Titta

Artityd

Artityd

Om Artityd

I nära och nyfikna porträtt får du följa med samtida konstnärer i deras vardag och under deras konstnärliga arbete. Det blir en aktuell och angelägen resa genom dagens samhälle när konstnärerna undersöker sin samtid. Konstens visuella gestaltning väcker tankar om skapande och kommunikation. Möt en dynamisk konstscen som överraskar, utmanar och inspirerar!

Till första programmet

Artityd : Victor MarxMaterialDela
  1. Det är helt fantastiskt.
    Man är ju uppfostrad med Skrotnisse-

  2. -så på nåt sätt är det här drömmen.

  3. Det ger mig en kreativ frihetskänsla.
    Här kan man göra vad man vill.

  4. Det känns som om man skulle kunna
    bygga precis vad som helst här.

  5. Inne i stan ska man vara försiktig
    och inte skräpa ner och hyra dyrt.

  6. Det här är drömmen för en konstnär,
    det här området.

  7. Stockholm är så städat och putsat.
    Allt är så enormt dyrt.

  8. Man river allting
    där människor skulle kunna utvecklas.

  9. Vad tycker du,
    ska vi ta de två metallbockarna?

  10. Vi tittar igenom ritningen.

  11. Det är en självklar sak, att alla
    har rätt till tak över huvudet.

  12. Nåt slags allmänmänsklig tanke.

  13. En lösning är att det är socialt
    accepterat att bygga fågelholkar.

  14. Det är lagligt.
    Då gör jag ett konstprojekt runt det.

  15. I bygglagstiftningen står det
    att man får bygga fågelholkar-

  16. -men det står inte
    hur stora de får vara.

  17. Jag utnyttjar det kryphålet.

  18. Det handlar om
    EU-migranternas bostadssituation.

  19. De bygger små kåkstäder.
    Det är en kommentar till det.

  20. -Han jävlas med dig.
    -Varför?

  21. Det blir som ett riktigt hus.
    Om man isolerar det kan det användas-

  22. -om vi nu lägger
    takpapp och tegelpannor.

  23. Vi gör projekt som håller på riktigt
    så att det inte bara blir en kuliss.

  24. Det här är första gången
    som jag faktiskt kan avlöna nån.

  25. Betala Panos pengar för första gången
    för att hjälpa mig.

  26. Det känns ju bra.

  27. Det hade varit jättetråkigt
    att göra det här själv.

  28. Det är jag inte intresserad av.

  29. Mina vänner har fått hjälpa mig
    med mina projekt, fast gratis.

  30. Jag ville jobba med konst,
    men jag har förstått-

  31. -det som mina föräldrar sa:
    "Vem fan kan överleva på konst?"

  32. Men arkitekt är ju ett yrke
    som man kan leva på-

  33. -som ändå är kreativt till viss del.

  34. Det finns dock okreativa stunder,
    kan man säga nu i efterhand.

  35. Mest okreativa stunder,
    men det var ju nåt slags kompromiss.

  36. Sen har jag ju gått
    på konstskolor också.

  37. Folkhögskolor och ett år på Mejan
    och så där.

  38. Konststudenten Victor Marx har skapat
    två byggen i Stockholmstrakten.

  39. Ett torn med sovplatser för hemlösa
    och ett galleri utanför tunnelbanan.

  40. Men Konsthögskolan ifrågasatte
    om verken var lämpliga-

  41. -och skolans krav ledde
    till att Victor Marx hoppade av.

  42. Mejan ville inte ha det
    under Liljeholmsbron-

  43. -för att de var rädda att det skulle
    skrivas om olaglig konst på Mejan-

  44. -så de ville att jag
    skulle visa tornet på ett galleri.

  45. Men tornet var ju inte konstverket.
    Tornet var...ett torn.

  46. Konstverket för mig
    blir ju situationen som skapas.

  47. Att myndigheterna börjar skriva
    till varandra och börjar bråka.

  48. Det stod mellan Hamnstyrelsens,
    Trafikkontorets och Vägverkets mark-

  49. -och de började bråka med varandra
    om vem som skulle ta bort tornet.

  50. Konsten hamnade i deras konflikt.
    Det blev en konstnärlig kvalitet.

  51. Vad ska vi göra egentligen? Ska vi spola
    av golvet eller duger det?

  52. -Du ska upp på taket.
    -Jag ska upp på taket.

  53. -Har vi en plan?
    -Klas ska upp på taket.

  54. Jag och Tanja
    tänkte hänga upp bubbelstolarna.

  55. Härligt, va? Ja!

  56. Den här är det bara att slänga.

  57. Jag har ritat huset.
    Jag gillar att göra kreativa projekt.

  58. Jobba tillsammans med människor
    och känna mig inspirerad.

  59. Det är en kollektiv process.

  60. -Ja, dreadlocks.
    -Kan du hålla i den? Ja, precis.

  61. Ha kul och skapa tillsammans.
    Man får en speciell typ av relation.

  62. Det finns soppa nu! - Jag har ju
    lärt känna folk när vi har byggt.

  63. -Ja, exakt.
    -Det var ju värsta succén!

  64. Projektet är en stor styrka.
    Om tusen personer har byggt på det-

  65. -så kan de känna:
    "Den där spiken spikade jag i."

  66. Eller som du sa:
    "Vi byggde på den här fasaden."

  67. Relationen till huset
    blir på ett helt annat sätt.

  68. Jag kommer ihåg att jag kände:
    "'Shit', ett hisschakt!"

  69. "Det måste vara så jävla rökt,
    det går inte."

  70. Jag var faktiskt sjukt nervös
    för om vi hade byggt hålet perfekt.

  71. Men det var ju det. Det var perfekt.

  72. Det borde ju gå
    att spreja dit på foten.

  73. Vi ska göra ett gatukonstprojekt
    som vi har planerat länge.

  74. Vi väntar tills pubar och sånt
    har stängt så att staden är tom.

  75. Antingen gör man det då eller mitt
    på dagen, när det inte ser skumt ut.

  76. Accepterar man att det ser skumt ut
    får man göra det på natten.

  77. Eller så försöker man få det att kännas
    som om det är helt naturligt.

  78. Då skulle de flesta inte
    ringa på nån vakt eller nåt sånt.

  79. Vi gör slut-touchen
    på nåt vi har jobbat på ett tag-

  80. -och väntar på att klockan
    ska bli tillräckligt mycket.

  81. Då är vi redo! Vi kanske ska veta vart
    vi ska ta vägen.

  82. -Ska vi köra Masmo?
    -Vi var ju inne på det i går också.

  83. -Vi är ju sjukt bekväma där.
    -Det är ju en jävligt tråkig förort.

  84. Är det nånstans klottergängen springer
    runt så är det vid Gullmars.

  85. Men det är så jävla lite betong där.

  86. -Måste det vara det, då?
    -Den är inte tuff på riktigt.

  87. -Vid Enskede är det inte "nice".
    -Bestäm en plats!

  88. -Där den brinnande moppen var.
    -Ja, det röstar jag på.

  89. Jag tar plats i det offentliga rummet på
    ett sätt som man inte får.

  90. Jag attackerar en massa grejer
    som jag ogillar med samhället-

  91. -men jag gör det genom att
    ta en plats som ingen uppskattar-

  92. -och bygger nånting vackert där.

  93. Blir inte det lite tajt?
    Det kanske det inte blir.

  94. Det här blir väl bra?

  95. -Ja, det får nog vara så.
    -Grymt!

  96. Det är några olika kommunikationer med
    myndigheter-

  97. -från mitt gatukonstprojekt,
    när jag byggde bostadstorn.

  98. Gud, vad mycket. Det finns
    hur mycket dokumenterat som helst.

  99. Så det här är bara ett axplock.
    Jag har byggt nåt utan tillstånd.

  100. För att demokratisera samhället
    får man bryta mot lagen.

  101. Det har alltid gjorts -
    civil olydnad.

  102. Det har utvecklat demokratin,
    annars hade vi aldrig hamnat här.

  103. Vi blev försenade. Vi letade efter den
    där jävla fjärrkontrollen-

  104. -till projektorn.
    Vad är det för fel på folk?

  105. -Vad är det ni ska projicera?
    -Vi ska ju testa med Akvariet.

  106. Det här är det dystopiska landskapet
    med de döda träden. Allt är dött.

  107. Och det här är våra partiklar
    där vi projicerar drömbilden.

  108. Så det är det
    som är dubbeltransponeringen.

  109. Det vore enkelt
    att göra en dyster framtidsskildring.

  110. Det känns som om det är ditåt
    världen är på väg.

  111. Men man vet ju aldrig,
    det finns ju positiva krafter.

  112. Framtiden kanske inte är
    så mörk som man förespeglar.

  113. Jag vill skapa en dubbelexponering, fast
    som en skulptur.

  114. Jag har ett dystert landskap,
    ett efter-katastrofen-landskap.

  115. Men sen vill jag blåsa upp typ
    aska eller sand eller nåt material-

  116. -som gör att jag kan projicera
    en vacker framtid i samma miljö.

  117. Då ser man både
    den vackra och den dystra framtiden-

  118. -när man tittar in i det här verket.

  119. När man gör konstverk...
    När jag gör gatukonst-

  120. -och sätter upp projektet på natten-

  121. -är jag mer orolig för att nån
    ska hindra mig från att bli färdig-

  122. -än för att bli dömd för nåt.

  123. Om man har arbetat med nåt länge
    och ska sätta upp det-

  124. -och så kommer nån dum vakt
    och stoppar en...

  125. -Jag förstår helt och hållet.
    -Jag skiter i om jag får böter.

  126. Det är värre om de tar konsten.

  127. Okej, det är dags att ta reda på-

  128. -om nåt händer när vi sätter på den.
    Jag hoppas verkligen det!

  129. Lite... Nu är den på max.

  130. -Varför blir det så?
    -Inget händer.

  131. Fan också. Okej.

  132. Om vi har fler riktade utblås
    så kanske vi får upp partiklarna.

  133. Äsch, det är okej.

  134. Faktiskt. Men det är klart
    att i alla kreativa processer-

  135. -så finns det perioder
    när man ifrågasätter idén.

  136. Det ingår i allt kreativt skapande.

  137. Eller en rädsla
    att man inte ska få ihop det.

  138. Det är väl klassiskt.

  139. Så långsam!

  140. Vi kan testa om det projiceras,
    men det blir lite stökigt.

  141. -Jag kan släppa ner lite sand framför.
    -Okej, vi provar det.

  142. Det syns knappt.
    Vi får fundera vidare på det hemma.

  143. -Gud, vad roligt att få se den!
    -Ja, eller hur?

  144. -Ja...
    -Den är jättefin.

  145. Jag har aldrig sett en jättestor
    fågelholk i en kulturpark tidigare.

  146. När man ser holken blir man glad.
    Jag blir det i alla fall.

  147. Den är fin och humoristisk.

  148. Men sen så adresserar den ju
    ett väldigt allvarligt ämne också.

  149. Dra inte längre där!

  150. Och även om Victor adresserar
    fattiga EU-migranter i sitt projekt-

  151. -skulle det likaväl kunna handla om-

  152. -att det är många människor
    som har svårt att hitta en bostad.

  153. Vi vet att människor i Sverige blir mer
    och mer trångbodda generellt.

  154. Finns det mer där uppe?

  155. Han är ett exempel på en samtida
    konstnär som brinner och vågar.

  156. Jag uppfattar det som om Victor tror att
    konsten kan förändra samhället.

  157. Han skulle nog inte göra det här om han
    inte hade den glöden och viljan.

  158. -Det är ändå rätt okej.
    -Det är jättefint!

  159. Då ska vi slutpilla klart det hela.
    Sätta upp skåp.

  160. Så.

  161. -Det ser grymt ut.
    -Efter "strippen" är det färdigt.

  162. -Det här är ju inget akvarium.
    -Nej, det blev inte det.

  163. -Är det inte svårt att överge en idé?
    -Jo, det var bittert.

  164. Jag tycker fortfarande
    att den idén var intressant.

  165. Micke, som jag bygger med nu
    eftersom Panos bröt handen-

  166. -är intresserad av projektorer,
    så han vill få in det.

  167. Vi bygger trädet först, sen får vi se om
    vi kan projicera blad-

  168. -på olika textilier
    eller hur vi löser den biten.

  169. -Så? Eller så?
    -Nej, som du gjorde förut. Så.

  170. -Härifrån ser det bra ut.
    -Men är det det där som är grejen?

  171. -Blir det bättre med den där grenen?
    -Jag vet inte. Det känns spretigt.

  172. Jag är också rädd för det.
    Jag kollar härifrån en gång.

  173. Det blir mycket jobb. Frågan är
    hur mycket man får ut av det.

  174. Jag tror att det blir mäktigt ändå. Jag
    vet inte om det där behövs.

  175. Ja, mäktigt blir det ju garanterat.
    Det är det ingen tvekan om.

  176. Vi måste göra jävligt mycket
    om vi ska göra så.

  177. -Blev det tomt nu? Vi struntar i det.
    -Då så. "You are the artist."

  178. -Hon har verkligen långa fötter.
    -Det är fint.

  179. -Har du långa fötter, Victor?
    -Nej.

  180. -Var har du fått det ifrån, då?
    -Du har väl ganska stora fötter?

  181. Ja, om man jämför med min syster
    har jag det.

  182. Man får passa på
    när hon är hungrig och öppnar munnen.

  183. Knuten näve från början. Så är det. Ja,
    och så bajsar du också!

  184. Ja, det är ett krig i början.

  185. Det är klart
    att man kompromissar med sin konst-

  186. -för att man är orolig
    för påföljderna.

  187. Det skulle vara tråkigt att hamna
    i fängelse nu när man har ett barn.

  188. Där går min gräns,
    men ur ett moraliskt perspektiv-

  189. -relaterar jag inte
    till lagen på det sättet.

  190. ...arbetarklassens kampenhet!
    Internationell solidaritet...

  191. Det finns en idé om den vita boxen.

  192. Utställningsrummet ska vara vitt
    för att konstverket inte ska störas.

  193. För mig passar det inte alls.

  194. Ett, två, tre!

  195. Var är vi nu, då? Ett, två, tre!

  196. Mina konstverk skulle bli bättre
    om jag smutsade ner allting-

  197. -innan jag ställde dit dem,
    för mina verk är råa på nåt sätt.

  198. Ställer du det i nåt helt vitt...
    Det blir ju skitkonstigt.

  199. Fast på verket... Det är ett gammalt
    stålverk från slutet av 1800-talet.

  200. Det är en helt annan miljö.
    Mina verk blir nog perfekta där.

  201. Det blir till att skruva loss ändå.
    Nu ligger den nog...

  202. Vi behöver nog lyfta den lite.
    I andra änden har den gått förbi.

  203. Där.

  204. Den flög i väg. Det är väl okej
    med facket, en sån arbetsposition?

  205. -Då får du komma på vernissagen, då.
    -När är den, då? Nästa helg, va?

  206. Nej, det är långt kvar.
    Vernissage Avesta - den 23 maj.

  207. -Jaha!
    -Så det är med lite marginal.

  208. Det var det värsta.

  209. Man blir alltid superstressad i den där
    fasen när man ska sätta ihop...

  210. Det var samma sak med bostadstornet,
    där skulle bitarna passa ihop.

  211. Nu är jag mindre stressad.
    Det var det här som var obehagligt.

  212. -Jag tycker att det är ashäftigt.
    -En väldig höjd.

  213. Själva idén med konstverket...
    Det ska stå en skylt här.

  214. Där kan man läsa att långt efter
    att jordens sista träd hade dött ut-

  215. -och det inte fanns nån natur
    försökte konstnärer bygga ett träd-

  216. -utifrån minnet av ett träd.

  217. Då plockade de isär
    ett gammalt fiskeskjul-

  218. -och återmonterade bitarna,
    som ju hade varit ett träd.

  219. -Men det var fortfarande brädor?
    -Ja, exakt, det har varit ett skjul.

  220. Om det ramlar är det trist.
    Det är nu man ska känna glädje.

  221. -Men man har varit så stressad...
    -Ja, man är lite nervös fortfarande.

  222. Det är lugnt. Man får tänka
    att tungvikten är ju neråt.

  223. Tyngdpunkten, kanske det heter.

  224. Det blev väl bra.

  225. Vad schyst det blev!

  226. Ja, det var fan riktigt "nice".

  227. Det känns ju stort.
    Det var dit vi ville komma.

  228. -Proportionerna är fel, va?
    -Nåt är fel. Vi ska väl vara närmare?

  229. -Inte någonstans stämmer det.
    -"Goddamn!"

  230. -Sextio, sextio... Sextio.
    -Den borde ha varit tolv.

  231. -Det vore rimligare.
    -Men nu är den elva.

  232. -Vad fan, Victor!
    -Skit! Att det alltid blir så här.

  233. Vi ska ställa upp
    mitt och Tanjas konstverk.

  234. Vi ska placera upp det på en stolpe.
    Vi monterar av en skylt med orter-

  235. -och så sänker vi ner modulerna
    med olika delar av människan på.

  236. Det är nåt slags klasspyramid
    som man kan röra om i.

  237. Skapa olika karaktärer.

  238. -Har ni tillstånd till att göra det?
    -Nej, det är gatukonst.

  239. Vi ska ha byggkläder och ställningar och
    försöka se proffsiga ut.

  240. Har du den där?
    Håll kvar den så hjälper jag till.

  241. -Jag håller i här uppe.
    -Är den igenom, eller?

  242. -Vad fint det är!
    -Kom förbi på ett glas vin i morgon.

  243. Jag är bortbjuden klockan fem
    till Tyresö.

  244. -Vad tycker du, Tanja?
    -Det ser bättre ut här än i mörkret.

  245. -Ännu mer, ännu mer.
    -Den verkar nå rätt målgrupp.

  246. Det är perfekt. Barn och föräldrar.

  247. -Tror du att den får sitta kvar?
    -Ja, ett tag.

  248. Tills nån dum jävla klottrare klottrar
    sönder det-

  249. -och sen börjar det se fult ut.

  250. Kolla här!

  251. Kolla den här, då!

  252. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Victor Marx

Avsnitt 6 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Victor Marx är konstnär, arkitekt, aktivist och en av drivkrafterna bakom kulturhuset Cyklopen. Hans konst och gatukonst är politisk och han ifrågasätter myndigheter och svensk lagstiftning. Vem har rätt att påverka och utveckla samhället och vilken och vems kulturyttring som ska få ta plats i det offentliga rummet? Tillsammmans med andra konstnärer och aktivister påbörjar Victor byggen av flera nya konstprojekt kopplade till boende och rättigheter, miljön och klassamhället.

Ämnen:
Bild
Ämnesord:
Gatukonst, Konst, Konsthistoria, Konstnärer, Marx, Victor, 1983-, Otraditionella konstformer
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Artityd

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd

Elitakrobaten

Avsnitt 1 av 8

Performanceartisten Catti Brandelius blev känd för sitt alter ego Miss Universum. Nu vill hon bli den bästa 44-åriga elitakrobaten i Bredäng. Elitakrobaten är nämligen hennes nya konstverk och alter ego. I processen utforskar Catti gränser inom både konsten och sig själv.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd

Sirous Namazi: 12.30

Avsnitt 2 av 8

När konstnären Sirous Namazi var sju år slogs hans barndomshem i spillror av en organiserad mobb i Iran. Klockslaget 12.30 är minuten innan mobben stormade in i huset. I verket 12.30 återskapar han delar av hemmet med hjälp av fyra bleknade fotografier av förödelsen och familjemedlemmarnas olika minnesbilder. Under ett halvår har filmaren Åsa Ekman följt Sirous Namazi inför en utställning på Galleri Nordenhake i Berlin.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd

Lisa och Matti

Avsnitt 3 av 8

Konstnärsparet Lisa Jonasson och Matti Kallioinen delar ateljé I Hökarängen. Här skapar Lisa detaljrika och uttrycksfulla collage samtidigt som Matti gör installationer med stora uppblåsbara figurer och musik. Samtidigt som arbetsytor, idéer och vardagsliv är tätt sammanflätade, förbereder paret varsin separat utställning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd

Maria Friberg

Avsnitt 4 av 8

Maria Friberg är fotokonstnär. Hon målar med människor och ting och räds inte till synes omöjliga arrangemang för att få exakt den bild hon vill ha. Maria har kallats feminist och har slagit igenom internationellt med sina bilder av vilsna och kostymklädda män vars makt på något sätt har tagits ifrån dem. Driver Maria en feministisk agenda?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd

En film om Dotse och Emmilou

Avsnitt 5 av 8

Dotse och Emmilou är två konstnärer som har förts samman tack vare deras brinnande intresse för graffiti. Vi följer dem i deras vardag och i kampen att få utöva sin konst. Emma Simu (Emmilou) har länge kämpat för den omdiskuterade Märstaväggen och rätten att få uttrycka sig. För henne är graffiti lika mycket konst som andra konstarter. Jonatan Salomonsson (Dotse) är en ung multikonstnär som plockade upp sprayburken redan i elvaårsåldern. Han kämpar med att hinna med skolan parallellt med sin stora passion, graffitin.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd

Victor Marx

Avsnitt 6 av 8

Victor Marx är konstnär, arkitekt, aktivist och en av drivkrafterna bakom kulturhuset Cyklopen. Hans konst och gatukonst är politisk och han ifrågasätter myndigheter och svensk lagstiftning. Vem har rätt att påverka och utveckla samhället och vilken och vems kulturyttring som ska få ta plats i det offentliga rummet? Tillsammmans med andra konstnärer och aktivister påbörjar Victor byggen av flera nya konstprojekt kopplade till boende och rättigheter, miljön och klassamhället.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd

En resa med Saadia Hussain

Avsnitt 7 av 8

Saadia arbetar i konstnärskollektivet Corners där man ställer sig frågan vad ett hem är. Frågan tar oss till Pakistan, Egypten, Storbritannien, Sverige och Italien. Vi får även veta mer om Saadias bakgrund när hon tar oss med till konstskolan i Pakistan där hon studerade som yngre. Vi möter en hårt arbetande konstnär, som har föresatt sig att nå ut med konsten och inspirera till skapande.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd

Kultivator - Middag med kor

Avsnitt 8 av 8

Konstnärs- och jordbrukskollektivet Kultivator bjuder in till en middag med kor. I tio år har Malin, Mathieu och Henric tillsammans med flera andra konstnärer och jordbrukare arbetat med konst för att skapa en bättre värld. Djurskötsel, konstmöten och undervisning bryts av med resor till storstäder. Genom konsten vill de visa att människan är en del av ett kretslopp. Deras konst är politisk och närmar sig aktivism, både inom och utanför konstvärlden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Artityd

Maria Friberg

Maria Friberg är fotokonstnär. Hon målar med människor och ting och räds inte till synes omöjliga arrangemang för att få exakt den bild hon vill ha. Maria har kallats feminist och har slagit igenom internationellt med sina bilder av vilsna och kostymklädda män vars makt på något sätt har tagits ifrån dem. Driver Maria en feministisk agenda?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Artityd

Sirous Namazi: 12.30

När konstnären Sirous Namazi var sju år slogs hans barndomshem i spillror av en organiserad mobb i Iran. Klockslaget 12.30 är minuten innan mobben stormade in i huset. I verket 12.30 återskapar han delar av hemmet med hjälp av fyra bleknade fotografier av förödelsen och familjemedlemmarnas olika minnesbilder. Under ett halvår har filmaren Åsa Ekman följt Sirous Namazi inför en utställning på Galleri Nordenhake i Berlin.

Fråga oss