Titta

Aarons nya land

Aarons nya land

Om Aarons nya land

Anne Kalmering, Danny Gordon och Eifra Santesson guidar oss genom den svenskjudiska historien. Resan går från Malmö till Malmberget, från 1775 till nutid. Judiska pionjärer, gårdfarihandlare, operasångare och flyktingar berättar om att bli svenskar och att samtidigt behålla en kulturell särart.

Till första programmet

Aarons nya land : I krigets skuggaDela
  1. Min farfars farfar
    kom som första Zadig-

  2. -till Malmö den 20 juni 1863.

  3. Lite senare
    kom hans hustru och barnen.

  4. De etablerade sig snabbt
    och blev Meyer Zadigs tvålfirma.

  5. Mina förfäder var med och bildade
    den mosaiska församlingen i Malmö.

  6. De judar som levde här
    innan första världskriget-

  7. -hade ett stort behov
    av att visa sin svenskhet.

  8. Ernest Thiel
    kom till Stockholm på 1860-talet-

  9. -och gjorde en kometkarriär
    inom bankväsendet.

  10. När han var 25 år gammal blev han
    bankdirektör för Härnösandsbanken.

  11. Då etablerar sig han och hans familj
    som en av de judiska familjer-

  12. -som var inflytelserika både
    i affärs- och kulturvärlden.

  13. De umgicks med familjerna
    Josephson, Sachs och Bonnier.

  14. De ville vara med
    och dana det nya samhället.

  15. Sachsska barnsjukhuset byggs efter
    en donation från familjen Sachs 1907.

  16. Isaak Hirsch,
    som bebyggde Strandvägen-

  17. -lämnade fem miljoner kronor
    efter sig-

  18. -till stockholmare
    som inte hade råd att betala hyran.

  19. Det här
    är industrialiseringens guldålder.

  20. Ett av de företag Ernest Thiel
    investerade i var LKAB i Norrland.

  21. Han var intresserad av gruvdriften
    och metallindustrin och såna saker-

  22. -och andra mer kulturella fenomen
    som Svenska Dagbladet och Ord & Bild.

  23. Ernests bror träffade Alice Sachs.

  24. Hennes bror hette Josef Sachs
    och grundade varuhuset NK.

  25. Ernest Thiel träffade Anna Josephson.
    Hennes kusin, Ernst, var konstnär.

  26. Judarna som bodde på Söder
    var småhantverkare.

  27. De var skomakare, optiker,
    gårdfarihandlare och små affärsmän.

  28. Det är ju också de nya invandrarna.
    De har liknande...

  29. Vem har kemtvättar och skrädderier
    i dag? Man känner igen mycket.

  30. Man brukar säga att den första
    generationen får offra sig lite-

  31. -den andra anpassar sig
    och den tredje är integrerad.

  32. I alla fall de judiska grupper
    som har bott här länge-

  33. -står med en fot i det judiska
    och en fot i det svenska.

  34. De kanske kan kombinera det här.

  35. Det är nyckeln till integration.

  36. Att klara av att vara integrerad
    och att vilja bli det.

  37. Att lägga sig vinn om att lära sig
    språket och komma in i samhället-

  38. -anamma den svenska kulturen-

  39. -och samtidigt behålla
    sin kulturella och religiösa särart.

  40. Där har vi honom.

  41. Israel Gordon. Han var kantor.

  42. Och han fick jobb i Malmö synagoga.

  43. Tanken var
    att han skulle bli operasångare-

  44. -men han kom ju från en religiös
    familj, hans pappa var kantor.

  45. Det är härligare och mer njutbart
    att höra nån sjunga ur Bibeln-

  46. -snarare än att stå där
    och läsa nånting högt utan melodi.

  47. Det finns olika namn
    för den som leder gudstjänsten.

  48. "Chazan" kommer
    från det hebreiska ordet "chazon"-

  49. -som betyder "vision" - att se.

  50. Ursprungligen var det så att den
    som fungerade som vaktmästare-

  51. -i de tidiga synagogorna-

  52. -han såg över
    allt som måste göras i synagogan.

  53. Farfar kom
    för att han blev erbjuden ett jobb.

  54. De kom 1926, hela familjen,
    till Malmö.

  55. I börskraschen efter 1:a världskriget
    mister Ernest Thiel sin förmögenhet.

  56. I början på 20-talet börjar han
    sälja av delar av sin konstsamling.

  57. Stockholms kulturkretsar säger
    att det inte ska splittras-

  58. -så staten köper
    fastigheten och alla samlingar.

  59. Sen dess har det varit ett museum.

  60. Men i början av 30-talet
    vingklipps hela Sverige.

  61. Den växande nazismen i Tyskland
    påverkar allt.

  62. Herbert Felix
    föddes i den södra delen av Tjeckien.

  63. Hans pappa var fabrikör,
    och Herbert skulle ta över fabriken.

  64. Men 1938 kom
    Münchenöverenskommelsen-

  65. -som utpekade judarna
    som en fara för Europas utveckling.

  66. Herbert Felix insåg att Tjeckien inte
    var nån plats för honom-

  67. -så han och hans fru Kerstin
    flydde till Sverige.

  68. Kerstins far drev Göteborgs Kex.

  69. I Eslöv, lilla Eslöv,
    fanns en fabrik-

  70. -P Håkanssons-fabriken,
    som tillverkade ättika.

  71. Av nån händelse visste nån
    att det fanns en Herbert Felix-

  72. -vars pappa lade in gurkor.
    De tänkte: "Honom ska vi få tag i."

  73. Till sist, efter några brevväxlingar,
    kom Herbert till Eslöv.

  74. Där började han i källaren
    med sitt recept på inlagd gurka.

  75. Där syns familjen med alla barn
    och barnbarn i Wien på 20-talet.

  76. Man hade haft en massa olika saker
    emot judarna redan då.

  77. De hade fått borsta gatorna
    med tandborstar och så.

  78. Min farfar gjorde det.

  79. Man räknade med
    att situationen var tillfällig-

  80. -så man ville ordna sommarläger
    för de här barnen.

  81. Det var min pappa
    och hans tvillingbror.

  82. De kom till Norge sommaren 1938
    på ett läger.

  83. Men när hösten kom stannade han kvar,
    och sen öppnades ett barnhem.

  84. Hemma i Tyskland var badplatser
    och simhallar stängda för judebarn-

  85. -för att de inte skulle
    förorena vattnet enligt rasläran.

  86. Sverige förband sig
    att bilda en liten kvot-

  87. -av så kallade "h'aluts"-ungdomar,
    jordbruksungdomar eller pionjärer.

  88. De fick komma in. I början var det
    knappt ett hundratal.

  89. De bildade små kollektiv här.

  90. Det största och mest kända fanns
    i Dalarna - kibbutz Hälsinggården.

  91. Man gav de judiska barnen
    transitvisum.

  92. De var på väg till Palestina och fick
    uppehållstillstånd i Sverige i 2 år.

  93. När de kom till kibbutzen,
    tolv-tretton år gamla-

  94. -lämnade de ifrån sig
    tillhörigheterna i klädkammaren-

  95. -och pengarna i en gemensam kassa,
    och sen åt var och en efter behov.

  96. Det fanns en svensk opinion om
    att judarna kunde ta våra jobb.

  97. Kristallnatten, den 9 november 1938,
    sker våldsamma pogromer i Tyskland.

  98. Sverige och Schweiz utfärdade
    det som kallades för "j-passet".

  99. Då fick tyskarna lov
    att stämpla ett j i judiska pass-

  100. -så att man kunde
    mota judar vid gränsen.

  101. Men efter kristallnatten
    blev det panik-

  102. -för då stod det klart
    för väldigt många-

  103. -att de inte kunde leva kvar
    och att de måste fly.

  104. Judiska församlingen fick då
    tilldelat sig ett antal kvoter-

  105. -med, inom varje kvot,
    ett antal platser.

  106. -Var det innan krigsutbrottet?
    -Ja.

  107. -Sen var det stängt?
    -Ja, i princip.

  108. Regeringen gick
    till den judiska församlingen-

  109. -och frågade dem om de
    kunde hjälpa dem med ansökningarna.

  110. "Kan ni hjälpa oss
    att välja ut vilka vi ska ta?"

  111. Otroligt nog sa församlingen ja
    och valde ut och hjälpte regeringen-

  112. -och efteråt var alla verkligen arga.

  113. De hade makten, inte vi.
    Vi skulle inte ha hjälpt dem.

  114. Det var en barnkvot.
    Det var bara femhundra barn.

  115. Församlingen
    fick sörja för barnens uppehälle.

  116. Man behövde hjälp från familjer
    som kunde ta emot barnen.

  117. De familjerna uttryckte önskemål
    om att ta emot flickor eller pojkar.

  118. Det styrde urvalet.

  119. Men vilket fruktansvärt beslut
    att skicka i väg sina barn-

  120. -och ibland kanske bara välja ut
    ett eller två av tre eller fyra.

  121. Jag är barn till ett sånt kinder.
    Mamma kom med kindertransport-

  122. -och placerades i Dalsland.

  123. I Göteborg fick församlingen hjälp
    av Internationella kvinnoförbundet.

  124. De annonserade i tidningar i Dalsland
    och hittade många svenska familjer-

  125. -ofta lantbrukare eller småhandlare,
    som kunde ta emot barn.

  126. Det finns ett monument i Mellerud
    som påminner om-

  127. -stadens engagemang för judiska barn.

  128. Mellan 1933 och 1939 fick,
    förutom barn- och kibbutzkvoten-

  129. -2 000 judar komma in i landet
    om deras uppehälle garanterades.

  130. -Hej!
    -Hejsan, hejsan, hejsan!

  131. Här har vi Harry och Eva, hans fru.
    - Hej! Välkommen.

  132. Kristallnatten, den 9 november 1938,
    är Eva tre år.

  133. Hon bor med sin mamma, pappa och
    bror i Dybeck i Tyskland.

  134. Det var en bekants bekant
    till min pappa som bodde i Munkfors.

  135. Hon kunde ordna en hembiträdestjänst
    hos kyrkoherdeparet.

  136. Här är hennes brev. "Ärade herr
    Israel." Jag renskrev det på svenska.

  137. "I dag kan jag meddela er den goda
    nyheten att vårt kyrkoherdepar"-

  138. -"vänligen har erbjudit er fru
    och era barn att få vara hos dem."

  139. "Beträffande er själv
    har det inte gått att ordna arbete."

  140. Men det var ju det här som gjorde
    att mamma kunde komma hit.

  141. Annars hade hon inte fått inrese-
    tillstånd. Hon hade ett arbete.

  142. Det här är pappa och mamma och jag.

  143. Det är den dagen
    då han följer oss till tåget.

  144. Min pappa omkom i Auschwitz.

  145. 1939 utbröt kriget-

  146. -och då förstod mamma
    att vi måste stanna här.

  147. Då började också mamma omedelbart
    lära sig svenska.

  148. Här ska man starta en ny, egen stat.

  149. I den staten skulle det finnas allt.
    Man fick lära sig jordbruk-

  150. -och man startade
    en snickeriverkstad här.

  151. Det var ont om arbetskraft,
    för många var inkallade-

  152. -så det var inga problem att få jobb.

  153. Det man tjänade
    lades i kibbutzens kassa.

  154. Pappa och farbror var ungdomar,
    födda -19 och -21.

  155. De hörde att det var lite bråk,
    det var ju nazistdemonstrationer här.

  156. Jag tror på nåt sätt
    att vi i de här kvarteren ändå levde-

  157. -ganska skyddade under kriget.

  158. Okej, barnlek i husen och judehuset.

  159. Ibland slogs de
    och ibland spelade de fotboll.

  160. Och när jag tänker efter
    så hade vi ju i skafferiet-

  161. -en ryggsäck packad alltid.

  162. Och man fick gå ner i skyddsrummet
    och öva.

  163. Judiska församlingen
    hade ett kollo dit barn fick åka.

  164. Där var det ju änglamat.

  165. Vispgrädde med lingon invispade.
    Där skulle man äta upp sig.

  166. Och där stod vi 1942,
    på järnvägsstationen-

  167. -och förbi oss passerade de tyska
    tågen med soldater in i Norge.

  168. Soldaterna hängde ut genom fönstren
    och skrattade och vinkade åt oss-

  169. -och slängde tuggummi till oss.

  170. Men sen berättade mina föräldrar
    att de blev hemskt ångestfyllda-

  171. -när de hörde talas om de tyska tågen
    som passerade genom Sverige.

  172. 1942 blev det direkt ohälsosamt-

  173. -att vara jude i Norge.

  174. Då ordnade en grupp
    inom den norska motståndsrörelsen-

  175. -så att barnen i sista minuten
    lyckades fly från barnhemmet.

  176. Några dagar senare lyckades de
    ta sig över gränsskogarna i djupsnö-

  177. -en åtta timmar lång vandring,
    till Sverige.

  178. När de kom till Sverige hamnade de
    i Alingsås på en flyktingförläggning.

  179. Därifrån ville den svenska staten
    att de skulle delas upp-

  180. -och skickas som lantarbetare
    hos skånska bönder.

  181. Men föreståndarinnan för barnhemmet
    kontaktade församlingen i Göteborg-

  182. -och sa att hon lovat Oslos rabbin,
    innan han förpassades till Auschwitz-

  183. -att se till att barnen fick
    en judisk uppfostran.

  184. Församlingen i Göteborg
    hjälpte henne-

  185. -att upprätta ett barnhem i Ängabo
    där barnen fick vara.

  186. Klockan 18.00 den 2 oktober 1943-

  187. -meddelar svenska radiosändningar
    att danska judar är välkomna.

  188. "Vet ni om att ni måste fly nu?"
    Det visste vi inte.

  189. Så sa han: "De tre barnen är för små,
    det är för farligt. De stannar här."

  190. "Hur har ni det med ekonomin?"
    Den var ju väldigt dålig.

  191. Han lade upp 15 000 kronor och sa:

  192. "Ni ska få en adress
    till en person som ska hjälpa er"-

  193. -"att komma till fiskarna
    som ska ta er över sundet."

  194. Vi gömde oss på vinden
    natten innan vi skulle fly.

  195. Sen stod vi på rad,
    och det var beckmörkt-

  196. -och tyska projektiler
    lyste över vattnet.

  197. Vi hade tur och det gick bra.

  198. När vi kom över gränsen till Sverige
    var vi lättade.

  199. Men det jag minns är
    att svenska soldater tog emot oss-

  200. -och de hade samma färg på uniformen,
    och jag trodde att vi var färdiga.

  201. Det var vår största helg, yom kippur.
    Då är det en helgdag, ingen jobbar.

  202. Det är fasta och läsa i 24-25 timmar.

  203. Så kom båtar, fiskebåtar, hit-

  204. -med danska judar.

  205. Nästan 7 000 danska judar
    flyr över sundet.

  206. Tillika rabbinen, rabbin Berling.

  207. Han gick upp på predikstolen-

  208. -och alla förväntade sig
    en riktigt stor predikan.

  209. Då sa han: "Nu är gudstjänsten slut"-

  210. -"för nu måste alla ner
    och hjälpa alla judarna."

  211. Han var i källaren och var chef för
    konservfabriken under ett antal år-

  212. -men han visste samtidigt att
    hans familj levde i fara i Tjeckien.

  213. Herbert tog ledigt
    och gick med i engelska styrkan-

  214. -men den kom för sent
    till Tjeckoslovakien.

  215. Tyvärr hade hans föräldrar och bror
    blivit dödade i Treblinka.

  216. Det gick undan i flygande fläng.

  217. Var man kände sitt ansvar
    och visste att hans ärende brådskade.

  218. -De kom från de vita bussarna?
    -Ja.

  219. 20 000-30 000 människor kom
    i de vita bussarna.

  220. En tredjedel av dem var judar.

  221. De var väldigt sjuka.
    Väldigt, väldigt sjuka.

  222. Flyktingarna kom
    med de vita bussarna-

  223. -och din farfar, vilket är vida
    berömt, kunde alla judiska böner.

  224. Då gick han dit och sjöng-

  225. -framför de här människorna
    som vägde kanske 35 kg.

  226. Meddelandet om fred
    mottogs med stormande jubel.

  227. Folk drog ut på gatorna
    och glädjeyttringarna var stora.

  228. Under kriget
    åkte 30 personer till Palestina-

  229. -till det brittiska protektoratet.

  230. Efter kriget åkte 24 personer, om jag
    minns rätt, direkt till Israel.

  231. Staten Israel var ju inte bildad då,
    utan de försökte ta sig in-

  232. -men blev genast tillfångatagna
    och deporterade till Cypern.

  233. 1945 återvände barnen till Norge,
    men sen åkte pappa till Sverige.

  234. Det levnadsödet var ju inte...

  235. Bland mina judiska vänner är inte
    pappas berättelse exceptionell.

  236. De flesta av dem har föräldrar
    som har gått igenom förintelseläger.

  237. Där var ju min...

  238. Nån sa att man inte var riktig jude
    om man inte hade varit i läger.

  239. De flesta ville återvända hem.
    En del kunde det-

  240. -särskilt danska och norska judar.
    Deras hem var ganska intakta.

  241. Min mamma och många andra som kom
    med kindertransport blev kvar-

  242. -eftersom de inte hade nåt
    att återvända till.

  243. Vi ser när de dog.
    Den 7 augusti 1945.

  244. 19 augusti, 15 augusti.
    Hela vägen här.

  245. Allihop kom hit och dog i frihet.

  246. Vi ser hur gamla de är. 20, 21.
    Allihop.

  247. -Det är bara flickor.
    -Ja, 45...

  248. De vita bussarna kom hit,
    men de klarade det inte längre.

  249. Anna, Deborah, Helena, Ester, Irene.

  250. Min farfars sångröst var väl det
    som gjorde att han kom till Sverige.

  251. "Kantor Gordon ses
    i mitten av bilden"-

  252. -"med en av Torarullarna."
    "That's the man!"

  253. Hade han inte fått jobbet
    i Malmö synagoga-

  254. -då hade inte
    den gordonska släkten funnits.

  255. Det är vad som händer här i Malmö.
    Du hade kippa.

  256. Jag är på besök och kom nyss.
    Och jag glömde ta av mig kippan.

  257. Å andra sidan, varför skulle man
    gå med kippa i Malmö?

  258. Trots att jag är så judisk
    har jag inget behov av det-

  259. -så jag har en keps i stället.
    Det går lika bra.

  260. -Men där kommer anpassningen in.
    -Ja. Du borde kunna ha det.

  261. I Malmö så måste jag ju gå så här.

  262. Så här måste jag gå.
    Hur roligt är det att vara jude då?

  263. Min farfar Viggo hade en konflikt
    med mosaiska församlingen i Malmö-

  264. -för han ville inte betala skatt till
    församlingen eller vara religiös.

  265. Då var han tvungen
    att gå in i ett annat samfund-

  266. -eller i Svenska kyrkan,
    och det ville han inte heller.

  267. Han hade en stor konflikt
    som faktiskt resulterade i-

  268. -att han är åberopad
    i dissidentutredningen-

  269. -och i religionsfrihetslagen
    som kom på 1950-talet.

  270. Då behövde en svensk medborgare inte
    längre tillhöra ett trossamfund.

  271. Man behövde inte vara med i Svenska
    kyrkan eller i judiska församlingen.

  272. Egentligen var det först...
    Eller det var först 1952.

  273. Då får man göra allt?
    Utom att gifta sig med kungen.

  274. Inte i dag heller.
    Man ska vara kristen.

  275. -Stackars dig. Men han är ju gift.
    -Han är ju gift.

  276. Han gjorde nåt stort i Eslöv.
    Han skapade en livsmedelsindustri-

  277. -som blev en stor arbetsplats.

  278. Oerhört många människor i bygden
    fick jobb på fabriken.

  279. Saken är den att kyrkoherdeparet
    som vi kom till-

  280. -hade all respekt för
    att vi var judar.

  281. Vi firade shabbos, och mamma
    fick baka challebröd till fredagarna.

  282. Sen var vi ute i skogen
    och plockade lingon och blåbär.

  283. Och varje höst åkte vi med två
    stora sockerlådor fulla med lingon-

  284. -till judarna i Karlstad.

  285. Antisemitiska vågor börjar på nytt
    i Europa.

  286. En sjukvårdskolonn
    passeras på vägen mot Budapest.

  287. Överallt står stridsvagnar -
    ungerska och ryska.

  288. Sen kom judar från länder
    som Sovjetunionen invaderade.

  289. Ungern 1956 och Tjeckoslovakien 1968.

  290. I mars 1968
    så fördrevs judarna från Polen.

  291. Men när vi fick frågan nästa gång...

  292. Det var 1968-1969, och vi satt där-

  293. -och församlingen
    fick samma fråga av regeringen.

  294. Då sa alla: "Nej, vi vägrar!"

  295. Och jag sa: "Vad säger ni?
    Det är klart att vi ska hjälpa dem!"

  296. "Den enda skillnaden är
    att vi ska säga att alla får komma."

  297. Jag minns att vi hade gäster ett år
    som var hos oss en midsommar.

  298. De sa att det var den mest
    egendomliga midsommar nånsin.

  299. De var också judar.

  300. Först var vi ute och dansade
    och sen firade vi shabbos.

  301. Vad är vår nutida judiska historia?

  302. De sista åren har
    den judiska gruppen visat sig mer.

  303. Det beror på vilka vindar som blåser.
    Plötsligt blir man rädd och stänger.

  304. Det är alltid öppet, stängt, öppet.
    Det är en svängdörr.

  305. Att säga "jude" på svenska
    är fortfarande svårt.

  306. Och där tycker jag
    att vi har mycket kvar.

  307. "Dos gantseh leben iz a milchomeh."

  308. "Hela livet är ett krig."

  309. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

I krigets skugga

Avsnitt 4 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att forma det nya Sverige och att visa sin svenskhet blir viktigt för de judar som etablerat sig i landet. Men när nazisterna kommer till makten i Tyskland kräver Sverige och Schweiz att ett J ska stämplas i judars pass. Man vill inte ha judiska flyktingar och ett strängt system tillämpas. Femhundra barn och några ungdomspionjärer får inresetillstånd. Den judiska församlingen väljer ut vilka och är ansvariga att se till att de blir försörjda.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Historia, Judar, Judarnas historia
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Aarons nya land

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land

En svensk minjan

Avsnitt 1 av 4

Aaron Isaac från Mecklenburg i Tyskland hör talas om att Sverige behöver sigillgravörer. Han kommer till ett land där judar är förbjudna. På kort tid blir han vän med kungen, grundar en judisk församling, blir indragen i svensk-ryska kriget och anklagad för att ha förfalskat sedlar.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land

Att bli svenskar

Avsnitt 2 av 4

Judereglementet begränsar svenska judars boende och yrken. För att klara sig krävs nytänkande och uppfinningsrikedom. Den växande industrialismen skapar arbetstillfällen och ökar förutsättningarna. I Norrköping säljer Philip Jeremias allt från spelkort till rapsolja och i Nääs grundas ett seminarium som gör slöjd till ett banbrytande skolämne.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land

Kärleken och traditionen

Avsnitt 3 av 4

Den judiska Emma Lamm och dalmasen Anders Zorn förälskar sig. Hon lämnar det borgerliga livet i Stockholm, flyttar till Mora och skaffar folkdräkt. Tillsammans med Anders återupplivar hon midsommar och startar en folkhögskola för hemslöjd. Änklingen Enoch Finkelstein är en av de fattiga judar som flyr till Sverige från öst. Han börjar sälja färdigsydda byxor längs järnvägsbygget mot norr. Samtidigt växer ett intresse för rasbiologi i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land

I krigets skugga

Avsnitt 4 av 4

Att forma det nya Sverige och att visa sin svenskhet blir viktigt för de judar som etablerat sig i landet. Men när nazisterna kommer till makten i Tyskland kräver Sverige och Schweiz att ett J ska stämplas i judars pass. Man vill inte ha judiska flyktingar och ett strängt system tillämpas. Femhundra barn och några ungdomspionjärer får inresetillstånd. Den judiska församlingen väljer ut vilka och är ansvariga att se till att de blir försörjda.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning

Mer folkhögskola / studieförbund & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nationen - syntolkat

Den undangömda transhistorien

I Sverige har ansökningar om könskorrigering ökat under de senaste åren. Ibland pratas det om könskorrigering som att det vore något nytt för vår tid men människor som brutit mot föreställningar om kön har alltid funnits. Skådespelaren och journalisten Aleksa Lundberg reser till Gotland för att träffa Andreas Bruces släktingar. Andreas Bruce levde under 1800-talet som en man men var född i en flickas kropp. I Stockholm leder Nadja Karlsson en transvandring och berättar om transpersoner från förr.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Harrisons historiepodd

Buddha från järnåldern

Historikerna och makarna Dick och Katarina Harrison reser runt i Sverige och pratar om historiska föremål och epoker. De pratar om en Buddhastaty från järnåldern. Fanns det buddhister i Sverige redan under järnåldern? Hur dyrkades statyn?

Fråga oss