Titta

Artityd

Artityd

Om Artityd

I nära och nyfikna porträtt får du följa med samtida konstnärer i deras vardag och under deras konstnärliga arbete. Det blir en aktuell och angelägen resa genom dagens samhälle när konstnärerna undersöker sin samtid. Konstens visuella gestaltning väcker tankar om skapande och kommunikation. Möt en dynamisk konstscen som överraskar, utmanar och inspirerar!

Till första programmet

Artityd : Maria FribergMaterialDela
  1. Det här är Maria. Hon är konstnär.

  2. Jobbar med foto och rörlig bild.

  3. Hon har ett helt team omkring sig
    när hon skapar sina bilder.

  4. Hon är uppväxt med sin mamma
    och mormor på landet-

  5. -och ställer ut i hela världen.

  6. Jag tar lite blått och gult.

  7. Jag ska se vad jag har.
    Det här blir en bra färgklump.

  8. Jag försöker måla med grejerna.

  9. Istället för färg
    är de här sakerna färgen.

  10. Det är roligt hur många trådar det är
    som vävs ihop till en bild.

  11. Privata och konsthistoriska
    målerireferenser.

  12. Saker i politiken eller nån stämning
    på stan som ligger och gnager.

  13. Och så är det allt det här som vävs
    ihop till en punkt som blir viktig.

  14. Det är fint med det gröna i ansiktet.

  15. Konstnärer bearbetar sin omgivning
    på ett plan.

  16. Sen kan man ha andra lager också.

  17. -Flytta den där, kanske.
    -Jättebra. Bra.

  18. Håll andan där.

  19. Ett, två, tre.

  20. De flesta av Marias bilder
    föreställer män.

  21. Ensamma och lite uppgivna.

  22. Hon har blivit känd-

  23. -som en konstnär med blicken riktad
    mot maskuliniteten och makten.

  24. Maria har vi här. Lego, kort och
    sport. Sen läggs det här ihop till...

  25. ...den här långa, fina bilden
    som vi ser här. Så.

  26. Det blir oändligt jobbigt för dem...

  27. En del kallar Maria för feminist.
    Jag har inte sett det så.

  28. Jag tycker att hon är suverän på
    att observera fenomen i samtiden-

  29. -utan att ta ställning eller döma.

  30. Bara peka:
    "Så här ser det ut ibland."

  31. Nån kompis sa: "Ingen fattar
    att du tar ifrån männen makten."

  32. Men det är också
    en befrielse att slippa ta beslut.

  33. Det är inte roligt att bestämma jämt.

  34. Ett barn vill inte ta alla
    vuxenbeslut. Det är jobbigt.

  35. Att ha all makt är inte det ultimata.
    Det är att dela den.

  36. Att man ska få vara människa.
    Det är det som är det fina.

  37. Det finns en press på män
    att alltid göra nånting.

  38. Nästan alla bilder på män är
    när de är aktiva.

  39. I traditionellt måleri är det bara
    Jesus på korset som är passiv.

  40. Eller Karl XII:s likfärd
    eller nånting.

  41. Den krympte där.

  42. Det blir en helt annan grej.

  43. Han kan vara där.

  44. Hon har en nyfikenhet.

  45. Är man konstnär, vill man undersöka
    för att kanske också förstå oss män.

  46. Vilka vi är och hur vi fungerar.

  47. Ofta förstår man fem år senare
    varför man har gjort ett verk.

  48. Min morfar var med i
    finska vinterkriget.

  49. Han berättade att han blev bortglömd
    i skogen. Han skulle gå av och kissa.

  50. Men så körde lastbilen i väg och de
    glömde honom. Han kunde ha dött.

  51. Man är ju ensam.
    Jag känner mig lätt ensam.

  52. Jag känner mig lätt övergiven.
    Sen jag var liten.

  53. Min pappa övergav mig.
    Han har inte varit närvarande.

  54. Han övergav mig tidigt.

  55. De skildes när jag var ett år och sen
    kom han aldrig och hälsade på.

  56. Han ser ut som en pappa ska göra.
    Stor, snäll, mjuk och kramig.

  57. Och så fick man aldrig sitta
    i den där famnen.

  58. Det är inte så
    att jag inte älskar min pappa.

  59. Men man skulle bara vilja att han...
    kramar om en och säger att man duger.

  60. Min mamma gick också i väg.
    Hon var opålitlig.

  61. Det var lite... Hon åkte i väg och
    kom hem med lite stålar och lite mat.

  62. Det känns som om man aldrig får
    det där. Man får bara sörja klart.

  63. Man kan inte få
    det som man skulle ha haft förut.

  64. Min mamma och min mormor
    dissade män...

  65. Män var bara odugliga.

  66. Mansföraktet var massivt
    i min uppväxt.

  67. "Vad ska man ha dem till?
    De bara ligger där."

  68. Det är jättejobbigt! Man kan ha dem
    till en massa roliga saker.

  69. Det är som att halva jordens
    befolkning är oduglig.

  70. Jag har haft känslan att män är
    nånting som man inte kan lita på.

  71. Män anses kanske offentligt
    som aktiva-

  72. -men på hemmaplan var de
    helt odugliga.

  73. Förstår du? Ta igen nåt hämndbegär.
    När kvinnor inte hade makt-

  74. -i det offentliga rummet, skaffade
    man sig enorm makt i hemmamiljön.

  75. För att de hade mindre makt
    och var maktlösa på en massa sätt.

  76. Men då dissar man män kollektivt-

  77. -som jag känner att min mormors
    generation gjorde kraftfullt-

  78. -när inte männen var närvarande.

  79. "De är odugliga." Mer så.
    "De är odugliga...!"

  80. -Tycker du det fortfarande?
    -Nej, jag har faktiskt ändrat mig!

  81. Jag har upptäckt
    att de kan vara jättefina.

  82. -Hur många var vi i kollektivet?
    -Det skiftade lite grann.

  83. Vi var inte så många. Sju, kanske.

  84. Ett tag bodde vi i ett kollektiv.
    På dagarna drog mamma i väg.

  85. Då var killarna kvar hemma.
    De som skulle städa-

  86. -spela lite gitarr och hugga ved.
    De blev mina lekkompisar.

  87. Jag har tänkt på sen
    att jag var barn...

  88. Man fick bestämma.
    På 70-talet lyssnade alla på barnen.

  89. "Hon säger sanningen."
    Man lyssnade kraftigt på barnen.

  90. På mig.
    Då var det vuxna som lyssnade på mig.

  91. Inte att jag bestämde lekarna,
    men jag lekte med de vuxna.

  92. Och att det var männen som var kvar
    och lekte med mig.

  93. Morkans återvinningscentral
    i Tärnaby.

  94. Det är en total överraskning
    hur det ser ut.

  95. Varför åker vi ända till Tärnaby
    för att hitta en soptipp?

  96. Det är Sveriges
    naturskönaste soptipp.

  97. Det är nog där...
    Ja, det är där han samlar.

  98. Jävlar, den var inte stor.
    Han får bygga på lite till.

  99. Det sitter en kråka på toppen.

  100. -Hej, hej.
    -Hej, hej.

  101. Vi har inte fått dit så mycket. Han
    kommer med ett lass i eftermiddag.

  102. -Spännande att komma hit till er.
    -Tycker du det?

  103. -Det går väl att lägga ihop nånting.
    -Den blir dubbelt så stor i morgon.

  104. Så man täcker det där röda skjulet.

  105. Man kunde ta lite snö för där.

  106. Jag kan pröva
    och se om jag får till det.

  107. Nu målar han med vit färg där borta.
    Han målar över den röda färgen.

  108. Micke: sopförare med målarpensel
    i dag.

  109. Det där i förgrunden
    är inte så intressant.

  110. Man har bilden av den ensamma
    konstnären som sitter i sin ateljé.

  111. Det är en rätt tråkig mediabild.
    Så var det kanske förr i tiden.

  112. Här måste man samarbeta.
    Vi måste hjälpa varandra.

  113. Då kände jag: "Det här gillar jag."
    Att man behöver varandra.

  114. Att man inte är helt instängd i sin
    ateljé. Det kändes som ett tungt liv.

  115. Det blir för tungt om livet ska vara
    att fokusera på den vita duken.

  116. Jag har svarta kläder till er.
    De kan byta om i boden.

  117. Det som är schysst är att det är
    precis som ett berg. Olika lager.

  118. Ja, att det skiftar.

  119. Vi fyller i hålen
    och blandar färgerna lite.

  120. Det är mycket raggsockor och älgkött.

  121. Där ser man alla. Den var fin.

  122. I början undrade man: "Vad gör du?
    Tar du inte bilderna?"

  123. Men skulle jag tänka på kameran och
    tänka på... Jag har fullt upp med...

  124. -Jag kan fånga in en helhets...
    -Jag är hennes "go to guy".

  125. Hon har det här behovet.
    Jag är hennes kameraman.

  126. Oftast kräver hennes idéer
    en hel del arbete omkring.

  127. Det tycker jag är jättekul. Jag
    gillar "hands on", hitta lösningar.

  128. Det är fint,
    då hamnar de bland granarna.

  129. Ja, då har vi det.
    Ska vi göra klättringsvarianter?

  130. In med vänsterbenet. Framåt.

  131. Så snyggt!

  132. Oj, oj, oj.

  133. Ska jag hålla dig?

  134. Det är fantastiskt.
    Hon är nästan som...

  135. ...nån slags knark när man jobbar med
    henne. Man får en sån kick.

  136. Jag tycker att jag mest vimsar runt.

  137. Är modellen redo?
    Upp på berget med dig.

  138. -Jag vill ha kaffe och banan först.
    -Då blir det kaffe och banan först.

  139. -Vill du att jag ska gå dit?
    -Ja, om du ställer dig på den.

  140. -Du får inte se oss.
    -Okej.

  141. Den sista på dig blev fin.
    Väldigt abstrakt. Det är snyggt.

  142. Ja...

  143. Den här är till dig.

  144. -Har du utställningar och sånt där?
    -Ja. Runt om i världen.

  145. Mest i Sverige, men just nu
    ställer jag ut i Denver i Colorado-

  146. -och i Paris och Milano.

  147. -Nu fattar du vad det handlar om.
    -Jamen visst. Vilket jäkla arbete.

  148. Tusen tack. Jättefint.

  149. Det får man gå in
    och spärra på i kväll.

  150. Det är roligt att leka.
    De flesta tycker att det är roligt.

  151. Det är såna som är lite leksugna
    som tycker att sånt här är kul.

  152. Han kändes lite leksugen.

  153. -Den här vill jag se.
    -Jättefin.

  154. Det var nån fin bild på dig
    och Hugo Slugo.

  155. -Här är du och Hugo Slugo.
    -Där var Hugo Slugo.

  156. Hugo var en konstnär som bodde
    hemma hos oss när jag var liten.

  157. Han och jag satt jämt och ritade. Jag
    tänkte: "Vilket skönt liv han har."

  158. Jag är säker på att han påverkade mig
    att bli konstnär.

  159. Det var... Jag kände... Jag gillade
    hans sätt att spendera dagen på.

  160. Att han gjorde som han ville
    och ändå gjorde mycket saker.

  161. Han gick ut på äventyr. Han gick
    alltid en promenad på natten.

  162. En gång fick jag följa med.
    Jag tjatade jättelänge. "Okej, då."

  163. Det var fantastiskt att gå
    mitt i natten ut på byn.

  164. Han var som en uppfinnare. Jag sa:
    "Jag vill ha en klockradio."

  165. Då byggde han en klockradio.
    Han byggde av min kassettbandspelare.

  166. Han hade träpinnar, gummisnoddar.

  167. Och klockan sju slog den ner och
    startade min kassettbandspelare!

  168. Det var så himla roligt!

  169. Folk har fantastiska idéer.
    Men de gör inte dem.

  170. Det är skillnaden. Man har
    aldrig gjort det förut heller.

  171. Det är lite kick-äventyr
    att göra nånting man inte vet...

  172. Alla säger:
    "Det kommer inte att gå."

  173. Då blir jag ännu mer provocerad.
    Det är klart det går!

  174. Hon är väldigt unik som konstnär.
    Hon har inga begränsningar.

  175. Ingenting är omöjligt.

  176. Hon kan nästan vara barnsligt naiv.

  177. Jag säger: "Det här går inte."

  178. Hon tänker bara själva idén.
    "Det här vore fantastiskt att göra."

  179. "Det ska jag göra." "Men hur?"

  180. Det tror jag kommer från när jag var
    liten. Jag blev tagen på allvar.

  181. De vuxna runt omkring mig tyckte
    att det jag gjorde var viktigt.

  182. Det jag sa var viktigt.

  183. Kör lugnt. Jättefint! Bra.

  184. -Det är mycket svårt...
    -Det gör inget.

  185. -Är alla bilarna svenska?
    -Nej, det är olika sorters bilar.

  186. Men...det är klart jag längtade efter
    min pappa när jag var liten.

  187. Det var väl också en grej till varför
    jag söker mig till...att förstå män.

  188. "Varför kom inte han?"

  189. Det tog evigheter att skriva
    "kram pappa". Jag skrev "kram"...

  190. När jag var liten
    skrev jag till honom.

  191. Jag skrev alltid "hej, pappa".
    Han svarade alltid "Roland".

  192. Jag blev så irriterad. Han heter
    Roland, men han är min pappa.

  193. Men nu skriver han "kram, pappa".

  194. -Hur ofta träffas ni?
    -En gång om året, kanske.

  195. -Vi ska inte åka och hälsa på honom?
    -Pappa Roland? Jo, det kan vi göra.

  196. Att jag blev konstnär
    tyckte han var lustigt.

  197. Han skickade broschyrer
    om bildlärarutbildningar-

  198. -när jag gick på Konsthögskolan.

  199. Hallå? Vi har absolut lämnat
    tullarna. Här står det Lillkyrka.

  200. Han vill alltid säga
    att det är dåligt i Stockholm.

  201. "Varför ska folk bo där?"

  202. -Hej, hej!
    -Det är när du var här, ja.

  203. Men fåren var inte här.

  204. Har du gjort extra fint?

  205. -Hej!
    -Det gillar inte Frank.

  206. Är du lustbetonad? "I dag har jag
    lust att göra det där?"

  207. Nej, jag gör klart först.
    Det vet du väl?

  208. -Men när du gjort klart en grej...
    -Jag har en lista.

  209. -Vad gillar du Marias grejer?
    -Det är lite olika.

  210. Med förklaringar kan man förstå
    att hon inbringat en del slantar.

  211. Det är väl en hel del
    som är lite grann...en bit bort.

  212. Det är roligt att det gått så bra.

  213. Men jag har ingen totalförståelse
    av själva produktionen.

  214. Badbilderna var roliga.
    Dem såg vi i Norrköping.

  215. Fotbollsspelarna var helt okej.
    Trelleborgsbilden var bra.

  216. Jag hade helsponsring av Trelleborg
    när jag körde biltävlingar.

  217. "Piles of Dreams" ska utställningen
    heta och utgår ifrån leksaksberget.

  218. Det behandlar masskonsumtion.

  219. En man sitter på sitt livs skjorthög
    och vet inte vart han ska ta vägen.

  220. "Ska man göra det eller det?"
    Och så bara släpper han det.

  221. -Är han obeslutsam?
    -Kanske nöjd att göra ingenting.

  222. Det tror jag inte. Man kan inte vara
    nöjd och göra ingenting.

  223. -Tror du det? Har du känt det?
    -Nej.

  224. Men jag är inte bra på
    att göra ingenting.

  225. Varför ska du göra en gubbe som inte
    vill göra nånting, då?

  226. De är kanske annorlunda.
    De kanske inte vill göra nånting.

  227. Såna vet jag inga.

  228. Om det ska vara överkonsumtion,
    kan du inte göra nånting aktivt?

  229. Arbetsskjortor,
    och så bestämmer han sig för-

  230. -att alla arbetsskjortorna ska han
    slita ut genom hårt arbete.

  231. Då blir det positivt.

  232. Pappa vill inte se ledsna, ensamma
    män som inte gör nånting.

  233. Man måste... Har han ingen lista,
    den där gubben?

  234. Han har tappat bort listan.

  235. Alltid när jag ska åka dit
    är jag lite stressad.

  236. Jag vet inte varför jag blir upp-
    stressad eller att det ska vara nåt-

  237. -som han är missnöjd med.
    Jag vet inte vad det är.

  238. När jag ser honom tänker jag:
    "Gud, vad mysig han är."

  239. Jag uppskattar det han gör.

  240. Lilla Maria kan vara ledsen för det
    hon inte fick.

  241. Men vuxna Maria får...
    Nu är det så här just nu.

  242. Jag har en pappa
    och han tycker om mig.

  243. Han älskar mig.
    Man får inte blanda ihop då och nu.

  244. Fångststadiet är över.

  245. Man har nånting inringat,
    men man vet inte vad man har fångat.

  246. För det ser man inte bara så här.
    Man anar nånting.

  247. Man håller på och joxar så här
    och så: "Nu blev det nånting."

  248. Det ska inte vara vardag i bilden.
    Det är inga dokumentärfotografier.

  249. Det här är ett slags måleri,
    fast med kameran.

  250. Då blir det...
    Då ska det in mer tid i den.

  251. Det ska inte vara nån snabb känsla.

  252. Det här är det roligaste av allt,
    nästan. Den där är fin.

  253. Det är extra känsligt,
    för den här gången är det...

  254. ...nånting oattraktivt
    jag jobbar med.

  255. Skrotbilar är lite snygga, böcker är
    snygga. Sopor är inte så snyggt.

  256. Här måste man få det som ögongodis.
    Att det ser färgglatt ut.

  257. Så att man ändå lockas av det.

  258. Det är ju: "Titta på mig.
    Titta vad jag har ritat."

  259. Det roligaste är att visa mina bilder
    för mamma.

  260. Det är den ultimata feedbacken.

  261. Tycker hon det? Är det sant?
    Nej, vad glad jag blir.

  262. Det är så man blir tårögd.
    Vad roligt!

  263. -Och så den lilla toppen här.
    -Ja.

  264. -Den var jättefin.
    -Det är Henrik som sitter där.

  265. -Vad fin du var.
    -Filmaren blev filmad.

  266. Den är jättefin. Det var strålande
    ljus. Det känns som en reklambild.

  267. Jag håller på
    tills jag inte har fler idéer.

  268. Man stupar väl vid gravens kant.

  269. Det här är mitt liv.

  270. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Maria Friberg

Avsnitt 4 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Maria Friberg är fotokonstnär. Hon målar med människor och ting och räds inte till synes omöjliga arrangemang för att få exakt den bild hon vill ha. Maria har kallats feminist och har slagit igenom internationellt med sina bilder av vilsna och kostymklädda män vars makt på något sätt har tagits ifrån dem. Driver Maria en feministisk agenda?

Ämnen:
Bild > Filma och fotografera
Ämnesord:
Friberg, Maria, 1966-, Konst, Konsthistoria, Konstnärer
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Artityd

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd

Elitakrobaten

Avsnitt 1 av 8

Performanceartisten Catti Brandelius blev känd för sitt alter ego Miss Universum. Nu vill hon bli den bästa 44-åriga elitakrobaten i Bredäng. Elitakrobaten är nämligen hennes nya konstverk och alter ego. I processen utforskar Catti gränser inom både konsten och sig själv.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd

Sirous Namazi: 12.30

Avsnitt 2 av 8

När konstnären Sirous Namazi var sju år slogs hans barndomshem i spillror av en organiserad mobb i Iran. Klockslaget 12.30 är minuten innan mobben stormade in i huset. I verket 12.30 återskapar han delar av hemmet med hjälp av fyra bleknade fotografier av förödelsen och familjemedlemmarnas olika minnesbilder. Under ett halvår har filmaren Åsa Ekman följt Sirous Namazi inför en utställning på Galleri Nordenhake i Berlin.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd

Lisa och Matti

Avsnitt 3 av 8

Konstnärsparet Lisa Jonasson och Matti Kallioinen delar ateljé I Hökarängen. Här skapar Lisa detaljrika och uttrycksfulla collage samtidigt som Matti gör installationer med stora uppblåsbara figurer och musik. Samtidigt som arbetsytor, idéer och vardagsliv är tätt sammanflätade, förbereder paret varsin separat utställning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd

Maria Friberg

Avsnitt 4 av 8

Maria Friberg är fotokonstnär. Hon målar med människor och ting och räds inte till synes omöjliga arrangemang för att få exakt den bild hon vill ha. Maria har kallats feminist och har slagit igenom internationellt med sina bilder av vilsna och kostymklädda män vars makt på något sätt har tagits ifrån dem. Driver Maria en feministisk agenda?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd

En film om Dotse och Emmilou

Avsnitt 5 av 8

Dotse och Emmilou är två konstnärer som har förts samman tack vare deras brinnande intresse för graffiti. Vi följer dem i deras vardag och i kampen att få utöva sin konst. Emma Simu (Emmilou) har länge kämpat för den omdiskuterade Märstaväggen och rätten att få uttrycka sig. För henne är graffiti lika mycket konst som andra konstarter. Jonatan Salomonsson (Dotse) är en ung multikonstnär som plockade upp sprayburken redan i elvaårsåldern. Han kämpar med att hinna med skolan parallellt med sin stora passion, graffitin.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd

Victor Marx

Avsnitt 6 av 8

Victor Marx är konstnär, arkitekt, aktivist och en av drivkrafterna bakom kulturhuset Cyklopen. Hans konst och gatukonst är politisk och han ifrågasätter myndigheter och svensk lagstiftning. Vem har rätt att påverka och utveckla samhället och vilken och vems kulturyttring som ska få ta plats i det offentliga rummet? Tillsammmans med andra konstnärer och aktivister påbörjar Victor byggen av flera nya konstprojekt kopplade till boende och rättigheter, miljön och klassamhället.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd

En resa med Saadia Hussain

Avsnitt 7 av 8

Saadia arbetar i konstnärskollektivet Corners där man ställer sig frågan vad ett hem är. Frågan tar oss till Pakistan, Egypten, Storbritannien, Sverige och Italien. Vi får även veta mer om Saadias bakgrund när hon tar oss med till konstskolan i Pakistan där hon studerade som yngre. Vi möter en hårt arbetande konstnär, som har föresatt sig att nå ut med konsten och inspirera till skapande.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd

Kultivator - Middag med kor

Avsnitt 8 av 8

Konstnärs- och jordbrukskollektivet Kultivator bjuder in till en middag med kor. I tio år har Malin, Mathieu och Henric tillsammans med flera andra konstnärer och jordbrukare arbetat med konst för att skapa en bättre värld. Djurskötsel, konstmöten och undervisning bryts av med resor till storstäder. Genom konsten vill de visa att människan är en del av ett kretslopp. Deras konst är politisk och närmar sig aktivism, både inom och utanför konstvärlden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Artityd perspektiv

Politisk konst

Politik har alltid påverkat konstnärers arbete. Under tidigt 1900-tal ville de ryska konstruktivisterna tillsammans med ledande politiker vara med och bygga samhället. Under 1960- och 1970-talen börjar feminism och miljörörelser påverka konsten. I dag ser vi hur konstnärer som Ai Wei Wei gör politiska musikvideor. Vi träffar konstnären Victor Marx som bygger en gigantisk fågelholk för hemlösa och konstintendent Ylva Hillström som berättar om den politiska konstens början.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Artityd ateljén

Graffiti och streetart

Vi följer med konstnären Linus Lundin när han målar graffiti i Rågsved. Skisser på papper blir till stora väggmålningar. Vilka tekniker kan vara till hjälp under processen? Vilka sprayfärger föredrar han att arbeta med och varför? Konstnären Emma Simu sprayar ett porträtt av Laleh på favoritväggen i Märsta. Hur väljer hon sina motiv och varför?

Fråga oss