. Man har antingen hög inkomst
    eller så blir man mamma.

  193. Mot slutet ser vi
    att det sambandet vänder-

  194. -och för de högkvalificerade
    ser det mer likt ut som för männen.

  195. Jag kan gå igenom slutsatserna,
    eller så tar vi dem i diskussionen.

  196. Jag vill jättegärna
    höra slutsatserna också-

  197. -men vi behöver gå vidare,
    så vi tar upp dem sen.

  198. Men jag vill höra något om varför det
    har förändrats så här för kvinnor.

  199. Kan du lyfta en viktig faktor
    till att situationen har förändrats?

  200. Det är väldigt dyrt att avstå
    från att vara på arbetsmarknaden.

  201. Det är av intresse för
    både män och kvinnor att vara det.

  202. Det är av intresse för hela familjen
    att använda sina resurser väl.

  203. Då får man igen väldigt mycket
    av att bägge arbetar.

  204. Förut kanske det var en nödvändighet
    att specialisera sig inom hemmet.

  205. Det fanns inte förskola
    och barnomsorgsmöjligheter o.s.v.

  206. Men när det finns, och avkastningen
    till att vara där ute är så stor-

  207. -ser man till att lösa det
    och ger sig ut på arbetsmarknaden.

  208. Tack, Anna Sjögren!

  209. Ja, som ni hörde innan...

  210. ...fick Rättviseförmedlingens
    Lina Thomsgård tyvärr förhinder.

  211. Men vi är jätteglada att i stället
    ha här Caroline Nord-

  212. -projektledare
    vid stiftelsen AllBright-

  213. -som arbetar för fler kvinnor
    på ledande positioner.

  214. Välkommen! När du är färdigtejpad
    får du börja berätta för oss om:

  215. "År 2063
    blir börsbolagen jämställda".

  216. Jag heter Caroline Nord
    och är projektledare på AllBright.

  217. Jag är här för att prata om hur
    jämställdheten ser ut i näringslivet-

  218. -och på ledande positioner.

  219. Innan jag börjar berätta om
    vad vi gör och hur det ser ut i dag-

  220. -skulle jag vilja ställa
    en fråga till publiken.

  221. Det är fritt fram
    att bara skrika ut det ni tror.

  222. Jag undrar: Vilket namn är vanligast
    på ledande positioner?

  223. Det var många håll!

  224. Jag hörde ett geni här i publiken,
    som sa "Anders".

  225. Förra året kartlade vi-

  226. -alla personer som sitter
    i en ledningsgrupp i börsbolagen.

  227. Vi såg att det finns en majoritet
    "Anders" i ledningsgruppen.

  228. Vi kunde också se att det finns
    en majoritet "Anders" i styrelsen.

  229. Och det finns också en majoritet
    "Anders" i valberedningarna.

  230. Vi kunde se ett mönster
    av ett "Anders"-kretslopp-

  231. -där Anders rekryterar Anders,
    som rekryterar Anders i sin tur.

  232. Det gör att det ser ut så här:

  233. Det är de tio vanligaste namnen
    på ledande positioner i näringslivet.

  234. Ni får själva göra en tolkning,
    men det är bara mansnamn-

  235. -och de är väldigt svenskklingande.

  236. Det här tyder på att man går
    mycket på magkänsla i rekryteringar.

  237. Man väljer den kandidat
    som man känner igen sig i-

  238. -och då får vi de här resultaten.

  239. Nu finns det säkert minst en
    eller tio Anders i publiken.

  240. Så jag brukar alltid vilja lyfta
    att det är inget fel på Anders.

  241. Vi gillar Anders
    och han gör många bra saker.

  242. Men det vi vill säga är att det
    är viktigt att vara medveten om-

  243. -att det ser ut så här
    på maktpositioner-

  244. -och att det är viktigt
    att fundera över det.

  245. AllBright arbetar för ett
    meritokratiskt, jämställt näringsliv.

  246. Med det menar vi att meriterna
    ska avgöra vem som får jobbet-

  247. -inte faktorer
    som kön eller bakgrund.

  248. Vi har riktat in oss på näringslivet
    för att de tyvärr är sämst.

  249. En undersökning gjord i Uppsala
    är väldigt nedslående.

  250. Den visar andelen kvinnor på ledande
    positioner i olika sektorer.

  251. Vi ser att näringslivet kommer efter
    både svenska kyrkan och kultur o.s.v.

  252. Så ser det ut trots att kvinnor har
    varit i majoritet på universiteten-

  253. -i flera decennier.

  254. Så näringslivet är sämst i klassen
    och det här försöker vi förändra.

  255. Vi förändrar genom att ta debatten,
    kartlägga hur det ser ut-

  256. -skriva rapporter
    och kontakta företagsledare.

  257. Vi är med i debatter och föreläser.

  258. Vi håller på att lansera
    en jämställdhetscertifiering-

  259. -som man kan säga är
    ett Svanenmärke för jämställdhet.

  260. Kärnan i vårt arbete
    är att ta fram rapporter.

  261. Jag ska komma in på dem snart,
    men först skulle jag vilja säga-

  262. -två betydande anledningar till
    varför vi jobbar med de här frågorna-

  263. -och varför det är så viktigt.

  264. Den första anledningen är: Alla ska
    ha rätt att nå sin fulla potential-

  265. -oavsett kön, bakgrund, ålder
    eller sexuell läggning.

  266. Den andra betydande orsaken
    är lönsamhet.

  267. Forskning visar att
    blandade bolag är bättre bolag.

  268. Siffrorna kommer från Harvard
    Business Review och Credit Suisse.

  269. De visar att bolag med kvinnor
    i toppen har högre rörelsemarginal.

  270. De har högre avkastning
    på både eget och investerat kapital.

  271. De bolagen löper också 20 procent
    mindre risk att gå i konkurs.

  272. Så bolag som säger "nej"
    till kvinnor och mångfald-

  273. -säger också "nej"
    till potentiella tillväxtmöjligheter.

  274. Det tycker vi är
    en väldigt konstig affärsstrategi.

  275. Här kommer lite siffror
    från vår senaste rapport.

  276. Det går framåt.

  277. Förra året fanns det 18,5 procent
    kvinnor i ledningsgrupperna.

  278. I år finns det 19.
    Det går långsamt, men framåt.

  279. När vi började med undersökningarna
    för fyra år sen-

  280. -fanns det 100 börsbolag
    utan en kvinna i ledningsgruppen.

  281. De var i majoritet.

  282. Nu är bolagen
    med åtminstone en kvinna i majoritet.

  283. Det tycker vi är väldigt positivt.

  284. Däremot ser vi problem med lednings-
    grupper med bara män och en kvinna.

  285. Studier visar att en majoritet män
    leder till ett eget språk-

  286. -man kan prata exkluderande
    och ha en egen jargong-

  287. -och det kan då bli svårt för kvinnan
    att ta sig in i gänget.

  288. Vi förespråkar att man först
    och främst ska vara jämställda-

  289. -och att man ska ha minst två
    av det underrepresenterade könet.

  290. Våra rapporter innehåller
    främst tre listor.

  291. Där rangordnar vi börsbolagen
    efter hur bra de är på jämställdhet.

  292. På den vita listan
    placeras de jämställda bolagen.

  293. De försöker vi lyfta som förebilder
    och "pusha" framåt.

  294. Med "jämställdhet" går vi efter
    EU:s och regeringens definition-

  295. -att det ska vara minst 40 procent
    av det underrepresenterade könet.

  296. På den gråa listan har vi 157 bolag.

  297. Det var 266 bolag på börsen när vi
    gjorde kartläggningen i december.

  298. Så en majoritet hamnar där.

  299. Då har man åtminstone
    en representant av varje kön.

  300. Svarta listan är den lista
    som vi får mest reaktioner på.

  301. Den är både hatad och älskad.

  302. Där hamnar bolagen som inte har
    en enda kvinna i ledningsgruppen.

  303. I år är det 79 bolag
    som satsar på mansdominans.

  304. Jag kan tillägga att
    22 av de 79 bolagen-

  305. -inte heller har
    någon kvinna i styrelsen.

  306. Så där är det
    bara män på toppositionerna.

  307. När vi har släppt de här rapporterna
    brukar vi få uppmärksamhet i media-

  308. -och vi försöker få opinionen
    att trycka på för förändring.

  309. Vd:ar eller kommunikationschefer
    brukar då ofta ringa till vår vd.

  310. Inte till mig, som tur är, men hon
    brukar få ta ett antal samtal-

  311. -där de säger: "Ni har gjort fel.
    Ni har inte tittat på hela bolaget."

  312. "Vi har en majoritet av kvinnor
    på ingångsnivå."

  313. Bolagen kan vara jämställda
    om man tittar på hela bolaget-

  314. -men vi belyser att kvinnorna finns,
    men de blir inte befordrade.

  315. Högre upp trillar kvinnorna bort
    och männen blir befordrade.

  316. Av den anledningen tittar vi bara på
    de högsta maktpositionerna.

  317. Ett av de vanligaste argumenten
    är att det inte finns kvinnor.

  318. Att man har letat, men inte hittat
    kvinnor till de här positionerna.

  319. Det vill vi säga är skitsnack-

  320. -och vi har tagit fram statistik
    över de senaste åren.

  321. Vi har kollat på andelen
    utexaminerade kvinnor-

  322. -sen 20 år tillbaka.

  323. För ekonomer och jurister har kvinnor
    varit i majoritet på utbildningarna-

  324. -i två decennier.

  325. Där slår vi hål på myten
    att de inte finns.

  326. Bland ingenjörer har det varit
    20-30 procent kvinnor sen 90-talet.

  327. Där är majoriteten män-

  328. -men det behöver inte betyda
    att det inte finns kvinnor.

  329. I ledningsgrupperna-

  330. -är ekonom och ingenjör
    den vanligaste utbildningsbakgrunden.

  331. Det finns bara 7 procent kvinnor
    med ingenjörsutbildning-

  332. -så där har man letat för dåligt
    eller bara i sitt eget nätverk.

  333. Vi har också tittat på-

  334. -när det kommer att bli bättre.

  335. Där har jag ingen positiv nyhet än.

  336. År 2063 blir ledningarna jämställda
    om det fortsätter i samma takt.

  337. Det betyder
    att de som är 17 år eller äldre-

  338. -inte får uppleva det
    under sitt arbetsliv.

  339. Det är en majoritet av oss, och det
    tycker jag är väldigt tråkigt.

  340. Trenden de senaste åren är att
    man har bantat ledningsgrupperna.

  341. Främst männen har försvunnit, och
    därav har andelen kvinnor gått upp.

  342. Nu har grupperna bantats så mycket
    att man behöver rekrytera igen.

  343. Förhoppningsvis kommer kvinnorna
    att kunna komma in där.

  344. Så vi hoppas att det här får
    en lite snabbare tidsutveckling.

  345. Vi vill ju så klart
    inte vänta till 2063.

  346. Därför har vi sammanställt tre tips-

  347. -som vi brukar ta upp när vi
    är ute och talar med företagsledare.

  348. Saker man kan tänka på
    för att skynda på.

  349. Det första är: Om man vill ha
    en jämställd organisation-

  350. -så måste det komma från vd,
    ledningsgrupp och styrelse-

  351. -och inte placeras på en ensam person
    längre ner i organisationen.

  352. Det ska vara ett tydligt beslut
    uppifrån, som alla är engagerade i.

  353. När beslutet är taget,
    gäller det att mäta och sätta mål.

  354. Arbeta affärsstrategiskt, precis som
    med andra områden i organisationen.

  355. Inte bara luta sig tillbaka
    och tro att det sker av sig självt.

  356. Nummer två är att
    professionalisera rekryteringen.

  357. Återigen att inte bara leta
    i sina egna nätverk-

  358. -för som bekant umgås man ju gärna
    med folk som liknar en själv.

  359. Anlita en professionell rekryterare
    och ställ krav även där.

  360. Kräv att få
    en jämställd kandidatlista.

  361. Eller om det är en kvinna ni saknar
    i ledningsgruppen-

  362. -kräv att få
    en kandidatlista med bara kvinnor.

  363. Det är viktigt att man
    funderar på hur gruppen ser ut-

  364. -och kollar
    vilken dynamik man vill ha.

  365. Man behöver inte ersätta en Anders
    med en Anders-

  366. -utan det kanske är dags att ta in
    ny kompetens och ett nytt perspektiv.

  367. Tredje tipset är
    att granska företagskulturen.

  368. Vi pratar mycket om att ta fram
    fakta och siffror och räkna huvuden-

  369. -men det är också viktigt att se
    hur det ser ut i kulturen.

  370. Var normkritisk. Tänk efter
    vad det kan vara för språk-

  371. -och aktiviteter som exkluderar
    vissa minoriteter eller grupper.

  372. Fundera på var man har konferenser
    och vad man gör på dem.

  373. Normkritiken kan man ta med sig
    genom hela organisationen-

  374. -men även i privatlivet,
    skulle jag vilja säga.

  375. De tre sätten vill vi dela med oss av
    för att snabba på förändringen.

  376. Det är nog dags att avsluta där,
    men jag berättar mer i panelen.

  377. Tack, Caroline.

  378. När du visade
    listan på olika segment-

  379. -var ju näringslivet i topp,
    vilket betyder i botten.

  380. På bästa plats hade vi politiken,
    som var väsentligen jämställd.

  381. Varför är det så?

  382. De har arbetat väldigt aktivt,
    bl.a. med "varannan damernas".

  383. Vi arbetar ju inte specifikt mot
    politik eller offentlig förvaltning-

  384. -men man kan se att de arbetar
    medvetet och målfokuserat.

  385. I näringslivet väntar man ofta på
    att det ska hända.

  386. Att kvinnorna själva ska ta för sig
    och armbåga sig fram.

  387. Det är väl den stora skillnaden.

  388. -"Det löser sig."
    -Precis, i stället för en strategi.

  389. -Tack, Caroline Nord.
    -Tack så mycket.

  390. Vi går direkt vidare
    till Per Johansson-

  391. -professor i nationalekonomi
    och forskare, liksom Anna-

  392. -vid Institutet för arbetsmarknads-
    och utbildningspolitik.

  393. Han ska tala om
    "Feminism och jämställdhet".

  394. För några år sen fick jag-

  395. -i uppdrag av den tidigare regeringen
    att titta på-

  396. -varför kvinnor hade
    så mycket högre sjukfrånvaro än män.

  397. Löneutvecklingen för kvinnor och män
    är väldigt lika innan man får barn.

  398. Men direkt efter att man fått barn
    sker en dramatisk förändring-

  399. -i både sjukskrivningar
    och inkomster och löner.

  400. Det här är då inkomsterna,
    det som Anna pratade om:

  401. Lön gånger hur mycket man jobbar.
    Man får barn vid tidpunkt "0".

  402. Innan det sker en parallell inkomst-
    utveckling för kvinnor och män.

  403. Efteråt går det dramatiskt neråt
    för kvinnorna, men inte för männen.

  404. Sen kommer andra barnet
    och sen kommer det aldrig ikapp.

  405. Så här ser det ut för lönerna.
    Det tappar av allt eftersom.

  406. Det här kan man tolka som:
    "Hur mycket vi jobbar"-

  407. -"spelar roll för löneutvecklingen."
    Det kan man se där.

  408. Det här är sjukfrånvaro.

  409. Vi ser sjukfrånvaro innan barnet.
    I samband med barnet-

  410. -stiger sjukfrånvaron dramatiskt
    bland kvinnorna.

  411. Året efter är sjukfrånvaron mindre
    eftersom man är föräldraledig-

  412. -men sen manifesteras skillnaden
    i sjukfrånvaro mellan könen.

  413. Den pågår alltså 18 år
    efter att man fått första barnet.

  414. Då är sjukfrånvaron dubbelt så hög
    för kvinnorna som för männen.

  415. Enorma skillnader.

  416. Den här utvärderingen
    gjorde mig väldigt medveten-

  417. -om de fördomar som finns.

  418. Om de förutfattade meningarna
    om att kvinnor är mer utsatta-

  419. -och har sämre hälsa än män.
    Det finns såna fördomar.

  420. Den feministiska diskussionen
    kring könsmaktsordning-

  421. -minskar tyvärr inte
    de här föreställningarna.

  422. Den gör snarare det omvända,
    fick jag klart för mig.

  423. Jag förstår intresseorganisationers
    behov av provocerande uttalanden-

  424. -för att väcka uppmärksamhet
    för frågor.

  425. Men problem uppstår när deras teorier
    blir accepterade som sanningar.

  426. Om man konstant skildrar kvinnors
    utsatthet finns det en stor risk-

  427. -att den här patriarkala synen
    blir en sanning.

  428. Till exempel finns det en stor tro
    på att kvinnor har sämre hälsa-

  429. -sämre arbetsmiljö och är
    mer utsatta för våld än vad män är.

  430. Det är lätt att med statistik visa
    att det förhåller sig precis tvärtom.

  431. Om vi förnekar fakta är det svårt att
    genomföra politiska förändringar-

  432. -t.ex. samma karriärmöjligheter
    oavsett kön.

  433. Jag får ofta höra det här.

  434. Jag läste nyligen en ESO-rapport
    där det stod precis det här.

  435. "Numera har kvinnor lika mycket eller
    t.o.m. mer utbildning än män."

  436. Det säger många till mig:
    "Numera har kvinnor det."

  437. Jag skrev själv en SOU för längesen
    och blev uppmärksam på att-

  438. -"numera" är min mors generation.

  439. 30-talisterna hade mer utbildning
    än vad männen hade.

  440. Ändå skriver man 2015:

  441. "Numera har kvinnorna lika mycket
    eller mer utbildning."

  442. Det är ju ganska fantastiskt hur
    de här fördomarna sprids i samhället.

  443. De gör det för att vi inte ifråga-
    sätter den här typen av sanningar.

  444. Det finns ingen anledning för oss
    att kontrollera de här sanningarna.

  445. Påståendet är talande för hur
    fördomar sprids i offentliga texter-

  446. -och att de lever kvar
    i olika offentliga sammanhang.

  447. För att analysera samhällsproblem
    måste vi ha teorier.

  448. Randomiserade experiment duger inte,
    utan vi måste ha teorier-

  449. -för att analysera samhällsproblem.

  450. Det går inte att som inom medicinen
    göra randomiserade experiment.

  451. Vi försöker göra det
    inom samhällsvetenskap på olika sätt.

  452. Dessa teorier är dock inga sanningar.
    De måste prövas empiriskt-

  453. -det vill säga:
    vi måste samla in data.

  454. Genom att använda data
    kan vi testa om teorierna stämmer-

  455. -och göra generella utsagor om
    skillnaderna mellan män och kvinnor.

  456. Vi kan inte göra uttalanden
    utifrån teorier-

  457. -eller utifrån
    enskilda individers upplevelser.

  458. Så om vi nu har en teori:

  459. "Om mäns livslängd är kortare än
    kvinnors är män diskriminerade"-

  460. -så kommer vi inte att
    kunna förkasta den här teorin.

  461. Om vi bortser från biologiska
    eller socialt skapade skillnader-

  462. -kan vi absolut inte förkasta teorin.
    Män är diskriminerade.

  463. Det skiljer fyra år i genomsnitt
    mellan män och kvinnor.

  464. Det skiljer 17 år mellan kvinnorna
    i inkomsttoppen och männen i botten.

  465. 17 år i förväntad levnadstid.
    Så mycket skiljer det.

  466. Det här kan inte heller förkastas:
    "Om kvinnor har lägre lön än män"-

  467. -"är kvinnor diskriminerade."

  468. Vi hörde ju Germund Hesslow tala om
    skillnader mellan män och kvinnor.

  469. Därför kan vi inte bara ta utfall
    på olika sätt-

  470. -och säga att
    det förekommer diskriminering.

  471. Så utfall som är sämre i genomsnitt
    för kvinnor och män-

  472. -kan inte utan vidare tolkas som att
    kvinnor eller män diskrimineras.

  473. Vi måste göra en grundläggande analys
    för att ta hänsyn till-

  474. -att det finns skillnader
    som genereras p.g.a. biologi-

  475. -och p.g.a. sociala förhållanden
    när vi växer upp.

  476. Men utfall som är sämre för kvinnor
    tolkas ofta slentrianmässigt.

  477. Sannolikt för att det stödjer
    teorin kring könsmaktsordningen.

  478. Slentrianmässigt säger man:
    "Det här är diskriminering."

  479. Men det behöver det inte alls vara,
    utan vi måste ha mer analys.

  480. I den här kampen
    används även mäns sämre utfall-

  481. -för att bevisa
    kvinnors diskriminering.

  482. Tanken är: "Kvinnor har lägre lön
    trots att de som flickor är bättre."

  483. D.v.s. att de har högre utbildning
    och bättre studieresultat än pojkar.

  484. Alltså finns det diskriminering
    mot kvinnor - självfallet.

  485. De har ju visat på att de är bättre-

  486. -och så får de sämre lön.
    Klart att de är diskriminerade.

  487. Men är jag maskulinist,
    kan jag vända på begreppet och säga:

  488. "Pojkar får sämre betyg i skolan,
    men trots det får de högre lön."

  489. Eller hur? Jag menar, merparten
    av lärarna i skolan är kvinnor.

  490. Varför skulle inte kvinnorna
    gynna tjejerna?

  491. Diskriminerar de inte killarna?
    Klart att de gör det.

  492. Sen, ute i arbetslivet,
    då kommer männen till sin rätt.

  493. De diskrimineras inte
    av de här kvinnorna.

  494. Jag är raljant. Jag tror inte
    att kvinnor diskriminerar pojkar-

  495. -men jag skulle kunna
    vända på begreppen helt och hållet.

  496. Men vi gör inte det,
    eftersom vi har den här synen-

  497. -på kvinnor som underordnade män.

  498. Inom nationalekonomisk teori
    finns tre former av diskriminering.

  499. Här är två relevanta.

  500. Den första är att vi har preferenser
    för eller mot individer.

  501. Den andra är en form av
    statistisk diskriminering.

  502. Att vi betraktas utifrån vår grupps
    beteende eller tänkta beteende.

  503. En relevant teori,
    som kan öka förståelsen-

  504. -kring en process om diskriminering
    av kvinnor är följande:

  505. "Eftersom män som grupp
    oftare har en chefsposition"-

  506. -"kommer detta att missgynna kvinnor
    vad gäller löner och karriär."

  507. Det kan vi tycka är en relevant
    teori, som vi kan försöka testa.

  508. Om alla har samma bild av kvinnor,
    t.ex. att de har sämre hälsa-

  509. -klarar sig själva sämre,
    är mindre driftiga, mer utsatta etc.-

  510. -skulle kvinnor kunna missgynnas
    oavsett kön på chef.

  511. Men vid preferensdiskriminering
    skulle det vara skillnad i lön-

  512. -och karriärmöjligheter om man
    har en manlig eller kvinnlig chef.

  513. Den manliga chefen skulle gynna män
    och den kvinnliga chefen kvinnor.

  514. Två studier visar att det inte finns
    några skillnader mellan-

  515. -manliga och kvinnliga chefers
    agerande mot anställda.

  516. Därför tror vi att preferens-
    diskriminering inte är en stor sak.

  517. En annan sak är att-

  518. -kvinnor gör dubbelt
    så många vårdbesök som män.

  519. Detta tolkas ofta som att
    kvinnor har sämre hälsa än män.

  520. Men jag tror att det beror på olika
    preferenser hos män och kvinnor-

  521. -och att ett läkarbesök
    snarare kan vara bra för hälsan.

  522. Jag visar i en studie-

  523. -att efter en sjukhusinläggning är
    kvinnors sjukfrånvaro dubbelt så hög.

  524. Samtidigt har männen dubbelt så hög
    dödlighet, oavsett diagnos.

  525. För ensamstående män med cancer
    är risken att dö fyra gånger så hög.

  526. Här gör vi samma analys som sist.

  527. Nolltidpunkten här
    är när man blir inlagd på sjukhus.

  528. Vi ser sjukfrånvaron. Män har
    heldragen linje, kvinnor streckad.

  529. Kvinnor har
    något högre sjukfrånvaro innan-

  530. -men i samband med inläggningen
    ökar den dramatiskt bland kvinnor.

  531. Se till exempel på
    muskuloskeletala sjukdomar.

  532. Cancer är den enda sjukdomen
    utan den här omedelbara effekten.

  533. Där har männen högre sjukfrånvaro
    än kvinnor.

  534. Dödligheten ser ut på det här sättet.

  535. För varje sjukdom, cancer-

  536. -endokrina sjukdomar,
    blodsjukdomar...

  537. ...har männen högre dödlighet.
    Det här är efter tre år.

  538. Det är ungefär en fördubblad risk
    för männen att dö.

  539. Jag presenterade resultaten
    på Karolinska Institutet.

  540. En reaktion var: "Oj, det här tyder
    ju på att männen är diskriminerande."

  541. Det här stämde inte överens med
    deras syn på hur det ser ut.

  542. Inom medicin tror man att kvinnor
    är diskriminerade i vården.

  543. Att kvinnor inte får
    samma typ av vård som män.

  544. Men studierna
    tar inte hänsyn till att-

  545. -män söker vård i ett senare skede.

  546. D.v.s. har en högre sjuklighet
    när de uppsöker vård.

  547. Då ska man ju ge olika vård
    eftersom männen som grupp-

  548. -har en sämre hälsa
    när de kommer till sjukhuset.

  549. Att män inte uppsöker vård
    i samma utsträckning som kvinnor-

  550. -är inte diskriminering.
    Det tycker jag inte på något sätt.

  551. Det beror på olikheter i preferenser
    och normer i samhället.

  552. Normerna kan sannolikt förändras
    i en aktiv politik.

  553. Men den här studien
    har knappt fått någon uppmärksamhet.

  554. Ingen har tyckt
    att det här har varit intressant.

  555. Men den stödjer ju inte
    en förutfattad mening.

  556. Som jag sa fick jag och mina kollegor
    i uppdrag av regeringen-

  557. -att analysera
    kvinnors högre sjukfrånvaro.

  558. Vår teori var att kvinnor
    drivs av ett större familjeansvar.

  559. Karolinska Institutet fick samma
    uppdrag - och mycket mer pengar...

  560. De hade ingen teori. Deras idé
    var att det här drevs av sjuklighet.

  561. De kom inte fram till
    speciellt mycket.

  562. Men vi visar i vår studie-

  563. -att det skedde väldigt mycket
    i samband med barnafödandet.

  564. Vi visar tydligt att det inte alls
    har med hälsa att göra.

  565. Inläggningarna ökar för män, men
    inte för kvinnor efter barnafödandet.

  566. Så det är precis tvärtom.

  567. Om något, så går hälsan ner mer
    bland män än bland kvinnor.

  568. Det beror inte på VAB heller.

  569. Det var enormt svårt
    att få ut det här resultatet.

  570. Regeringskansliet, journalister,
    media o.s.v. säger alla att:

  571. "Kvinnor blir sjuka av att få barn."

  572. "Dubbelbördan gör att de blir sjuka."

  573. Om man i offentlig statistik lägger
    ihop arbetstid och hemarbetstid-

  574. -har båda könen lika stor arbetstid.

  575. I själva verket
    jobbar männen lite mer än kvinnor.

  576. Men det är ändå en dubbelbörda
    att vara hemma med våra barn.

  577. Är inte det lite förvånande?
    Jag tycker att det är lite märkligt.

  578. Vi visar att det beror på engagemang
    på arbetsmarknaden, inget annat.

  579. Men det går inte
    att nå ut i media med detta.

  580. Det tycker jag är förfärande.

  581. Jag hade lite mer att prata om,
    men jag får lov att avsluta.

  582. Vad jag kan tycka
    då vi pratar om de här sakerna...

  583. Germunds presentation
    visar på fördelningar. De är viktiga.

  584. Vi koncentrerar oss på könsskillnader
    som kan vara jättesmå-

  585. -medan inomgruppsvariationerna
    är så mycket mer intressanta.

  586. Jag tror att fokus på män och kvinnor
    inte är bra för jämställdheten.

  587. Det var det
    jag hade tänkt fortsätta med.

  588. Okej, då slutar jag så.
    Tack för mig.

  589. Per, tänker du som jag - att det
    kan finnas flera sanningar samtidigt?

  590. Exempelvis skulle det kunna vara
    belastande för kvinnor-

  591. -att bli föräldrar
    och ta ett stort hemmaansvar-

  592. -trots att de arbetar heltid,
    som Katarinas forskning visar.

  593. Samtidigt som män exempelvis
    söker vård för sent.

  594. Båda sakerna kan ju vara giltiga
    på en gång.

  595. Har du sett exempel på vad du tycker
    är felaktiga politiska åtgärder-

  596. -som bygger på det här
    som du beskriver som en vrångbild?

  597. Hur stort är problemet att vi har den
    här bilden om den nu inte stämmer?

  598. Oj, vilken stor fråga.

  599. En jättestor fråga, tycker jag.
    Du menar alltså att...

  600. Hur mycket
    är det ett praktiskt problem?

  601. Det finns ju en norm i samhället
    och ekonomiska incitament.

  602. Båda två ska jobba 100 procent.

  603. Så ska man ha barn på dagis o.s.v.
    Det kan vara svårt att få ihop det.

  604. Det kan drabba...

  605. Om vi tar exemplet med sjukfrånvaro,
    kan man säga så här:

  606. Ja, kvinnan går ner i arbetstid
    till följd av att hon får barn.

  607. När hon får en viss sjukdom-

  608. -blir det inte lika intressant
    att börja jobba igen.

  609. Hon har inte möjlighet att göra
    karriär, så hon sjukskriver sig.

  610. För mannen som jobbar 100 procent
    och gör karriär-

  611. -kan det vara omöjligt
    att vid samma sjukdom sjukskriva sig.

  612. Han tvingas gå sjuk till jobbet,
    vilket kan påverka hälsan.

  613. Vi tar olika roller
    och det kan ta olika konsekvenser.

  614. För kvinnan innebär det här lägre lön
    och kanske sämre pension.

  615. För mannen kan det ge hälsoproblem
    p.g.a. att han inte sjukskriver sig-

  616. -för då missar han
    stora karriärmöjligheter.

  617. Det här att vi ska jobba 100 procent
    och ha hand om barn samtidigt-

  618. -är en konflikt, och hur vi
    ska lösa det vet jag inte.

  619. Jag skrev i en debattartikel
    i Svenska Dagbladet-

  620. -att delad föräldraförsäkring
    kunde vara ett sätt.

  621. Tack, vi återkommer till det strax.
    Du kan ta plats i panelen.

  622. Välkomna tillbaka,
    Caroline Nord och Anna Sjögren.

  623. Vi hade en underrubrik här:
    "Myter och fakta".

  624. Jag vill att ni tar varsin favoritmyt
    och ersätter den med fakta.

  625. Vi har just hört mycket av Per,
    så vi börjar med Caroline.

  626. En myt som du vill ta död på?

  627. Jag hoppas att jag tog död på en myt
    i föredraget:

  628. Att kvinnor inte finns.

  629. Senast i fredags pratade jag med...
    Jag ska inte säga några namn.

  630. Men med en företagsledare
    med en väldigt spännande teori.

  631. I sin styrelse har de en kvinna-

  632. -och vi frågade hur det kom sig
    att man inte hittat någon mer.

  633. Svaret var: "Kvinnor vill inte,
    vi har inte hittat några."

  634. "Kvinnor är bättre på att ta hand om
    hemmet, och därför ska de vara där."

  635. Det är jättetråkigt att höra.
    Det låter nästan lite komiskt-

  636. -men det är inte så komiskt
    att såna saker fortfarande sägs.

  637. Så att kvinnor passar bäst i hemmet
    är en myt jag vill ta död på.

  638. För att krossa den myten
    behöver man bara öppna ögonen.

  639. Då blir man motbevisad på en gång.

  640. -Anna?
    -Det är svårt att komma på en myt.

  641. Men en kan ju vara
    att det skulle finnas-

  642. -en tydlig avvägning mellan att ha
    barn och göra karriär som kvinna.

  643. För män är sambandet positivt,
    man har både barn och karriär.

  644. Vad vi ser i dag i Sverige-

  645. -är att det sambandet är positivt
    även för kvinnor.

  646. Det visar att det finns en ojämlikhet
    som går lite i en annan dimension.

  647. Det finns de som
    inte har möjlighet att ha familj-

  648. -och som inte heller gör karriär,
    och det gäller både män och kvinnor.

  649. Vi kan återkomma sen
    till valmöjligheter eller inte.

  650. -Per, en favoritmyt?
    -Ja, många.

  651. För att ändra på temat...

  652. Att kvinnor utsätts mer för våld
    än män. Det är väl en favoritmyt.

  653. Det kände jag också till,
    men jag undrar då:

  654. Är det det man pratar om
    och försöker agera mot?

  655. Ligger inte fokus på
    att det är män som utövar våldet?

  656. Det gäller ju i hög grad
    för våld mot både kvinnor och män.

  657. Jo. Regeringens
    jämställdhetspolitiska mål 2014-

  658. -tar upp att mäns våld mot kvinnor
    ska upphöra.

  659. -Mäns våld mot män är inte nämnt?
    -Nej.

  660. Inte heller kvinnors våld mot
    kvinnor. Jag har svårt att förstå-

  661. -att politiken riktas
    mot den grupp som utför våldet.

  662. Det är väldigt märkligt
    om det är jämställdhet man vill åt.

  663. Även om det inte är ert område,
    har ni någon reflektion om det?

  664. Är det fel att lyfta ut en grupp
    på det viset?

  665. Det är verkligen inte mitt område-

  666. -men jag tycker att det är
    oerhört provocerande att höra det.

  667. Den statistik jag har läst visar att
    95 procent av våldsutövarna är män-

  668. -och då är det väldigt rimligt
    att rikta insatserna mot dem.

  669. Tack.

  670. Per?

  671. För det första: 13 procent
    av våldsbrotten begås av kvinnor.

  672. Och varför ha statistisk
    diskriminering på ett plan-

  673. -när man inte har det på andra plan?

  674. Det blir väldigt märkligt att utpeka
    en speciell grupp som utför våld-

  675. -och säga att vi ska fokusera på det.
    Det blir totalt missriktat.

  676. Men hur löser man då problemet?
    Vi ska lämna frågan om våld strax.

  677. Om man nu vill fokusera på
    t.ex. våld i nära relationer-

  678. -ska man göra det i stället för
    att peka ut en speciell grupp.

  679. Jag vet ju att invandrare är över-
    representerade i våldsstatistiken.

  680. Tänk att i samma
    jämställdhetspolitiska mål skriva:

  681. "Vi ska förhindra att invandrare
    utför våld mot svenskar."

  682. Det är så fruktansvärt, så jag...

  683. Jag tänkte att poängen ändå är att
    man försöker hitta problemets rot.

  684. Om vi är ense om
    att det inte ska begås våld-

  685. -är frågan
    vad det är som driver fram det.

  686. Om det ena könet begår våldet,
    behöver man väl söka något där-

  687. -som inte har med biologi att göra,
    utan som har många andra aspekter.

  688. Det är en väldigt märklig diskussion.

  689. Det är fyra gånger vanligare
    att män drabbas av våld än kvinnor.

  690. Varför ta ner våldet bland kvinnor?
    Det stora problemet är våld mot män.

  691. Jag menade att man fokuserar på
    att män utövar våld.

  692. Men om man säger att man
    ska avskaffa mäns våld mot kvinnor-

  693. -utelämnar det ju
    att mäns våld mot män är legitimt.

  694. Det är ju en slutsats
    som inte alls är särskilt behaglig.

  695. Den skulle man kunna dra, ja.

  696. Det ligger något i det:
    Att en karl ska tåla lite.

  697. Det är ingen ovanlig attityd.

  698. Vi lämnar våldet och den s.k.
    "märkliga diskussionen".

  699. Jag tänkte återkoppla igen
    till det vi hörde före lunch-

  700. -om kvinnors dominans
    i högre utbildning.

  701. Detta fenomen har funnits länge,
    men ökar fortfarande kraftigt.

  702. På vilket sätt tror ni att det
    skulle kunna påverka situationen-

  703. -inom era respektive fält?

  704. Vad kan det få för effekt
    för kvinnor i ledande positioner-

  705. -för kopplingen
    mellan karriär och barnanskaffande-

  706. -och för diskussionen
    om jämställdhetsbegreppet?

  707. Kan det ha någon effekt på frågorna?

  708. Caroline?

  709. Vi har sett att kvinnor har varit
    i majoritet de senaste 20 åren-

  710. -men fortfarande är
    bara 14 av 266 vd:ar kvinnor.

  711. Det man kan göra
    för att rätta till det här-

  712. -på individnivå, är att utbilda sig
    för att ta sig fram.

  713. Men tydligen ger inte det effekt,
    så jag vet inte riktigt.

  714. -Inte så mycket effekt?
    -Inte vad vi har sett.

  715. Sen hoppas man så klart alltid
    att det ska ge effekt-

  716. -men jag tror inte att
    just utbildning är den enda vägen.

  717. Den är bra att ha, men mycket annat
    sätter stopp för kvinnor.

  718. Anna?

  719. Jag måste ju säga tvärtemot, då.

  720. Jag tror att utbudet av arbetskraft
    med olika kvalifikationer-

  721. -både män och kvinnor
    och mixen av män och kvinnor-

  722. -i allra högsta grad påverkar
    arbetsgivare som vill rekrytera-

  723. -de bästa talangerna på sitt område.

  724. Sen är det svårt att bara titta på
    utbildningsnivå generellt.

  725. Kvinnor har väldigt länge
    haft fler utbildningsår.

  726. Men vi är också inne
    i väldigt olika specialiseringar.

  727. Vi kan ta jurister. Jag tror att
    de flesta stora advokatbyråer-

  728. -har en ganska aktiv
    rekrytering av kvinnor.

  729. På många arbetsplatser ser man över-

  730. -sin organisation för att
    ackommodera det faktum att-

  731. -både de män och de kvinnor
    som man vill attrahera-

  732. -kommer att
    vilja dela på föräldraledighet.

  733. Det är något som är skevt fördelat,
    för det är bland de högutbildade-

  734. -och de med de mest karriärinriktade
    utbildningarna-

  735. -som männen tar mer föräldraansvar.

  736. Det kan ha att göra med att kvinnorna
    som är mammor till deras barn-

  737. -ställer den typen av krav
    och vill också göra karriär.

  738. Då börjar man samsas, och då
    börjar också en hel del arbetsgivare-

  739. -anpassa sig. Man toppar upp
    föräldraförsäkringen, t.ex.

  740. Det här diskuteras, och man gör
    arbetsplatserna mer flexibla.

  741. En möjlig förklaring till läget
    för de högst kvalificerade kvinnorna-

  742. -där inkomstgapet krymper lite-

  743. -kan ha att göra med
    den typen av fenomen.

  744. Dels kan de ställa högre krav
    på hemmafronten-

  745. -dels jobbar de kanske i branscher-

  746. -med större flexibilitet.

  747. Det ska bli väldigt intressant
    att se-

  748. -hur hälsoskillnader o.s.v.
    i den typen av grupper utvecklas.

  749. Fler av de här kvinnorna får barn
    och gör mer karriär-

  750. -än de med lite lägre kvalifikationer
    som kanske mer sitter fast-

  751. -i "dubbel börda-fällan",
    om vi nu kallar den så.

  752. Jag tror absolut att det händer
    saker och ting-

  753. -när arbetsgivare inser att:
    "Om vi ska attrahera de bästa"-

  754. -"måste vi göra det lättare
    att vara föräldraledig"-

  755. -"för att kunna få
    den bra arbetskraft vi vill ha."

  756. Och pressen är högst
    längst upp i fördelningen.

  757. Det kanske är svårare
    lite längre ner.

  758. Där tror jag att det tar längre tid.

  759. Ja, jämställdhetsbonusar
    i all ära-

  760. -men människor väljer ju inte barn
    och fördelning av föräldraledighet-

  761. -utifrån vad de tycker är "en bra
    grej". Många praktiska faktorer styr.

  762. Det kanske är de man behöver angripa,
    inte bara göra det normativa arbetet.

  763. Att förbättra omständigheterna att
    arbeta del- och heltid, som du säger.

  764. Inte att förbättra omständigheterna
    att få arbeta deltid.

  765. Det är inte riktigt ett sätt
    att skapa goda karriärmöjligheter.

  766. Att jobba deltid är väldigt kostsamt.

  767. -"Flexibilitet" var ordet jag sökte.
    -Det är något helt annat.

  768. Det är nog precis det vi ser
    på toppen, där fler och fler-

  769. -jobbar heltid fastän de har småbarn.

  770. Det möjliggörs inom vissa områden-

  771. -och är svårare
    på andra arbetsplatser-

  772. -där man måste vara på jobbet.
    Vi forskare har det lätt.

  773. Man behöver inte gå till jobbet om
    man inte vill, som alla forskare vet.

  774. Per, du har talat
    om bilden av kvinnan-

  775. -och ifrågasätter bilden av kvinnan
    som svag.

  776. Tror du att ett allt mer
    ökande överläge i utbildning...

  777. -...kommer att ändra detta?
    -Svårt. Jag har inte funderat på det.

  778. En del av skillnaden som vi ser
    har nog att göra med-

  779. -att kvinnor har en mer begränsad
    arbetsmarknad till att börja med.

  780. De kan inte ta jobb
    i gruvor eller skog.

  781. Det finns
    en könssegregerad arbetsmarknad-

  782. -där man kanske vill gå in i yrken
    som kräver legitimation.

  783. Män har större möjlighet
    att gå ut direkt-

  784. -utan att gå via universitet.

  785. Om skillnaden drivs av
    skillnader på arbetsmarknaden-

  786. -ser jag inte det som ett problem.
    Ett problem är möjligtvis-

  787. -att pojkar tappar allt mer i betyg
    i grundskola och gymnasium.

  788. Männen har alltid varit
    sämre i skolan, men man tappar mer.

  789. Vad gäller möjligheter tidigt
    verkar det öka för män.

  790. Att sakna kompetens för högskola
    och andra yrken-

  791. -är väl en liten oro, så jag
    vill dela upp det i två delar:

  792. Har det att göra med
    att arbetsmarknaden ser så olika ut?

  793. Eller har det att göra med att man
    inte kommer in på utbildningarna?

  794. Det finns flera sätt att sträva mot-

  795. -ökad representation
    av de underrepresenterade.

  796. En del av sätten
    är ganska omdebatterade.

  797. Vilka tror ni är de bra sätten-

  798. -att öka representationen
    av underrepresenterade?

  799. Vad är det vi behöver göra?

  800. Tänker du till styrelser?

  801. Det kan det vara, men det behöver
    inte vara det enda sammanhanget.

  802. Det kan vara
    i andra sammanhang också.

  803. Man kan få vikta det mot något som
    man tycker är ett dåligt sätt också.

  804. Är det t.ex. dåligt eller bra
    att kvotera in folk?

  805. Malin Sahlén som skulle
    prata om kvotering föll bort.

  806. Förebilder är ju väldigt viktiga,
    så då kan man ju tycka-

  807. -att kvotering kan rättfärdigas.

  808. Samtidigt kan det också skapa bilden
    av att kvinnor inte är kompetenta.

  809. Det kan ha motsatt effekt,
    så det är en komplex fråga.

  810. -Jag har nog inget bra svar.
    -Anna?

  811. Vi kan ju se konsekvenserna av t.ex.
    "varannan damernas".

  812. Farhågorna var att
    det skulle sänka kvaliteten-

  813. -på de inkvoterade kvinnorna.

  814. Men det finns studier på-

  815. -att de inkvoterade kvinnorna hade-

  816. -högre mätbara kvalifikationer
    än tidigare kvinnor och än männen.

  817. Så det verkar inte riktigt innebära-

  818. -en inkvotering av sämre kvalitet,
    och då kanske farhågan-

  819. -att inkvoterade är lite sämre
    inte riktigt stämmer.

  820. Den norska kvoteringen till bolags-
    styrelser har heller inte inneburit-

  821. -att det i dag sitter
    en massa inkompetenta kvinnor där.

  822. Tvärtom har utbildningsnivån
    höjts avsevärt.

  823. Sen finns det andra problem med att
    diktera vad privata företag ska göra.

  824. Det är en annan diskussion.
    Men argumenten mot kvotering-

  825. -kan vi nog avfärda
    med den forskning som finns i dag.

  826. Men att på olika sätt lyfta fram
    och se till att kvinnor och män-

  827. -har förebilder när de
    ska välja det icke-könsstereotypa-

  828. -tror jag är oerhört viktigt.

  829. Caroline, AllBright har valt
    en del ganska högljudda metoder-

  830. -för att peka på obalans
    i t.ex. ledningsgrupper.

  831. Varför har ni valt att göra så-

  832. -och tror du
    att det finns andra vägar?

  833. Jag kan börja med att säga
    att jag är med på din linje.

  834. Jag tror inte att det kommer in
    inkompetenta kvinnor.

  835. Vi använder oss av "skampåle",
    som vi kallar det.

  836. Vi hänger ut de bolag som totalt
    ignorerar jämställdhetsarbetet.

  837. Vissa tycker om det,
    vissa tycker inte om det.

  838. Vi ser att det är
    ett väldigt effektivt sätt.

  839. Vi har även varnat studenter
    att söka jobb hos bolagen-

  840. -som bara har män på toppen.

  841. Därav att bolagen inte är så glada,
    för de satsar ofta mycket pengar-

  842. -på att attrahera den bästa
    kompetensen bland studenterna.

  843. Men det är ett effektivt sätt
    att få dem att ens ta i frågan.

  844. Jag kan tillägga också
    att vi ju inte är för kvotering.

  845. Vi ägnar oss inte alls
    åt några politiska åtgärder.

  846. Men vi har tittat på Norge-

  847. -och kunnat se att det
    har blivit jämställt i styrelserna-

  848. -men det har blivit färre kvinnor
    på ledningsgruppsnivå.

  849. Det har inte blivit jämställt
    över hela organisationen.

  850. Vi riktar in oss på ledningsgrupper,
    för där finns rekryteringsbasen.

  851. Vi vill att det ska gå den vägen.

  852. Du nämnde valberedningar också.

  853. De agerar lite mer i skuggan.

  854. De hamnar inte i ljuset så ofta.
    Borde de göra det i högre grad?

  855. Absolut. Vi har släppt en rapport
    som tar upp just valberedningarna.

  856. Där finns det mycket att göra.
    Det är en väldigt undanskymd fråga.

  857. Jag hittade en lista. Den kan vara
    svår att kommentera på rak arm, men-

  858. -International Labour Organization
    presenterade en lista-

  859. -över hur vanligt det är
    med kvinnliga chefer i olika länder.

  860. Jag har försökt lista ut
    vilken typ av chefer det gäller-

  861. -men inte riktigt lyckats.

  862. Sverige hamnade i alla fall
    på plats 38 av 108 undersökta länder.

  863. Efter till exempel Botswana, Aruba,
    Vitryssland och Jamaica-

  864. -som låg i topp med nästan 60 procent
    kvinnliga chefer.

  865. Vet du nånting om
    såna här internationella jämförelser?

  866. Det här lät rätt illa. Är det så,
    och i så fall varför?

  867. Vi har tyvärr inga egna studier,
    men vi kollar på globala studier.

  868. Vi tror att vi är ett av världens
    mest jämställda länder-

  869. -men om man tittar på chefspositioner
    är vi verkligen mediokra.

  870. Just den där statistiken
    har jag tyvärr inte tagit del av.

  871. Men vi tittade på en annan,
    och där kom vi på sjunde plats-

  872. -efter Polen och Serbien,
    som hade betydligt mer än oss.

  873. Vi har en självbild av att
    vi är så bra på de områdena-

  874. -men när det gäller toppositioner
    är vi definitivt inte det.

  875. Jag kan inte heller kommentera
    listan, som verkar lite spektakulär.

  876. Däremot finns det ett stort
    forskningsfält som tittar på:

  877. Var är glastaket svårgenomträngligt
    och inte?

  878. Där brukar de Skandinaviska länderna
    komma ganska illa ut.

  879. En riktning på den forskningen,
    när man letar förklaringar-

  880. -handlar kanske just om vårt
    i övrigt ganska jämställda samhälle.

  881. Vi har föräldraförsäkring,
    goda möjligheter till sjukfrånvaro-

  882. -goda möjligheter att vabba
    och goda möjligheter att-

  883. -ha ett bra jobb
    och en högkvalificerad utbildning-

  884. -och ändå faktiskt inte
    vara på jobbet så himla mycket.

  885. Det är viktigt när vi tittar på
    de toppkvalificerade kvinnorna.

  886. Man skulle kunna tro:
    "Alla på toppen jobbar. De är 45 år."

  887. "De flesta borde jobba heltid."
    Men det gör de inte.

  888. Det är ett stort deltidsarbete,
    även bland högkvalificerade kvinnor.

  889. Det där är en jätteviktig förklaring,
    tror jag. Man gör "karriär light".

  890. Det är "the downside".

  891. "The upside" är att många svenska
    högkvalificerade kvinnor har barn.

  892. Högkvalificerade kvinnor
    i en rad andra länder på din lista-

  893. -väljer bort det,
    för det är enda möjligheten.

  894. En del av vårt lönegap på toppen
    är en spegling av just-

  895. -kvinnors möjlighet att välja
    att göra lite av båda två.

  896. Det har naturligtvis ett pris-

  897. -i form av sämre karriärer
    och färre maktpositioner-

  898. -men vi har även ett mer jämlikt
    barnafödande bland svenska kvinnor-

  899. -än vad man har i t.ex. USA-

  900. -eller andra länder, där kvinnor
    sägs ha lättare att göra toppkarriär.

  901. Vi måste våga hålla båda bollarna
    i luften samtidigt.

  902. Svenska kvinnor väljer här.

  903. Det finns strukturer
    som gör det gynnsamt att välja-

  904. -den här kombinationen.

  905. Per, jag skulle vilja veta
    om det du vill lyfta fram-

  906. -handlar om att du ifrågasätter
    bilden av kvinnan som underordnad-

  907. -i samhället i dag-

  908. -eller om du menar
    att vi pratar för mycket om det-

  909. -och borde prata mer om andra saker.

  910. Jag förstår nog inte
    begreppet "underordning".

  911. Man kan konkretisera med exempel.
    Ett exempel kan vara-

  912. -att högutbildade, kompetenta kvinnor
    inte får vara med och bestämma.

  913. -Det är underordning?
    -Det skulle kunna vara ett exempel.

  914. Men då lägger du ju in
    någon form av klass i det hela också.

  915. Du säger att de kvinnor
    som har hög utbildning-

  916. -inte får bestämma lika mycket som
    män med hög utbildning.

  917. Definierar det
    underordning i samhället?

  918. Definierar de med högst utbildning
    hur det ser ut i samhället?

  919. Jag är mer intresserad
    av hela samhället.

  920. Det finns ju även lågutbildade
    män och kvinnor i samhället.

  921. Vad vi ser i samhället
    är utfall på många olika plan.

  922. Om man koncentrerar sig på
    underordning och överordning-

  923. -koncentrerar man sig bara
    på det ekonomiska.

  924. Inte på hälsa eller kontakt med barn.
    Det är väldigt endimensionellt.

  925. Men pratar vi verkligen inte om det?
    Läser du och jag samma tidningar?

  926. Du nämnde t.ex. att det
    inte pratas i media om det här.

  927. Visst pratas det om pojkars
    dåliga betyg och mäns våldsrisker?

  928. Vad menar du med underordning, då?
    Du pratade om just eliten.

  929. Det var ett exempel.
    Vad jag for efter var-

  930. -om du tyckte att
    den här bilden är rätt?

  931. Är bilden helt fel, eller menar du
    att vi pratar för mycket om det?

  932. I och med att man
    fokuserar på underordning så här-

  933. -når vi t.ex. inte fram
    med våra resultat-

  934. -i vår utvärdering om sjukfrånvaro.

  935. Vi visar där att den ökade
    sjukfrånvaron bland kvinnor-

  936. -inte har att göra med hälsa,
    utan med-

  937. -vilka livsval man gör
    kring arbete och hushåll.

  938. Jag tror att fokuseringen på kvinnors
    underordning gör att vi inte når ut.

  939. Och den fokuseringen-

  940. -sammanfaller med
    en patriarkal syn hos män-

  941. -som säger att
    kvinnor inte är lika duktiga-

  942. -och har sämre hälsa och möjligheter
    att ta hand om sig själva.

  943. Det är... Nej, jag förstår inte.

  944. Så man skapar en bild snarare än
    att belysa ett faktiskt fenomen?

  945. -Ja, det tycker jag.
    -Okej, intressant.

  946. Vad gäller ohälsa så finns det
    en del intressant fakta-

  947. -och inte bara er forskning.

  948. Sveriges kommuner och landsting
    presenterade en rapport 2007.

  949. "Ojämställdhet i hälsa och vård",
    hette den.

  950. Den lyfte fram åtskilliga exempel på
    hur män och kvinnor behandlas olika-

  951. -och det var absolut inte så
    att det bara var till männens fördel.

  952. I vissa fall råkar männen illa ut-

  953. -i andra fall får kvinnorna
    inte den vård de borde ha.

  954. Eller faktiskt för mycket vård,
    i vissa sammanhang.

  955. Hur som helst,
    jag tänkte att vi skulle avrunda.

  956. I såna här sammanhang sägs det ofta:
    "Vi pratar för lite om det här"-

  957. -och så lyfter man fram en viss sak.

  958. Så nu vill jag höra från er
    vad vi pratar för lite om.

  959. Och också om ni kan komma på
    något som vi pratar för mycket om-

  960. -för det får bara plats
    så mycket prat på en gång, tror jag.

  961. Kan vi snacka mindre om något
    och mer om något annat-

  962. -för att vi ska komma framåt
    med jämställdheten?

  963. Och jämställdheten
    går ju åt båda håll, Per.

  964. -Caroline?
    -Jag måste fundera lite.

  965. När det kommer till jämställdhets-
    sammanhang och börsbolagen-

  966. -pratar vi för mycket om
    kvotering i styrelserna.

  967. Vi skulle behöva lyfta frågan
    för flera nivåer av toppositionerna.

  968. Det tar för stor plats.

  969. Vi behöver prata mer
    om rekryteringsunderlaget-

  970. -vilka som hamnar i ledningsgrupperna
    och hur man rekryterar.

  971. Det är ett jättestort problem att man
    alltid går den snabbaste vägen.

  972. -Så att lyfta den frågan.
    -Tack.

  973. Anna?

  974. En jättesvår fråga igen.

  975. Jag tycker ibland att man talar
    väldigt mycket om lönegapet.

  976. Det är viktigt med lönegapet-

  977. -och man kan ondgöra sig över det.

  978. Men något som män och kvinnor
    själva kan göra något åt-

  979. -är hur mycket de jobbar.

  980. Vi talar kanske för lite
    om hur kostsamt det är.

  981. Pers kurva visade att
    löneutvecklingen påverkas negativt-

  982. -av att man inte är närvarande
    på arbetsmarknaden. Vi tror kanske-

  983. -att man bara förlorar inkomst
    under föräldraledigheten-

  984. -men inte att det skulle påverka
    löneutvecklingen negativt.

  985. Där har man haft
    en lite för statisk syn på löner.

  986. Det tror jag kan vara farligt
    när män och kvinnor ska välja-

  987. -hur man t.ex. ska dela upp
    föräldraledigheten.

  988. Man ser kanske inte de långsiktiga
    kostnaderna av att vabba mycket-

  989. -eller av att dela ojämnt.

  990. Det är kanske något
    som man skulle behöva tala mer om.

  991. Hellre än att tro
    att man ska kunna upphäva att-

  992. -marknaden kommer att prissätta
    arbetstid på det här sättet.

  993. För det kommer att vara
    oerhört svårt att lagstifta bort-

  994. -att arbetsgivare gillar
    den som är på jobbet mest.

  995. Det låter rimligt, på det hela taget.
    - Per?

  996. Jag har samma syn som Anna.
    Jag kan nog inte säga det bättre.

  997. Häromveckan stod det: "Kvinnor
    diskrimineras för pensioner".

  998. Det gällde att kvinnor jobbar mindre
    och därför fick lägre pension.

  999. Men män som jobbade lite
    skulle ju också få lägre pension.

  1000. Det är strukturer som gör att kvinnor
    i större utsträckning jobbar deltid-

  1001. -men massmedia beskriver kvinnor
    som offer för omständigheterna.

  1002. De, precis som män, måste ju vara
    medvetna om att de beslut vi tar-

  1003. -påverkar deras pensioner
    och inkomster o.s.v.

  1004. Jag håller med Anna.

  1005. Så ekonomerna tycker: Mer prat om
    konsekvenserna av de val man gör.

  1006. Och mindre prat om diskriminering,
    tycker åtminstone Per.

  1007. Tack så mycket, Per Johansson,
    Anna Sjögren och Caroline Nord.

  1008. Textning: Katarina Lundqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arbetslivet och karriären

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Föreläsningar och panelsamtal. Nationalekonomen Anna Sjögren resonerar kring om man måste välja mellan karriär och barn. Caroline Nord är projektledare vid stiftelsen Allbright och berättar om deras arbete med jämställdhet. Per Johansson är professor i statistik och är kritisk till hur kvinnor och män i arbetslivet framställs i jämställdhetsdebatten. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Genus (socialt kön), Genusfrågor, Jämställdhet, Jämställdhet på arbetsmarknaden, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Biologi eller social konstruktion?

Föreläsningar och panelsamtal. Gertrud Åström är ordförande i Sveriges kvinnolobby och redogör för innebörden av genus. Germund Hesslow är professor i neurofysiologi och berättar om biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Författaren Marcus Priftis dissekerar mansideal och manskris. Slutligen möts de tre i en debatt. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Utbildning och familjebildning

Föreläsningar och panelsamtal. Går det att kombinera familjebildning och kärlek med jämställdhet? Jón Torfi Jónasson är professor i pedagogik på Islands universitet och redogör för utbildningsgapet mellan kvinnor och män. Genusforskaren Lena Gunnarsson berättar om att kärlek och jämställdhet sällan går hand i hand. Och sociologen Katarina Boye berättar om hur allt förändras när vi får barn. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Arbetslivet och karriären

Föreläsningar och panelsamtal. Nationalekonomen Anna Sjögren resonerar kring om man måste välja mellan karriär och barn. Caroline Nord är projektledare vid stiftelsen Allbright och berättar om deras arbete med jämställdhet. Per Johansson är professor i statistik och är kritisk till hur kvinnor och män i arbetslivet framställs i jämställdhetsdebatten. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Feminism igår, idag och imorgon

Christina Carlsson Wetterberg är professor i historia och berättar om kvinnokampens historia i Sverige, från första vågens kvinnorörelse och framåt. Partiledaren Gudrun Schyman talar för jämställdhet och säger att vi ännu inte är jämställda. Sociologen Roland Paulsen berättar om sina förhoppningar om framtiden. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Vad är jämställdhet och hur når vi dit?

Debatt om jämställdhet. Hur når vi jämställdhet och hur ser det ut i andra länder? Här framförs bland annat kritik mot genusdebatten i sig. Medverkande: Gudrun Schyman, partiledare (Fi); Anna Sjögren, nationalekonom; Per Johansson, statistikprofessor; Roland Paulsen, sociolog. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter har en bakgrund som sträcker sig mycket längre tillbaka i tiden än idén om nationalstaten. En gång var det till exempel en självklarhet att det på vissa platser i Sverige inte talades svenska, utan enbart finska och samiska, och Gustav Vasas tre söner fick alla lära sig finska. Lennart Rohdin, tidigare politiker som arbetat länge med minoritetsfrågor, bjuder på en historisk exposé över våra nationella minoriteter och beskriver övergrepp som har skett mot människor i dessa grupper. Han berättar om de fem nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Inspelat hos Utbildningsradion den 30 oktober 2015. Arrangör: Utbildningsradion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.