Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Föreläsaningar och samtal från konferensen Flora- och faunavård 2015. Talare berättar bland annat om Rödlista 2015 och dess betydelse för naturvården, Artdatabankens tillkomst och historia och om arternas tillstånd i den svenska miljön. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015 : Allas ansvar ingens ansvarDela
  1. Välkomna tillbaka för nästa avsnitt-

  2. -som heter
    "Allas ansvar - ingens ansvar".

  3. Klara Eklund och Camilla Finsberg.
    Miljöutredare på Göteborgs kommun.

  4. Det ska handla om ansvarsarter. Kan
    man ha speciellt ansvar för en art?

  5. Jag kommer att tänka på
    delad vårdnad.

  6. Vi ska få lära oss mer
    om ansvarsarter.

  7. För- och nackdelar. Varsågoda.

  8. Hur mår den biologiska mångfalden
    i Göteborg?

  9. Håller vi liv i våra växter och djur
    när vi bygger bostäder och gräver?

  10. Om man tittar på vår årliga
    uppföljning av Göteborgs miljömål-

  11. -går det så där, faktiskt.
    Det kan helt klart bli bättre.

  12. Göteborgs stad har tagit fram
    flera ambitiösa miljömål.

  13. Många av dem handlar om att utveckla
    och värna biologisk mångfald.

  14. Kommunfullmäktige pekar ut att den
    biologiska mångfalden ska främjas.

  15. Staden har även ett miljöprogram
    där man vill försöka öka chanserna-

  16. -att nå målen,
    även om det ser mörkt ut.

  17. Lite ett resultat av att staden
    blev Sveriges klimatstad 2015-

  18. -utsedd av Världsnaturfonden.

  19. Vi jobbar med
    ett naturvårdsstrategiskt program.

  20. En långsiktig strategi för hur vi
    ska jobba med naturvård i Göteborg.

  21. Alla vet att naturvård
    får begränsade medel.

  22. Desto viktigare är det att satsa dem
    där de gör störst nytta.

  23. Vi kan inte skydda all mark och alla
    vatten samtidigt som staden växer.

  24. Men vi kan göra bra åtgärder
    för den biologiska mångfalden.

  25. Ett av verktygen...
    Är det så att vi behöver nya verktyg-

  26. -eller ska vi bara använda
    våra verktyg på ett bättre sätt?

  27. Ett verktyg som vi
    har jobbat extra med, är att sätta-

  28. -de naturvärden som är kopplade
    till Göteborgs geografiska yta-

  29. -i ett regionalt och i ett nationellt
    perspektiv till att börja med.

  30. Här ser vi att det kan vara
    en lista på arter och biotoper-

  31. -som Göteborg har
    ett extra stort ansvar för.

  32. Vi har fått hjälp av en konsult
    som heter Ekologigruppen.

  33. De har hjälp oss med upplägget
    och analyserat mängder av data-

  34. -och stämt av utfallet med experter.
    Många sitter här i dag - tack.

  35. Sen har vi bearbetat materialet
    ytterligare i en intern grupp.

  36. Hur ska vi använda en lista med
    ansvarsarter och ansvarsbiotoper?

  37. Det korta svaret är
    att arterna och biotoperna på listan-

  38. -ska prioriteras i naturvårdsarbetet.

  39. Både vid riktade naturvårdssatsningar
    och exploatering när staden växer.

  40. Ansvarsartslistan är i dag en
    preliminär lista med drygt 40 arter.

  41. De som är med är rödlistade arter-

  42. -som har en betydande del
    av sin svenska population i Göteborg.

  43. Som har mer än 10 %
    av sina lokaler i Göteborgs kommun.

  44. Vi har även med några som inte når
    upp till 10 %, men som är viktiga.

  45. Här ser vi exempel på två.
    Fjärilen alkonblåvinge-

  46. -på en stängel av klockgentiana.
    Den ser vi även bredvid i blom.

  47. Alkonblåvingen är rödlistad, starkt
    hotad och har mer än 10 % i Göteborg.

  48. Klockgentianan kommer inte upp i de
    siffrorna. Den är rödlistad, sårbar-

  49. -men är avgörande för
    att alkonblåvingen ska leva.

  50. Sen behöver den en tredje part-

  51. -precis som Karin pratade om.
    Det behövs en myra också.

  52. Men i alla fall:
    De här är med på ansvarslistan.

  53. Vi har även jobbat med biotoper,
    naturtyper-

  54. -som får representeras
    av en skärgårdsbild.

  55. Den preliminära listan i dag har
    ett trettiotal biotoper i Göteborg.

  56. Urvalet av ansvarsnaturtyper har gått
    till på samma sätt som vid arterna.

  57. Vi har tagit värdefulla naturtyper-

  58. -som har en relativt stor del av
    sin svenska utbredning i Göteborg.

  59. Här har vi en gräns på 0,5 %,
    vilket kan tyckas vara pyttigt-

  60. -men om man jämför Göteborgs yta
    med Sveriges-

  61. -kommer vi inte ens upp i 0,2 %.

  62. Så en areal på 0,5 % eller mer
    kvalar in på vår ansvarsbiotoplista.

  63. En naturtyp som vi har gott om
    är flodmynningar, eller estuarier.

  64. Där har vi faktiskt 15 %
    av Sveriges hela yta.

  65. På listan har vi även naturtyper
    som är påtagligt beroende av skötsel-

  66. -som betesmarker och slåtterängar.

  67. Och även naturtyper som vi
    vet mindre om, som vi hörde tidigare.

  68. De marina naturtyperna-

  69. -där det är extra viktigt
    med miljöövervakning.

  70. Värdefull natur. Vi har utgått från
    Natura 2000-naturtyper.

  71. För det är en överenskommelse i EU om
    att dessa är värdefulla naturtyper.

  72. Men vi vet att det finns
    mycket annan naturmiljö-

  73. -som har stora naturvärden som man
    inte får missa. Såna har vi lyft in.

  74. Till exempel brynmiljöer
    och parker med gamla träd.

  75. Vad är det för fördelar
    med en lokal lista?

  76. Vi har ju rödlistan nationellt
    och Natura 2000 på europeisk nivå.

  77. Det viktigaste är att det är ett
    verktyg för oss som jobbar kommunalt-

  78. -som hjälper oss prioritera
    vid naturvårdssatsningar-

  79. -då pengarna vid naturvård
    är oftast begränsade.

  80. Där behöver vi hjälp att välja,
    helt enkelt.

  81. Vid stadsplanering och exploatering-

  82. -behöver vi hjälp med
    de prioriteringar vi måste göra.

  83. Om en art har en stor del
    av sin svenska utbredning i Göteborg-

  84. -och vi gör nåt för den lokalt,
    så gör vi nåt för den nationellt.

  85. Nackdelar, då? Det är en risk
    för dem som inte är med på listan.

  86. Då får man inte vara med
    och dela på kakan.

  87. Och det är en följd av
    att man behöver prioritera.

  88. Men det är också så
    att vårt instrument, ansvarslistan-

  89. -inte är statiskt,
    utan ska uppdateras-

  90. -när rödlistan uppdateras och
    när vi får mer kunskap om arterna.

  91. Då kan nåt som inte är med på listan
    i dag hamna där så småningom.

  92. Frågan är: Är det här vägen att gå?
    Klarar vi den biologiska mångfalden?

  93. Det räcker kanske inte, men det
    är en väg att gå. Det finns flera-

  94. -men den är värd att testa och det är
    så vi jobbar längst ner i systemet.

  95. Att ta fram listorna-

  96. -ser vi som ett steg på vägen
    att nå miljömål-

  97. -som Göteborg vill säkra,
    framtida ekosystemtjänster.

  98. En utmaning som Göteborg står inför
    är höjda havsnivåer och vattenflöden.

  99. Vi behöver förutspå
    hur ekosystemen kommer att reagera.

  100. Vilken motståndskraft de besitter.

  101. Så vi måste jobba på flera olika
    skalor, både i tid och i rum.

  102. Flera andra kommuner
    och länsstyrelser tar fram listor-

  103. -över ansvarsarter
    och ansvarsbiotoper.

  104. Gemensamt har vi behovet av hjälp
    att prioritera-

  105. -och att vi bidrar
    till ökad medvetenhet-

  106. -om arter och naturtyper
    för gemene man.

  107. Alla märker inte att det är
    illa ställt med biologisk mångfald.

  108. Och vi hoppas att den här
    lite lokala tolkningen av rödlistan-

  109. -kan väcka göteborgarnas nyfikenhet
    för naturen i deras närhet-

  110. -och att naturtyperna
    gör sig mer påminda i deras vardag.

  111. Kanske de går ut och rapporterar
    inom kort - vi får se.

  112. Men om vi ska nå miljömål... Man får
    jobba på den lilla och stora skalan.

  113. Att plantera fjärilsbuskar och sätta
    upp insektshotell och fågelholkar-

  114. -är viktiga, pedagogiska insatser,
    men ersätter inte ekosystemtjänster-

  115. -som går förlorade när man
    exploaterar i ett stort naturområde.

  116. Vi vill jobba på båda kanter, men
    göra kloka insatser på rätt plats.

  117. En framtidsdröm är att kunna jobba
    med ekologisk landskapsanalys.

  118. Likt blodomloppet ska man kunna se
    landskapets grönblå infrastruktur.

  119. Att hitta vägarna för
    hur vi ska öppna barriärerna-

  120. -och hitta spridningsvägar
    för alla liv.

  121. För växt- och djurliv och människor
    i landskapet på sikt.

  122. Och vi måste jobba både inom
    vår kommungräns och bortanför den.

  123. Vi vill gärna ha "input" från er.
    Där uppe ser ni våra mejladresser.

  124. Och nu har vi tid för diskussion
    kring detta. Tack.

  125. Tack. Hur många ansvarsarter har ni?

  126. Ett fyrtiotal.
    43 på den preliminära listan.

  127. -Ingår räkan?
    -Nej.

  128. Det kanske är pedagogiskt.

  129. -Men den simmar även i Göteborg.
    -Ja.

  130. Vill nån komma med en reflektion
    eller en fråga? Varsågod.

  131. Ellen Bruno, Naturskyddsföreningen.
    En fråga om skogar.

  132. Vi jobbar med tätortsnära skog
    som är mindre värdefull för mångfald-

  133. -men viktig för att folk ska vilja
    vara i naturen. Hur väger ni in det?

  134. Den frågan fick jag från politiker,
    om de sociala värdena.

  135. De kommer med i naturvårdsstrategin
    som nåt att jobba vidare med.

  136. Göteborgs stad
    tar fram ett friluftsprogram-

  137. -som vi försöker hålla i handen
    när vi jobbar med dessa frågor.

  138. Men vi har lagt tyngdpunkten i vårt
    första arbete på "svår" naturvård:

  139. Ansvarsarterna och ansvarsbiotoperna.
    Det är stommen just nu.

  140. Men en naturvårdsstrategi bör jobba
    med sociala och kulturella värden-

  141. -och friluftslivs- och hälsovärden.

  142. Dessutom är det en del i
    den gröna infrastrukturen.

  143. Det är inte bara
    de arttätaste bitarna-

  144. -utan även vardagsnatur
    som är viktig att ta med.

  145. Har ni bra kontakter
    med andra i kommunen som jobbar-

  146. -med hälsofrågor och fritid?
    Funkar det bra?

  147. -Ja. Det går bra i Göteborg just nu.
    -Ni förstår varandra.

  148. Men ni sitter inte tillsammans?
    Ni måste stämma träff.

  149. -Ja. Ha möten.
    -Intressant.

  150. Nån annan fråga eller nån som har
    erfarenheter om att jobba så här?

  151. Inte? Här kommer en fråga,
    i mittgången.

  152. Har ni mött människor
    som har motsvarande placeringar-

  153. -som säger: "Wow!"
    eller "Vi gör så här i stället."

  154. Alltså reaktioner från kollegor
    på andra håll?

  155. -Vi är väl...
    -Avundas de er?

  156. Ja, absolut. Det vet vi inte.

  157. Vi är väl lite bland de tidigare
    som tar fram det på det här sättet.

  158. Inte först i världen,
    men lite tidiga.

  159. Göteborg är en stor stad och kan
    samarbeta över kommungränserna.

  160. Vi har resurser för sånt, och mindre
    kommuner har mindre resurser.

  161. Det är lite av
    en spjutspetsverksamhet.

  162. En reaktion som jag fick är att
    det är jobbigt med för långa listor-

  163. -till bygglovshandläggare
    och planerare-

  164. -som ska läsa 43 arter och hänga med.

  165. I vissa kommuner håller man sig till
    kartmaterial och naturvårdsplaner.

  166. En annan väg att gå.

  167. Det är en pedagogisk bit
    att komma över-

  168. -att listorna inte får bli
    huggna i sten och för svåra.

  169. Vi ska försöka nå fram den vägen.

  170. Och det är ett sätt att jobba
    med de gröna värdena.

  171. -Vi tycker att det är värt att prova.
    -Jag har en egen fråga.

  172. Miljömålen är väl regionala,
    så det är Västra Götalands läns?

  173. Nej, vi har även på lokal nivå.
    Göteborgs stad har egna mål.

  174. -Är de sexton stycken?
    -Nästan. De är tolv.

  175. Hur många klarar ni av?
    Hur många går bra?

  176. Vi sitter och tittar på det,
    och det är inte många.

  177. Om man ser på Sveriges län brukar
    det vara två, tre stycken. Eller en.

  178. "Vi har ganska okej grundvatten",
    brukar vara vanligt.

  179. Men de brukar stanna där.
    Resten är skit.

  180. Så är det att jobba med miljöfrågor.

  181. Har vi någon med reaktion på detta?
    Där! Nu vaknar ni till.

  182. Vi börjar där borta.

  183. Maria Forslund,
    länsstyrelsen, Uppsala.

  184. Vi har tagit fram ansvarsarter
    och -naturtyper för länet-

  185. -och kommunicerat med kommunerna.
    Ni har en annan procentsats.

  186. Våra kommuner kanske vill ha en annan
    procentsats för hur de väljer arter.

  187. På riksnivå kan det bli tokigt-

  188. -om kommuner väljer några,
    länsstyrelser andra.

  189. Då kan arter falla mellan stolarna,
    fast de är hotade.

  190. Det här är snarare en fråga
    till Artdatabanken-

  191. -och Artdatabankens uppdragsgivare.
    Kan man få en helhetssatsning?

  192. Du efterlyser en samordning
    om den gemensamma vårdnaden av arter.

  193. -Ja.
    -Har ni funderat på det?

  194. Som du säger:
    Vi är beredda på kritiken-

  195. -att man missar allt det emellan.
    Men det är inte fel-

  196. -att alla kommuner
    har ansvarsarter också.

  197. Men en samordning kan bli värdefull
    med stöd från expertisen nationellt.

  198. Och att även internationellt
    börja fundera på utblicken.

  199. För i Göteborg har man arter som
    kommer simmande från andra länder.

  200. Intressant. Det skickar vi
    till Artdatabanken att titta på-

  201. -och kartlägga,
    om fler börjar jobba så här.

  202. Hur ser det ut i ett riksperspektiv?

  203. Det kommer flera reaktioner här.

  204. Sebastian Sundberg, Artdatabanken.

  205. Rent konkret, vad har ni jobbat med
    med ansvarsarter-

  206. -när man genomför en exploatering
    eller åtgärder för enskilda arter?

  207. Hasselsnoken och mindre hackspett.

  208. De tidigare ansvarsarterna
    i Göteborg-

  209. -har haft betydelse
    vid exploateringar.

  210. -Hörde jag hasselsnok?
    -Och mindre hackspett.

  211. De var båda var utpekade.
    Hasselsnok var det i alla fall.

  212. Man har kunnat fokusera
    lite extra på dem.

  213. Även om många arter har starka
    lagskydd, har det här varit ett sätt-

  214. -att banka in att det är viktigt.

  215. Det blir en viss effekt av att det
    finns en politisk beslutad lista.

  216. Vid exploateringar har man sett
    att det ska byggas nåt nytt-

  217. -som har varit viktigt politiskt.

  218. Men naturvårdarna har kunnat säga:
    "Detta är hasselsnok-miljöer."

  219. "Ni får göra kompensationsåtgärder
    på annat håll för hasselsnok."

  220. Det har vi arbetat mycket med.

  221. Det kommer ett nytt sätt
    att arbeta med kompensationsåtgärder-

  222. -i Göteborg nu i veckorna.

  223. Ansvarsarts- och ansvarsbiotopslistor
    hjälper kompensationsåtgärdsarbetet.

  224. Kör man i väg nån måste man bygga
    ett nytt hem åt den organismen.

  225. Vi hade ytterligare en. Det kan bli
    den sista frågan eller synpunkten.

  226. Jan Terstad, Naturskyddsföreningen.
    Kommunal naturvård har utvecklats-

  227. -med kommunalt
    beslutade naturreservat.

  228. Satsningen har genererat bra projekt.

  229. Min fråga och mitt önskemål är om och
    att ni för vidare era erfarenheter-

  230. -till Sveriges kommuner
    och landsting.

  231. De har varit ointresserade av
    kommunernas naturvårdsarbete-

  232. -under de senaste decennierna.

  233. De har ofta länsförbund,
    men också till riksnivån-

  234. -så att kommuner och landsting ordnar
    tillfällen för erfarenhetsutbyte.

  235. -Bra tips.
    -Reflektioner?

  236. -Ja, det låter klokt.
    -Absolut.

  237. Tack för att ni kom hit.

  238. -Ni ska få varsin bok om mossa.
    -Toppen, tackar.

  239. -Tack.
    -En stor applåd.

  240. Textning: Veronika Haraldson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Allas ansvar ingens ansvar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Klara Eklund och Camilla Finsberg är miljöutredare i Göteborgs kommun. De berättar om hur man i Göteborg har brutit ner de nationella miljömålen till lokala mål, men prognosen för att nå dem ser mörk ut. Staden satsar på flera miljöprogramsåtgärder för att öka möjligheterna att nå målen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Ekosystem, Miljö
Ämnesord:
Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

25 år i naturvårdens tjänst

Torleif Ingelög har varit chef för Artdatabanken. Han berättar om Artdatabankens tillkomst och historia ur ett naturvårdsperspektiv. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Har det sjätte massutdöendet redan påbörjats

Sarah Bourlat är forskare vid Göteborgs universitet och föreläser om globala trender vid förlust av biologisk mångfald i marina och terrestra ekosystem. Hon berättar om hastigheten för utdöende i förhistorisk tid kontra nutid. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Rödlistan 2015

Rödlistan ges årligen ut med rödlistade arter i Sverige. Liselott Sjödin Skarp är programchef för arter vid Artdatabanken på SLU och berättar om resultaten i Rödlista 2015. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Hur går det för myrstarr, pygmémossa och violgubbe

Sebastian Sundberg och Michael Krikorev från Artdatabanken berättar hur det ser ut för kärlväxter, alger och kryptogamer i Sverige. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Hur går det för väddnätfjäril, älvängslöpare och kvistkrabbspindel?

Fjärilar och skalbaggar är två av de största grupperna på rödlistan. Hur är tillståndet i Sverige för dessa arter? Karin Ahrné och Håkan Ljungberg från Artdatabanken berättar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

SLU och fortlöpande miljöanalys

Lisa Sennerby Forsse är rektor på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om deras roll i att motverka förlust av arter. Sveriges lantbruksuniversitet har ett unikt uppdrag för ett universitet med att övervaka och analysera miljöutvecklingen. De ska också lägga fram bra underlag för beslutsfattande om hållbar utveckling. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Regeringens syn på naturvårdspolitiken

Statssekreterare på miljö- och energidepartementet Göran Enander ger regeringens syn på naturvårdspolitiken. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Rödlistan berättar

Ulf Bjelke är artexpert vid Artdatabanken och berättar om vad rödlistan säger om tillståndet för olika arter i Sverige. Vilka miljöer hyser flest rödlistade arter? Vilka substrat är särskilt viktiga, vilka påverkansfaktorer är mest problematiska? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Framtidens växtätare i ett variationsrikt landskap

Petter Kjellander är professor i viltekologi vid SLU och berättar om hur odlingslandskap och skog växer igen. Kan megaherbivorer som visenter öppna upp och skapa livsmiljöer för hotade arter? Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Insatser för ett rikt odlingslandskap

Det är inte bara rödlistade arter som drabbas av bristande miljöledningssystem och sjunkande mjölkpriser. Vilken plats har arter i morgondagens odlingslandskap? Urban Emanuelsson är professor vid Centrum för biologisk mångfald, Högskolan i Kristianstad och förklarar. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

The power of rödlistan

Marinbiologen och journalisten Anna Bisther berättar om hur rödlistan används. Hon säger att den är ett av naturvårdens viktigaste verktyg. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Allas ansvar ingens ansvar

Klara Eklund och Camilla Finsberg är miljöutredare i Göteborgs kommun. De berättar om hur man i Göteborg har brutit ner de nationella miljömålen till lokala mål, men prognosen för att nå dem ser mörk ut. Staden satsar på flera miljöprogramsåtgärder för att öka möjligheterna att nå målen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Ideell och professionell naturvård i samklang

Thomas Strid är kommunekolog på Huddinge kommun och föreläser om vikten av samarbete mellan ideell naturvård och professionell. Han berättar om hur hans privata intresse för naturvård samverkar med den professionella yrkesrollen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Naturen är tråkig!

Martin Emtenäs är programledare för Mitt i naturen på SVT och resonerar här kring hur man kan få människor som är ointresserade av naturen att bli intresserade. Han resonerar kring att teknik och underhållning konkurrerar med naturen. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Individanpassad vård för missbrukare

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.