Titta

Livets hårda skola

Livets hårda skola

Om Livets hårda skola

Hur kan du som förälder hjälpa ditt barn med matte? Hur hindrar föräldrars egna erfarenheter från matematikundervisningen dem från att hjälpa sina barn med matten? Genom att följa Musse Hasselvalls försök att komma över sin egen matteångest får föräldrar en möjlighet att själva förändra sitt beteende.

Till första programmet

Livets hårda skola : Inget mattegeni direktDela
  1. Rulla kameran. - Berätta vad som
    hände när ni skulle göra matte ihop.

  2. Det här är Zeline, min guddotter.

  3. Jag tänker att det
    kanske är bättre att du berättar.

  4. Ja.

  5. Jag hade fått matte med från skolan.
    Det var eftermiddag, och vi kom hem.

  6. -Då sa Musse...
    -Jag skulle vara barnvakt.

  7. Jag ville ta matten, men han ville se
    på tv och ta matten efter middagen.

  8. Då var jag trött och du blev arg och
    irriterad därför att jag inte kunde.

  9. Jag är ett barn och jag är 11 år.

  10. Jag blev inte irriterad därför.
    Du hade svårt att koncentrera dig.

  11. Därför blev jag irriterad. Men
    det var mitt fel att det blev sent.

  12. -Därför ville jag göra det direkt
    -Du är så förståndig ibland.

  13. Vi borde ha gjort det,
    och jag ber om ursäkt för det.

  14. Det är mitt fel.
    Jag håller med. Skål.

  15. Tack så mycket.

  16. Buon giorno. Italiano.

  17. -Kycklinggryta med naanbröd.
    -Hugg in. Börja, du.

  18. -Jag fick låna Zelines mattebok.
    -Grattis.

  19. På riktigt... Jag kan ingenting här.
    Jag kan ingenting, inte ett skit.

  20. Jag är absolut ingen expert på matte.

  21. -Sist jag öppnade en mattebok...
    -Kolla här.

  22. Sist jag öppnade en mattebok
    var i sjuan.

  23. Man kunde ha 52 rätt.
    Gissa hur många rätt jag hade.

  24. 1. 1 rätt av 52. Det är sant.

  25. -1 rätt av 52.
    -Du är ju smart.

  26. -1 rätt av 52.
    -Ja.

  27. Sen den dagen har jag
    inte öppnat en mattebok.

  28. Det är pinsamt. Jag kan inte hjälpa
    henne. Hon går i femman och är 11 år.

  29. Jag kan inte hjälpa henne.
    Det känns som ett djävla skämt.

  30. Vet du vad rak division är?

  31. -Vad hette det?
    -Rak division.

  32. Inte den blekaste.

  33. Om jag ska vara ärlig,
    så skiter jag i vad det betyder.

  34. Det var ju en tråkig attityd.

  35. En rak höger, det funkar för mig.
    Det är perfekt matematik.

  36. Jag tänkte faktiskt börja plugga.

  37. Komvux?

  38. Jag funderar på
    att gå i Zelines klass.

  39. -Skojar du?
    -Nej. Det är inte en så dum idé.

  40. Om jag går med Zeline lär jag mig
    lösa matten med henne.

  41. -Det är det som är hela poängen.
    -Ska du plugga matte i en femteklass?

  42. -Du kommer att vara äldre än läraren.
    -Ska man bara acceptera det, då?

  43. Det är ju så det är. Jorden är rund.
    Ska du göra den fyrkantig?

  44. Du är dålig på matte.
    Fokusera på det du är bra på.

  45. ...två, tre. Kom igen.

  46. Gubbar! Jobba, jobba... Kom igen.
    Vad gör du här? Stopp, stopp.

  47. Vad gör du? Va?

  48. Lyssna. Ett, två, bak, två, tre.

  49. Förstår du? Förstår du?

  50. -Ja, jag förstår.
    -Jag läser dig för lätt.

  51. Musse, kom igen, nu. Jag blir tokig.

  52. Kom igen, Musse! Snälla!
    Två, tre. Kom igen.

  53. Kan du inte räkna? Två, tre!

  54. Hallå. Stopp, stopp.
    Vad kommer efter tre?

  55. Vad kommer efter tre? Fyra. Och sen?

  56. -Var inte taskig. - Musse!
    -Det får räcka för i dag.

  57. Kom tillbaka. Hallå!

  58. -Du behöver inte vara taskig.
    -Han ska ju lära sig nåt.

  59. -Han är inte efterbliven.
    -Jag är inte här för att leka.

  60. -Tjena. Vet du var rektorn sitter?
    -Där borta.

  61. Så du vill gå i klassen
    tillsammans med Zeline?

  62. Och ditt syfte är-

  63. -att du
    ska få en större inblick i matte?

  64. Det är dels det-

  65. -men jag vill också komma närmare
    henne och lära mig på hennes villkor.

  66. Det här är en speciell fråga
    som vi inte får alltför ofta.

  67. Att en vuxen man vill...

  68. ...gå med i en klass
    och lära sig räkna matte.

  69. Så att...

  70. Det känns lite tveksamt.
    Men frågan är-

  71. -hur du kommer att agera i klassen
    och vad din roll där inne blir.

  72. Jag tänker också att jag skulle kunna
    vara en förebild och en tillgång.

  73. Det är för få vuxna i skolan, och det
    blir som en extra vuxen i klassen.

  74. Men är det här nåt
    som du har pratat med Zeline om?

  75. Du skulle vara med i klassen
    och komma och gästspela lite.

  76. Zeline behöver du inte oroa dig för.
    Hon tycker att detta är jätteroligt.

  77. Det är fint att du vill lära dig mer
    matte för att kunna hjälpa Zeline.

  78. Sen är det ju en speciell situation-

  79. -där en vuxen vill komma med i under-
    visningen och delta på det sättet.

  80. Jag vill fundera lite grann
    innan jag ger dig ett besked.

  81. -Hallå?
    -Hej, Zeline. Det är Musse.

  82. -Vad gör du?
    -Jag sitter hemma och tittar på tv.

  83. Jag tänkte
    att du kanske var i skolan.

  84. Skulle du kunna komma till mig
    lite senare i kväll?

  85. Ja, det kan jag göra.

  86. Jag skulle vilja att vi pratade ut
    lite om matten och bråket vi hade.

  87. Ja, det låter bra.

  88. -Jag har en överraskning till dig.
    -Vadå?

  89. En överraskning betyder
    att du inte får veta det nu.

  90. -Okej.
    -Var inte överdrivet glad.

  91. Det vore tråkigt.

  92. -Okej, vi ses lite senare. Tja, då.
    -Hej då.

  93. Tjena.

  94. Hej.

  95. -Behöver du hjälp?
    -Jag försöker hitta lite pennor.

  96. G2-pennorna har du i hur många färger
    som helst. De glider på lite bättre.

  97. Jag tar en av varje. Vad kostar de?

  98. De där kostar 24 kronor/styck.

  99. -Linjal... Hur ser det ut?
    -Då finns det bara ett alternativ.

  100. -Ett alternativ.
    -Det är den där.

  101. Toppenlinjal. Hög kvalitet. Exakt.

  102. Gör jobbet.
    Finns inget att fundera på.

  103. Jag ska hålla på med matte
    och ska ha rutat block.

  104. Vi har rutat block.
    Vi har också punktat block.

  105. Det här är det bästa av två världar.

  106. Här har du som rutor.

  107. -En sån vill jag ha.
    -Men du kan sväva i väg.

  108. -Men då blir det jätteformat.
    -Finns det bara det? Jag vill ha den.

  109. -Tack. Hej.
    -Hej då.

  110. -Hej.
    -Hej.

  111. -Förlåt. Det är hästgrejer här.
    -Det är lugnt.

  112. -Kom in. Ska jag ta din jacka?
    -Det kan du göra. Tack.

  113. -Har du det bra?
    -Ja.

  114. Kom. Jag ska visa en grej.

  115. -Ja, det är dina gamla skolgrejer.
    -Nej.

  116. De är helt nyköpta.
    Ser de gamla ut, tycker du?

  117. Jag ska gå i skolan igen och lära mig
    matte. Då kan jag hjälpa dig bättre.

  118. Jag tänkte
    att jag skulle börja i din klass.

  119. -I min skola.
    -Du är inte seriös. Eller?

  120. Jo, det är klart att jag är.
    Jag tänker att det är en bra idé.

  121. Jag pratade med din rektor i dag.
    Och jag ska få börja i din klass.

  122. -Har du bestämt vad du ska ha på dig?
    -Nej. Varför måste jag göra det?

  123. Om du går så där
    blir du mobbad direkt.

  124. Du är så rolig.
    Jag ska visa dig en grej. Herregud.

  125. Titta på det här. Kolla där uppe.

  126. -Ser du vad det står?
    -"Elle-galan 2010."

  127. -Vad står det längst ner?
    -"Årets bäst klädda."

  128. Men det är 2010. Nu är det 2015.

  129. Jag tar fram några grejer
    som du får välja mellan.

  130. Man kan räkna division-

  131. -dels genom att behandla
    olika talsorter för sig...

  132. -...dels genom kortdivision.
    -Okej. Låt oss hålla det kort.

  133. Du ska överraska din flickvän med
    hummer. Du tar två och Åse får en.

  134. -Vad går det här kalaset på?
    -672 kronor. Vad kostar de styck?

  135. -Får jag använda mobilen?
    -Nej, den är i mobildagiset.

  136. Du kan dela upp talsorterna var
    för sig: hundratal, tiotal och ental.

  137. Dividera varje tal för sig.
    Vad blir det då?

  138. -Det blir 600 delat i 3.
    -Ja, dividerat.

  139. Och det är 200. Och så 60 delat i 3.
    Det är 20.

  140. -Dividerat.
    -Och sen 12 dividerat i 3. Det är 4.

  141. -Det blir 224 kronor för en hummer.
    -Precis.

  142. Nu tar vi kortdivision.
    Du ska inte dela upp talsorterna.

  143. Det betyder att vi förhåller oss
    annorlunda till siffrornas värde.

  144. Börja med att tänka bort 72
    och fokusera på 6 dividerat med 3.

  145. -Hur många gånger får 3 plats i 6?
    -2 gånger.

  146. Nu fokuserar vi på sjuan.
    Hur många gånger går det genom 3?

  147. -Nånstans mellan 2 och 3 gånger.
    -Bara 2 hela gånger.

  148. 2 gånger 3 är 6. Vi har då 1 över.

  149. Ettan som blir över
    sätter jag upp här. Då har vi 12.

  150. -Vadå 12? Det står ju 1 plus 2.
    -Nej, vi var på tiotalet innan.

  151. Eftersom jag bara har använt 6 av
    7 tiotal, så har jag 1 tiotal kvar.

  152. -Alltså 10 adderat med 2.
    -Då är jag med. 12 delat i 3 blir 4.

  153. -Dividerat. Och då blir svaret 224.
    -Bra! Vi löste det.

  154. Här hänger jag av mig.

  155. -Tar du av dig skorna?
    -Ja. Gör inte du det?

  156. Nej, det är klart att jag inte gör.

  157. -Måste man det?
    -Nej.

  158. Hej. Förlåt att vi är sena.
    Det var mitt fel.

  159. Välkommen. Tar du av dig jackan?
    Du kan hänga den i kapprummet.

  160. Om du vill, så kan du presentera dig,
    så vet de vem du är.

  161. Jag lägger ifrån mig det här, bara.
    Får jag sitta bredvid Zeline?

  162. Men... Jag lägger den där så länge.

  163. Hej, allihop.

  164. Jag heter Musse
    och jag är Zelines gudfar.

  165. Jag ska gå i er klass ett tag.
    Jag hoppas att ni är snälla mot mig.

  166. Ni kanske har några frågor? Ni kanske
    undrar vad en vuxen gör i klassen.

  167. Varför ska du gå i vår klass?

  168. När Zeline har matteläxa, så kan
    inte jag hjälpa henne med den.

  169. Jag är dålig på matte.
    Jag missade den.

  170. "Missade" kanske låter konstigt,
    men...

  171. -Har du varit boxare?
    -Nej, jag har hållit på med MMA.

  172. -Vad är MMA?
    -MMA är...

  173. Man slåss i en bur. Eller slåss...

  174. Det är en kampsport. Det är inte
    så att man bara går loss på varann.

  175. Det sker under kontrollerade former.
    Var det en bra beskrivning?

  176. Nu håller jag på att ta över här. Jag
    kanske ska sätta mig och vara elev?

  177. Nu kör vi genomgång
    av dagens tal.

  178. Ni som har stoppat undan böckerna,
    ta fram dem. Talet ni får av mig...

  179. Så, varsågoda. Själva, en minut.
    Lös talet.

  180. -Jaha, det är ett tal där.
    -600...

  181. ...komma 40.

  182. Så.

  183. Då ska vi se. Vet du hur man gör?
    Nu får du prova själv.

  184. Jag ska prova.

  185. 1 över...

  186. Den går ju inte nån gång i den.

  187. Just det, då blir ju den över.
    Är det inte så?

  188. Först den här. Då blir det 0.

  189. 0 i 4 är 0.

  190. Då sätter man fyran där. Det blir
    40. Man måste sätta nollan där.

  191. Det blir en fyra där.
    Jag tror det i alla fall.

  192. Då vill jag att nån kommer upp och
    visar, för alla är inte riktigt med.

  193. Musse.

  194. Kan du komma upp och visa
    hur du tänker? Jag vill ha dig här.

  195. -Där framme?
    -Ja. Kom.

  196. -Nej, inte första dagen.
    -Kliv in i hetluften.

  197. -Jag har ingen lust med det.
    -Det är inte valfritt.

  198. Zeline kan göra det i mitt ställe,
    så får jag bli lite varm i kläderna.

  199. Kom, Zeline.

  200. 5 i 6 går 1 gång.

  201. 5 i 15 går då 3 gånger.

  202. 5 i 0 går inte.

  203. -Vad händer då?
    -Då sätter man nollan här.

  204. Och sen så är det 5 i 40.
    Det går 8 gånger.

  205. -Härligt! Snyggt! Tack för hjälpen.
    -Varsågod.

  206. Jag ska visa er nånting. Vi tar
    nåt tokenkelt så att du ska se.

  207. Du går inte upp och gör talet.
    Nu behövde jag göra det.

  208. Jag tyckte att det var lite obekvämt
    att göra det första dagen.

  209. Alla har ju gått fram och gjort det.

  210. De har försökt. Du försökte inte.
    Du gick inte ens upp med mig.

  211. Nej.

  212. -Men du löste ju det.
    -Men det var du som skulle lösa det.

  213. Jag kände mig obekväm.
    Det är första dagen som jag är här.

  214. Det är okej om du inte går själv,
    men du kunde ha gått med mig.

  215. Det är jobbigt om folk tittar på när
    man ska räkna. Jag blir skitstressad.

  216. Det kanske verkar fjantigt.

  217. -Det blir jobbigt när folk tittar.
    -Du var klar före mig.

  218. Jag blir stressad
    när folk tittar på mig.

  219. -De tittar ju på mig.
    -Men du fixar ju det.

  220. Du kunde ha gått fram,
    så hade jag gjort talet.

  221. -Ska jag stå bredvid som en tönt?
    -Det kallas inte "tönt".

  222. Klockan är halv tio och det är rast.
    Lägg ihop sakerna. Stoppa undan allt.

  223. Det ska vara rent på bänkarna.
    "Matteborgen" lägger ni på vagnen.

  224. -Här kan du lägga dina saker.
    -Det står mitt namn på.

  225. Här finns det papper och lim,
    om du vill klä in lådan.

  226. -Klä in lådan?
    -Ja, så att det blir lite fint.

  227. Tack. Hej då. Tack för i dag.

  228. Hej då. Oj, förlåt.

  229. Berätta hur det känns nu
    när första skoldagen nästan är klar.

  230. Jag tycker att det har varit roligt.
    Det känns bra.

  231. Zeline verkar uppskatta
    att jag är här.

  232. Hon tycker att det är roligt
    att jag engagerar mig i henne.

  233. Jag tycker att det känns jätteroligt.

  234. Det känns skitbra. Jag är glad.

  235. Nu ska du få lära dig multiplikation.

  236. Jag kan inte säga det,
    men det är en personlig favorit.

  237. Vad bra. Multiplikation.
    Zeline har börjat samla pantflaskor.

  238. Hon har fått ihop 123 tomglas
    på en månad.

  239. Om hon samlar 123 burkar i månaden,
    hur många har hon fått in då?

  240. Berätta hur jag ska göra.

  241. Det finns två sätt att göra det här.
    Vi börjar med att skriva upp talet.

  242. Sen kan vi skriva upp det så här. Då
    måste talets positioner komma rätt.

  243. Hur då?

  244. Ental placeras under ental och
    tiotal under tiotal och så vidare.

  245. 2 multiplicerat med 3 är lika med 6.
    Och 2 multiplicerat med 2 är 4.

  246. Men den här betyder inte 2, utan 20,
    eftersom det är en tiotalsposition.

  247. Sen har vi 2 multiplicerat med 100.
    Det är lika med 200.

  248. Den är i hundratalsspalten.

  249. Sen tar vi tiotalet. 10 multiplicerat
    med 3 är lika med 30.

  250. 10 multiplicerat med 20 är 200.
    Och 10 multiplicerat med 100 är...

  251. -1 000.
    -Så den hamnar i 1 000-talsspalten.

  252. En ny spalt. Vad roligt.

  253. -Sen kan vi lägga ihop allt det här.
    -Låt mig försöka.

  254. -1 476.
    -På 1 år får hon ihop 1 476 tomglas.

  255. Nu ska jag visa ett annat sätt.
    Det förkortar uträkningen.

  256. -Det låter bra.
    -Jag börjar med entalet.

  257. 2 multiplicerat med 3 är 6.
    2 multiplicerat med 2 är 4.

  258. Och 2 multiplicerat med 1 är två.
    Nu går vi över till tiotalet.

  259. Det betyder att första siffran
    hamnar på tiotalspositionen.

  260. 1 multiplicerat med 3 är 3
    och 1 multiplicerat med 2 är 2.

  261. Och 1 multiplicerat med 1 är 1.
    Nu kan vi addera allt: 1 476.

  262. Det var ju smidigt. Nu ska jag komma
    ihåg det här också. Det är svårare.

  263. -Har ni sett Zeline?
    -Nej.

  264. -Tjena.
    -Musse!

  265. Hänger du kvar?
    Jag tänkte på en sak.

  266. I klassrummet när du inte kom upp
    när jag bad dig... Det är inte okej.

  267. Om du ska vara på mina lektioner,
    så är det mina regler som gäller.

  268. -Du är också en vuxen förebild.
    -Jag är inte här som förebild.

  269. Du är ju fortfarande elev, men du är
    vuxen i kroppen. Du är en vuxen man.

  270. -Jag tänker att då...
    -Nej, jag förstår.

  271. Jag ska tänka på det. Jag blev
    lite ställd när du bad mig komma upp.

  272. -Jag var inte inställd på det.
    -Jag förstår.

  273. -Är vi överens?
    -Ja, vi är överens.

  274. -Då ses vi i morgon.
    -Ska jag tänka på nåt annat?

  275. -Nej. Bra dag.
    -Ja. Inget som jag...

  276. Ner med rösten
    när du pratar med Zeline. Ha det bra.

  277. Hej.

  278. -Ska jag köra dig hem?
    -Nej, det är lugnt.

  279. Är det nåt eller?

  280. Du gick inte upp
    och gjorde det där talet i dag.

  281. Nej. Det var ett djävla tjat om det.
    Det har ju gått bra ändå.

  282. Nej. Mina klasskompisar snackar om
    dig därför att du inte gjorde talet.

  283. Snackar de om mig?
    - Snackar ni om mig?

  284. -Ja.
    -"Ja"? Jaha.

  285. -Ja.
    -Det känns inte bra.

  286. -Vad vill du att jag ska göra?
    -Du kan väl byta klass.

  287. Du behöver också
    lära känna nya vänner.

  288. Jag kom inte hit
    för att få nya vänner.

  289. Jag behöver inte vänner
    som är 11 år. Jag är ju här...

  290. Du kom hit
    för att lära dig matte för livet.

  291. Det är precis det du inte gör
    när du tittar på mig hela tiden.

  292. Jag har misslyckats lite
    med min grej som gudfar.

  293. Du låter som att Bamse har uppfostrat
    dig. "Matte för livet"...

  294. Jag kom hit för matten, men framför
    allt för att bli bättre för dig.

  295. Om det är så du känner,
    så byter jag klass.

  296. Jag tror att det är bäst.
    Du kan testa.

  297. -Det behövs lite space.
    -Absolut, du ska få space.

  298. -Ska jag hämta dig på simningen?
    -Ja.

  299. -Ska vi säga så?
    -Ja. Klockan fyra.

  300. Vi ses i morgon, då.

  301. Ni verkar skittrevliga, men jag
    ville helst vara med mitt gudbarn.

  302. -Du vet.
    -Jag förstår hur du känner.

  303. -Fuskar du fortfarande?
    -Förutsätter du att jag fuskar?

  304. Det här är inte okej. Du är sen
    och har inte gjort din hemuppgift.

  305. Jag lägger in den här
    i mobildagiset.

  306. Kolla vart jag har mina händer.
    Sluta prata i telefonen!

  307. Förlåt. Jag var tvungen att ta det.
    - Jag får värsta utskällningen här.

  308. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Inget mattegeni direkt

Avsnitt 1 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Musse ska försöka hjälpa sitt gudbarn med matematik men inser att han inte förstår matten i årskurs fem. Hur ska han nu hantera sin roll som en vuxen förebild? All ångest han själv hade i skolan kopplat till matte väcks åter till liv. Men Musse inser samtidigt att han nu har chansen att göra om och göra rätt. Musse bestämmer sig för att återvända till skolbänken. Men det visar sig snart vara mer komplicerat än han tänkt sig.

Ämnen:
Matematik, Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Föräldrar och barn, Matematik, Matematikundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Livets hårda skola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLivets hårda skola

Inget mattegeni direkt

Avsnitt 1 av 6

Musse ska försöka hjälpa sitt gudbarn med matematik men inser att han inte förstår matten i årskurs fem. Hur ska han nu hantera sin roll som en vuxen förebild? All ångest han själv hade i skolan kopplat till matte väcks åter till liv. Men Musse inser samtidigt att han nu har chansen att göra om och göra rätt. Musse bestämmer sig för att återvända till skolbänken. Men det visar sig snart vara mer komplicerat än han tänkt sig.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLivets hårda skola

Våga för att vinna

Avsnitt 2 av 6

Musse har börjat i skolan men känner sig osäker och gömmer sig bakom enkla ursäkter och undanflykter. Han måste övervinna sina egna demoner och utmana sig själv innan han kan ta sig an matte ordentligt.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLivets hårda skola

Det handlar om självkänsla

Avsnitt 3 av 6

Musse ifrågasätter sin egen dåliga självkänsla när det gäller matematik och märker att även Nico har dålig självkänsla. Men i Nicos fall handlar det mer om att han har svårt för att stå i centrum och våga göra saker fysiskt. Petra hjälper Musse att bena ut vad han egentligen har svårt för. Musse kommer till insikt om vad som är det viktigaste han kan ge sitt gudbarn.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLivets hårda skola

Varför ska jag lära

Avsnitt 4 av 6

Goda kunskaper i matte är en viktig inträdesbiljett till de flesta karriärer. Musse hänger med ett barn som han inte vill ska gå samma väg som han själv. Tillsammans praoar de på olika arbetsplatser för att se vilka mattekunskaper som krävs för olika yrken.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLivets hårda skola

Vuxenvärlden

Avsnitt 5 av 6

Vilket ansvar har de vuxna i lärandet? Hur är man en bra vuxen förebild och hur hanterar man relationen till ett barn? Hur tänker läraren Petra som har ett så enormt ansvar? Musse går till botten med hur han själv var som liten genom att fördjupa sig i sin relation till sin pappa. Genom en elev får han också uppleva engagerade föräldrar med en positiv hem- och lärandemiljö.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLivets hårda skola

Skolavslutning

Avsnitt 6 av 6

Inför skolavslutningen sammanfattar Musse sina lärdomar: Oavsett sina egna förutsättningar kan man vara ett stöd för barnen. Genom att möta och hantera sin egen matteångest kan man undvika att föra över den på andra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & matematik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ingvar Lindqvistdagen 2014

Från loggbok till app

Läraren Eva Björklund har jobbat med utveckling av ämnet matematik i mer än 10 år. Resan har gått från en traditionell loggbok till app. Hon berättar om sin syn på dagens matematikundervisning och om hur hon vill förändra den. Inspelat den 1 april 2014 i Beijersalen i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Förbannad statistik

Den svenska skolan har problem med att hantera statistik i undervisningen, menar SO-läraren Henric Isaksson. Tillsammans med Statistiska centralbyrån har han därför arbetat fram en lärarhandledning som är kopplad till deras nya hemsida. Den är baserad på målen i kursplanerna för mellan- och högstadiet och gymnasiet. Enligt Henric är SCB:s databas en guldgruva för den svenska skolan. Hans förhoppning är att lärare och elever nu ska börja inse att det inte är så svårt att tolka statistik. Programledare: Natanael Derwinger.