Titta

Aarons nya land

Aarons nya land

Om Aarons nya land

Anne Kalmering, Danny Gordon och Eifra Santesson guidar oss genom den svenskjudiska historien. Resan går från Malmö till Malmberget, från 1775 till nutid. Judiska pionjärer, gårdfarihandlare, operasångare och flyktingar berättar om att bli svenskar och att samtidigt behålla en kulturell särart.

Till första programmet

Aarons nya land : Kärleken och traditionenDela
  1. 1850-talet är industrialismens,
    folkomflyttningarnas-

  2. -och drömmen om Amerikas tid.

  3. Det är också en tid då det i Sverige
    bor knappt 900 judar.

  4. I Stockholm byggs en stor synagoga
    med plats för 1 000 personer.

  5. När man kom till Sverige
    på sent 1700-tal-

  6. -så var man en främlingskoloni,
    en judisk nation.

  7. 1838 blev man mosaisk trosbekännare-

  8. -vilket säger nåt om hur
    den judiska identiteten förändrades.

  9. Det var en tydlig markering:
    "Nu är vi inte längre"-

  10. -"ett särskilt folk,
    utan vi är svenskar."

  11. "Det enda som skiljer oss
    från andra människor i Sverige"-

  12. -"är att vi har
    en annorlunda religion."

  13. 1863 tillåts blandäktenskap.
    Emma Lamm är då tre år.

  14. Hon växte upp med två äldre syskon
    och hade guvernant.

  15. Så småningom hade hon också
    Ellen Key som lärare.

  16. Hon gick ofta på teater och opera.

  17. Farfadern hade
    en stor kattuntillverkning.

  18. Hennes morfar
    var faktiskt sidenvävare-

  19. -och hade en stor fabrik
    på Söder i Stockholm.

  20. När hon blivit Emma Zorn
    och flyttat till Mora-

  21. -är hon intresserad av hemslöjden
    och textiltraditionen i Dalarna.

  22. Vid den här tiden är porträttmålning
    vanligt. Anders Zorn är på modet.

  23. När Emmas systerson Nils
    ska avporträtteras behövs barnvakt.

  24. Pojken var lite kinkig, och den enda
    som hade hand med honom var Emma-

  25. -så moster Emma höll reda på pojken
    medan Anders målade av honom.

  26. Båda två har sagt
    att det sa "klick" direkt.

  27. I juni 1881 har de känt varandra
    i fyra-fem månader-

  28. -och de förstår att de hör ihop.

  29. De förlovar sig i hemlighet,
    men det kan de inte gå ut med ännu.

  30. Det juridiska hindret
    var ju avklarat-

  31. -men problemet var att de kom
    från så olika förhållanden.

  32. Det judiska samhället var
    ett eget samhälle. Hur såg det ut?

  33. Precis så var det. Det var
    en självförsörjande egen grupp.

  34. Ett kollektiv. En främlingskoloni
    eller en judisk nation.

  35. Och det är klart att...

  36. ...i det ingick att sörja för
    medlemmarnas behov genom hela livet.

  37. Det kunde vara utbildning,
    bar/bat mitzva-

  38. -bröllop, begravningar, socialvård -
    allt det fanns i det lilla samhället.

  39. Det var ett samhälle i samhället.

  40. I Suwałki, nuvarande Polen,
    råder hungersnöd.

  41. Judar lämnar området för Amerika.
    En del kommer bara till Sverige.

  42. De bosätter sig i hela landet,
    från Ystad till Malmberget.

  43. Från 1860 till 1917
    var det fri invandring.

  44. Du behövde inte visa pass
    eller ha nåt tillstånd-

  45. -inga uppehålls-
    eller arbetstillstånd. Det var öppet.

  46. De som kom
    var traditionellt ortodoxa.

  47. Här hade man reformerat judendom, så
    de gamla judarna gjorde inte vågen-

  48. -utan de försökte faktiskt stoppa
    den här invandringen.

  49. De nyanlända är fattiga
    och traditionellt klädda.

  50. Antalet judar i landet mångdubblas.

  51. Församlingar inför
    ett krav på svenskt medborgarskap-

  52. -men försöker även hjälpa.

  53. De nyanlända ska inte
    ligga samhället till last.

  54. Man skulle bevisa att man klarade sig
    ekonomiskt för att få stanna.

  55. Enok Finkelstein kom från Östpolen.

  56. Han var urfattig, änkling
    och hade en dotter.

  57. Han säljer färdigsydda kläder
    längs järnvägen-

  58. -och följer rälsen
    ända till Malmberget.

  59. Den där hatten är lite rysk, va?

  60. Enok fick en licens för att
    få hålla på med gårdfarihandel.

  61. Han kom på idén med färdiga kläder-

  62. -för det fanns inga skräddare
    längs rälsen.

  63. Jag tänker på statyn
    där han stolt visar upp det han kan.

  64. Han håller fram kvinnodräkten
    och herrkavajen.

  65. "Det här är det jag kan!"
    Det är häftigt.

  66. Det visar på
    ett slags kämparanda och glädje.

  67. Jag tror att det var därför
    han kunde vandra vidare hit-

  68. -där det var en riktigt rik miljö
    för handlare.

  69. Det blev känt 1890 bland gruvarbetare
    att här uppe kunde man tjäna pengar.

  70. Då kom det en rusch hit upp,
    till Sveriges Klondike.

  71. Här öppnade man gruvorna. Det kom hit
    7 000 personer på några år.

  72. Det här var en period med stor
    utvandring från Europa till Amerika.

  73. Det var "Great Migration"
    från 1850 till 1914-

  74. -då femtio-sextio miljoner människor-

  75. -bland annat över en miljon svenskar,
    åkte till Amerika.

  76. De judar som kom
    som hade det dåligt ställt-

  77. -sökte sig till dem som hade lyckats.

  78. Där kunde de få låna produkter-

  79. -på krita för att försöka bygga upp
    en egen verksamhet.

  80. I den här boden hade Finkelstein
    sina kläder till försäljning.

  81. Det var det absolut modernaste
    på den tiden. Finast tänkbara.

  82. De som kom hit var gruvarbetare,
    och de hade gott om pengar.

  83. Det var inga bekymmer
    att handla kläder av honom.

  84. -Hur tror du att de kan ha levt?
    -De levde ortodoxt på sitt sätt.

  85. De höll sabbaten.

  86. Det handlade om förmågan att både
    ha kvar sitt eget, vilket var privat-

  87. -och att anpassa till sig samhället.

  88. Enoks fru hette ju Baschka-

  89. -men hon kallades Berta sen
    och fick alltså ett svenskt namn.

  90. Det var väl ett sätt
    att fungera bättre i samhället.

  91. 1885 gifter sig Anders Zorn
    och Emma Lamm. De flyttar till Mora.

  92. Det sorgliga med paret är
    att de inte får barn.

  93. De är oerhört barnkära,
    men det vill sig inte.

  94. I stället
    ägnar de sig mycket åt andras barn.

  95. Carl Larssons yngsta dotter Kerstin
    var sjuk under sena tonåren.

  96. Emma erbjuder sig
    att ta hand om henne-

  97. -och Kerstin vistas på Zorngården
    i tre år.

  98. I kulturlivet blir folkligt modernt.

  99. Hemslöjd, folkmusik och tradition
    växer.

  100. Hon ägnar sig åt filantropi
    och grundar hemslöjd och bibliotek.

  101. Det är det hon bryr sig om.

  102. De startar institutioner
    som har med utbildning att göra-

  103. -då de förstod att utan utbildning
    kommer man ingenstans.

  104. 1905 kom
    ännu en stor judisk invandring.

  105. Det ryska riket var i politisk,
    ekonomisk och militär kris-

  106. -efter förlusten i kriget mot Japan.

  107. Det ledde också
    till ökad antisemitism-

  108. -för judarna blev då syndabockarna.

  109. Pogromerna var förfärliga,
    värre än vad vi kan läsa om-

  110. -för att man har glömt bort
    många pogromer som var de värsta.

  111. De flesta har samma historia:

  112. Nån i familjen blev svårt misshandlad
    och hade fått nog.

  113. Det var inte Göteborg man ville till,
    utan till USA.

  114. Som ung kände jag
    en av de här människorna som levde.

  115. I en stor syskonskara
    var Bernard yngst.

  116. När han kom skulle han söka upp
    sina bröder i Göteborg-

  117. -men det var en lång resa.
    Det fanns inga telefoner-

  118. -så de visste inte när han kom.
    Ingen väntade här.

  119. Vad gjorde man
    när man kom till ett främmande land?

  120. Man kunde inte språket
    eller läsa skyltar.

  121. Man var ju van vid kyrilliska skyltar
    eller skyltar på jiddisch.

  122. Häst och vagn, tåg och båt.

  123. Ryssland, Königsberg, Berlin,
    Köpenhamn. 12 år och ensam.

  124. Han kom ut på Drottningtorget
    och tänkte: "Var finns mina bröder?"

  125. Han kom till spårvagnshållplatsen,
    blev placerad på rätt spårvagn-

  126. -och när han kom till rätt ställe
    blev han avskickad.

  127. Han gick upp för en gata
    och hörde barn som pratade jiddisch.

  128. Han gick in i deras portuppgång,
    och barnen var hans syskonbarn.

  129. Hur kunde han genomföra resan?
    Hur blev han uppfångad i Berlin?

  130. Hur hittade han rätt i Köpenhamn?
    Jo, han hade på huvudet-

  131. -som han sa: "en jiddisk mössa".
    En sån här, som var vanlig då.

  132. Mössan avslöjade direkt
    vem han var och vart han var på väg-

  133. -och folk här i Göteborg förstod
    att han skulle av i Haga.

  134. På det viset hittade han fram.

  135. De nya flyktingarna bosätter sig-

  136. -i Haga i Göteborg, i Nöden i Lund
    och på Söder i Stockholm.

  137. Som mest var det 500 personer
    som bodde här, så det var trångbott.

  138. En "shtetl", men det fanns
    en synagoga på gångavstånd och...

  139. ...minst en "mikve" här.

  140. De äldre judiska familjerna
    i Göteborg var välintegrerade-

  141. -och när flyktingarna kom på 1870-
    talet ordnade man ett soppkök i Haga-

  142. -och de fick hjälp
    med en biljett till Amerika.

  143. Det har uppfattats som
    att man ville bli av med dem.

  144. Så behövde det inte vara,
    för flyktingarna ville det själva.

  145. Här i Haga hade man en egen synagoga-

  146. -och man levde ett judiskt liv
    enligt den östeuropeiska traditionen.

  147. De som kom då
    var mest fattiga hantverkare.

  148. Djupt religiösa.

  149. De tyckte att den stora synagogan-

  150. -med alla människor som hade bott här
    i hundra år och lyckats-

  151. -inte var deras stil, utan nedlagda
    mjölkaffärer och små lokaler-

  152. -fick man hyra in sig i
    och skapa sina egna små synagogor.

  153. I hög grad var kvinnor
    och barn hemma, medan männen reste-

  154. -för de var "medineschleppers"
    eller "chosiren".

  155. De gick från gård till gård
    och sålde.

  156. Man åkte hemifrån på söndagen
    och åkte runt i Skåne och sålde.

  157. Man kom hem på fredagen för sabbat
    och på söndagen åkte man igen.

  158. På handeln blev man inte rik,
    så man tog en vecka i taget.

  159. Morfar och hans bror var skomakare,
    och det första de gjorde när de kom-

  160. -var att gå till borgarskolan
    för att lära sig svenska.

  161. 1913 låter Sophie Heckscher uppföra
    ett hus på Klippgatan 19 i Stockholm-

  162. -där fattiga östjudiska flyktingar
    får bo.

  163. Då kunde man flytta in där
    och få en gemensamhetskänsla-

  164. -med språket jiddisch
    och att vara tillsammans.

  165. Jag träffade en herre
    som jag trodde hade bott där.

  166. "Nej, nej, nej!
    Vi var fattiga, men inte så fattiga."

  167. För en del kanske det var
    lite skämmigt att bo här.

  168. Jag tänkte att jag skulle visa
    en bild på min pappa.

  169. Där är han. Här är min farbror, Kaj.

  170. De växte upp i judehuset på Söder.
    Fem personer i en etta.

  171. När det här huset byggdes 1913-

  172. -var det ett
    av Söders absolut mest moderna hus.

  173. I köken fanns det
    rinnande kallt vatten.

  174. Och i varje förstuga
    fanns det en vattentoalett.

  175. -Det var fantastiskt.
    -Inga dass?

  176. Nej. Och runtomkring var det
    fattiga Söder.

  177. Det var vattenbrunnar
    och dass på gården-

  178. -men det här var ju supermodernt då.

  179. I judehuset fanns det en arbetsstuga
    som var starten till fritids-

  180. -dit alla barn fick komma
    efter skolan och äta och göra saker.

  181. Killarna skulle gå
    på religionsundervisning-

  182. -på judiska församlingen
    inför bar mitzva.

  183. Då behövde de ha spårvagnsbiljetter-

  184. -för att åka
    från Söder till Östermalm.

  185. Då fick de det,
    men de där biljetterna sålde de-

  186. -och gick vägen i stället,
    och så hade de pengar till bio.

  187. Det fanns ju också ett slags...

  188. ...som fortfarande finns kvar...
    Ett slags Söderanda...

  189. ...som också de judiska familjerna
    tog med sig i sitt liv.

  190. Och som jag... En del frågar mig:
    "Är du judinna?" "Ja."

  191. Då säger de:
    "Då är du inte svensk, då?"

  192. "Jo", säger jag,
    "nog är jag svensk, alltid."

  193. "Dessutom är jag Söderböna
    och håller på Hammarby."

  194. Det måste med i det här paketet.

  195. Det är en av de få bilder jag har
    från hans barndom.

  196. Den är från hans bar mitzva.

  197. Den här kostymen var inte hans.
    Den hade han fått-

  198. -för det hade de inte råd med.
    Kaplans konfektionsfabrik-

  199. -skänkte kostymer till fattiga pojkar
    inför bar mitzva.

  200. Församlingar
    satsar på hjälp till självhjälp-

  201. -och ger ungdomar stöd
    till utbildning eller yrkesarbete.

  202. Rädslan för att
    ligga samhället till last är stor.

  203. Isaac Grünewald hade nio barn,
    och de bodde i en liten etta-

  204. -men trots trångboddheten
    musicerade man-

  205. -och sysslade
    med konstnärlig verksamhet.

  206. Det fanns ett intresse för kultur,
    även om familjerna var fattiga.

  207. Det viktigaste
    för dessa invandrade familjer:

  208. De kämpade för att barnen
    skulle få en utbildning.

  209. För vanliga svenskar
    var ju stapelvaran fläsk-

  210. -men det äter ju inte judar,
    så hönan fyllde samma funktion.

  211. Det fanns gummor här som sålde
    levande hönor i stora burar.

  212. Normalt var det så
    att gumman vred nacken av hönan.

  213. En judisk person tog den levande
    hönan, gick in i saluhallen-

  214. -och där
    fanns kosherslaktaren Reis butik.

  215. Med ett litet lätt snitt
    skar han av halsen på hönan.

  216. Här fanns också ett bageri där man
    köpte ett flätat bröd till sabbaten.

  217. Här kallades det för "judefläta".
    Man kan köpa det varje dag.

  218. De tyska judarna kallade brödet...
    I dag säger de "challe".

  219. Men förr sa de "barches", från
    hebreiskans "bracha" - "välsignelse".

  220. "Barches"
    har på svenska blivit "barkis".

  221. Går man in här och ber om en barkis
    så vet de vad man vill ha.

  222. I mitten på 1800-talet hade väckelse-
    rörelserna gått genom Sverige-

  223. -och sopat rent med folklig dans,
    musik och folkliga uttryck-

  224. -och med midsommarfirandet.
    Det låg nere helt enkelt.

  225. Anders tänker:
    "Varför ska vi inte fira midsommar?"

  226. Så han reser en midsommarstång 1897
    i en Moraby-

  227. -"hedniskt rödmålad", som han säger.

  228. Det var Dalarnas
    första midsommarstång på många år.

  229. De fortsätter
    i den här traditionen.

  230. Spelmansmusik och dans var på väg ut,
    och han tar upp de här traditionerna.

  231. Emma tar det till sitt hjärta,
    även om det inte är hennes tradition-

  232. -så tycker hon att det är viktigt.

  233. Jag tror att de judar som levde här,
    särskilt innan första världskriget-

  234. -hade ett stort behov av
    att visa sin svenskhet.

  235. Då fanns inte den sociala struktur
    som sen kom i Sverige.

  236. Isaak Hirsch lämnade
    fem miljoner kronor i testamentet-

  237. -till Stockholmare
    som inte hade råd att betala hyran.

  238. Judiska filantroper donerar
    till Stockholms konserthus-

  239. -Stockholms högskola och Skansen.

  240. Ernest Thiel är en stor konstmecenat.

  241. Många gjorde insatser inom olika
    områden för att förbättra samhället.

  242. Man ville vara med och dana
    den moderna världen.

  243. Det finns judiska konstnärer-

  244. -som har tagit in både svensk
    och judisk kultur i sina verk.

  245. Det som var fantastiskt med Oscar
    Levertin var att han var så svensk.

  246. Han var involverad i Carl Larsson
    och det nationalsvenska-

  247. -men samtidigt lyckades han
    skjuta in ett judiskt tema-

  248. -fast på svenska, inte på jiddisch.

  249. Oscar ville ha sitt porträtt målat
    av Carl Larsson.

  250. Det svenskaste av det svenska.

  251. Carl Larsson
    började måla av Oscar framifrån.

  252. Det porträttet var Oscar förtjust i-

  253. -men inte Carl Larsson.
    Han var inte nöjd alls-

  254. -och ville inte slutföra det.
    Han var missnöjd helt enkelt.

  255. Men sen lyckades han göra en deal
    med Oscar.

  256. Om han fick måla Oscar-

  257. -"med hans judenäsa i profil",
    så här-

  258. -så skulle han slutföra
    det första porträttet.

  259. Herman Lundborg bedrev
    rasbiologisk forskning i Uppsala.

  260. Det var en klassisk
    skallmätare och rasbiolog.

  261. Han gav ut "Svenska folktyper".

  262. Under sektionen "svenska judar"
    har jag en hel del släktingar.

  263. Där är min farfars farfars farfar.

  264. Där är Ann-Sophie, min pappas farmor.
    Hon var född Wallentin.

  265. Det här är min farfars syster, Vera.

  266. Först var det kul. "Där är den!"

  267. Sen fattar man att nån
    har gett bilderna i god tro-

  268. -och att man är med för att man
    blev skallmätt och är en typisk jude-

  269. -eller en typisk östjude.

  270. Det är en allmän jargong i Sverige.
    Det var populärt-

  271. -och lite fint att vara rasist
    och antisemit på tidigt 1900-tal.

  272. Det är intressant att många svenska
    kulturpersonligheter bytte åsikt-

  273. -när de insåg vart det barkade hän.

  274. Det gäller Karl Gerhard som 1924
    gjorde en antisemitisk kuplett.

  275. Albert Engström ritade
    antisemitiska skämtteckningar-

  276. -men 1927 skriver han en artikel
    som är kritisk mot antisemitism.

  277. I vänkretsen finns det
    massor av vänner-

  278. -som uttrycker antisemitiska åsikter
    mer eller mindre.

  279. Albert Engström
    vistas i Mora en längre tid 1927-

  280. -när han skriver
    en biografi över Zorn.

  281. Emma skriver: "Det gick bra."

  282. Nån hade sagt åt Anders att sätta
    sin lilla judinna på sitt knä.

  283. Det skriver han till Emma.

  284. Hon blir lite sur och säger:
    "Jag är inte mer jude än du är mas."

  285. Många tror att antisemitismen
    började på 30-talet-

  286. -men det var ju långt tidigare
    egentligen.

  287. 1914 kom dåvarande överrabbin
    i Bulgarien-

  288. -Marcus Ehrenpreis, till Stockholm.

  289. Han var oerhört aktiv
    under första världskriget-

  290. -med att försöka rädda liv
    vid pogromerna.

  291. Han var med under 20-talet,
    och han var rabbin i Stockholm-

  292. -när förföljelserna började
    i Tyskland.

  293. Det var ett väldigt stort problem-

  294. -för han och de andra såg att den
    tyska antisemitismen var smittsam-

  295. -så Ehrenpreis och ledningen
    för församlingen var skrämda.

  296. Man brukar ta fram
    enbart judisk eller svensk historia-

  297. -men det här är en sammansmältning.

  298. Man försöker passa in och
    tar bilder iförd en svensk folkdräkt-

  299. -och vill vara en del av det svenska.
    "Här är vi."

  300. -"Vi är också svenskar."
    -Precis.

  301. Man har bidragit med mycket kultur.
    Det är inte bara en slump-

  302. -utan det är människor
    som har arbetat-

  303. -och levt ett helt liv för detta.

  304. "Av en kärleksdroppe
    kan det bli ett hav av tårar."

  305. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kärleken och traditionen

Avsnitt 3 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den judiska Emma Lamm och dalmasen Anders Zorn förälskar sig. Hon lämnar det borgerliga livet i Stockholm, flyttar till Mora och skaffar folkdräkt. Tillsammans med Anders återupplivar hon midsommar och startar en folkhögskola för hemslöjd. Änklingen Enoch Finkelstein är en av de fattiga judar som flyr till Sverige från öst. Han börjar sälja färdigsydda byxor längs järnvägsbygget mot norr. Samtidigt växer ett intresse för rasbiologi i Sverige.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Historia, Judar, Judarnas historia
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Aarons nya land

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land

En svensk minjan

Avsnitt 1 av 4

Aaron Isaac från Mecklenburg i Tyskland hör talas om att Sverige behöver sigillgravörer. Han kommer till ett land där judar är förbjudna. På kort tid blir han vän med kungen, grundar en judisk församling, blir indragen i svensk-ryska kriget och anklagad för att ha förfalskat sedlar.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land

Att bli svenskar

Avsnitt 2 av 4

Judereglementet begränsar svenska judars boende och yrken. För att klara sig krävs nytänkande och uppfinningsrikedom. Den växande industrialismen skapar arbetstillfällen och ökar förutsättningarna. I Norrköping säljer Philip Jeremias allt från spelkort till rapsolja och i Nääs grundas ett seminarium som gör slöjd till ett banbrytande skolämne.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land

Kärleken och traditionen

Avsnitt 3 av 4

Den judiska Emma Lamm och dalmasen Anders Zorn förälskar sig. Hon lämnar det borgerliga livet i Stockholm, flyttar till Mora och skaffar folkdräkt. Tillsammans med Anders återupplivar hon midsommar och startar en folkhögskola för hemslöjd. Änklingen Enoch Finkelstein är en av de fattiga judar som flyr till Sverige från öst. Han börjar sälja färdigsydda byxor längs järnvägsbygget mot norr. Samtidigt växer ett intresse för rasbiologi i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land

I krigets skugga

Avsnitt 4 av 4

Att forma det nya Sverige och att visa sin svenskhet blir viktigt för de judar som etablerat sig i landet. Men när nazisterna kommer till makten i Tyskland kräver Sverige och Schweiz att ett J ska stämplas i judars pass. Man vill inte ha judiska flyktingar och ett strängt system tillämpas. Femhundra barn och några ungdomspionjärer får inresetillstånd. Den judiska församlingen väljer ut vilka och är ansvariga att se till att de blir försörjda.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning

Mer folkhögskola / studieförbund & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Aarons nya land

En svensk minjan

Aaron Isaac från Mecklenburg i Tyskland hör talas om att Sverige behöver sigillgravörer. Han kommer till ett land där judar är förbjudna. På kort tid blir han vän med kungen, grundar en judisk församling, blir indragen i svensk-ryska kriget och anklagad för att ha förfalskat sedlar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Harrisons historiepodd

Den onda julbocken från Elfsborg

Historikerna och makarna Dick och Katarina Harrison reser runt i Sverige och pratar om historiska föremål och epoker. Idag pratar de om en högst udda julbock som finns i Kungälvs hembygdsgård. Varför ser den ondskefull ut och vad har en bock med julen att göra?

Fråga oss