Titta

Aarons nya land

Aarons nya land

Om Aarons nya land

Anne Kalmering, Danny Gordon och Eifra Santesson guidar oss genom den svenskjudiska historien. Resan går från Malmö till Malmberget, från 1775 till nutid. Judiska pionjärer, gårdfarihandlare, operasångare och flyktingar berättar om att bli svenskar och att samtidigt behålla en kulturell särart.

Till första programmet

Aarons nya land : Att bli svenskarDela
  1. Den judiska invandringen
    i Sverige var planerad.

  2. Gustav III hoppades på
    en uppluckring av skråväsendet-

  3. -en blomstring av handeln och
    mer kapital. Men det blev inte så.

  4. Desto mer entreprenörskap
    och uppfinningsrikedom.

  5. Judarna gick i borgen för,
    och hjälpte, varandra.

  6. Av respekt för synagogan
    tar vi kippan på.

  7. Välkommen.

  8. Ni kan sätta er på platser där Marcus
    eller familjen Philipson satt...

  9. 1782 kommer judereglementet.

  10. Judarna fick bara bo i tre städer:
    Stockholm, Göteborg och Norrköping.

  11. De fick inte till exempel
    idka hantverk som var under skrå.

  12. Sverige var reglerat. De var
    begränsade i sin yrkesutövning.

  13. Sen skulle de ha med sig
    ett ganska stort kapital.

  14. De fick ta hit
    betjänter och så som anställda.

  15. Många kom till Stockholm,
    kanske som betjänter hos Aaron Isaac-

  16. -och sen så åkte de ut
    och startade egna verksamheter.

  17. Jacob Marcus var den första
    som kom till Norrköping.

  18. Först kom han till Stockholm
    och 1782 åkte han till Karlskrona.

  19. Där fick de lov att idka handel.
    I maj 1782 kom judereglementet.

  20. Jacob Marcus
    kom till Norrköping 1782-

  21. -och fick tillstånd
    att idka handel och grosshandel.

  22. Kring honom växte det upp
    en liten mosaisk församling.

  23. Sen etablerade han sig här
    och drev handel på olika sätt.

  24. Han övertog, med en kompanjon,
    ett kattuntryckeri.

  25. Kattun är ju som "cotton", bomull.
    Man tryckte alltså på textilier.

  26. Det här med textilier
    är ju en lite judisk nisch.

  27. Det kallas shmattebusiness.

  28. "Shmatte" är ju jiddisch, för er som
    ville ha mer jiddisch. Det är trasor.

  29. På julafton 1795,
    tror jag att det var-

  30. -så fick han
    en gård av landshövdingen-

  31. -som hette Axel Löwen,
    som han fick till sig och sin familj.

  32. Det var där som man sen hade
    den första synagogan.

  33. -Vem var Löwen?
    -Han var landshövding och greve.

  34. Hur blev han intresserad av Marcus?
    Det är ganska absurt.

  35. Det finns många teorier. Nån menar
    att han hade sett Jacob Marcus be-

  36. -och blev så tagen av hans fromhet.

  37. Förmodligen har kanske
    Jacob Marcus hjälpt Löwen-

  38. -under finska kriget.

  39. 1815 befann sig Sverige i en
    väldigt orolig ekonomisk situation.

  40. Det var det i hela Europa
    genom Napoleonkrigen.

  41. I Sverige fanns det
    en judefientlighet i riksdagen-

  42. -den så kallade
    grevesmöhlenska fejden 1815-

  43. -där man lade fram bevis
    för att det var judarnas fel-

  44. -att ekonomin var dålig,
    och man ville fördriva judarna.

  45. Vi har några av de inlagorna här.
    "Svåra bevis emot judarna."

  46. Man sa "Judar äro judar
    och bliva i evighet judar."

  47. Vid 1815 års kris förlorade
    Jacob Marcus hela sin förmögenhet-

  48. -eftersom han gick i borgen för släkt
    och vänner. Några år senare dog han.

  49. Den är från 1782, samma år
    som Jacob Marcus kom till Norrköping.

  50. Då hade man ingen synagoga,
    utan man använde hemmet-

  51. -där Marcusonfamiljen och även
    Philip Jeremias och kompani bodde.

  52. De bodde mitt i staden,
    mitt emot Rådhuset.

  53. De äldsta gravstenarna
    står en bit ner här.

  54. Här ser man en
    med bara hebreiska bokstäver...

  55. Ja, den kvadratiska skriften.

  56. Man kan till och med se på stenen-

  57. -att den har,
    så att säga, anpassat sig.

  58. Det är ganska intressant.
    Då ser man på nåt sätt förvandlingen.

  59. Den lilla mosaiska församlingen
    fick försörja sina fattiga.

  60. Det går att läsa att folk
    hade svårt att försörja sina barn.

  61. Men de som har gått till historien
    är de som har lyckats.

  62. Deras namn finns på fabriker
    och i donationer.

  63. Oscar Levertin, författaren som
    förenade det judiska och det svenska-

  64. -föddes här,
    på Gryts herrgård i Norrköping.

  65. En del judiska familjer
    flyttade efter 1870-

  66. -men det fanns
    en riktig religionsutövning här.

  67. Judarna accepterades mer och mer,
    antog svenska vanor och bruk-

  68. -skötte sig bra och polisen
    hade inget att anmärka på.

  69. Det som etablerats kunde fortsätta
    i samma anda och få det riktigt bra.

  70. Philip Jeremias tillverkade
    bland annat spelkort, rapsolja-

  71. -kreatursfoder, bläck
    och satsade på spinneri.

  72. Hans barn fortsatte i samma anda
    och tog namnet Philipson.

  73. Holmens bomullsspinneri finansierades
    av familjerna Magnus och Philipson.

  74. Norrköping var en stor arbetarstad
    under industrialismen.

  75. Längs strömmen växte fabrikerna
    och nyttjade vattenkraften.

  76. Holmens bomullsspinneri var
    ett av de modernaste husen, med hiss-

  77. -sprinklersystem och vattentoaletter.

  78. Bomullsspinneriet var en del av
    den nya vågen med färdigsydda kläder.

  79. På Geskel Salomons tavla syns några
    ur familjen Magnus i förgrunden.

  80. Här ser vi... Folkparken, står det.
    Vi ska stanna till om vi kan.

  81. Hela den stora parken,
    som faktiskt är ganska stor-

  82. -den marken skänktes av Philipson.

  83. -1893, ungefär, var den färdig.
    -Var det John Philipson?

  84. -Ja, just det.
    -Sonson till Philip Jeremias.

  85. Han levde under en stor del
    av 1800-talet. Han blev runt 70 år-

  86. -och föddes omkring 1820.
    Han var stor donator till parker.

  87. Han har dessutom skänkt pengar
    till att göra om ett torg-

  88. -Karl Johans torg, till park.

  89. Den här parken var tänkt att vara
    den rekreationsyta-

  90. -som textilarbetarna kunde gå till
    när de hade ledigt.

  91. Hit gick man med hela familjen
    och kaffetermos och matsäckskorg-

  92. -och satte sig på en filt, och
    man tillbringade söndagarna här uppe.

  93. När fick judarna i Sverige
    medborgerliga rättigheter?

  94. Svaret är 1870.
    Det är ett väldigt viktigt årtal.

  95. Då händer väldigt mycket i Sverige
    och i judisk historia i Sverige.

  96. Man pratar om judeemancipationen,
    judarna emanciperades in i samhället-

  97. -och fick mer eller mindre
    lika rättigheter som lutheraner.

  98. Judereglementet avskaffades 1838,
    men det fanns restriktioner-

  99. -för var judar fick bo,
    och de avskaffades successivt.

  100. Judar som var födda i Sverige
    fick bo i rikets alla städer-

  101. -och så småningom fick man bo
    i hela landet och så vidare.

  102. Man fick vittna
    och blev vittnesgill...

  103. Den stora grejen som händer är 1870.

  104. Då inför man en grundlagsändring
    i riksdagen som säger att...

  105. Förut var det så att bara lutheraner
    fick ha statstjänst.

  106. Men vi hade ju en massa judar
    som var födda i Sverige.

  107. Vi hade till exempel
    en som hette Robert Rubenson-

  108. -som var en pionjär inom meteorologi.

  109. Han gjorde stora insatser i Uppsala,
    men fick ingen tjänst.

  110. Det var absurt.
    De kunde inte anställa honom.

  111. Det var många såna exempel.

  112. Det blev en stor politisk fråga
    att man skulle få lika rättigheter.

  113. Det blev en grundlagsändring 1870.
    Det var en stor händelse i riksdagen-

  114. -väldigt välbevakad av media och så,
    och alla var glada.

  115. "Nu är Sverige ett folk."
    Det var klang- och jubeltid.

  116. I mitten av 1800-talet...

  117. Förutom problemet med antisemitism...

  118. Det var vissa upplopp och en del
    bråk i Stockholm och i andra städer-

  119. -som gick över väldigt fort
    och regeringen försvarade judarna.

  120. Men förutom detta
    var det ett annat problem.

  121. Det var liberalismen.

  122. Det var många i församlingen
    som inte längre var ortodoxa-

  123. -och inte ville ha
    en ortodox synagoga-

  124. -utan en reformerad synagoga-

  125. -med orgel och en viss skönhet.

  126. Judiska församlingen i Stockholm
    lämnar synagogan i Gamla staden-

  127. -och börjar planera
    i slutet av 50-talet-

  128. -och de bygger en gigantisk byggnad-

  129. -den fantastiska, vackra, stora
    synagogan på Wahrendorffsgatan-

  130. -intill Kungsträdgården,
    med nästan tusen sittplatser-

  131. -för en församling
    som måste ha varit 450 personer.

  132. Nu går vi in. Det är ett himla liv
    här. Det kan ju inte ha varit så då.

  133. Man tillskrev staden och frågade
    om en plats för begravningar-

  134. -och så fick man den här platsen,
    som då låg utanför staden.

  135. Jutilda var född Magnus, och Magnus
    var den första juden på Marstrand.

  136. -Elias Magnus.
    -Han var den första.

  137. Jutilda gifte sig med Pontus
    Fürstenberg och fick inga barn.

  138. Han blev en väldigt framgångsrik
    handelsman i Göteborg-

  139. -och byggde Fürstenbergska palatset,
    som ligger i Brunnsparken-

  140. -och skaffade en konstsamling och
    underhöll många svenska konstnärer-

  141. -Carl Larsson och flera andra. Som
    tack blev de ofta avporträtterade-

  142. -och fick målningar, så de byggde upp
    en av Sveriges finaste samlingar.

  143. Det skänkte de till Göteborgs stad.
    Det finns på konstmuseet.

  144. Fürstenbergska galleriet heter det.
    Här vilar de.

  145. Då var det ju landsbygd, men i dag är
    det värsta trafikleden på båda sidor.

  146. Här är en väldigt stor släkt,
    Salomon-Abrahamson.

  147. Det var två släkter som gifte ihop
    sig och fick Sophie Elkan-

  148. -som är en väldigt känd
    svensk-judisk författarinna.

  149. -Selma Lagerlöf, tänker man på.
    -De reste till Jerusalem ihop...

  150. ...och skrev tusentals brev
    till varandra. Hon ligger här.

  151. -Hon gifte sig Elkan.
    -Där är graven. Okej.

  152. Hon gifte sig
    med en Stockholmsjude, Nathan Elkan.

  153. På den tiden var man tvungen
    att gifta sig med andra judar-

  154. -såvida inte man konverterade.
    De fick ett barn som hette Kerstin.

  155. Namnet är så intressant. Mycket
    tyder på att man ville assimileras.

  156. -Redan då. Det var ganska tidigt.
    -De dog, tyvärr.

  157. Mannen och dottern dog.

  158. Härlig akustik!

  159. Den judiska församlingen köpte marken
    och byggde en synagoga.

  160. Det fanns hus bredvid...
    Hur såg den här gatan ut?

  161. Det här var ju
    Göteborgs vackraste plats.

  162. Trädgårdsföreningen
    höll på att anläggas-

  163. -efter engelska trädgårdar,
    och kanalen i mitten...

  164. E n otroligt vacker plats. Synagogan
    skulle glittra som ett smycke.

  165. När August Krüger
    ritade den här byggnaden-

  166. -ritade han in två jättestora hus
    vid sidan om, som en enhet.

  167. Det ena var för August Abrahamson,
    som var en rik judisk grosshandlare.

  168. Och bara det att han skulle bo granne
    med synagogan, i samma komplex-

  169. -visar hur nära integrerat det
    religiösa var med det ekonomiska.

  170. Det var en liten grupp människor
    som byggde den judiska församlingen-

  171. -och allt hängde på nåt sätt ihop.

  172. Att det skulle vara på samma tomt
    fick en lustig konsekvens-

  173. -för när man började numrera husen
    så hade man räknat lite fel.

  174. Man hade räknat med
    att det var två hus på en adress-

  175. -men det blev ju sedan
    två separata hus.

  176. Då saknades ett nummer och
    Abrahamsons villa fick nummer 17 1/2.

  177. August Abrahamson var tretton och
    föräldralös när han började arbeta.

  178. Vid 23 års ålder fick han tillstånd
    att bedriva handel.

  179. Hans livs stora kärlek
    var operasångerskan Euphrosyne Leman-

  180. -som lade ner sin karriär när de
    gifte sig och startade en slöjdskola-

  181. -för traktens fattiga barn.

  182. Det här är när judiska familjer för
    första gången får köpa fast egendom-

  183. -utanför storstäderna.

  184. Man moderniserade hela slottet
    på ett fantastiskt sätt.

  185. En utomordentlig blandning av stilar
    i ett galet mischmasch-

  186. -som vid tiden är det absolut
    mest inne man kan tänka sig.

  187. Det som händer olycksaligt
    är att Euphrosyne blir sjuk.

  188. Tyvärr dör Euphrosyne
    alldeles för tidigt.

  189. Bara två år efter att hon
    har köpt Nääs är hon borta-

  190. -och August blir själv kvar här.

  191. Det är där vi tror att hans formering
    in till att göra gott startar.

  192. Jag tror att det i mycket är ett sätt
    för honom att ge tillbaka.

  193. Han har haft goda år,
    hans företag har gått mycket bra-

  194. -och nu ska han ge tillbaka.

  195. Man behöver
    mer skolad arbetskraft i Sverige-

  196. -och man behöver nån som tar sig an
    perspektivet att trygga, säkerställa-

  197. -och verka för
    att kunskapen får ett nytt forum.

  198. Det här hörsammar August Abrahamson
    och tar på sig att bli mecenat-

  199. -för slöjden, genom att anordna
    en liten slöjdskola för barn-

  200. -i södra flygeln på Nääs.

  201. Det här var ju
    när barnarbetskraft förekom.

  202. Barnen på byn jobbade på väveriet.

  203. Det var ett bekymmer, för det lockade
    inte alla att komma hit och slöjda.

  204. Vi tror att August betalade
    en liten lön för att de kom hit.

  205. Då blir det så populärt att han
    så småningom måste lära lärare-

  206. -att lära ut
    det som handlar om slöjd.

  207. Det är en viktig brytpunkt.
    Här blir skolan framgångsrik.

  208. Den börjar höra talas om sig och
    det krävs en annan typ av ledning.

  209. Då kallar August ner Otto Salomon,
    som finns i Stockholm-

  210. -och just då i Uppsala.
    Han är systerson till August.

  211. Han blir hitkallad för att utveckla
    den pedagogiska slöjden-

  212. -det som kommer att bli
    Nääs Slöjdlärarseminarium.

  213. Det är ett begrepp
    som världsvida blir känt.

  214. I en pedagogisk modell som väldigt
    mycket bygger på lek och kunskap-

  215. -så var det så att i all undervisning
    för lärarna som gick här-

  216. -så ingick att varje lektion och dag-

  217. -avbryts kontinuerligt
    för lek och sång.

  218. Det gjorde man i tvåtimmars-
    intervaller. Då avbröts allt-

  219. -och man tog en sång. Oaktat
    nationalitet på gruppen gick man ut-

  220. -och stod på långa fantastiska rader,
    som Linggymnastiken-

  221. -och gjorde sin gymnastik på
    korrekt sätt. Det var tidens tand.

  222. Det hänger också ihop
    med industrialismens utveckling-

  223. -där man vill skapa
    en form av kunnig arbetskraft.

  224. Kompetens, men också
    att motverka slitage och skador.

  225. I de planscher där man rekommenderade
    ställningar för slöjden-

  226. -tog man fram planscher som visade
    konsekvenserna av att inte göra rätt.

  227. Det fanns en stor bredd i tänket.

  228. Han hade också en syster,
    den berömda Sophie Elkan-

  229. -som i så stor utsträckning fanns med
    som väninna till Selma Lagerlöf-

  230. -under en lång, lång period.
    De hade en fristad här på Nääs.

  231. Under 24 år hade de
    södra flygeln som sin sommarbostad.

  232. Många av de här idéerna, inte minst
    genom det kapitel i Nils Holgersson-

  233. -som heter "Den stora vita
    herrgården" och handlar om-

  234. -hur Akka och Nils landar just här på
    Nääs och träffar den gamle patronen-

  235. -och den unge herren
    och slöjdlärarseminariets deltagare.

  236. Jacob Marcus tillhörde de
    första judar som kom till Sverige.

  237. Sen kom det en stor invandringsvåg-

  238. -från mitten av 1800-talet
    fram till första världskriget-

  239. -av så kallade östjudar
    från Ryssland och ryska Polen.

  240. 1945 när de vita bussarna kom
    så var det ju här också.

  241. Det var ju
    flyktingmottagning här och så.

  242. Den senaste judiska invandringen
    kom från Polen, runt 1969.

  243. Det som är intressant med den judiska
    invandringen till Sverige-

  244. -är ju att alla
    utom de första generationerna-

  245. -har varit flyktingar och har kommit
    i princip utan nånting.

  246. De som kom från Östeuropa
    var fattiga judar-

  247. -som flydde med det man fick med sig.

  248. Sen kom de överlevande, 1945,
    och de hade ju absolut ingenting.

  249. Sen kom judar från länder
    som Sovjetunionen invaderade:

  250. Ungern 1956,
    Tjeckoslovakien 1968 och...

  251. I mars 1968
    fördrevs ju judarna från Polen.

  252. Från den dagen, när man är jude
    och bor i Polen, känner man rädsla.

  253. Inte för att man har gjort nånting
    utan bara för att man är jude.

  254. Du måste hela tiden vara på vakt.

  255. Sen kommer du till Sverige
    och då säger alla-

  256. -att du inte behöver vara rädd
    för att du är jude. Man hamnar här.

  257. Man träffar folk som hjälper till
    att hamna på fötter igen.

  258. I dag kan jag säga "Jag är jude."

  259. Vilken jude spelar inte så stor roll,
    men jag kan säga "Jag är jude".

  260. Det är nån under helgen
    som kastade sten mot synagogan.

  261. Du ser själv att en bit är reparerad.

  262. Tyvärr. Synd, synd. Det skrämmer.

  263. Familjerna som har varit här i nån
    generation och kunnat etablera sig-

  264. -affärsmässigt och så vidare
    går det bra för. Var det så för alla?

  265. Nej, det var det nog inte,
    men det finns en överlevnadsstrategi.

  266. Hur överlever jag?
    Det handlar om liv och död.

  267. Det gäller nog många som kom hit.

  268. Man måste ju hitta nya...
    Det fanns saker man inte fick göra-

  269. -yrken man inte fick ha, man fick
    inte bo på särskilda ställen...

  270. Då måste man hitta på nya saker och
    ibland var det kanske tur för dem-

  271. -om man ser det så, för då
    gav man sig in i nya branscher-

  272. -som kanske blev framgångsrika. Ingen
    skryter om sina misslyckade affärer-

  273. -eller släktingar
    som lånar och så vidare.

  274. Gårdfarihandlaren som gick i stöpet.
    Vad kan man berätta om det?

  275. -Det säljer ju inget bra.
    -Grosshandlaren med fin lägenhet...

  276. -Ja.
    -...som gick på pumpen...

  277. ...och änkan fick försörja barnen.
    De historierna finns ju också.

  278. I mitten av 1800-talet började den
    östeuropeiska judiska invandringen.

  279. De hade inte med sig
    20 årslöner, utan de var fattiga.

  280. Där, där man behöver
    listighet och tankemöda-

  281. -där hjälper det inte att bara ha
    kraft och muskler och så.

  282. Så tror jag att de tänkte-

  283. -de som startade
    sina fabriker i Norrköping.

  284. De behövde både tänka
    en och två gånger-

  285. -innan de körde på.

  286. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att bli svenskar

Avsnitt 2 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Judereglementet begränsar svenska judars boende och yrken. För att klara sig krävs nytänkande och uppfinningsrikedom. Den växande industrialismen skapar arbetstillfällen och ökar förutsättningarna. I Norrköping säljer Philip Jeremias allt från spelkort till rapsolja och i Nääs grundas ett seminarium som gör slöjd till ett banbrytande skolämne.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Historia, Judar, Judarnas historia
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Aarons nya land

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land

En svensk minjan

Avsnitt 1 av 4

Aaron Isaac från Mecklenburg i Tyskland hör talas om att Sverige behöver sigillgravörer. Han kommer till ett land där judar är förbjudna. På kort tid blir han vän med kungen, grundar en judisk församling, blir indragen i svensk-ryska kriget och anklagad för att ha förfalskat sedlar.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land

Att bli svenskar

Avsnitt 2 av 4

Judereglementet begränsar svenska judars boende och yrken. För att klara sig krävs nytänkande och uppfinningsrikedom. Den växande industrialismen skapar arbetstillfällen och ökar förutsättningarna. I Norrköping säljer Philip Jeremias allt från spelkort till rapsolja och i Nääs grundas ett seminarium som gör slöjd till ett banbrytande skolämne.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land

Kärleken och traditionen

Avsnitt 3 av 4

Den judiska Emma Lamm och dalmasen Anders Zorn förälskar sig. Hon lämnar det borgerliga livet i Stockholm, flyttar till Mora och skaffar folkdräkt. Tillsammans med Anders återupplivar hon midsommar och startar en folkhögskola för hemslöjd. Änklingen Enoch Finkelstein är en av de fattiga judar som flyr till Sverige från öst. Han börjar sälja färdigsydda byxor längs järnvägsbygget mot norr. Samtidigt växer ett intresse för rasbiologi i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land

I krigets skugga

Avsnitt 4 av 4

Att forma det nya Sverige och att visa sin svenskhet blir viktigt för de judar som etablerat sig i landet. Men när nazisterna kommer till makten i Tyskland kräver Sverige och Schweiz att ett J ska stämplas i judars pass. Man vill inte ha judiska flyktingar och ett strängt system tillämpas. Femhundra barn och några ungdomspionjärer får inresetillstånd. Den judiska församlingen väljer ut vilka och är ansvariga att se till att de blir försörjda.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning

Mer folkhögskola / studieförbund & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Aarons nya land

Kärleken och traditionen

Den judiska Emma Lamm och dalmasen Anders Zorn förälskar sig. Hon lämnar det borgerliga livet i Stockholm, flyttar till Mora och skaffar folkdräkt. Tillsammans med Anders återupplivar hon midsommar och startar en folkhögskola för hemslöjd. Änklingen Enoch Finkelstein är en av de fattiga judar som flyr till Sverige från öst. Han börjar sälja färdigsydda byxor längs järnvägsbygget mot norr. Samtidigt växer ett intresse för rasbiologi i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Harrisons historiepodd

Vodkaflaskan från 1979

Historikerna och makarna Dick och Katarina Harrison reser runt i Sverige och pratar om historiska föremål och epoker. Dagens samtalsämne är Absolut vodkaflaskan, vem ritade den och ser den inte ut som en gammal medicinflaska?

Fråga oss