Titta

UR Samtiden - Dövexpo 2015

UR Samtiden - Dövexpo 2015

Om UR Samtiden - Dövexpo 2015

Föreläsningar och panelsamtal från konferensen Döv Expo. Inspelat den 20-21 maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Till första programmet

UR Samtiden - Dövexpo 2015 : Döva i politikenDela
  1. Det är dags att presentera dagens
    andra föreläsare, Helene Jarmer.

  2. Hon är politiskt aktiv och är med
    i ett parti som heter Die Grünen-

  3. -som är motsvarande Miljöpartiet.

  4. Hon är riksdagsledamot
    och med i nationella rådet.

  5. Historiskt sett är hon den enda...

  6. Hon är den tredje barndomsdöva
    som är med i en riksdag i världen.

  7. Hon är med i Österrikes dövförbund
    och har...

  8. ...lyckats driva igenom en viktig
    fråga: att få teckenspråket erkänt.

  9. Det lyckades de med 2005.

  10. 2009 kom hon in i riksdagen
    och blev riksdagsledamot.

  11. Helene kommer att prata
    om hur det är att vara döv-

  12. -och vara med i riksdagsarbetet
    och att vara politiskt aktiv-

  13. -och berätta om de dövas situation
    i Österrike.

  14. Välkommen fram, Helene.

  15. Så där.

  16. Jag ska använda internationella
    tecken och österrikiskt teckenspråk.

  17. Jag är ganska snabb. Tolkarna får
    bromsa mig om det går för fort.

  18. Mitt persontecken ser ut så här.

  19. Det ska utföras med vänster hand.
    Jag hade väldigt långt hår tidigare.

  20. Jag är född hörande-

  21. -men två år gammal var jag med
    om en olycka och blev döv.

  22. Men jag är uppväxt i en döv familj så
    teckenspråk är ändå mitt förstaspråk.

  23. Jag ska berätta om mig själv
    och mitt arbete i parlamentet.

  24. Jag har alltid varit väldigt aktiv.

  25. Jag gick individualintegrerad
    i en skola för hörande.

  26. Det fungerade ganska bra för mig-

  27. -men man hade ett program för att
    integrera handikappade men inte döva.

  28. Jag hade inte tillgång till tolk-

  29. -och kämpade för att få tillgång
    till tolk redan som ganska liten.

  30. Så det engagemanget
    har jag alltid haft med mig.

  31. Jag tänker prata om mig själv
    och Österrike.

  32. Dels om den politiska situationen
    och mitt arbete i parlamentet.

  33. Dels om mitt arbete i motsvarigheten
    till Sveriges Dövas Riksförbund.

  34. Jag kan givetvis inte berätta allt.
    Jag väljer lite delar.

  35. Räck upp handen om ni vill fråga nåt.
    Jag tror att det är okej.

  36. Annars finns det möjlighet
    att fråga efteråt.

  37. Mina bilder är på engelska
    för jag kan tyvärr inte svenska.

  38. Så ni får stå ut med det.

  39. I Europa har fyra länder erkänt
    teckenspråket i sin konstitution.

  40. Andra har erkänt det på andra nivåer
    i sin lagstiftning.

  41. Det är Ungern, Portugal,
    Finland och Österrike-

  42. -som har det i sin konstitution.

  43. Vi har haft det i ungefär tio år.

  44. Men som ni kan se är det erkänt
    av det österrikiska parlamentet-

  45. -och det står i vår konstitution.

  46. I texten står också
    att det här ska styras-

  47. -av fortsatt speciallagstiftning.

  48. Där har det inte hänt särskilt mycket
    i Österrike.

  49. Mitt arbete nu är att få till
    lagstiftning som rör teckenspråk-

  50. -inom de olika specialområdena
    inom de olika ministerierna.

  51. Bilden är från dagen då teckenspråket
    skrevs in i konstitutionen.

  52. Vi hade ett festarrangemang
    utanför parlamentet-

  53. -där vi hade turkosa ballonger för
    att symbolisera döva och teckenspråk.

  54. Det var glädje,
    men det har krävts mycket arbete.

  55. Vi har arbetat mycket med att förstå
    och förklara situationen i Österrike-

  56. -för oss själva och för andra. Mycket
    är bra, men mycket är inte bra.

  57. Vi vill inom förbundet arbeta med att
    ge tydlig och korrekt information.

  58. Därför är det ett stort arbete för
    oss men mycket är positivt givetvis.

  59. 2005 erkändes teckenspråket. Det går
    inte att läsa det som står på bilden-

  60. -men 1998 stiftades en lag
    som handlade om tolk-

  61. -vid rättegångar.

  62. Och att staten täcker tolkkostnaden.

  63. Det var helt klart ett statligt
    åtagande både i rättegången-

  64. -men också tolkar
    för försvar och åklagarsida.

  65. Det är det jag vill visa med bilden.

  66. Ni känner säkert till det turkosa
    bandet och Paddy Ladd sitter ju här.

  67. Det här är nånting som vi har använt.

  68. 1999 på Dövas världskongress
    i Australien-

  69. -introducerade Paddy Ladd
    det blå bandet.

  70. Han presenterade det här, och Dövas
    världsförbund pratade också om det-

  71. -men beskrev det på ett annat sätt.

  72. De pratade om att minnas döva som
    hade blivit utsatta för övergrepp-

  73. -och att inte få använda teckenspråk.

  74. 1999 tyckte jag att det kändes
    väldigt negativt.

  75. Jag kunde inte riktigt knyta an
    till att det skulle vara så negativt.

  76. Vi diskuterade det mycket
    inom österrikiska dövförbundet.

  77. Som ordförande
    hörde jag inte så mycket.

  78. Jag frågade Dövas världsförbund var
    de stod men de hade inget att säga.

  79. Jag kontaktade Paddy Ladd
    som beskrev det blå bandet-

  80. -på ett helt annat sätt
    än vad jag hade fått höra:

  81. Om respekt för döva, det sköna
    i teckenspråket och allt positivt.

  82. Då blev det intressant.

  83. Det handlar inte om att tycka synd
    om döva utan att hylla det positiva.

  84. Då började vi arbeta
    med det turkosa bandet i Österrike.

  85. Det har blivit stort och är känt.
    Som ni hör pratar jag om det turkosa.

  86. För oss har blått band
    negativa konnotationer i Österrike.

  87. Därför har vi valt
    ett turkost i stället.

  88. Vi har ett rött band i Österrike
    som uppmärksammar aids-problematiken.

  89. Det finns ett stort arrangemang som
    heter Life Ball, en stor festival.

  90. Där arbetar man med
    att informera människor-

  91. -men att också ha en fest-

  92. -och påminna om aids-problematiken.
    Det vill vi ta efter lite.

  93. Vi delar varje år ut det turkosa
    bandet till någon som förtjänar det.

  94. Både döva och hörande. Nån som har
    gjort nåt för döva och teckenspråk-

  95. -och har arbetat för vår situation.
    Här ser ni några exempel.

  96. På första bilden ser ni en kvinna.
    Jag är bredvid, något längre.

  97. Hon är en före detta socialminister.

  98. Jag var ordförande
    i Dövas riksförbund.

  99. Vi hade inga pengar.
    Det var annorlunda i Sverige.

  100. Vi hade ingen extern finansiering.
    Vi hade inga anställda.

  101. Vi lyckades få pengar
    tack vare den här kvinnan.

  102. Då kunde jag arbeta heltid i tre år-

  103. -och därefter initiera projekt
    för att finansiera oss.

  104. Om den kvinnan inte hade stöttat oss
    så hade detta inte varit möjligt.

  105. Ni ser Lars-Åke Wikström nedanför.

  106. Han har också fått utmärkelsen,
    för när jag blev vald som ordförande-

  107. -hade jag ingen kunskap
    om att leda en organisation.

  108. Lars-Åke var erfaren. Jag kände honom
    från EUD och andra sammanhang.

  109. Jag var i Sverige en vecka
    och han berättade om SDR.

  110. Hur man arbetar,
    om strukturen och så vidare.

  111. Långa dagar med Lars-Åke Wikström och
    Mats Jonsson. Jag lärde mig mycket.

  112. Som ett tack för stödet har Lars-Åke
    Wikström fått den här utmärkelsen.

  113. Ni ser ytterligare några andra
    personer som har gjort mycket.

  114. De har lett protester, arbetat för
    mer textning i tv och så vidare.

  115. Det har blivit en stark symbol
    för döva och teckenspråk i Österrike.

  116. Vi driver olika projekt på ett sätt
    som vi inte har gjort tidigare.

  117. Ni har i Sverige en helt annan
    erfarenhet av att driva projekt.

  118. Här har ni tre exempel
    på projekt som är viktiga för oss.

  119. Här kan man säga att det är en
    internetbaserad nyhetssändning.

  120. Ni har nyheter i tv tio minuter per
    dag. Det har vi inte i Österrike.

  121. Vi sänder i stället via webben.

  122. Det handlar om nyheter generellt
    men också nyheter från dövas värld.

  123. Vi sänder ut team till Deaflympics.

  124. På de senaste vinterspelen i Ryssland
    gjorde vi reportage-

  125. -som också sändes
    på public service-tv i Österrike.

  126. Vi försåg dem med visst material.

  127. Jag vet att ni också i Sverige har
    bildtelefoniförmedling med tolk.

  128. Ni har haft det ett tag,
    men det har vi inte haft i Österrike.

  129. Vi har börjat i liten skala.
    Nu har vi sex timmar per veckodag.

  130. Vi i mitt parti, de gröna,
    har i parlamentet motionerat-

  131. -om att det här måste finansieras
    via den statliga budgeten.

  132. En grupp har arbetat med det-

  133. -men man har inte antagit vår motion
    helt och fullt.

  134. Förhoppningsvis kommer det att ske.

  135. Vi har två departement
    som ansvarar för det här.

  136. Det är ett problem, och det finns
    problem när det gäller att ringa SOS.

  137. Det finns ingen app att använda
    för att få hjälp i nödsituationer.

  138. Vi får ett litet anslag för det här.

  139. Ingen vill riktigt ta ansvar.

  140. Vi behöver arbeta mer med att ansöka
    och få till de här pengarna.

  141. Man kan göra det på olika sätt.
    Det räcker inte att få gehör för det.

  142. Man kan gå vägen via lagstiftning
    och arbeta den vägen-

  143. -eller att man via organisationen,
    till exempel Dövas riksförbund-

  144. -skriver ett projektförslag
    som man lägger fram-

  145. -får gehör för att genomföra-

  146. -och sen kan få fram statistik som
    ligger till grund för ett förslag-

  147. -och en finansiering från staten.

  148. Det är viktigt att vi gör nånting men
    mycket inom området har inte hänt-

  149. -därför att man har
    en strikt mentalitet.

  150. Det händer inte särskilt mycket fort.

  151. Det är intressant att jämföra med
    till exempel Turkiets parlament.

  152. Där händer saker mycket fortare.

  153. Man kan få igenom ett förslag på
    några månader. Hos oss tar det år.

  154. Vi har en annan kultur och det är
    svårt att få nåt att ske snabbt.

  155. Det här är också nåt ni känner igen
    i Sverige.

  156. Människor som inte vet nåt
    om döva och teckenspråk.

  157. Vi har ett projekt där vi informerar-

  158. -om hur man kommunicerar med döva,
    vad man behöver tänka på-

  159. -och att göra hörande mer medvetna
    om dövas situation.

  160. Det ni ser här är ett exempel
    på ett annat projekt-

  161. -där vi vill göra webbsidor
    tillgängliga.

  162. Vi översätter till teckenspråk-

  163. -men också text som man kan förstora.

  164. Vi har också en ljudfil, så att det
    är tillgängligt på alla sätt.

  165. På teckenspråk, skrivet språk
    och talat språk-

  166. -för att det ska vara
    helt tillgängligt för alla.

  167. I Österrike från 2004-

  168. -har vi haft tolk i tv.

  169. Det har varit nyhetsprogram.

  170. Halv åtta
    har det tolkade programmet sänts.

  171. Men det finns inte i bild.

  172. Man måste välja
    att få sändningen med tolk-

  173. -på en parallell kanal, vilket inte
    gör döva tillräckligt synliga.

  174. Vi vill att tolken finns i bild,
    så att människor vet att vi finns.

  175. Sen ett par år har vi ett magasin-

  176. -som också sänds med tolk.

  177. Så fler och fler program
    blir tillgängliga för döva.

  178. Det är en positiv utveckling.

  179. Vi har också ett barnprogram
    som är på teckenspråk-

  180. -där programledaren är döv
    och teckenspråkig.

  181. 2003 ville vi ha till en lagstiftning
    för text i tv-

  182. -att man skulle avsätta medel
    i budgeten för det.

  183. 2009 när jag valdes in i parlamentet
    fortsatte jag arbeta för detta.

  184. Nu har det skett och lagen säger-

  185. -att hundra procent av de program
    som sänds ska textas.

  186. Så det är nåt positivt som har skett.

  187. 2009 var det 35 procent
    av programmen som textades.

  188. I dag är vi uppe i 70 procent.

  189. Det är en markant förändring.

  190. Det är en ökning
    med ungefär 25 procent per år.

  191. Det hade inte skett om vi inte fått
    in det här i vår lagstiftning.

  192. Här kan vi se att de synskadade-

  193. -som vill ha en annan typ
    av återgivning-

  194. -ligger lite efter i Österrike.

  195. Om vi lämnar tv:n
    och vänder oss mot parlamentet-

  196. -där jag blev invald i juli 2009-

  197. -där sänds debatter i parlamentet
    live. Då syns tolken i bild.

  198. Det är en stor skillnad jämfört med
    andra teckenspråkstolkade program.

  199. Till vänster ser ni en bild
    på en tolk i parlamentet.

  200. Det är två tolkpar
    som turas om att tolka.

  201. De tolkar alltså
    för tv-tittare, nättittare-

  202. -och besökare på parlamentet.

  203. Så var det inte innan jag valdes in.

  204. Den här tillgängligheten fanns inte
    innan jag var på plats.

  205. Från klockan nio till sju på kvällen
    finns de tolkarna på plats.

  206. Man arbetar inom parlamentet
    betydligt längre tid än så-

  207. -men det är den tiden
    som tolkas offentligt.

  208. Sen har jag mina tolkar
    som arbetar tillsammans med mig.

  209. Man sitter inte i parlamentslokalen
    hela tiden.

  210. Man behöver träffa folk
    och så vidare.

  211. Jag har tolkar som arbetar fler
    timmar än de som finns i parlamentet.

  212. När jag går fram för att delta
    i en debatt och säga nånting.

  213. -då använder jag mina tolkar.
    Det är en svår uppgift för tolkarna.

  214. Det tolkas, det filmas, det textas-

  215. -och det finns en sekreterare
    som skriver ner allt som sägs.

  216. Om en tolk gör ett misstag
    syns det överallt i alla kanaler.

  217. Det innebär också att det protokoll
    som skrivs publiceras dagen efter-

  218. -så jag kan läsa vad tolken har sagt-

  219. -och ha ett allvarligt samtal om det
    finns avvikelser. Inte så allvarligt.

  220. Det har fungerat bra
    under de sex år jag har arbetat.

  221. Jag har haft fyra tolkar
    som jag arbetar med.

  222. Jag vägrar använda externa tolkar.

  223. Tre fungerar väldigt bra.
    En lär vi upp.

  224. Det är en känslig situation,
    både för tolkarna och för mig.

  225. Jag behöver tolk hela tiden,
    en eller två.

  226. Jag har bara en tolk i närheten
    på mitt kontor.

  227. Om jag träffar folk har jag en eller
    två, men jag har tolkar hela tiden.

  228. Finns det tolkar på plats för ett
    arrangemang tar jag med mig en egen-

  229. -om jag vill säga nånting. Då behöver
    jag min egen tolk för att vara trygg.

  230. För att ta del i vad andra säger
    kan jag titta på andra tolkar-

  231. -men jag vill ha en tolk som känner
    mina åsikter när jag yttrar mig.

  232. Det händer mycket i pauser.

  233. Då behöver jag min tolk bredvid mig
    för att allt ska vara tillgängligt.

  234. Jag behöver skapa nätverk
    och lyssna på vad andra säger.

  235. Tidigare skulle tolkar ha pauser.
    De gick i väg och jag missade mycket.

  236. Det sker inte längre-

  237. -och om jag finns i ett sammanhang
    med andra tolkar-

  238. -så har andra inte tillgång till mina
    tolkar. Det är en viktig princip.

  239. Jag har mina tolkar.
    Andra får använda sina tolkar.

  240. Det här är en process. Det är ett
    nytt arbete och en ny situation.

  241. Jag hade en personlig tolk
    från början.

  242. Nu är det fler, men jag vill ha en
    begränsad grupp som arbetar med mig.

  243. Jag kan använda andra tolkar
    som ordförande i Dövas riksförbund.

  244. Många tolkar känner sig trygga
    och kan det området-

  245. -men att arbeta i parlamentet och
    politiskt är nånting helt annat.

  246. Det är ett annat språkbruk
    och en annan kontext-

  247. -där många tolkar inte är hemma, och
    därför blir tolkningen bristfällig-

  248. -om man inte har tillräcklig kännedom
    om språket och kontexten.

  249. Fortfarande sker misstag,
    men det fungerar bra.

  250. Som ni vet har jag två positioner.
    Jag är också ordförande i...

  251. Sen 1992 har jag arbetat inom
    Österrikes dövorganisation.

  252. Jag var generalsekreterare i fyra år.
    Jag har varit ordförande i 12-13 år.

  253. Jag har tappat räkningen.

  254. Jag var också ordförande
    i ungdomsförbundet tidigare-

  255. -så jag har varit väldigt aktiv
    på många sätt.

  256. För två år sen
    firade vi 100-årsjubileum.

  257. Vi hade en konferens i anslutning
    till vår generalförsamling-

  258. -och vi har ett samarbete mellan
    Tyskland, Österrike och Schweiz.

  259. Vi turas om att anordna kongresser
    där vi besöker varandra.

  260. Det här var en del av det samarbetet.

  261. Ni ser nere till vänster tårtan-

  262. -med det turkosa bandet.

  263. Det ni ser uppe till höger-

  264. -är en minister på
    socialdepartementet i Österrike-

  265. -som vi har ett samarbete med.

  266. Det här kanske ni inte känner till-

  267. -men man kan arbeta gentemot Unesco
    på flera nivåer.

  268. Vi har ansökt till Unesco om att de
    ska erkänna österrikiskt teckenspråk-

  269. -som en del av kulturarvet.

  270. 2007 på Dövas världskongress
    i Madrid-

  271. -uppmanades vi
    att erkänna teckenspråk.

  272. Andra sa att vi måste bevara
    det historiska värdet-

  273. -och ha ett kulturellt perspektiv
    på vårt språk.

  274. Utifrån den diskussionen
    ansökte vi om att skydda det.

  275. Unesco godtog vår ansökan-

  276. -och nu är österrikiskt teckenspråk
    skyddat.

  277. Det här är nånting
    som andra länder också bör göra.

  278. Ju fler som gör det, desto bättre.

  279. När tillräckligt många länder
    har gjort det-

  280. -kan Dövas världsförbund
    ansöka till Unesco-

  281. -och få alla teckenspråk
    skyddsmärkta.

  282. Så det är ett viktigt arbete
    som jag vill att ni fortsätter.

  283. Ni känner säkert till konventionen-

  284. -om rättigheter för personer
    med funktionsnedsättning.

  285. Markku Jokinen, f.d. ordförande
    i Dövas världsförbund-

  286. -har ni säkert hört föreläsa om
    paragraferna om teckenspråk och döva.

  287. Österrike har ratificerat
    konventionen-

  288. -och har infört i sin tioårsplan
    att förändra policydokument-

  289. -lagstiftning och annat.

  290. Men det är inget som fungerar
    särskilt väl i Österrike.

  291. Konventionen säger att representanter
    för handikapporganisationer-

  292. -ska ta del i det arbetet-

  293. -men man definierar inte vad
    "ta del i" är. Det är otydligt.

  294. Vi har inte
    ett särskilt stort inflytande.

  295. Det finns dokument om situationen
    för personer med funktionshinder.

  296. Man har ett nationellt program
    som har diskuterats.

  297. Vi har fått lämna kommentarer
    vid en hearing.

  298. Sen har myndigheterna och regeringen
    gått ut och sagt att så här är det.

  299. Det är väldigt tunt
    och alldeles för lite, tyvärr.

  300. Ett problem i Österrike
    är att vi har nio delstater-

  301. -som är mer eller mindre
    självständiga.

  302. Man kan inte på federal nivå-

  303. -besluta vad som ska ske
    i delstaterna.

  304. Man kan inte utfärda diktat,
    så att säga.

  305. Det är delstaterna
    som måste fatta beslut.

  306. Det finns positiva saker
    men också svårigheter.

  307. Det blir svårt för oss att arbeta
    för en bättre skola för döva-

  308. -eftersom vi inte kan arbeta
    helt centralt.

  309. Vi kan ställa frågor till regeringen,
    men det är inte de som beslutar.

  310. Besluten måste fattas
    i de nio delstaterna.

  311. I vår handlingsplan beskriver vi
    också en inkluderande utbildning.

  312. En inkluderande utbildning.

  313. Alltså inte att gå integrerat, utan
    en inkluderande utbildning för döva.

  314. Det måste man ha en plan för.

  315. Man kan inte som Italien
    stänga alla dövskolor över en natt.

  316. Vi vill ha en övergångsperiod.

  317. Vi arbetar för det, men det händer
    inte särskilt mycket.

  318. Vi har två parallella system
    med dövskolor-

  319. -och ungefär 80 procent döva
    som går integrerade.

  320. Jag vet inte hur det är i Sverige,
    men för oss är det ett stort problem.

  321. Vi har ingen lag om teckenspråk
    som undervisningsspråk för döva.

  322. Det finns klasser där föräldrar
    till döva barn har varit aktiva-

  323. -och fått till stånd
    undervisning på teckenspråk.

  324. Men det bygger på föräldrainitiativ.

  325. Utan aktiva föräldrar
    kommer detta inte att ske.

  326. I parlamentet har jag motionerat
    och pläderat för en lagstiftning-

  327. -som säkerställer undervisning
    på teckenspråk.

  328. Men än så länge har jag inte
    fått gehör för det kravet.

  329. I juni hade vi
    en grupp döva ungdomar...

  330. Vi har sex partier i vårt parlament-

  331. -och vi har grupper som arbetar
    med funktionshinderfrågor.

  332. Jag bjöd in döva ungdomar
    till samtal med gruppen-

  333. -för att de skulle berätta
    hur de upplever sin skolsituation.

  334. För att tydliggöra situationen.
    Jag hoppas att det ger resultat.

  335. Mötet med de döva barnen
    är planerat till juni.

  336. Jag hoppas att det personliga mötet-

  337. -gör det lättare för politikerna
    att förstå döva ungdomars situation.

  338. Vi får se vad som händer.

  339. Politiskt får man arbeta
    på flera olika sätt.

  340. Inom organisationen Dövas riksförbund
    planerar vi olika manifestationer-

  341. -och aktioner.

  342. I februari, 11 februari tror jag-

  343. -så har vi en modersmålsdag.

  344. I september har vi en språkdag.

  345. De dagarna använder vi
    för manifestationer.

  346. Här demonstrerar vi för rätten
    till tvåspråkig undervisning.

  347. Tv och tidningar var där
    och vi fick publicitet.

  348. Det här är nåt vi gör återkommande.

  349. Vi har ordnat picknick
    på universitet-

  350. -där vi har undervisat i teckenspråk
    för dem som går förbi.

  351. Vi har en hel del aktiviteter
    för att medvetandegöra människor-

  352. -om vår situation som döva.

  353. Utbildning är viktigt för oss. Därför
    har vi valt att vara på universitet.

  354. Jag vet att det har varit väldigt bra
    i Sverige-

  355. -men rätten till tvåspråkig
    utbildning måste säkerställas.

  356. Det kan inte vara upp till enskilda
    beslut. Det här måste säkerställas.

  357. Vi har ett parti
    som hela tiden går emot-

  358. -att föra in fler språk i vår
    lagstiftning. Det är de konservativa.

  359. De hävdar att bara det tyska språket
    ska ha en särställning i lagen.

  360. Därför blir det svårarbetat
    i parlamentet.

  361. Det senaste initiativet
    är det ni ser bilder på här.

  362. V har haft döva och hörande
    kända personer-

  363. -som med pratbubblor pekar på rätten
    att ha tillgång till teckenspråk.

  364. Det är en socialminister.

  365. Presidenten i Österrike
    ser ni på en bild.

  366. Och en representant för
    handikapprörelsen centralt.

  367. Jag har tagit fotografierna på dem
    och varit inne i parlamentet.

  368. Vi har också lagt upp det här
    på dövförbundets hemsida.

  369. Jag har använt min roll som
    parlamentariker för att göra det här.

  370. Vi har långa sessioner i parlamentet
    med möjligheter att skapa nätverk-

  371. -och träffa andra parlamentariker
    och förklara dövas situation-

  372. -under arbetets gång.

  373. Som ordförande behövde jag boka tid
    för att få möten med nån-

  374. -som kunde avsätta femton minuter.
    Jag kunde inte påverka direkt.

  375. Som parlamentariker har jag möjlighet
    att få mer tid med fler personer.

  376. Vi har också arbetsgrupper
    och utskott som vi arbetar inom.

  377. Jag sitter i tre: utbildnings-
    utskottet, handikapputskottet-

  378. -och kulturutskottet.

  379. Där kan jag lägga förslag
    som individ och parlamentariker.

  380. Vi har också tid
    att diskutera våra frågor.

  381. Som ordförande har jag inte tillgång
    till den diskussion som pågår-

  382. -så det är en fantastisk förmån
    att sitta i parlamentet.

  383. Jag arbetar inte med mediefrågor-

  384. -så när det gäller frågor om tv-

  385. -är jag inte direkt involverad, men
    jag kan också gå in i andra utskott-

  386. -när man diskuterar särskilda frågor,
    så jag kan föra fram våra synpunkter-

  387. -i de diskussionerna,
    vilket är väldigt viktigt.

  388. Det här är en motion
    till ett nytt lagförslag.

  389. Det behöver formuleras formellt.
    Det ska följa en viss mall, så klart.

  390. En gång i månaden har vi möjlighet
    att lägga den typen av motioner.

  391. Sen ska detta diskuteras i grupper
    och föras tillbaka till parlamentet-

  392. -för beslut. Det är en process
    som tar lång tid.

  393. Jag berättade om
    bildtelefonförmedling tidigare.

  394. Vi arbetar också med utsatta kvinnor-

  395. -där vi pratar om jourtelefon
    för den här gruppen.

  396. Nu har vi också fått ett projekt där
    vi har tolk vid den typen av samtal.

  397. Jag tror inte att vi har det lika bra
    som ni här i Sverige.

  398. Vi har inte tolk dygnet runt
    men viss möjlighet till tolk.

  399. Vi får en del statlig finansiering
    till den här verksamheten.

  400. Det här är nåt väldigt viktigt.

  401. Såg ni i går att det fanns tolk
    i Eurovision-programmet?

  402. Det var danskarna
    som började med det.

  403. Danskarna hade tre veckor på sig
    inför finalen i Danmark.

  404. När vi vann så ville vi ta efter.

  405. Vi i dövorganisationen kontaktade
    tv-bolaget och sa att det måste ske.

  406. Som parlamentariker kunde jag påverka
    och få det här till stånd.

  407. När vi som organisation hörde av oss
    fick vi inget svar.

  408. Man trodde att det kunde lösas
    med kort varsel-

  409. -men vi hävdade att man behöver lång
    tid för att förbereda det här.

  410. På bilden ser ni en hörande tolk.

  411. De andra involverade är döva.

  412. Alla sångers texter är översatta-

  413. -till internationella tecken.

  414. Varje sång har man ägnat
    sex timmar åt att översätta.

  415. Därefter har man övat
    för att få takt och rytm att sitta.

  416. Sen har man spelat in det
    gång efter gång.

  417. Det var en lång process.

  418. Vi hade några från Danmark
    som kom och skulle vara med.

  419. Men bara två tyckte man i Österrike
    höll måttet.

  420. Två kvinnor är med
    som var med förra året.

  421. Vi har också en österrikare från
    Kina, en med ursprung i Afrika-

  422. -en österrikare
    och en från Australien.

  423. Det är en bra blandning av
    teckenspråksaktörer i programmet.

  424. Semifinalerna och finalen tolkas.

  425. Programledarna... Inte som tolken,
    jag menar Alexandra. Jag pekade fel.

  426. Den roll som Alexandra har här, de
    inläggen och det manuset är tolkat-

  427. -av döva, utbildade tolkar-

  428. -som har en utbildning
    från universitetet i Hamburg.

  429. Det kan ni ta del av,
    och det är väldigt positivt för oss.

  430. Innan jag valdes in-

  431. -såg inte parlamentet teckenspråk
    som ett fullvärdigt språk.

  432. De trodde att det
    inte skulle fungera.

  433. -men bara genom att vara där och
    använda tolk och delta i debatter-

  434. -så har parlamentarikerna förstått
    att det är ett fullvärdigt språk.

  435. Vid ett tillfälle citerade
    socialministern nånting-

  436. -och detta tolkades,
    och i parlamentet sa man:

  437. "Går det verkligen att översätta
    ett sånt citat till teckenspråk?"

  438. Sen har vi inte haft nån diskussion
    om teckenspråk är fullvärdigt.

  439. Vi har en hög status,
    men det tog ett år.

  440. Vi diskuterar inte alls språkens
    jämställdhet. Det är självklart.

  441. Också det att det som sänds
    från parlamentet har tolk i bild-

  442. -är väldigt viktigt
    och har ett stort symbolvärde.

  443. Det visar att teckenspråk kan
    användas till och med i parlamentet.

  444. Men diskussioner har också funnits om
    man kan använda teckenspråk i musik-

  445. -men det här visar människor i gemen-

  446. -bredden i teckenspråk
    och att det är ett fullvärdigt språk.

  447. Nu när man sänder och säljer
    programmet till länderna som deltar-

  448. -och till Kina och Australien-

  449. -så ingår de tolkade versionerna
    i det paket man säljer.

  450. Ingen behöver betala extra för det.

  451. Förhoppningsvis kommer det att visas,
    men det är upp till varje land-

  452. -att välja vilken av versionerna
    man sänder.

  453. Det ger oss tillfälle att se vilka
    länder som ställer sig positiva.

  454. Det kan vi använda i framtiden.

  455. Vi hoppas att nån i Norden
    vinner nästa år-

  456. -för då har man råd att ha tolk.

  457. Om ett fattigare land skulle vinna,
    till exempel Albanien eller så-

  458. -blir det svårt att få traditionen
    att leva vidare.

  459. Vi hoppas att ett rikt land vinner.

  460. Det politiska arbetet är viktigt.

  461. Vi måste synas
    och finnas i media på olika sätt.

  462. Vi kan inte arbeta internt.

  463. Vi löser inga problem
    genom interna diskussioner.

  464. Vi måste nå ut och skapa nätverk
    och informera.

  465. Vi måste ha ett aktivt lobbyarbete
    för att förändra vår situation.

  466. Samhället måste se teckenspråk.

  467. Där kan vi få makt att förändra och
    få regeringar att följa våra krav.

  468. I mitt parti-

  469. -kan vi se att fem procent har
    kunskap om funktionshinderfrågor.

  470. 95 procent har det inte.

  471. Det är viktigt att det finns de
    som kan området och pratar om det-

  472. -så att det blir rätt.

  473. Men fler måste kunna,
    så att informationen blir korrekt.

  474. Det är viktigt med kontakt,
    att vi umgås med människor-

  475. -att de lär sig och förstår.

  476. Vi behöver träffa journalister
    och förklara.

  477. Det räcker inte
    med att vi har pressreleaser.

  478. Vi behöver kontakta tv, stora
    tidningar, stora medieföretag-

  479. -radiobolag och andra.

  480. Det måste Sveriges Dövas Riksförbund
    arbeta hårt med för att nå ut.

  481. Var finns media och pressen här?

  482. En sån här konferens
    behöver man förbereda.

  483. Man behöver ha presskonferenser
    så att frågorna lyfts publikt.

  484. Att nå ut till Malmö
    är en stor vinst.

  485. Sen får man arbeta vidare.
    Det är ett arbete för döva själva.

  486. Vi kan inte bara säga att hörande
    inte förstår och inte gör nånting.

  487. Den typen av diskussion
    leder ingenvart. Vi måste ut.

  488. Vi behöver skratta och vara positiva.

  489. Det här är väldigt viktigt.

  490. Vi kan inte gå hem
    och vara besvikna över situationen.

  491. Vi måste arbeta för en förändring
    på ett positivt sätt.

  492. Jag har slutat lyssna
    på dem som bara beskriver problemen.

  493. Jag vill arbeta för en förändring.

  494. Jag har redan pratat
    om bildtelefonförmedling.

  495. Det tänker jag inte nämna mer om nu.

  496. Jag arbetar inom mitt parti för döva-

  497. -men också för dövblinda.

  498. Jag tror att bara fyra länder också
    nämner dövblinda i sin lagstiftning.

  499. I Österrike fanns ingen lagstiftning
    om tolk till dövblinda.

  500. Det har vi fått nu,
    så att dövblinda har rätt till tolk-

  501. -och tekniska hjälpmedel.

  502. Dövblinda får också
    en viss summa pengar per månad.

  503. Döva får inte det, men dövblinda har
    en form av ersättning varje månad.

  504. När det gäller vårt utbildningssystem
    vill jag också nämna-

  505. -nåt som gäller för gymnasienivå.
    Där har vi haft ett problem.

  506. Som jag sa finns inte tolk-

  507. -och man har också
    lagt stor vikt vid tal.

  508. Det har varit betygsgrundande
    hur väl man talar.

  509. Vårt parti har kontaktat myndigheter
    och sagt-

  510. -att man inte kan bedöma döva
    på det sättet. Det är inte rättvist.

  511. Här har vi fått vända oss
    till varje lokal myndighet.

  512. Nu har vi fått till en lagstiftning
    som ger döva rätt till tolk.

  513. Man kan få mer tid
    på skrivningar och tentor-

  514. -och man får använda tolk
    vid muntliga examinationer.

  515. 1993 utbildades jag till lärare.

  516. Det var jag och en till. Jag tror att
    det finns sju dövlärare i Österrike.

  517. En har flyttat, så det finns fem döva
    dövlärare i Österrike i dag.

  518. När jag läste på universitetet-

  519. -hade döva inte tillträde-

  520. -om de inte kunde tala väl.
    Det stod också att man behövde höra.

  521. I princip hade döva inte tillträde,
    men det gick att få till undantag-

  522. -så att man kunde komma in och få
    dispens, men det var problematiskt.

  523. Som jag berättade var vi två,
    och vi fick veta-

  524. -att vi var tvungna att få arbete
    för att bli examinerade.

  525. Det gällde inte hörande. Man menade
    att dövskolan skulle godkänna oss-

  526. -och att dövskolan skulle skicka en
    rapport. Sen kunde vi få en examen.

  527. Vi sa att det var okej,
    för vi visste att vi skulle få jobb.

  528. Vilket hörande tyckte var orättvist,
    för vi behövde inte söka jobb.

  529. I dag ser det annorlunda ut.

  530. Alla har tillträde till universitet,
    men få söker.

  531. Jag ska nämna
    ytterligare ett problem.

  532. Vi har inte mycket stark lagstiftning
    för tillgänglighet.

  533. Det är inte som i USA
    att om en lokal inte är tillgänglig-

  534. -så blir det en bot
    på kanske 1 000 euro.

  535. Man kräver inte ombyggnad och
    anpassning för funktionshindrade.

  536. Här har vi väldigt svårt.

  537. Inte bara döva
    utan andra med funktionshinder.

  538. Till sist vill jag säga att efter
    att jag kom in i parlamentet-

  539. -har jag förstått att inte bara döva
    har problem att arbeta med.

  540. Vi är flera
    som har mycket att arbeta för.

  541. Vi behöver ta upp våra problem
    och jobba med dem.

  542. Man behöver vara aktiv. Vi kan se
    att dövrörelsen är väldigt aktiv.

  543. Till skillnad från hörselskadade.

  544. vi når större framgångar med våra
    aktiviteter. Det är viktigt att se.

  545. Att sitta i parlamentet
    har för mig inneburit-

  546. -att läkare som arbetar
    med cochleaimplantat-

  547. -har tagit upp problem med mig.

  548. De tycker att det är för mycket fokus
    på teckenspråk-

  549. -och att de med cochleaimplantat
    inte syns. Då har jag sagt:

  550. Det är inte mitt problem.
    Jag måste använda mitt språk.

  551. Jag har inte sagt att vi inte ska
    bry oss om dem med cochleaimplantat.

  552. Men bara genom att vara den jag är
    och agera, så syns jag-

  553. -och får positiv publicitet,
    och det är viktigt.

  554. Tack så mycket.

  555. Textning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Döva i politiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Helene Jarmer är en av få aktiva politiker som är helt döv. Som företrädare för Österrikes miljöparti berättar hon om Österrikes politiska arbete för döva och praktiskt om hur hon själv arbetar i parlamentet. Om att ständigt jobba med tolkar och vilka förändringar hon kräver för att underlätta för döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Döva personer, Dövhet, Personer med funktionsnedsättning, Politiker, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dövexpo 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

200 år av döv gemenskap

Historikern Lennart Andersson beskriver dövkulturens historia och fokuserar på ett antal banketter som hölls i Frankrike på 1800-talet. Här lades grunden till dövas starka identitetstänkande. Att vara stolt över att vara döv och helt och hållet jämställa sig med hörande. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Döva i politiken

Helene Jarmer är en av få aktiva politiker som är helt döv. Som företrädare för Österrikes miljöparti berättar hon om Österrikes politiska arbete för döva och praktiskt om hur hon själv arbetar i parlamentet. Om att ständigt jobba med tolkar och vilka förändringar hon kräver för att underlätta för döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Detta är Deafhood

Begreppet deafhood kommer från ordet brotherhood och skapades av dövaktivisten Paddy Ladd för 12 år sedan. Sedan dess har det blivit en rörelse bland döva världen över. Paddy Ladd pratar om hur de döva blivit kolonialiserade genom århundraden av oralism. Han vänder sig mot att dövskolor stängs och barn får cochleaimplantat. Paddy Ladd är en viktig frontfigur för rörelsens medlemmar och har bland annat turnerat som dövtolk åt Grateful Dead. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Konflikter och vägen framåt

Amerikanska psykologiprofessorn Irene W Leigh diskuterar med dövaktivisterna Paddy Ladd och Lars-Åke Wikström om döva och dövkulturens framtid. Det handlar om rörelsen "Deafhood" och om att den ska vara en positiv kraft där man ska samarbeta, inte skapa konflikter. Det talas också om hur man använder begreppet kolonisation när man pratar om döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Det nya teckenspråkssamhället

Vi lever i ett nytt teckenspråkssamhälle menar norska antropologen Hilde Haualand. I en diskussion kring detta börjar hon i dövsamhället förr i tiden. Då fanns det tydliga och klara mål med kampen, till exempel att få textade tv-program. Men idag är det mer diffust vad de döva kämpar för. Och hur påverkas dövkulturen av den förbättrade hörselteknologin med fler cochleaimplantat? Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Vad är vi och var är vi på väg?

Hur ska man definiera dövhet, är man döv eller teckenspråkig? Lennart Andersson, historiker, sitter tillsammans med Hilde Haualand, antropolog, Patrik Nordell, dövaktivist och Helene Jarmer, politiker i Österrike, i en panel om dövhet. De pratar om begreppet deafhood och hur man får fler döva förebilder. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Dövas identiteter

Vad har döva för identitet idag och hur har den sett ut historiskt? Amerikanska professorn i psykologi Irene W Leigh berättar om föräldrarna som hotade med att utesluta sitt barn ur familjen om hon skulle operera in cochleaimplantat och svika sin dövhet. Det handlar också om begrepp som deafhood, att dövhet inte är ett handikapp utan en rörelse och audism, att hörande är bättre än döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Från kroppsstraff till tuktande av själen

Om synen på brott och straff i 1800-talets Sverige. Vi besöker Spinnhuset i Göteborg.