Titta

UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Om UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Föreläsningar och diskussioner från konferens om skillnader mellan män och kvinnor. Finns skillnader och hur ser dessa i så fall ut? Vi får inblick i feminismens historia och i den senaste biologiska och genusvetenskapliga forskningen om skillnader mellan könen. Hur ska vi uppnå jämställdhet och varför? Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader? : Feminism igår, idag och imorgonDela
  1. Idag har vi ett spännande tema:
    Feminism igår, idag och imorgon.

  2. Vi har tre talare och ingen tid till
    diskussion, så håll tiden.

  3. En kvart var.

  4. De som ska prata är Christina
    Carlsson Wetterberg-

  5. -Gudrun Schyman och Roland Paulsen.

  6. Först ut är
    Christina Carlsson Wetterberg.

  7. Henne känner jag sen jag höll på med
    genusforskning och sånt.

  8. Christina är professor i historia,
    just nu vid Örebro universitet.

  9. Hon har varit här i Lund också.

  10. Jag känner henne för att hon har
    forskat om kvinnorörelsens historia.

  11. Det kanske du gör fortfarande.

  12. Om det moderna samhällets utveckling
    ur ett genusperspektiv.

  13. En bok som du har skrivit-

  14. -är en som heter
    "Bara ett överskott av liv".

  15. Den handlar om feministen
    och författaren Frida Stéenhoff.

  16. Varsågod Christina. Välkommen.

  17. Tack för inbjudan.
    Det har varit en intressant dag.

  18. "Feminism förr och nu" heter mitt
    föredrag. Det handlar mest om förr.

  19. Idag är "feminism" ett väletablerat
    om än omstritt begrepp.

  20. Så har det inte alltid varit.

  21. Begreppet började användas
    på 1890-talet inom kvinnorörelsen.

  22. Framförallt av dem som ville gå
    längst vad gällde likställdhet.

  23. I Sverige introducerades begreppet-

  24. -av författaren, dramatikern och
    samhällsdebattören Frida Stéenhoff.

  25. Hon levde mellan 1864 och 1945.

  26. Hon introducerade det
    i en skrift 1903.

  27. Den hette "Feminismens moral".

  28. Det här var tiden för det vi kallar
    "första vågens" kvinnorörelse.

  29. Fredrika Bremer-förbundet
    hade bildats på 1880-talet.

  30. Socialdemokratiska kvinnor
    hade organiserat sig-

  31. -och den kvinnliga rösträttsrörelsen
    hade sitt första möte det året.

  32. Men feminist kallade man sig
    i regel inte.

  33. Den svenska kvinnorörelsen var
    måttfull och pragmatisk.

  34. Viktig, naturligtvis,
    men ganska måttfull.

  35. Suffragetternas militanta metoder
    i England ogillades.

  36. Likaså de rörelser i Tyskland och
    Frankrike som inriktade sig på sånt-

  37. -som kärlek, äktenskap
    och sexualitet.

  38. De som inte bara såg till rösträtten
    eller rätten till arbete.

  39. Det är inom den senare typen av
    tradition som Stéenhoff ska placeras.

  40. Hon var en udda fågel i dåtidens
    litterära och politiska samtal.

  41. Hon ställde kvinnorörelsen
    i brydsamma situationer-

  42. -när hon talade om barnbegränsning
    och rätt till abort.

  43. Eller när hon hävdade
    att sedligheten-

  44. -hade grund i kärleken
    och inte i äktenskapsbandet.

  45. Hon talade om behovet av
    friare kärleksförhållanden.

  46. Hon hade sina sympatisörer.

  47. Bland annat i rösträttsrörelsen,
    som var mer radikal än andra delar.

  48. Mest gensvar fick hon inom
    litterära och konstnärliga kretsar-

  49. -och bland vissa grupper
    av arbetarkvinnor.

  50. Även om de inte anammade
    begreppet feminism.

  51. Inom arbetarrörelsen var ju också
    klassfrågan väldigt central.

  52. Man var alltid rätt för att lyfta upp
    kvinnofrågan ovanför klassfrågan.

  53. Frida Stéenhoff
    var politiskt obunden.

  54. Som många radikala intellektuella
    kring sekelskiftet 1900-

  55. -var hon inspirerad både av
    liberalism och socialism.

  56. Hon ville ha sociala reformer,
    samhällsförändring och trygghet-

  57. -men värnade samtidigt om
    individens frihet och rätt.

  58. Hon var också internationellt
    orienterad som alla på den tiden.

  59. Vi pratar idag om globalisering-

  60. -men om man studerar kvinnorörelsen
    vid den tiden så for de ut i Europa.

  61. De var på konferenser och läste
    mycket internationell litteratur.

  62. Den här bilden som jag har här uppe-

  63. -är ett vykort för en tidning
    som hette La Fronde.

  64. Den gavs ut i Paris-

  65. -och redaktionen och all personal
    bestod bara av kvinnor.

  66. De hade ett perspektiv
    i den här tidsskriften-

  67. -som stämde överens med
    Frida Stéenhoffs.

  68. Hon prenumererade på den här
    tidsskriften bland många andra.

  69. För Frida Stéenhoff var feminism
    mer än en kvinnosak.

  70. Det var ett politiskt projekt
    som innefattade social omvandling-

  71. -och en moralisk omvandling.
    Man måste förändra människors sinnen.

  72. Hon var optimist i sina betraktelser
    av samtida män, särskilt de unga.

  73. Hon var kritisk också,
    för det var en misogyn tid-

  74. -men hon menar att feminism fanns
    på båda sidor av könsgränsen.

  75. Hon skrev: "Det är icke längre
    en strid mellan kön."

  76. "Icke heller mellan klasser.
    Det är en strid mellan själar."

  77. Hon var en visionär och optimist.

  78. Läser jag hennes brev ser jag att hon
    insåg att det fanns mycket motstånd.

  79. Hon betonade att feminismen varken är
    nåt könshat eller nåt könskamp.

  80. Det hänger väl ihop med att hon menar
    att det var både män och kvinnor.

  81. Här är Frida Stéenhoff när hon gjorde
    sin debut som dramatiker.

  82. Det var 1896 med dramat
    "Lejonets unge".

  83. Det väckte oerhörd debatt i Sundsvall
    där hon bodde-

  84. -och när ett resande teatersällskap
    som gav den åkte land och rike runt.

  85. Det väckte oerhörd debatt
    för att hon ifrågasatte äktenskapet.

  86. Dramat slutar med att paret
    lämnar biskopshemmet-

  87. -och åker till Paris för att leva
    utan att gifta sig.

  88. Hon är konstnär och han är
    journalist, så det var modernt.

  89. Det blev mycket debatt.
    "Osedlig" kallades hon.

  90. Det var lite svårt
    att kritisera henne.

  91. Hon levde ett ganska
    konventionellt kvinnoliv.

  92. Hon var gift och hade två barn,
    och hon hade en feminin framtoning.

  93. Kritikerna fick inte riktigt ihop
    bilden med de förfärliga åsikterna-

  94. -och att hon levde upp till
    en konventionell kvinnlighet.

  95. Det var kanske hennes skydd
    i den här striden.

  96. Jag ska bara kika på klockan... Ja.

  97. Jag har listat här
    några av hennes olika föredrag.

  98. Efter sekelskiftet började hon då
    skriva olika debattskrifter.

  99. Hon skrev om barnbegränsning,
    rösträtt, penningen och kärleken...

  100. Hon menade att kvinnans underordning
    låg i det ekonomiska beroendet.

  101. Där kan man säga att hon var
    influerad av socialisterna.

  102. Min fru, fru eller fröken. Hon ville
    ändra på titlarna för kvinnor.

  103. De skulle inte kopplas
    till civilstånd.

  104. Istället skulle alla
    kallas för "min fru".

  105. Det var ingen som accepterade det,
    men det var ett modernt förslag.

  106. Ni ser där bara några exempel
    på skrifter hon skrev.

  107. Hon väckte mycket debatt, höll
    föredrag i Sundsvall där hon bodde-

  108. -och i Stockholm, och hon drog
    mängder av åhörare.

  109. Det kunde komma 600 personer
    för att lyssna.

  110. Hon fick hålla föredraget "Penningen
    och kärleken" flera gånger.

  111. Hon fick stöd av vissa och väldigt
    mycket kritik av de konservativa.

  112. Men hon stod upp
    och fortsatte med författarskapet.

  113. Hon hade sin betydelse där, som
    en nagel i ögat på etablissemanget.

  114. Det var nästan bara hon
    som använde begreppet feminism.

  115. I Sverige återkommer det inte förrän
    med kvinnorörelsen på 70-talet.

  116. Då har det en annan koppling.
    Det är mer kopplat till socialism.

  117. Då är det är mindre
    kopplat till liberalismen.

  118. Idag vet vi att många
    kallar sig feminister-

  119. -men man lägger väldigt olika
    innebörd i begreppet.

  120. Det här är frågor som ska diskuteras
    i panelen, så jag undviker dem.

  121. "Feminism" kan också vara
    ett analytiskt begrepp-

  122. Vi ska inte bara titta på vem som
    kallar sig feminist.

  123. Det gör man inom forskningen.

  124. Vi har liberal feminism, socialistisk
    feminism, radikalfeminism o.s.v.

  125. En viktig fråga inom kvinnorörelsen,
    oavsett vad projektet kallas-

  126. -har varit och är fortfarande frågan
    om kvinnor har gemensamma intressen.

  127. Och kanske en del män... Kan man
    bygga en praktisk politik på dem?

  128. Söker man svaret
    på den frågan historiskt-

  129. -har det ju funnits starkt motstånd
    mot kvinnor som utmanar makten.

  130. Men det ger knappast stöd för tanken-

  131. -att det skulle finnas ett
    gränsöverstridande kvinnointresse.

  132. Kvinnor har samarbetat i
    konkreta frågor i många exempel.

  133. Både före och efter
    rösträttsreformen.

  134. Och... Jag måste visst
    korta här lite.

  135. Ett intressant men okänt initiativ
    från 20-talet-

  136. -är att man försökte bilda
    ett kvinnoparti.

  137. Radikala, liberala kvinnor lade fram
    en kvinnolista i valet 1926 och 1927-

  138. -men de kom inte in i riksdagen.

  139. Men det var ändå ett försök
    som vi ser nya exempel på idag.

  140. Sen finns en fråga som är
    en kärnfråga ännu idag:

  141. Ska kvinnor organisera sig separat
    eller inom etablerade organisationer.

  142. Med separat organisering kan man
    artikulera sina krav väl-

  143. -men risken är ju
    att man inte når makten.

  144. Om man arbetar i
    könsblandade politiska partier-

  145. -är det å andra sidan risk
    att frågorna hamnar i skymundan.

  146. Ja, kvinnor har samarbetat.

  147. När det gällde prostitutionen-

  148. -och att få bort den förnedrande
    läkarundersökningen på 10-talet.

  149. När det gällde pensionslagstiftningen
    och den ojämnlikheten.

  150. När det gällde den nya
    äktenskapslagen från 1920.

  151. Samarbete mellan kvinnor har inte
    uppskattats av etablissemanget.

  152. Bilden av kvinno...
    Det här nämnde nån tidigare.

  153. Bilden av kvinnosakskvinnan
    var ofta inte nådig.

  154. Hon skildrades med skägg
    och som allmänt osympatisk.

  155. Så misstänkliggjorde man
    hela projektet.

  156. Kvinnor har samarbetat men de
    har också kommit i konflikt.

  157. Nyligen kom boken
    "Kvinnor mot kvinnor" ut.

  158. Den tittade på frågor där man
    har haft olika uppfattningar.

  159. Det kan vi se om vi bara
    tittar bakåt några årtionden.

  160. Till exempel diskussionen
    om särbeskattningen.

  161. Där fanns olika uppfattningar.

  162. Eller kortare arbetsdag
    för småbarnsföräldrar.

  163. Eller idag, som vi har
    varit inne på flera gånger:

  164. Den kvoterade föräldraledigheten.

  165. Ofta har forskningen förklarat
    åsiktsskillnader mellan kvinnor-

  166. -med att de har olika uppfattningar
    om könsskillnader.

  167. Man har talat om likhets-
    eller särartsfeminism.

  168. Även om en sån analys
    kan vara lite intressant-

  169. -så tror jag att den missar målet
    om man vill förstå konkret politik.

  170. Min erfarenhet av att ha studerat
    feministiska klassiker och så-

  171. -är att den frågan inte intresserar
    kvinnor. Frida Stéenhoff sa...

  172. Hon var likhetsförespråkare,
    men hon sa:

  173. Kvinnans natur intresserar mig föga.
    Det viktiga är att hon får plats.

  174. Det kvittar om hon är
    fågel eller fisk.

  175. Hon måste få armbågsrum, sa hon.
    För att inte tala om övriga kroppen.

  176. Nu är det dags. Jag vill bara
    säga nån liten sak.

  177. Det jag vill säga är feminismen
    som Frida Stéenhoff stod för-

  178. -och som många feminister står för...
    Den ligger inte vid sidan om.

  179. De har också mer djupgående
    filosofiska betraktelser.

  180. De vill förändra hela samhället.

  181. Jag hann inte säga så mycket, men jag
    kan mycket om Frida Stéenhoff.

  182. Vill nån veta mer om hur en feminist
    levde och tänkte för 100 år sen-

  183. -så kan ni ju alltid läsa min bok.
    Då var jag klar.

  184. Tack, Christina. Jag hade kunnat
    lyssna bara på dig hela kvällen.

  185. Men jag kände att ditt föredrag
    liksom upphävde tidsdimensioner.

  186. Hur man kan känna igen de frågor
    vi har diskuterat idag-

  187. -i den där listan som Stéenhoff hade.

  188. Moral, humanism, barnafödande,
    varför vänta, pengarna, kärleken...

  189. Kärlek och kultur, äktenskap och
    demokrati... Allt kommer tillbaka.

  190. Tack ska du ha för att du väckte
    det här intressanta ämnet.

  191. Nu ska vi gå vidare
    och närma oss vår egen tid.

  192. Vi ska få upp Gudrun Schyman
    som säkert inte är så obekant.

  193. Just nu är hon Feministiskt
    Initiativs främsta talesperson...

  194. Partiledare heter du nu för tiden.

  195. Tidigare partiledare
    för Vänsterpartiet.

  196. På 90-talet gick det ju så himla bra
    för vänsterpartiet.

  197. Du har varit väldigt tongivande inom
    politiken. Ständigt återkommande.

  198. Du är också på kommunal nivå
    här i Skåne i Simrishamn.

  199. Och... Det är inte jag som har
    hittat på det här-

  200. -Det står här...
    -Det stämmer!

  201. -"Patriarkatets fiende nummer ett".
    -Ja!

  202. Huka er i bänkarna, nu laddar hon om.
    Varsågod.

  203. Nu är det dags!

  204. Ja, patriarkatets fiende nummer ett,
    vet jag inte.

  205. Men vi lever ju ändå i ett samhälle-

  206. -där vi går omkring i
    ett patriarkalt träsk fortfarande.

  207. Problemet är att vi också har
    ett konsensusträsk.

  208. Det betyder att vi ska vara överens.

  209. Några här fick ju prata om myter
    och vad de skulle vilja ändra på.

  210. Jag vill ändra på myten
    om att vi är överens-

  211. -om att vi ska vara
    ett jämnställt samhälle.

  212. Hade vi varit det
    hade vi haft det för längesen.

  213. Varken rättvisa löner eller
    jämn fördelning på toppen är svårt.

  214. Det finns ju ett motstånd,
    och därför är jag glad att få komma.

  215. Det är sällan man får höra motståndet
    artikuleras öppet.

  216. Det har vi fått göra vid ett par
    tillfällen idag, och det gillar jag.

  217. Jag tycker att det är bra
    att folk talar klarspråk.

  218. "Nej, vi vill inte ha rättvisa löner
    och kvinnor på toppen."

  219. Då får man argumentera för sin sak.

  220. Det är inte så. Alla säger: "Det är
    klart att vi ska ha jämnställdhet."

  221. "Konstigt... År efter år
    och tabeller efter tabeller."

  222. "Det är konstigt... När ska det bli?
    När ska det bli?"

  223. "Det är svårt..."
    Det är väl för fan inte svårt?

  224. Problemet är
    att det är många som inte vill.

  225. Det måste vi ju säga öppet.

  226. Jag blev särskilt upphetsad av
    en diskussion här.

  227. Min rubrik är:
    Kvarlevande patriarkala strukturer.

  228. Det här handlade om våldet.
    - Du pratade om det.

  229. Det är väl en av de mest seglivade
    och livaktiga strukturerna vi har-

  230. -som visar på patriarkala strukturer:

  231. Att män som grupp är
    bärare av våldet.

  232. Man säger att män ska försvara
    kvinnor och barn samt territorier-

  233. -med hjälp av vapen.
    Det våldet har alltid samma syfte.

  234. Det gäller i nära relationer.

  235. Där kan en kärleksrelation utvecklas
    till ett ansvarstagande av mannen-

  236. -och en idé om att uppfostra
    kvinnan och barnen.

  237. För att kunna upprätthålla positionen
    som överhuvud i denna relation-

  238. -så kanske han måste kontrollera
    kvinnans liv-

  239. -och hota om eller utlösa våld.

  240. Det är ett enormt säkerhetspolitiskt
    problem i alla våra samhällen.

  241. Så ser det faktiskt ut.
    Globalt, regionalt, lokalt.

  242. Det finns siffror på allt.

  243. De finns på brottsförebyggande rådet.

  244. Det finns många rubriker
    på våldet kvinnor utsätts för.

  245. En heter "misshandel". Det rör sig om
    28 000 anmälningar per år.

  246. På 365 dagar...och nätter.

  247. Det ska multipliceras med fyra, säger
    socialtjänst, kvinnojourer och polis.

  248. Det är alltså över 100 000 tillfällen
    som man kan kalla för misshandel.

  249. Hundra tusentals kvinnor
    får sina liv förstörda.

  250. Ungefär 20 dör per år.

  251. Många barn växer upp i våldsamma
    familjer och får trauman för livet.

  252. Gigantiskt problem.

  253. Det kan vara "hedersvåld", då en
    familj vill upprätthålla en hierarki-

  254. -och anser sig ha rätt att
    kontrollera ungas sexualitet.

  255. De utövar kontroll med hot om våld
    eller med utlöst våld.

  256. Också det kan gå till mord.

  257. Men vi har också våldet
    män och män emellan i samhället.

  258. Det allt mer beväpnade gängvåldet
    som vi ser i storstäderna.

  259. Det handlar just om territorier.

  260. Det handlar om dominans,
    kontroll och makt.

  261. Så tar man till vapen
    och väldigt många dör.

  262. Det finns också idrottssupportervåld.
    Vilket lag är störst och bäst?

  263. Det kan man slåss om. En man dog
    i Helsingborg för ett år sen.

  264. Och våld i
    internationella relationer.

  265. Säkerhetspolitiken är
    så militariserad-

  266. -att det är en självklarhet
    att stormakter hotar om våld.

  267. Med uttryck av militärt våld ska de
    kunna lägga under sig territorier-

  268. -som är geopolitiskt viktiga för att
    det finns naturtillgångar där.

  269. Det ser vi i relationen med Krim,
    mellan Ryssland och Ukraina.

  270. Det här hänger ihop.
    Våldets syfte är alltid det samma.

  271. Det är makt och kontroll.

  272. Nån sa att kvinnor ju föder barnen.
    De har fött hela mänskligheten.

  273. Det spelar ingen roll längre att män
    inte har kontroll, sa du.

  274. Det handlar om kontroll.
    Över kvinnor sexualitet och kroppar.

  275. Över territorier
    och över samhällets makt.

  276. Det är det det handlar om.

  277. Utan att se till de här
    sammanhangen och sambanden-

  278. -och hur militarismen hänger ihop med
    bilden av vad det är att vara man.

  279. Utan att se de sambanden kommer vi
    ingen vart med de här frågorna.

  280. Det är män som ska bära vapen-

  281. Det är män som ska försvara
    gränser och territorier.

  282. Länderna är kvinnor. "Moder Svea"...
    Det finns en tydlig koppling-

  283. -mellan militarismen, manligheten och
    nationsgränser. D.v.s. nationalismen.

  284. Därför ser vi
    hur nationalismen går framåt-

  285. -i land efter land inklusive Sverige.

  286. Då drar kvinnors rättigheter
    tillbaka.

  287. Aborträtten ifrågasätts
    i allt fler länder i Europa.

  288. Andra mänskliga rättigheter
    dras tillbaka.

  289. Det gäller HBT-personers rättigheter
    och yttrandefriheten.

  290. Man inskränker demonstrationsfriheten
    i Spanien.

  291. Ungern har dragit ner
    på tryckfriheten-

  292. -och vi ser hur man förhåller sig
    till personer som bryter mot normer.

  293. Allt det hänger ihop.

  294. Fascismen är den politiska kraft
    som är på frammarsch.

  295. Där finns feminismen som en motsats.

  296. Å ena sidan har vi begrepp som
    nation, tradition och normer.

  297. På andra sidan finns
    mänskliga rättigheter-

  298. -baserade på universella rättigheter,
    inte nationella.

  299. Där finns normkritik i utbildningen
    och där finns samhällsutveckling.

  300. Det är precis det som det handlar om:
    Samhällsutveckling byggd på kunskap.

  301. Jag tycker att man måste
    rensa här i begreppen.

  302. Vad är jämnställdhet? Vi har ju
    en väldigt bra definition-

  303. -som Gertrud Åström har varit med och
    jobbat fram våren 2006.

  304. Det nationella jämnställdhetsmålet
    är så här:

  305. Vi ska ha lika mycket makt att forma
    samhället och våra liv-

  306. -oavsett om vi är kvinnor eller män.
    Det handlar om lika mycket makt.

  307. Hur kan man då påstå
    att det har gått för långt?

  308. Det gör vissa. Jag har suttit i
    debatt på SVT:

  309. "Har jämnställdheten gått för långt?"

  310. Det är ju ren intellektuell kollaps.
    Public service...

  311. Då har det gått långt...
    med kunskapsförfallet.

  312. Det finns fyra delmål här.
    Det ena är representationen.

  313. I samhällets alla hierarkier ska
    kvinnor och män ha alla poster.

  314. Har vi kommit så långt? Nej.

  315. Det andra handlar om ekonomisk
    rättvisa och självständighet.

  316. Det handlar om rättvisa löner
    och pensioner. Har vi det?

  317. Sen ska vi dela lika på ansvar och
    möjligheter i föräldraskap och hemma.

  318. Gör vi det? Nej.

  319. Sen ska vi utplåna mäns våld mot
    kvinnor. Har vi gjort det? Nej.

  320. Då kan ju vi här intellektuellt
    och hederligt konstatera-

  321. -att Sverige inte är
    ett jämnställt land.

  322. Det är alltså ingen åsikt
    utan en kunskap.

  323. Allt finns i det lilla häftet:

  324. Statistiska centralbyråns lathund
    för jämnställdhet.

  325. 50 kronor och håller i två år.
    Köp den.

  326. Den är jättebra att visa dem som
    påstår att vi har kommit långt.

  327. Vi har inte kommit långt
    i förhållande till målen.

  328. Det är ju det vi brukar
    jämföra oss med.

  329. Just i den här frågan ska vi alltid
    jämföra oss med avlägsna länder.

  330. I löneförhandlingar säger man inte:
    tänk på dem som är nästan utan lön.

  331. Ska ni inte åka dit istället och
    jobba, vi har ju kommit så långt.

  332. Arbetsmiljön och allt möjligt.
    Åk dit istället.

  333. Det säger man om de här frågorna.
    Det är ju också en kvarleva.

  334. Att det här inte är "riktiga frågor".
    Det är inte "politik".

  335. Därför behövdes ett nytt parti.
    Det ska alltid in under nåt annat.

  336. Liberalism, socialism
    eller konservatism.

  337. Det står på självständiga ben, och
    det förstod Frida redan på sin tid.

  338. Det står på egna ideologiska ben.

  339. Det som händer när man
    ställer feminismen på egna ben-

  340. -är att man tar den strukturella
    analysen som utgångspunkt.

  341. Då använder man den för att tänka ut
    att det kan vara annorlunda-

  342. -även om det har sett ut så här
    i miljontals år.

  343. Det vill säga att man låter bli
    att vara lobbyist i ett annat parti.

  344. Istället för att påverka dem
    som har makten så tar man makten.

  345. Det är den nya feministiska rörelsen.

  346. Den har förstått att en
    diskriminering kommer inte ensam.

  347. I ett samhälle som närs
    av kvinnohat och sexism-

  348. -finns rasism, homofobi, transfobi-

  349. -och en nedvärderande syn på
    människor med funktionsvariationer.

  350. Allt kommer samtidigt.

  351. Det är komplexiteten av maktfrågorna
    vi har i samhället.

  352. Det är dem som måste speglas
    och jobbas med.

  353. Med kunskap som grund.

  354. Det är den inkluderande feminismen
    som är framtiden vi ska prata om sen.

  355. Tack ska du ha.

  356. Här är den lilla kunskapsbanken,
    tillgänglig för alla.

  357. Statistiska centralbyrån.

  358. I Sverige så delar vi uppfattningen
    att samhället ska byggas på kunskap.

  359. Samt upphetsning.

  360. Det är bra.

  361. Nu ska vi gå vidare till
    den tredje talaren.

  362. Där står du, jättebra.
    - Det är Roland Paulson.

  363. Roland är sociolog-

  364. -och forskar här vid Lunds
    universitet på företagsekonomi.

  365. Du har sysslat med sånt som
    arbete, arbetsmarknad-

  366. -och särskilt vad digitaliseringen
    kan föra med sig för arbetsmarknaden.

  367. Flera böcker har Roland skrivit.
    Till exempel:

  368. Arbetssamhället. Hur arbetet
    överlevde teknologi.

  369. Empty labour.
    Idleness and workplace resistance.

  370. Den senaste, men ej den sista:
    Vi bara lyder.

  371. -Varsågod.
    -Tackar.

  372. Vad trevligt att vara här,
    tänkte jag säga-

  373. -men sen förstår jag... Jag kom
    liksom efter Gudrun Schyman.

  374. Sista posten av alla. Det är
    det sämsta upplägg jag har haft.

  375. Vilket gigantiskt antiklimax,
    jag förstår er som går nu. Hej.

  376. Så kan det gå. Jag har den här titeln
    som vi till slut kom fram till:

  377. Morgondagens feminism.

  378. Jag ber om ursäkt, för jag kommer
    givetvis inte stå här-

  379. -och utan att vara auktoritet i
    idéhistoria eller genusvetenskap-

  380. -predicera hur feminismen imorgon
    kommer att se ut.

  381. Men...om ni tjatar kan jag väl
    berätta om mina förhoppningar.

  382. -Ja, snälla...
    -Det var mer entusiasm än jag trodde.

  383. Då ska jag börja jätteakademiskt
    för att ta ner det här på nån nivå.

  384. Jag tänkte börja med att göra en
    distinktion som sociologer ofta gör-

  385. -mellan immanent kritik
    och transcendent kritik.

  386. Det finns en spänning
    mellan de här typerna av kritik.

  387. Inte bara inom feminismen,
    utan inom så gott som alla rörelser.

  388. Det man gör om man utgår från
    en immanent kritik-

  389. -är att man tar de normer och
    maktskillnader som finns i systemet.

  390. Sen utgår man från dem för att se-

  391. -om det finns inre motsättningar och
    absurditeter som systemet dras med.

  392. Transcendent kritik däremot börjar
    med att ifrågasätta själva systemet.

  393. Själva normeringen
    och maktstrukturen i sig.

  394. Exempel: Den kvinnliga rösträtten,
    som vi tidigare talade om.

  395. Den immanenta kritiken mot att bara
    män fick rösta fram till 1921...

  396. Det var ju inte alla män, men typ så.

  397. Den var att det inte stämde överens
    med idén om ett folkstyre-

  398. -att utesluta hälften
    av befolkningen.

  399. Men det fanns också en transcendent
    kritik av representativ demokrati-

  400. -och en debatt mellan
    suffragetter och anarkafeminister.

  401. De senare,
    och inte minst Emma Goldman, menade:

  402. Det är nåt med den representativa
    demokratin som är korrumperande.

  403. När man väljer representanter
    händer det nåt med dem-

  404. -som till slut gör att avståndet
    mellan dem och dem de representerar-

  405. -blir alldeles för stort.

  406. Goldman hade en transcendent kritik-

  407. -av den representativa demokratin,
    på feministisk grund.

  408. Den hade ju utformats av män.

  409. Det hon menade var att om vi ska ha
    kvar systemet så är det ju bra-

  410. -om även kvinnor har möjlighet
    att verka inom det.

  411. Men ska vi nöja oss med det?

  412. Den här sortens diskussioner
    har ju funnits i alla tider.

  413. Även i rörelser som socialismen
    har man länge diskuterat-

  414. -det här med social rörlighet.

  415. Det är ju jättebra
    att man i vårt samhälle-

  416. -kan gå från arbetarklass till
    överklass med hederligt arbete.

  417. Men om man ska göra en mer
    transcendent kritik av kapitalismen-

  418. -så förutsätter ju en klassresa att
    det finns klasser till att börja med.

  419. Man kan till och med säga att klass-
    resan har en legitimerande effekt.

  420. Vissa kan ju få för sig...

  421. Då talar jag om
    extremt korkade människor.

  422. Vissa kan få för sig att om Pelle
    lyckades ta sig till överklassen-

  423. -så betyder det att vi har ett
    rättvist och meritokratiskt system.

  424. Det här har socialister och
    socialliberaler alltid bråkat om.

  425. Det jag tycker att vi
    som kallar oss för feminister-

  426. -borde ägna oss åt är
    mer av en transcendent kritik.

  427. Den kan man bland annat hitta bland
    den andra vågens radikalfeminister.

  428. Det finns så klart flera områden som
    är av brinnande relevans. Våld.

  429. Ska kvinnor i lika hög utsträckning
    som män kunna ägna sig åt våld?

  430. Eller bör vi kanske ifrågasätta
    det här med våld i sig-

  431. -och bekämpa det till exempel
    genom att förbjuda vapenproduktion.

  432. Makt. Ska kvinnor kräva halva makten?

  433. Eller borde det här med makt i sig
    vara nåt att ifrågasätta och bekämpa?

  434. Ni analytiskt lagda hör
    att svaren inte exkluderar varandra.

  435. Man kan argumentera för både att
    kvinnor ska ha rätt att utöva våld-

  436. -och vara för att våldet generellt
    i samhället reduceras.

  437. Det finns ingen motsättning där
    på ett rent analytiskt plan.

  438. Men i praktiken kan det vara knepigt.

  439. Ett annat område
    där feministisk immanent kritik-

  440. -bör kompletteras av en mer
    transcendent kritik är arbetet.

  441. Eftersom arbetet råkar vara vårt
    samhälles mest centrala institution-

  442. -och mitt eget favoritämne-

  443. -så tänkte jag tala lite extra
    om just arbetet.

  444. Det vi kallar för "arbetskritik"
    handlar bara om att ifrågasätta-

  445. -den centrala plats arbetet har i
    våra liv, vilken mening arbetet har-

  446. -och om det eventuellt finns
    en möjlighet att reducera arbetet.

  447. Det är så att vi gör oss mindre
    och mindre beroende av arbete.

  448. Med teknologins utveckling blir vi
    allt mer produktiva.

  449. Den här produktivitetshöjningen
    som vi har sett under...

  450. På ett otroligt accelererande plan
    under 200 år.

  451. Den hör kanske till modernitetens
    främsta framgångar som jag ser det.

  452. Under 1900-talet ökade vi
    produktiviteten mer än tjugofalt.

  453. Vi har tidigare kortat arbetstiden
    rejält, men det var längesen nu.

  454. Nu gör vi tvärtom. Vi höjer den så
    kallade alternativa pensionsåldern-

  455. -så att vi ser
    en förlängning av arbetstiden.

  456. Att vi arbetar så mycket idag-

  457. -har inte längre med vår materiella
    försörjning att göra.

  458. Det har att göra med att vi lever i
    ett kapitalistiskt system-

  459. -där makten har
    ett starkt intresse i-

  460. -att vi jobbar så mycket som möjligt
    för så låg lön som möjligt.

  461. Men arbetsideologin är inte
    helt avhängig kapitalismen.

  462. Man kan absolut kroka an det i det
    som Gudrun kallar patriarkatet.

  463. Det fanns även i...forna Sovjet.

  464. Det finns fortfarande i Nordkorea.

  465. Man ser det i statskommunistiska
    diktaturer. Arbetstvånget är starkt.

  466. Det finns en stark arbetsromantik
    i arbetarrörelsen.

  467. Det finns en idé om att arbetet,
    trots allt som bevisar motsatsen-

  468. -gör oss friska och lyckliga.

  469. Jag tror att det faktum att den idén
    är så stark i arbetarrörelsen-

  470. -är nog ett skäl till att arbetstids-
    förkortning främst drivs av FI.

  471. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna
    och Miljöpartiet vill inte ta i det.

  472. Åtminstone inte på partiledarnivå.

  473. Jag har talat om det här
    i flera sammanhang.

  474. Jag tror att arbetskritiken har varit
    mer framträdande i feminismen-

  475. -än i nån annan ideologisk rörelse.

  476. Det finns flera skäl till det.

  477. På ett fundamentalt plan
    kan vi fråga oss-

  478. -varifrån dessa så kallade
    "feminina värden" kommer.

  479. Omsorg, kärlek, osjälviskhet
    och ömhet.

  480. Varför förknippar vi dem
    med femininitet?

  481. Jag tror inte att det hänger på
    biologiska skillnader.

  482. Det kan bero på att kvinnor har varit
    exkluderade från två institutioner-

  483. -där dessa värden
    har lyst med sin frånvaro.

  484. Då talar jag dels om det militära
    och dels om lönearbetet.

  485. Där är det tvärtom makt, konkurrens
    och prestation som värderas.

  486. D.v.s. sånt som vi
    förknippar med maskulinitet.

  487. Att kvinnor får större tillgång till
    lönearbetet är så klart ett framsteg.

  488. Vi lever ju i ett samhälle där man
    inte blir fullvärdig medborgare-

  489. -om man inte har ett lönearbete.

  490. Men det har inte lett till att
    makt, konkurrens och prestation-

  491. -har släppt taget om våra liv.
    Tvärtom, skulle jag säga.

  492. Vi ser hur "maskulina värden"
    helt och hållet har triumferat-

  493. -under de senaste decennierna.

  494. Feminister som Nancy Fraser, Valerie
    Solanas, Kathi Weeks, Carol Pateman-

  495. -och Nina Björk och Liv Strömqvist
    kritiserar vår lönearbetsdyrkan.

  496. Det beror på att kvinnor, tror jag...

  497. ...har varit mycket mer involverade i
    arbetet som sker utanför lönearbetet.

  498. Det som har med hushållet att göra.

  499. Jag tror att man har haft en mer
    kritisk blick på lönearbetet.

  500. Varför ska just lönearbetet värderas
    så mycket mer än allt annat i livet?

  501. Feminismen har
    i jämförelse med marxismen-

  502. -också haft en mer respektlös
    syn på lönearbetet-

  503. -och på den pekuniära ekonomin.

  504. Är den så himla rationell
    som vi vill få det att framstå?

  505. Är konkurrensens lagar så benhårda-

  506. -i en kapitalism som utvecklar sig
    mot monopol och oligopol?

  507. Där vi till slut har tre fyra företag
    som dominerar globala branscher.

  508. Mycket av det vi pratar om när det
    kommer till jämnställdhet-

  509. -handlar egentligen om hur vi kan
    göra lönearbetet-

  510. -som i sig är hierarkiskt
    och exploaterande-

  511. -till en human institution.

  512. Men det vi borde fråga är kanske
    varför allt måste ske via lönearbete?

  513. Lönearbetet fungerar i sig
    väldigt könsnormerande.

  514. Se till exempel
    på känsloarbetets framväxt.

  515. Alla jobb som vi har rationaliserat
    bort inte minst i industrin-

  516. -har bland annat gett oss en
    gigantisk tillväxt i servicesektorn.

  517. Där arbetar framför allt kvinnor.

  518. Den sortens arbete som utförs där
    går inte bara ut på att sälja nåt.

  519. Det man också gör där är att sälja
    en del av sin personlighet.

  520. Sättet som det går till på
    är otroligt "könat".

  521. Hur man gör det är avhängigt
    vilket kön man anses tillhöra.

  522. Det man har sett när till exempel när
    turismen spred sig till Fijiöarna-

  523. -var hur ett tidigare helt okänt
    fenomen som ätstörningar exploderade.

  524. Det hände när kvinnorna plötsligt
    gick in i turismens lönearbete.

  525. Man såg att kanske...
    Det här diskuterar antropologer.

  526. Kanske är den normering som
    lönearbetet står för i utseendeideal-

  527. -starkare än alla de idealiserande
    bilder vi råkar ut för hos oss-

  528. -om hur man ska se ut.

  529. Från ett feministiskt perspektiv kan
    man ifrågasätta arbetslivets helgd.

  530. Ytterligare ett skäl är-

  531. -att lönearbetet verkar vara en
    förbannat trögreformerad institution.

  532. Jag tror på nåt plan... Kanske rent
    filosofiskt, och inte egentligen...

  533. På nåt filosofiskt plan tycker vi att
    vi borde få lika lön för lika arbete.

  534. Enligt SCB tjänade likväl
    kvinnor år 1992-

  535. -ungefär 82 procent
    av vad män tjänar.

  536. 20 år senare så tjänade de ungefär
    86 procent av vad män tjänar.

  537. Under den här tidsperioden
    ska man komma ihåg-

  538. -att genusvetenskapen har blomstrat
    som aldrig förr.

  539. Vi har haft miljoner som har gått
    till jämnställdhetsforskning-

  540. -och lika lön har inte varit
    en undanträngd fråga.

  541. Den har debatterats.

  542. Likväl, om vi fortsätter att minska
    lönegapet i samma takt-

  543. -så kommer vi att ha jämnställda
    löner om 140 år ungefär.

  544. Då finns det
    vissa val som öppnar sig.

  545. Man kan välja att fortsätta med det
    här, och det är klart att vi ska.

  546. Men man kan också ifrågasätta
    om detta med lönearbete-

  547. -kanske borde vara nåt
    vars betydelse vi minskar.

  548. Ett sätt att göra det
    är sänka arbetstiden-

  549. -eller att hitta på ett annat sätt
    att fördela rikedom.

  550. Till exempel via en basinkomst.

  551. Det skulle innebära en mer
    transcendent kritik-

  552. -av den kapitalism
    som framför allt styrs av män.

  553. Jag tror att det skulle gagna
    kvinnor och män i längden.

  554. Det kan vi kanske prata mer om sen.

  555. Text: Sara Heikkilä
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Feminism igår, idag och imorgon

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Christina Carlsson Wetterberg är professor i historia och berättar om kvinnokampens historia i Sverige, från första vågens kvinnorörelse och framåt. Partiledaren Gudrun Schyman talar för jämställdhet och säger att vi ännu inte är jämställda. Sociologen Roland Paulsen berättar om sina förhoppningar om framtiden. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Ämnen:
Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Feminism, Genusfrågor, Historia, Jämställdhet, Kvinnofrågor, Kvinnorörelsen, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Biologi eller social konstruktion?

Föreläsningar och panelsamtal. Gertrud Åström är ordförande i Sveriges kvinnolobby och redogör för innebörden av genus. Germund Hesslow är professor i neurofysiologi och berättar om biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Författaren Marcus Priftis dissekerar mansideal och manskris. Slutligen möts de tre i en debatt. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Utbildning och familjebildning

Föreläsningar och panelsamtal. Går det att kombinera familjebildning och kärlek med jämställdhet? Jón Torfi Jónasson är professor i pedagogik på Islands universitet och redogör för utbildningsgapet mellan kvinnor och män. Genusforskaren Lena Gunnarsson berättar om att kärlek och jämställdhet sällan går hand i hand. Och sociologen Katarina Boye berättar om hur allt förändras när vi får barn. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Arbetslivet och karriären

Föreläsningar och panelsamtal. Nationalekonomen Anna Sjögren resonerar kring om man måste välja mellan karriär och barn. Caroline Nord är projektledare vid stiftelsen Allbright och berättar om deras arbete med jämställdhet. Per Johansson är professor i statistik och är kritisk till hur kvinnor och män i arbetslivet framställs i jämställdhetsdebatten. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Feminism igår, idag och imorgon

Christina Carlsson Wetterberg är professor i historia och berättar om kvinnokampens historia i Sverige, från första vågens kvinnorörelse och framåt. Partiledaren Gudrun Schyman talar för jämställdhet och säger att vi ännu inte är jämställda. Sociologen Roland Paulsen berättar om sina förhoppningar om framtiden. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnligt och manligt - finns det skillnader?

Vad är jämställdhet och hur når vi dit?

Debatt om jämställdhet. Hur når vi jämställdhet och hur ser det ut i andra länder? Här framförs bland annat kritik mot genusdebatten i sig. Medverkande: Gudrun Schyman, partiledare (Fi); Anna Sjögren, nationalekonom; Per Johansson, statistikprofessor; Roland Paulsen, sociolog. Inspelat den 28 april 2015 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangör: Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Varför arbeta?

Måste vi arbeta, kan vi inte få medborgarlön? Vad händer med vår självbild och vårt värde utan arbete? Om vi ska jobba 8 timmar om dagen, vad ska vi jobba med och hur ska vi få alla att nå dit? Roland Paulsen, författare och doktor i sociologi vid Lunds universitet och Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, debatterar detta. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Keynes - kapitalismens räddare?

Varje gång marknadsekonomin hamnar i kris blir den brittiske ekonomen John Maynard Keynes aktuell på nytt. Keynes lanserade sin teori om hur ett samhälle kan lyfta sig ur en ekonomisk kris på 1930-talet. Vi träffar Lord Robert Skidelsky, som är expert på Keynes, och Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare till den socialdemokratiska partiledningen.