Titta

UR Samtiden - Dövexpo 2015

UR Samtiden - Dövexpo 2015

Om UR Samtiden - Dövexpo 2015

Föreläsningar och panelsamtal från konferensen Döv Expo. Inspelat den 20-21 maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Till första programmet

UR Samtiden - Dövexpo 2015 : Detta är DeafhoodDela
  1. Nu ska vi lämna ordet till vår andra
    föreläsare, som heter Paddy Ladd.

  2. Han kommer från England.
    Han har skrivit flera olika böcker.

  3. De har spridits och blivit
    internationellt erkända.

  4. Han är en aktivist
    som har kämpat för dövas rättigheter.

  5. Han har också föreläst mycket.
    Han har en masterutbildning-

  6. -när det gäller dövstudier. Han
    undervisar på Bristols universitet.

  7. Han ska i dag berätta om "deafhood"-

  8. -det här begreppet som är
    ett komplext begrepp egentligen.

  9. Vad innebär deafhood?

  10. Välkommen, Paddy Ladd!
    Scenen är din. Kom upp.

  11. Hej, allihopa! Roligt att se er.

  12. Det är andra dagen för er, så jag
    antar att ni börjar bli trötta-

  13. -men jag hoppas kunna få lite energi
    i er och hålla er pigga.

  14. Jag ska tala om deafhood, ett begrepp
    som har spritts i världen i tolv år.

  15. Nu behöver vi stanna upp, titta
    tillbaka och se vad som har hänt.

  16. Några saker behöver vi
    titta närmare på och förstå bättre.

  17. Andra saker behöver vi titta på
    för att veta vart vi ska ta vägen.

  18. Jag tänker ta upp fem punkter.
    Det står tio år, men det är ju tolv.

  19. Jag ska berätta lite grann
    om begreppet inledningsvis.

  20. Därefter
    behöver vi också omdefiniera-

  21. -alltså titta på begreppet
    utifrån ett annat perspektiv-

  22. -med nya glasögon
    eller en annan lins.

  23. Sen vill jag att vi ska titta lite
    på historien och kolonisationen.

  24. Men också dekolonisationen.

  25. Sen behöver vi också
    se tillbaka på de här tolv åren-

  26. -och göra en utvärdering, se vad vi
    har lärt oss och vad vi tar med oss-

  27. -in i framtiden.

  28. Ordet "deafhood"-

  29. -kan jag säga
    bara dök upp en dag 1993-

  30. -när jag satt och skrev.
    Nånstans ifrån kom det.

  31. Jag visste inte riktigt själv
    vad det betydde när jag skrev det.

  32. Jag arbetade ju med
    att skriva om dövas kultur.

  33. Jag intervjuade äldre döva personer-

  34. -och dokumenterade det som de
    hade med sig av dövas kultur.

  35. Det här ledde till
    min doktorsavhandling-

  36. -och jag var klar med den 1998.

  37. Ni har säkert sett boken. Den är
    ganska tjock och gavs ut 2003.

  38. Boken har översatts till japanska,
    tyska, spanska och portugisiska-

  39. -så den har fått oväntad spridning-

  40. -men också amerikanskt teckenspråk.
    Det är möjligt att det kommer fler.

  41. Jag vet inte om det är
    en översättning till svenska på gång.

  42. Men vad är då tanken
    med begreppet "deafhood"?

  43. Hur ska det...

  44. Vad är det i vårt dövsamhälle?

  45. Jag tror att man kan dra en parallell
    till feminism på många sätt.

  46. Hälften av alla kvinnor
    känner redan till feminism-

  47. -men för hälften är mycket nytt.
    Vi ska se deafhood på samma sätt.

  48. För många av er är det här bekant,
    men för andra finns sånt som är nytt.

  49. Jag är mäkta förvånad över
    vilken spridning begreppet har fått.

  50. Jag har ombetts hålla i utbildningar,
    föreläsningar och kurser.

  51. I stället för att jag reser ut,
    så har jag hållit kurser-

  52. -för såna som sen har rest hem till
    sina länder och hållit utbildningar.

  53. Det har varit
    över 150 workshopar och kurser-

  54. -i omkring 24 länder
    på fem kontinenter.

  55. Begreppet har genom de här kurserna
    nått drygt 10 000 personer.

  56. Det finns länder
    där man har deafhood-kurser.

  57. Irland, till exempel. Belgien.

  58. Man har haft kurser som har varat
    i upp till ett år inom utbildningar.

  59. I USA har det också funnits
    en del stora kurser i det här.

  60. Man har läst om deafhood tillsammans-

  61. -och många gånger har det fungerat
    som en bokcirkel i USA-

  62. -där man har gått igenom
    min avhandling kapitel för kapitel.

  63. Andra exempel på konsekvenser-

  64. -är en deafhood-organisation,
    Deafhood Foundation-

  65. -där man samlar pengar-

  66. -och arbetar inom...

  67. ...fyra olika områden. Ni kan besöka
    deras hemsida om ni vill veta mer.

  68. Det har varit teaterföreställningar
    kring deafhood-begreppet i USA.

  69. Det har funnits andlig verksamhet
    i anslutning till deafhood-begreppet.

  70. Ni har säkert sett
    T-shirtar med "deafhood".

  71. Jag tjänar inga pengar på det här.

  72. Men T-shirtar har sålts
    i Finland och Portugal. Det vet jag.

  73. Vi har sett deafhood-tatueringar-

  74. -och jag är jätteförvånad över det-

  75. -kanske mer än annat.

  76. Vi pratade om "deaf power" tidigare-

  77. -dövstolthet eller dövmedvetenhet.

  78. Jag vet inte om nån har tatuerat det-

  79. -men "deafhood"
    finns det såna som har intatuerat.

  80. Yoga är också sånt som...
    Man har deafhood-yoga.

  81. Vad har det med deafhood att göra?

  82. Jag har fått tankar kring det här.

  83. Framför allt har det handlat om
    kvinnor. När de har förklarat tanken-

  84. -så tycker jag att det är okej.

  85. Det finns yoga för kvinnor
    från ett psykologiskt perspektiv-

  86. -och på samma sätt
    kan man knyta an yoga till deafhood.

  87. Jag har köpt konceptet,
    så det finns i dag.

  88. Här är lite exempel på verksamheter.

  89. Jag gillar Robin Deafhood.

  90. Här såg ni lite olika exempel.
    Det är fascinerande-

  91. -men vad är det som gör att begreppet
    har vunnit sån popularitet?

  92. Jag har frågat personer-

  93. -och jag har fått i huvudsak tre svar
    som jag har sammanfattat.

  94. Det ena är: "Jag är döv. Jag kan det
    här med intressepolitiskt arbete"-

  95. -"och så vidare, kultur och annat"-

  96. -"men deafhood förenar alla områden."

  97. Det har varit ett svar
    som jag tycker är okej.

  98. Det är ett bra svar. Ett annat svar
    har varit mer politiskt.

  99. Det kommer från personer som har
    funnits i dövvärlden på många sätt-

  100. -genom åren, men kanske inte varit
    så politiskt aktiva-

  101. -men i konst och annat
    finns en politik också.

  102. Det har varit skälet till att de har
    tagit till sig deafhood-begreppet.

  103. I Belgien har man bedrivit
    utbildningar i deafhood-

  104. -och sen ställt frågor kring
    hur man tänker efter utbildningen.

  105. Man har gått i en skola med
    oral utbildning utan teckenspråk-

  106. -och inte känt till nåt om döva, men
    genom att läsa deafhood och annat-

  107. -så har man växt som människa. Det är
    svaren som jag vill dela med mig av.

  108. Om ni vill ge mig fler svar, gör det.

  109. Jag vill gärna ha fler på min lista.

  110. Har vi full kännedom om vad deafhood
    innebär? Nej, det har vi inte.

  111. Det finns så många kopplingar
    och lager i begreppet.

  112. Det tar ett år att gå igenom allt.
    På två timmar får ni bara axplock...

  113. ...av allt.

  114. Deafhood är ju en teori. Det är inte
    en färdigutvecklad kunskap.

  115. Det är en filosofi, nåt som vi
    har påbörjat nu och bara har börjat-

  116. -så vi vet inte vilka konsekvenser
    och tillämpningar vi kan få-

  117. -av den här teorin.

  118. I Amerika finns
    mycket diskussioner kring deafhood.

  119. Vad det är, vad det ska vara,
    hur det ska tolkas.

  120. Det är inget som vi ska bråka om.

  121. Älska och bry er om varandra.
    Bråka inte.

  122. Det känner jag vid diskussioner
    kring hur vi ska förstå deafhood.

  123. Det viktigaste är relevanta frågor-

  124. -för frågorna är det som sen
    kommer att ge oss de rätta svaren.

  125. Deafhood är som en nyckel som släpper
    in oss i nya rum med nya saker-

  126. -så det viktiga är att ställa de
    rätta frågorna, inte att ha svaren.

  127. Döva har varit förtryckta.
    Det är inget nytt.

  128. Vi behöver arbeta med det
    i vår syn på oss själva.

  129. Vi måste se oss på ett annat sätt.

  130. Jag var inne på det när jag pratade
    om att använda andra glasögon.

  131. Jag förstår att ni förstår metaforen,
    och jag ska vara tydligare med den.

  132. Varför finns vi döva på jorden?

  133. Har en högre makt bestämt det? Har
    ett genetiskt misstag lett till det?

  134. Hur ser vi på oss själva?

  135. Varför har vi blivit förtryckta?

  136. Vad är orsaken till det här?

  137. Vi behöver förstå det också
    för att komma vidare.

  138. Att vara döv är ju nåt fantastiskt.

  139. Vi tillhör en global nation,
    en universell familj.

  140. Vi behöver omdefiniera oss.

  141. Skrik inte när ni ser bilden.

  142. Jag ska berätta om den.
    Jag vet att det är svårt att läsa.

  143. Den här bilden finns i min bok.

  144. Jag har undervisat om deafhood under
    alla år, men inte pratat om bilden.

  145. För ett år sen kom jag plötsligt på
    att jag nog behöver använda bilden.

  146. Men den är lite rörig,
    så jag ber om ert tålamod med den.

  147. Jag brukar beskriva deafhood
    som nåt i magen-

  148. -men det kan vara nåt intellektuellt.

  149. Man kan använda båda bilderna.

  150. Om vi lever i en värld av oralism-

  151. -så blir vår deafhood och
    förståelse av deafhood väldigt liten.

  152. Jag skulle vilja beskriva det som
    fem lager, nivåer eller dimensioner.

  153. I en oralistisk värld har man
    en medicinsk syn på oss som är döva.

  154. Vi hörde tidigare
    att man har förlorat sin hörsel-

  155. -eller inte har en fungerande hörsel.

  156. Det här gör ju att vår känsla
    av deafhood blir liten - begränsad.

  157. Vi kan inte höra.

  158. För att nå en annan dimension...
    Jag vet inte hur ni pratar i Sverige-

  159. -men människor som arbetar för
    att hjälpa eller stötta döva-

  160. -kuratorer, socialarbetare
    och andra i den andra dimensionen-

  161. -har en syn på döva där man
    vill hjälpa dem att lösa problem.

  162. Det här är också nåt som bidrar till
    att begränsa känslan av deafhood.

  163. Mänskliga rättigheter
    är en tredje dimension.

  164. Det är ju ett starkt verktyg,
    men det har också sina svagheter.

  165. Därför att FN pratar i sina
    mänskliga rättigheter om individer.

  166. Om man vill ha tillgång till världen,
    så att säga-

  167. -så kan vi använda en tolk
    för att få tillgång-

  168. -men det gäller ju mig som individ,
    inte gruppen döva.

  169. Många av lösningarna för mänskliga
    rättigheter handlar om individer.

  170. Men visst, det är en dimension
    av deafhood, men det är inte allt.

  171. Den fjärde dimensionen
    handlar om språk.

  172. Under de senaste 30 åren-

  173. -har teckenspråk erkänts
    och fått en högre status.

  174. Det har fått samma status
    som talade och skrivna språk.

  175. Vi är en språklig minoritet.

  176. Vi har tvåspråkig undervisning,
    vilket gör att vi blir starkare-

  177. -men det har också lett till...

  178. Att fokusera på språk-

  179. -har också gjort att vi
    som kulturell grupp har glidit isär.

  180. Lingvisterna som tittar på oss ser
    vårt språk, inte oss som individer.

  181. Det är en dimension
    som bidrar till deafhood-

  182. -men jag vill tillföra en till.
    Jag kallar den "deafhood dimension"-

  183. -där vi tar del av dövas kultur,
    historia, filosofi och annat.

  184. I den dimensionen kan vi se oss
    som fullvärdiga människor-

  185. -både i känsla och intellektuellt.

  186. Välkommen upp på scen.

  187. När vi började använda begreppet
    deafhood ledde det till många frågor.

  188. Vad betyder det att vara döv?

  189. Vad betyder "döv" egentligen?

  190. Innebär det att vi är nån på jorden
    som använder teckenspråk?

  191. Vi var tvungna att börja filosofera
    kring begreppet.

  192. Begreppet "döv".

  193. Vi vet ju att det har funnits döva-

  194. -men har nån
    skrivit på en filosofisk nivå...

  195. Är Lennart här?

  196. Ända där uppe. Bra.

  197. Lennart berättade i går
    att det faktiskt finns.

  198. Banketterna i Paris.
    Filosofiska diskussioner.

  199. Tack, Lennart!
    Det var en väldigt fin presentation.

  200. Men vet vi vad dövas kultur är?

  201. Jag vet inte
    om ni har läst titeln på min bok.

  202. "Understanding of Deaf Culture".
    Men alla fokuserar på deafhood.

  203. Under de tolv åren har vi inte pratat
    om kultur, vilket jag skrev om.

  204. Allt fokus har hamnat på deafhood-

  205. -vilket jag delvis kan tycka
    är lite synd.

  206. Döv humor.

  207. Ni känner säkert till
    att det finns en hel del...

  208. Jag vet inte om ni har sett döv humor
    på tv. Vi sänder program i England.

  209. Det var ett sätt att försöka göra
    tv-program på samma sätt som hörande.

  210. Det var en komisk serie, en komedi.

  211. Men den var inte upplagd
    på samma sätt som för hörande.

  212. Andra saker var roliga.
    Mer av döv humor.

  213. Vi har inte sett det tidigare, och vi
    vet väldigt lite om dövas humor.

  214. Konst. Dövas konst. Vet vi riktigt
    vad visuell konst innebär?

  215. Har vi diskuterat det tillräckligt?

  216. Dövas teater.

  217. Jag hoppas att vi ska utveckla
    de här områdena tillsammans.

  218. Vi har inte gjort det tillräckligt.
    Utbildning är viktigt.

  219. Vi behöver döva i ledande positioner
    för utbildning och i dövskolor.

  220. Vi har teckenspråk och döva lärare,
    men man behöver kunna mycket annat-

  221. -för att kunna förmedla kunskap.

  222. Inom psykosocial vård,
    när det gäller mental hälsa-

  223. -är det här också väldigt viktigt.

  224. Hörande i behandling med döva...

  225. Fungerar kommunikationen?
    Förstår man varandra?

  226. På vilka nivåer...

  227. När hörande säger att döva är bra,
    på vilket sätt menar man då?

  228. Vilken syn har man? Vad ligger
    till grund för den positiva synen?

  229. Men vi kan inte förstå oss själva
    om vi inte har vår historia.

  230. Vi behöver gå tillbaka
    och se på hur historien har sett ut.

  231. Jag vet inte hur ni tecknar
    "förtryck" i Sverige. Så här?

  232. Och man kan använda det
    på olika sätt. Man kan böja det.

  233. Det är lite annorlunda det brittiska.

  234. Tecknet säger ju inte särskilt mycket
    om på vilket sätt, hur och...

  235. Vi kanske behöver hitta nya begrepp,
    nya tecken för det här.

  236. Ett sätt att tala om det här
    är kolonisering.

  237. Kolonialism.

  238. Det här tecknet används i USA
    och riktas både mot pannan och magen.

  239. Det tycker jag är viktigt.

  240. Vi vet att det här inte är nåt nytt.

  241. Vi har pratat om det själva-

  242. -men det är inom vår egen grupp.

  243. Vi bråkar, gråter, är förtvivlade
    och reser hem utan att nåt händer.

  244. Vi behöver lära oss av andra grupper-

  245. -som har samma erfarenheter
    som vi har.

  246. Det finns mycket skrivet
    om kolonialism-

  247. -och vi kan känna igen en hel del-

  248. -men vissa delar är också annorlunda.

  249. Vad är det som förenar,
    och vad skiljer oss åt?

  250. Vi behöver också ta del av
    andras kunskap och erfarenheter-

  251. -och använda det i vår argumentation
    för att nå fram och nå en förändring.

  252. Kolonialismen leder till
    att människor mår dåligt.

  253. Den påverkar människors inre.

  254. Dekolonisering behöver vi
    titta på. Hur befriar man sig?

  255. Vad ska vi använda för strategier?
    Vilka strategier har andra använt?

  256. Låt mig ge exempel på kolonialismen.

  257. Det här är inget typiskt för Sverige.

  258. Ni har väl aldrig koloniserat nån?

  259. Jag är britt och får skämmas. Det
    kännetecknar den brittiska nationen-

  260. -liksom många andra länder.
    Tyskland, Portugal...

  261. Italien har försökt lite grann.

  262. Romarna ägnade sig åt
    den här typen av aktivitet.

  263. Vi ser det också i Ryssland.

  264. Ukraina är väl ett bra exempel i dag.

  265. Att kolonisera handlar om
    att ta över och kontrollera.

  266. Det har man gjort av ekonomiska skäl
    i historien.

  267. Man har fått sätta sin nations flagga
    på nåt...

  268. Jag glömde nämna att Amerika också
    har kolonaliserat-

  269. -andra länder. Man har gjort det
    för att vinna ekonomisk styrka.

  270. Finns det paralleller till döva?
    Känner ni till Harlan Lane?

  271. Han har skrivit böcker kring temat
    utifrån det ekonomiska perspektivet-

  272. -men jag har ett sociokulturellt
    perspektiv när jag pratar om det här.

  273. Vi britter
    koloniserade länder i Afrika.

  274. Vi tog över och införde våra system,
    våra strukturer och våra kläder.

  275. Vi införde vår kultur. Vi fick dem
    att bära kostym, slips och så vidare.

  276. Att se ut som oss, helt enkelt.

  277. Vi kan ta Indien som exempel, där det
    bor en miljard människor i dag.

  278. Det var ett stort land då. Hur kunde
    vi britter ta över och styra Indien-

  279. -trots att vi var mycket färre?
    Jo, genom att så split inom Indien-

  280. -och få grupper
    att strida mot varandra.

  281. Då gavs vi möjlighet att kontrollera.

  282. Lite av "söndra och härska"-principen
    var det som gällde.

  283. Det har påverkat kulturer och språk.

  284. Man pratar om att
    ungefär 5 000 språk har försvunnit-

  285. -och då talar vi om talade språk.

  286. Många språk har tyvärr försvunnit.

  287. Jag hoppas att inte fler försvinner.

  288. När ett land blir koloniserat
    vill man ju så småningom bli fri-

  289. -och när man blir det behöver man
    fundera: Vem är jag? Vilka är vi?

  290. Efter hundra års hjärntvätt,
    hur vet man då vem man egentligen är?

  291. Indianer i USA har blivit berövade
    sina land och sin identitet.

  292. I dag när man försöker se vem man är-

  293. -så kan man hitta fragment och delar-

  294. -som man använder
    för att bygga upp en ny identitet-

  295. -som ursprungsinvånare i USA.

  296. Det man behöver göra är
    att skapa en vision och en bild...

  297. ...som kan användas
    för att komma fram.

  298. Jag pratade om dimensionerna.
    När man är koloniserad-

  299. -har man bara de första,
    lägre dimensionerna tillgängliga-

  300. -men för att komma vidare behöver vi
    en vision med alla fem nivåer.

  301. Det är så jag har tänkt.

  302. Så kopplar jag det till deafhood.

  303. Rent psykologiskt... Jag vet inte...

  304. Känner ni igen Fanon?
    En psykolog, en fransman.

  305. Han tittade på vilken konsekvens
    koloniseringen hade fått i Afrika-

  306. -och hur de arbetar
    för att dekolonisera sig själva.

  307. Så processen...

  308. En del av processen handlar om hur vi
    ska utbilda och undervisa våra barn.

  309. Det har gällt koloniserade länder.

  310. Det gäller också för oss döva, för vi
    återkommer till dövundervisningen.

  311. Vi pratar ständigt om det.

  312. Utifrån ett handikapperspektiv pratar
    man om pengar, ersättning och hjälp.

  313. Vår kultur och koloniseringen-

  314. -återvänder ständigt
    till frågan om utbildning.

  315. Oralismen visar kanske tydligast
    vad som har koloniserat oss.

  316. Vi var inte tillåtna
    att använda teckenspråk.

  317. Att göra sig av med det här är svårt.

  318. Vi har dövlärare som har undervisat
    i den här traditionen-

  319. -och sen inte får göra det.
    Var börjar vi om?

  320. Hur ska vi hitta en ny startpunkt?

  321. Genom oralismen
    gjorde man sig av med dövas historia-

  322. -så alla de här värdefulla delarna
    försvann i och med oralismen.

  323. Döva gick integrerade.
    Vi ser det i dag igen.

  324. Dövskolor runtom i världen stängs,
    och barn får cochleaimplantat-

  325. -men vi är fortfarande här.
    Vi är fortfarande inte fallna.

  326. Det ska vi fira. Vi står starka-

  327. -så vi ska gratulera oss själva,
    men också dem som har gått före oss.

  328. Gratulera och tacka
    våra hörande bundsförvanter-

  329. -för de har bidragit till
    att vi är här i dag.

  330. Jag ska försöka göra det här tydligt.

  331. Man växer upp här som döv person
    och har en kulturell tillhörighet.

  332. Man får genom sina föräldrar och
    skolan lära sig hur man beter sig.

  333. Man får den här kulturen
    med modersmjölken.

  334. Men Sverige är ju multikulturellt.

  335. Det finns andra kulturer
    representerade.

  336. Om man tillhör en minoritet ska man
    inte bara tillägna sig en kultur-

  337. -utan det krävs två: majoritets-
    kulturen och minoritetskulturen.

  338. Om man värderar dem lika högt-

  339. -behöver det inte leda
    till några problem.

  340. Låt oss säga att en tysk man
    gifter sig med en fransk kvinna.

  341. De får ett barn,
    och de talar tyska och franska hemma.

  342. Barnet
    får båda kulturerna och språken.

  343. De fungerar väl tillsammans.

  344. Men om det är två kulturer
    som man inte värderar lika högt-

  345. -då uppstår problemen.

  346. Man har två kulturer, men vet inte
    hur man ska hantera dem.

  347. Man är osäker vilken kultur som
    gäller när, och hur man ska tänka.

  348. Det här är ju väldigt...

  349. Sverige är ju väldigt intressant, för
    det kommer allt fler muslimer hit.

  350. Vi har också
    många flyktingar från Syrien.

  351. Vad händer i England
    med barnen från Syrien?

  352. De lär sig engelska
    och går i engelsk skola-

  353. -men många av dem reser tillbaka
    för att strida i sina länder.

  354. Man hittar nog inte sin identitet-

  355. -för de två kulturerna konkurrerar
    och slåss med varandra i individen.

  356. De blir då stämplade som terrorister
    i England, så klart.

  357. Nu blandar jag tecken här.
    Det svenska tecknet för "svart"-

  358. -betyder nåt helt annat
    på brittiskt teckenspråk.

  359. En individ som är svart och döv-

  360. -kanske till och med har tre
    identiteter som värderas olika högt-

  361. -som man ska försöka att hantera
    utan att få hjälp.

  362. Det är en problematisk situation.

  363. Gruppen döva är koloniserad.

  364. Likaså andra kulturella minoriteter.

  365. Som jag sa tidigare
    har vi mycket att lära av varandra.

  366. Men som jag sa har vi inte nåt stöd-

  367. -för de här individerna
    som brottas med de olika kulturerna.

  368. Här finns det egentligen
    två alternativ.

  369. Man kan böja sig eller protestera,
    grovt sagt.

  370. Det finns andra alternativ också,
    men grovt sagt.

  371. Men egentligen är det så
    att vi blir tvingade att välja.

  372. Om man använder hörapparat
    får man inte vara med-

  373. -men det är andra
    som säger att det är så.

  374. Det är ju andras värderingar och syn-

  375. -som gör att en individ måste välja.

  376. Att vara koloniserad innebär att
    den hörande kulturen är överlägsen.

  377. Vi har många teaterföreställningar
    som är skrivna av hörande-

  378. -men väldigt lite material
    som är producerat av döva.

  379. Det börjar komma mer, men det har
    varit fokus på det hörande samhället.

  380. Motsatsen är att man vägrar ta del
    av det och försöker göra allt själva-

  381. -men vi behöver arbeta på två fronter
    för att komma vidare.

  382. Vi behöver ju förstå-

  383. -att det är ett problem
    att bli koloniserad.

  384. Det har varit positivt att vara döv,
    men nu ser vi det som nåt negativt.

  385. Vi kan inte sopa det under mattan.

  386. Gör vi inget åt det, så händer inget.

  387. Vi behöver kunna säga: "Vi är okej."

  388. "Ni har sagt att vi inte är okej."

  389. Det kan inte vara individens fel.
    Ansvaret är nån annans.

  390. Vi har blivit pådyvlade
    det här sättet att tänka.

  391. Indianerna är ett bra exempel.

  392. Det är ett folk som inte mår bra
    och som söker sin identitet-

  393. -men de har blivit tvingade
    att göra det.

  394. För att åter knyta an till psykologin
    som är ett väldigt viktigt område...

  395. Det handlar om att hjärnan
    och tankarna är koloniserade.

  396. Man kan använda våld när man
    koloniserar. Inte i vår situation-

  397. -utan det handlar om
    att kolonisatörerna-

  398. -kontrollerar våra tankar.
    Det här är sånt som ni känner till.

  399. Möjligheten till arbetet blir sämre.

  400. Förutsättningen för utbildning
    är inte särskilt god.

  401. Det här är sånt vi alla känner till.

  402. De negativa konsekvenserna
    som vi har sett-

  403. -är att vi tror att vi är sämre.

  404. Vi har fått lära oss det. Vi blir
    förtryckta. Vi döva förtrycker andra.

  405. Majoritetskulturen har en negativ syn
    på döva. Jag tar USA som exempel.

  406. Den har en negativ syn på svarta.

  407. Förlåt, tolkfel.

  408. Döva har då två alternativ,
    kan man säga.

  409. Det ena är
    att också förtrycka svarta döva-

  410. -eller att se svarta döva som döva-

  411. -och inte förtrycka dem
    för att de är svarta.

  412. Den här situationen
    har vi sett i USA när...

  413. -95, för inte så länge sen...
    Jag tycker inte det. Jag är gammal.

  414. Men -95 välkomnades...

  415. ...slogs organisationerna samman-

  416. -för svarta döva och vita döva
    i Amerika.

  417. Synen på svarta smittade av sig
    även in i dövorganisationen-

  418. -men 200 år av förtryck går så klart
    inte obemärkt förbi i en sån kultur.

  419. Förstår ni hur jag menar?
    Är jag tydlig?

  420. Jo!

  421. Vi måste förstå hur vi påverkas-

  422. -men vi har också ett val
    i hur vi hanterar det.

  423. Det här är ett negativt exempel,
    men det finns positiva exempel.

  424. I Nordirland stred man mot varandra
    utifrån olika religiösa övertygelser-

  425. -men döva
    umgicks över religionsgränserna.

  426. I forna Jugoslavien pågick krig-

  427. -men döva höll ihop-

  428. -så det finns också
    positiva exempel att visa.

  429. Tankeöverföring. Det här är
    sista bilden innan vi tar paus.

  430. Men hur såg situationen för döva ut
    före oralismen?

  431. När det fanns döva jurister, lärare-

  432. -och andra inom olika yrkesgrupper.

  433. När döva inte var
    förtryckta av oralismen.

  434. Det är sånt vi behöver ta reda på-

  435. -för att kunna formulera visionen
    som jag pratade om tidigare.

  436. Jag skulle vilja att ni,
    lite som en lek, funderar över:

  437. Hur hade vår värld sett ut
    om oralismen aldrig hade funnits?

  438. Det tror jag
    är viktigt att fundera på-

  439. -för om vi leker med tankarna
    kan vi skapa en vision-

  440. -som ligger till grund
    för vår väg mot framtiden.

  441. Nu ska vi ge oss ut på en tidsresa.

  442. Vi ska tillbaka
    till där Lennart var med oss i Paris.

  443. Jag känner inte till
    svensk dövhistoria-

  444. -och inte så mycket om brittisk-

  445. -men det som skedde i Frankrike var
    att man dokumenterade det som hände.

  446. Mycket av vår historia finns inte.

  447. Lennart har nu gjort en översättning
    till svenska, vilket är viktigt.

  448. Det ska han ha ett erkännande för.

  449. 1774...

  450. 1779 fram till 1850 ungefär-

  451. -är den tid som vi pratar om nu.

  452. Desloges var den första döva
    som skrev en bok, tror jag.

  453. Jag har läst den, och jag tycker att
    den är fantastisk - bättre än min.

  454. Den skrevs 200 år före min,
    men tankemässigt är han framför.

  455. Har ni inte läst den, så gör det.

  456. Han hade inte gått i dövskola.

  457. Han träffade döva i Paris
    och blev lärd-

  458. -som en del av banketten.

  459. Clerk känner ni till.

  460. Massieu känner ni säkert också till.
    De har också skrivit.

  461. 1815 skrev de nåt som publicerades
    och som också är väldigt bra.

  462. 1815 var det krig
    mellan England och Frankrike.

  463. Massieu, Clerk, en hörande lärare
    och ytterligare två - de var fem-

  464. -reste till London
    och satte upp affischer. De sa:

  465. "Nu finns det döva här.
    Vi ska ha en föreläsning."

  466. Döva samlades.

  467. Man höll föreläsningar. Man
    berättade vem man var. Man föreläste.

  468. Sen var det frågestund.

  469. Man hade då tolkar
    för hörande som ställde frågor-

  470. -och när de skulle svara de hörande
    så skrev de här personerna sina svar.

  471. Evenemanget var över,
    och fransmännen åkte tillbaka.

  472. Det var ju tur-

  473. -att det var några som skrev ner
    det som hände-

  474. -vid det här tillfället-

  475. -så att den här informationen
    publicerades.

  476. Man kopierade ju inte, utan man fick
    skriva om och om igen på den tiden.

  477. Den som hade tagit anteckningar
    skickade över sitt manuskript.

  478. Det översattes till engelska
    och blev en volym-

  479. -på 200 sidor, ungefär. 120 sidor.

  480. Det finns information
    för oss att ta del av-

  481. -från förr.

  482. Nu ska vi se...

  483. Tecknet för "Berthier"...
    Jag har sett två tecken.

  484. Det här var det tredje
    som jag såg i går.

  485. Tillbaka till banketterna i Paris.

  486. Det här är viktiga dokument för oss,
    för det ger en bild av hur det var-

  487. -före oralismens intåg.

  488. Här har vi en bild på Berthier.

  489. Och som ni vet
    kom de här banketterna...

  490. När hörande dövlärare
    fick veta att de ägde rum-

  491. -under tiden av oralism,
    så började man diskutera.

  492. Banketterna uppstod när man inte
    hade tillgång till samhället-

  493. -på grund av oralism, och man
    behövde tillfälle att träffas.

  494. Vi tror att oralismen startade 1880,
    men så var det inte.

  495. Då fattades ett beslut, och det är ju
    nåt helt annat än oralism.

  496. Syftet med banketterna-

  497. -handlade om
    att kämpa mot oralismen som fanns.

  498. Döva barn som undervisades
    med den orala metoden och så vidare.

  499. Det här var ett forum
    för att bekämpa oralismen.

  500. Döva höll föreläsningar på filosofisk
    nivå. Det var välklätt. Det var fint.

  501. Det imponerande på hörande och fick
    publicitet i majoritetssamhället-

  502. -så det var i mångt och mycket en
    protest mot oralismen som man bedrev-

  503. -under de här banketterna.

  504. De var också
    internationella evenemang.

  505. Det var döva från England och Irland
    som kom.

  506. Man reste dit med båt
    och häst och vagn...

  507. ...för att ta del av det här.

  508. Det här visar ju också vilken styrka
    det finns i teckenspråk-

  509. -där man kan kommunicera
    över språkgränserna.

  510. 1815 var Clerk i London.

  511. Han träffade döva barn
    och kommunicerade med dem.

  512. Det finns också uppskrivet.
    Vid frågestunden var det många-

  513. -och banketterna var också stora
    tillställningar som betydde mycket.

  514. På dövskolan i Paris
    finns många böcker-

  515. -kring banketterna och så vidare.

  516. I biblioteket
    finns de här skrifterna bevarade.

  517. Gå dit och se dem, men det är svårt
    att läsa dem om man inte kan franska.

  518. Men det är fantastiska dokument.
    Här är vi på banketten.

  519. Det finns ett problem här.
    Vad är problemet i den här bilden?

  520. Inga kvinnor, exakt.

  521. Vi pratar om det här
    som nåt positivt-

  522. -men det följde den hörande kulturen
    med en nedsättande syn på kvinnor-

  523. -vilket jag tycker är tråkigt
    när man ser bilden.

  524. En hörande fransman, Mottez...

  525. Jag vet inte om ni... Mottez.

  526. Några av er kanske har träffat honom.

  527. En forskare som har gått igenom
    många av de gamla dokumenten-

  528. -och publicerat dem på engelska.

  529. Han ringade in sju punkter-

  530. -som man kan relatera till deafhood.
    Jag gör det i alla fall.

  531. Det finns sju franska
    deafhood-principer, kan man säga.

  532. Den första är att teckenspråk är
    speciella därför att de ibland-

  533. -till och med är
    mer kraftfulla än talade språk-

  534. -i sitt uttryckssätt.

  535. Sen finns det andra situationer
    där det talade språket är överlägset-

  536. -men det finns situationer
    där teckenspråk är överlägset.

  537. Det är en princip. Den andra är
    den internationella kommunikationen-

  538. -som man kan bedriva med tecken
    där det talade språket inte fungerar.

  539. Den tredje principen innebär-

  540. -att om man kan kommunicera
    över nationsgränser-

  541. -så är man världsmedborgare.
    Döva är världsmedborgare.

  542. Hörande bedriver krig och annat-

  543. -men döva är världsmedborgare-

  544. -och tillhör en och samma nation.

  545. Den fjärde principen handlade om
    att det är en gåva att vara döv-

  546. -en gåva till världen.

  547. Det här var under revolutionstiden,
    så det var inte en gåva från Gud.

  548. Det var en naturens gåva
    till mänskligheten-

  549. -att det fanns döva.

  550. Det är ett kraftfullt uttalande
    från den tiden.

  551. Det här var ju före vetenskapens tid,
    och ändå refererar man till naturen.

  552. En gåva
    för att visa på andra kvaliteter.

  553. Det handlade också om
    att bidra till mänskligheten-

  554. -inte att få hjälp som döv,
    utan att vara med och bidra.

  555. Princip nummer fem-

  556. -var att teckenspråket skulle
    erbjudas som en gåva till hörande.

  557. Princip nummer sex... Det är inte jag
    som säger det här. Det var de.

  558. De som inte kan teckenspråk är inte
    fullvärdiga människor.

  559. Det var nästan lite för mycket.

  560. Att man inte är en komplett människa
    om man inte kan teckenspråk-

  561. -därför att man inte har
    tillgång till-

  562. -full kommunikation.

  563. Om vi ser nån som inte verkar vara
    helt vid sina sinnens fulla bruk-

  564. -så går ju vi omvägar.

  565. När hörande ser döva går de omvägar-

  566. -men hur gör vi när vi ser dövblinda?

  567. Kan vi kommunicera med dövblinda?
    Vi måste säga:

  568. Vågar vi inte det så ska vi kanske
    inte se oss som kompletta människor.

  569. Princip sju handlar om att döva ska
    arbeta för att stötta dövsamhället-

  570. -och få dem att växa.

  571. Det var en viktig princip, för de
    flesta döva hade en svår situation.

  572. De på banketten var privilegierade-

  573. -och de gav sig själva ett ansvar
    att arbeta för hela dövsamfundet.

  574. Hur många av de här principerna
    finns kvar i dag hos oss?

  575. Det är nåt för er att fundera över.

  576. Visionerna som döva hade-

  577. -försvann, eller förtvinade,
    under oralismen.

  578. När vi pratar om deafhood handlar det
    om att väcka visionerna till liv.

  579. Vi lär skapa positiva konnotationer,
    och dem kan vi hitta före 1880-

  580. -och vi behöver sammanställa dem.

  581. Var det ett år sen som en döv man
    från Skottland seglade jorden runt?

  582. Jag tror att de flesta av oss kände:

  583. "Fantastiskt,
    en döv ensamseglare jorden runt!"

  584. Vi samlar på de positiva händelserna
    och erfarenheterna som döva gör-

  585. -och det stärker oss.
    Det är också en del av deafhood.

  586. Deafhood är också
    varje enskild individs resa.

  587. Vi är alla olika.
    Vi föds in i olika situationer-

  588. -så det här är
    en resa som var och en måste göra.

  589. Vi kan inte ha synpunkter eller
    tankar kring hur andra gör sin resa.

  590. Om man blir förtryckt
    så lär man sig att förtrycka-

  591. -och det finns ett uttryck för det.
    "Crab theory" är nåt man pratar om.

  592. Man drar ner varandra.

  593. Har ni det här i Sverige? Bra, annars
    hade jag kommit till nåt paradis.

  594. Vi har lätt för att dra ner varandra.

  595. Döva gör också det.
    Svarta gör det också.

  596. Hörande svarta personer
    som ville studera i USA-

  597. -blev tillsagda
    att de betedde sig som en vit-

  598. -av andra i sin kultur. Man är låst.

  599. Man vill studera vidare, men man
    känner att man inte får för gruppen.

  600. Om man inte studerar får man vara
    kvar i gruppen, annars är man ensam.

  601. Det är ett moment 22-läge
    för individen.

  602. Den här erfarenheten har många gjort-

  603. -och det leder till att vi är bättre
    på att kritisera än att uppmuntra.

  604. Då kommer svaret:
    "Så gör vi döva. Det är vår kultur."

  605. Men deafhood-filosofin säger-

  606. -att det är möjligt
    att det är en del av vår kultur-

  607. -men vi har blivit lärda det här.

  608. Vi behöver förändra vårt sätt
    att vara för att stärka vår kultur.

  609. Vårt förtryck av andra beror på
    att vi har blivit förtryckta.

  610. Vi måste se
    orsaken till våra beteenden.

  611. Vi ska prata lite om hörande också.

  612. Irene var inne på det.
    Hon gjorde det väldigt tydligt-

  613. -under sin föreläsning.

  614. Det fanns
    en spänning mellan döva och hörande-

  615. -före oralismen också.

  616. Vi har sett barn som har haft
    negativa konnotationer av hörande-

  617. -på grund av en familjesituation
    där kommunikationen inte fungerar-

  618. -eller att man var osäker för att man
    inte har kunnat kommunicera med dem.

  619. Men alla hörande är inte elaka.

  620. De senaste 30 åren har förändrat det.

  621. Hur många hörande har inte lärt sig
    teckenspråk när de har fått chansen?

  622. De flesta hörande är positivt
    inställda till döva och teckenspråk-

  623. -så när man fick möjlighet att lära
    sig, då ville man. Vem är då negativ?

  624. När jag pratar om det här i England
    så säger man att hörande är okej-

  625. -men det är de
    som har koloniserat oss.

  626. Men då måste vi också titta på:

  627. Var finns våra visioner?

  628. Hur ska vi förklara det?
    Hur ska vi förändra det?

  629. Vi behöver skriva upp
    våra visioner och tankar-

  630. -komma överens om dem, visa dem-

  631. -och arbeta efter dem.

  632. De som ställer sig bakom
    våra visioner ska vi bjuda in-

  633. -för de är med oss.

  634. Man kan skriva "döva"
    med stort eller litet D-

  635. -beroende på kulturell tillhörighet.

  636. För 30 år sen var det stort i USA.
    Jag ser det som en diskriminering.

  637. Det här tyckte jag var ett problem-

  638. -och nu börjar man använda deafhood
    på samma sätt.

  639. Alla döva har blivit koloniserade-

  640. -oavsett om man är uppväxt
    i en hörande eller döv familj-

  641. -för alla har sina erfarenheter
    av kolonisering och förtryck.

  642. Sen uttrycker vi det på olika sätt -
    några med ilska, några med sorg-

  643. -och det varierar
    från individ till individ.

  644. Dekoloniseringen
    ser vi prov på i Afrika-

  645. -och vi ser afrikanska ledare
    förtrycka sitt folk.

  646. Man har lärt sig att göra så.
    Vi ser det bland döva.

  647. Det här är
    nåt som vi måste arbeta mot.

  648. I en amerikansk dövskola
    kan man se en bra situation.

  649. Alla använder teckenspråk.

  650. Men när man pratar om...

  651. Men de som undervisar...

  652. Om man tar som exempel...

  653. Det finns döva som inte vill sätta
    sina döva barn i en dövskola-

  654. -för att man tycker att man redan kan
    allt om dövas historia och kultur-

  655. -så barnen ska gå i en hörande skola.

  656. Det här är ett felaktigt tänkesätt
    som beror på koloniseringen.

  657. Påverkan på vårt sätt att tänka
    går väldigt djupt.

  658. Det förstår man
    med ett exempel som det här.

  659. Vad har vi lärt oss
    under de här tio, tolv åren?

  660. Min tanke var-

  661. -att döva skulle se sig själva
    samtala kring sina egna erfarenheter-

  662. -och upplevelser
    för att stötta varandra-

  663. -för att bli av med det negativa och
    behålla och utveckla det positiva.

  664. Det var min dröm.

  665. I den flamländska delen av Belgien
    var det många som kände-

  666. -att det inte fanns
    mycket positivt att hämta-

  667. -utan det fick man lära sig. När man
    hade fått exempel på det positiva-

  668. -kunde man börja prata
    om det negativa.

  669. Det var väldigt nyttigt och lärorikt
    för mig att få det perspektivet.

  670. Deafhood behöver vi också använda
    för personer som arbetar med döva.

  671. Ofta är det ju så att döva som har
    utbildning på högre nivå lär sig nåt-

  672. -och man löper risk att
    distansera sig från döva gräsrötter.

  673. Då blir man som individ kluven.
    Det har vi sett prov på.

  674. Men deafhood ska också titta på
    de problemen för att lösa dem.

  675. Vi behöver också arbeta med
    våra unga - med ungdomar.

  676. De går integrerade i dag och behöver
    hjälp att forma sin döva identitet.

  677. Men också döva
    med olika etniskt ursprung-

  678. -behöver få hjälp med att utveckla-

  679. -sina kanske upp till
    fyra olika identiteter-

  680. -och kulturer
    på det sätt som jag beskrev.

  681. Deafhood behövs också bland tolkar.

  682. I England är det stora diskussioner-

  683. -mellan tolkar och dövorganisationen
    som har lett till stora spänningar.

  684. Det finns en ny kolonialism. Jag vet
    inte riktigt om den finns där än-

  685. -med det kanske skulle kunna vara så-

  686. -när vi ser tolkarna agera mot döva.

  687. Man skulle kunna tolka det så.
    Vi behöver arbeta tillsammans.

  688. Jag sa ju tidigare
    att min bok egentligen handlar om-

  689. -dövkulturer - inte deafhood - men
    allt fokus har hamnat på deafhood.

  690. Men jag vill
    att vi ska titta på vår kultur-

  691. -de delar som formar vår kultur,
    vad som förenar oss-

  692. -och vad som skiljer oss åt
    mellan de olika dövkulturerna.

  693. Det finns inte mycket skrivet
    om det här, och det är viktigt.

  694. Universiteten ger mycket pengar-

  695. -till medicinsk forskning,
    en del till språk-

  696. -men inte mycket till sociologisk
    forskning och det jag arbetar med.

  697. Vi behöver forskningsprojekt-

  698. -om vuxna och arbetsmiljöer
    som är teckenspråkiga-

  699. -men vi får bara nej. Vi skriver
    nya förslag, men vi får aldrig ja.

  700. Vi får inte
    hjälpen som vi skulle behöva.

  701. Men att göra döva till hörande
    är värt att lägga pengar på.

  702. Att döva lär känna sig själva är inte
    värt nåt i den akademiska världen.

  703. Jag nämnde konflikten mellan
    ett handikapp- och språkperspektiv-

  704. -och det här är
    nåt som ständigt diskuteras.

  705. Hur ska vi hitta
    en lösning på diskussionen?

  706. Handikapperspektivet handlar om
    tillgänglighet för individen.

  707. Jag som individ har rätt till tolk
    ur ett tillgänglighetsperspektiv-

  708. -men kulturen
    tillhör den döva gruppen.

  709. Vem föreläste i går om kultur?

  710. Hilde, just det!
    Hon nämnde också FN-konventionen.

  711. Nej, det var inte Hilde.
    Helen! Helen var det, just det!

  712. Hon visade...

  713. Det som hon beskrev handlar om oss
    som grupp, den sociala delen.

  714. Jag blev glad när jag såg det.
    Handikapperspektivet är bra-

  715. -för individens rättigheter, men vi
    behöver också titta på gruppen-

  716. -och kulturen inom gruppen.
    Vi behöver vårt arv och vår historia.

  717. Vi behöver museum och tv för döva.
    Det är inte tillgänglighetsfrågor-

  718. -så det finns två perspektiv, och vi
    behöver givetvis förena de här båda.

  719. Väldigt kort... Jag gick integrerat
    under min skoltid.

  720. Jag hade ingen aning om hur det var
    att vara döv tills jag var tjugotvå.

  721. Men jag började utveckla min
    deafhood, de olika dimensionerna.

  722. När jag lärde mig kommunicera
    med döva från andra länder-

  723. -blev jag starkare visuellt.
    Jag fick ett annat tänkesätt.

  724. Det var en helt fantastisk upplevelse
    för mig som individ.

  725. Jag vill ju att döva barn
    ska få se att världen tillhör dem.

  726. De är en del av dövas värld. De
    kan träffa döva från var som helst.

  727. Jag vill visa dem det som
    nåt positivt där man kan lära sig.

  728. Jag skulle vilja köra...

  729. Det är som att vara ute på turistresa
    med buss - att vara döv.

  730. Att åka, hoppa av, ta bilder,
    hoppa in i bussen igen och åka-

  731. -är fattigt jämfört med
    vad vi döva har tillgång till.

  732. Säg det till döva barns föräldrar.

  733. "Era barn har möjlighet att lära
    känna människor över hela världen."

  734. Det är fantastiskt.

  735. Ni säger säkert
    att den döva världen är liten.

  736. Det är den inte. Den är stor.

  737. Det är tvärtom.
    Vi har tillgång till hela världen.

  738. Det finns människor som tillhör...

  739. Hörande människor i ett litet land-

  740. -kan egentligen bara vara i sitt eget
    land. Man semestrar utomlands-

  741. -men vi döva har tillgång till andra
    döva i andra länder och deras kultur.

  742. Det här är sånt som vi måste visa.

  743. Det är nåt som är speciellt, unikt
    och värdefullt för döva.

  744. Man kan vara svensk eller engelsman,
    men som döv är man världsmedborgare.

  745. Jag behöver några minuter till-

  746. -men det är en kvart kvar.

  747. Vad hade hänt utan oralismen?

  748. Har ni nåt svar? Inte? Då får ni
    fortsätta att fundera på det i kväll.

  749. Det är en viktig tanke-

  750. -därför att då skapar ni
    en bild av en värld som vi vill ha-

  751. -en vision som vi kan komma överens
    om och arbeta utifrån.

  752. Jag känner inte till
    den svenska situationen.

  753. Vi har British Deaf Association.

  754. NAD finns i USA. SDR i Sverige.

  755. Min erfarenhet är
    att man är en motståndsrörelse-

  756. -men man viker sig lätt
    och anpassar sig.

  757. Jag vill protestera mer.
    Jag vill ha mer aktivism.

  758. Kanske är det så
    att vi ska arbeta parallellt.

  759. Att vi kanske ska ha två grupper.

  760. Kanske ska vi ha två organisationer.

  761. En som arbetar som aktivister-

  762. -som protesterar, hörs och syns.

  763. Och en annan-

  764. -som arbetar mer...

  765. En annan grupp som arbetar mer
    med lobbyverksamhet i det tysta.

  766. Man arbetar på två sätt
    för att nå så långt som möjligt.

  767. Nu är det så att vi har två grupper
    i England, men de samarbetar inte.

  768. Ett sätt att arbeta är
    att mer styra upp det här-

  769. -och att man kommer överens om-

  770. -att den ena gruppen
    får göra det tuffa arbetet-

  771. -och den andra är den mer välklädda,
    välpolerade organisationen.

  772. Man arbetar tillsammans,
    men på två fronter.

  773. Vi ordnar manifestationer,
    men det är bara engångsföreteelser.

  774. Vi behöver
    en kontinuerlig lobbyverksamhet.

  775. Hela tiden behöver vi göra oss
    påminda om att vi finns.

  776. Ni här i Sverige har säkert kontakter
    med myndigheter och regering-

  777. -och ni behöver lära oss
    hur man ska arbeta.

  778. Jag tror att socialdemokraterna har
    suttit vid makten i Sverige länge.

  779. Ni vet säkert
    vem ni ska vända er till.

  780. I USA arbetar man på ett annat sätt,
    för andra organisationer har pengar.

  781. Gallaudet har fått statliga medel
    för sin verksamhet-

  782. -men dövorganisationen
    kan inte få den typen av pengar.

  783. Förutsättningarna i olika länder är
    olika, men vi kan lära av varandra.

  784. Det kommer en bok till
    som handlar om dövundervisning.

  785. Jag ska titta på
    dövundervisning under 250 år.

  786. Det finns ingenting om döva lärare
    skrivet.

  787. Det finns artiklar och annat,
    men inga böcker.

  788. Nån har skrivit en doktorsavhandling,
    men inte en riktig bok.

  789. Hörande
    har styrt dövundervisningen i 250 år.

  790. Det finns mycket skrivet om det,
    men inte om döva och döva lärare-

  791. -så det är mitt nu pågående projekt.

  792. Känner ni till döva dövlärare-

  793. -låt mig då veta vilka de är-

  794. -för jag skulle vilja ha med dem
    i min bok.

  795. Deafhood
    kan appliceras på andra grupper.

  796. Deafhood ska ses som en nyckel-

  797. -som frågor som leder oss till svar.

  798. Det handlar om
    hur vi ska undervisa döva barn.

  799. Mental hälsa. Välmående.

  800. Det är ett viktigt och stort område.

  801. Om vi kan utforska området mer
    så får vi verktyg att gå vidare.

  802. Vi behöver bevis.
    Vi behöver dokumentation.

  803. Många inrättningar och dövskolor
    stängs-

  804. -men ingen kämpar egentligen riktigt.

  805. Man blir mindre,
    och till slut försvinner man.

  806. Vi kanske ska gå ut och säga:

  807. "Integrering fungerar inte. Ni
    förstör döva barn på det här sättet."

  808. Vi ska inte backa,
    utan vi ska föra fram våra argument.

  809. Tolkning, där kan deafhood användas.

  810. Hur ser ett gott samarbete
    mellan tolkar och döva ut?

  811. Hur kan man komma överens om hur man
    ska arbeta tillsammans framåt?

  812. Barn till döva föräldrar, CODA.

  813. Där är också CODA tillämpligt,
    och där vet vi väldigt lite.

  814. Och sen genetik.
    Vi kommer närmare och närmare.

  815. De här nycklarna som jag pratar om
    öppnar nya områden och nya världar.

  816. Jag hinner inte öppna överallt.
    Så länge lever inte jag.

  817. Ni får fortsätta det arbetet.

  818. Hur tecknar ni "ungdomar"?

  819. Det ser ut som det amerikanska
    tecknet för "gamla". Lite märkligt...

  820. Ungdomar går i dag integrerat, men vi
    ser också lyckade exempel på det här.

  821. Vi ser hur döva syns och finns.

  822. Det är bra. Det är lyckade exempel,
    men problemet är-

  823. -att det finns ingen koppling
    tillbaka till dövsamhället.

  824. Hur ska vi förena det här?

  825. Det är en undervisningssituation
    som har fungerat, och det är bra-

  826. -men hur ska det komma dövgruppen
    till del?

  827. Vi behöver alla positiva exempel.

  828. Vi behöver förändra mycket,
    men många vill inte.

  829. De som har arbetat med döva i 50 år
    är inte intresserade av förändring.

  830. De som undervisade mig finns kvar.

  831. Men jag har arbetat med unga som har
    velat förändra och lärt mig mycket.

  832. Det är jag tacksam för.
    De har fått mig att förstå.

  833. Vi behöver se till att det här också
    kommer yngre till del.

  834. Andra grupper kämpar med samma sak.

  835. Indianer.

  836. De tar del i den amerikanska kulturen
    med fotboll och annat-

  837. -men har ingen koppling
    till sin historia.

  838. Vi möter det. Andra möter det också.

  839. Man slukas upp
    av majoritetssamhället-

  840. -och tappar kontakten bakåt.

  841. Jag har en vision-

  842. -att vi ska skriva en bok eller filma
    en instruktion, nåt som visar...

  843. En guidebok.
    Om ni vill resa nånstans så läser ni:

  844. "Gör det här.
    Det här är typiskt för landet."

  845. En kulturguidebok
    skulle jag vilja se.

  846. Nåt som vi kan ge till våra barn.
    En bok, en film eller både och.

  847. Så att vi lär känna vår kultur.
    Hur den ser ut, men också varför-

  848. -på ett positivt sätt där vi
    förklarar orsaker till olika saker.

  849. Det handlar om att bygga broar
    och mötas mellan generationer.

  850. Den hoppar jag över, tror jag.
    Tiden är kort.

  851. Ett exempel från England: Jag har
    undervisat döva, men också hörande-

  852. -och jag har talat
    om det positiva med döva.

  853. Jag har hoppats att de som har hört
    det blir en del av dövsamhället-

  854. -men de har försvunnit och svarat:
    "Jag vill inte gå in bland döva"-

  855. -"för jag är rädd att de ska uppfatta
    det som att jag förtrycker dem."

  856. Då har jag misslyckats. Hörande ska
    vara med på ett respektfullt sätt.

  857. Det här är problematiskt.

  858. På masternivå-

  859. -har vi kanske haft
    1 000-1 500 studenter-

  860. -som jag har undervisat i brittiskt
    teckenspråk, men vart tar de vägen?

  861. Så dumt, eller hur?

  862. Hur ska vi hantera det här?

  863. Vi behöver nätverk och varandra.

  864. Vi behöver vara starka och många-

  865. -när vi till exempel ska kämpa mot
    frågor som handlar om genetik.

  866. Jag har tänkt att de ska känna-

  867. -att de kan bli en del av
    och gå in i dövas kultur-

  868. -och hjälpa oss och bli en stödtrupp.

  869. Det är viktigt
    att vi skapar ett nätverk-

  870. -med goda allierade
    som kan arbeta med oss för vår sak.

  871. Slaveriet
    upphörde ju också med hjälp av vita.

  872. Apartheid upphörde-

  873. -för att andra också påverkade
    och bidrog till förändring.

  874. Vi döva kan inte själva
    skapa förändringen.

  875. Vi behöver andra.
    Vi behöver allierade utifrån.

  876. Vi börjar närma oss
    frågorna som handlar om genetik-

  877. -och jag tror
    att det är dags att vi...

  878. ...pratar om och funderar på
    det som finns inom "deaf gain"-

  879. -och använder det
    när vi talar om vilka vi är.

  880. Helen pratade ju om sin partigrupp,
    de gröna, i går-

  881. -och hur hon byggde allianser
    inom partiet och med gräsrötter.

  882. Innan jag blev akademiker-

  883. -så var jag
    en del av gräsrotsrörelsen.

  884. Jag är en del av gräsrotsrörelsen
    fortfarande.

  885. Jag tillhör två världar-

  886. -och alla kan vi vara med och bidra
    och arbeta tillsammans.

  887. Vi behöver titta på oss själva-

  888. -se vilka vi är,
    har varit och vill bli-

  889. -för där har vi vår agenda för hur vi
    ska möta framtidens utmaningar.

  890. Tack så mycket, allihopa! Tack!

  891. Textning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Detta är Deafhood

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Begreppet deafhood kommer från ordet brotherhood och skapades av dövaktivisten Paddy Ladd för 12 år sedan. Sedan dess har det blivit en rörelse bland döva världen över. Paddy Ladd pratar om hur de döva blivit kolonialiserade genom århundraden av oralism. Han vänder sig mot att dövskolor stängs och barn får cochleaimplantat. Paddy Ladd är en viktig frontfigur för rörelsens medlemmar och har bland annat turnerat som dövtolk åt Grateful Dead. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Döva personer, Dövhet, Gruppidentitet, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dövexpo 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

200 år av döv gemenskap

Historikern Lennart Andersson beskriver dövkulturens historia och fokuserar på ett antal banketter som hölls i Frankrike på 1800-talet. Här lades grunden till dövas starka identitetstänkande. Att vara stolt över att vara döv och helt och hållet jämställa sig med hörande. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Döva i politiken

Helene Jarmer är en av få aktiva politiker som är helt döv. Som företrädare för Österrikes miljöparti berättar hon om Österrikes politiska arbete för döva och praktiskt om hur hon själv arbetar i parlamentet. Om att ständigt jobba med tolkar och vilka förändringar hon kräver för att underlätta för döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Detta är Deafhood

Begreppet deafhood kommer från ordet brotherhood och skapades av dövaktivisten Paddy Ladd för 12 år sedan. Sedan dess har det blivit en rörelse bland döva världen över. Paddy Ladd pratar om hur de döva blivit kolonialiserade genom århundraden av oralism. Han vänder sig mot att dövskolor stängs och barn får cochleaimplantat. Paddy Ladd är en viktig frontfigur för rörelsens medlemmar och har bland annat turnerat som dövtolk åt Grateful Dead. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Konflikter och vägen framåt

Amerikanska psykologiprofessorn Irene W Leigh diskuterar med dövaktivisterna Paddy Ladd och Lars-Åke Wikström om döva och dövkulturens framtid. Det handlar om rörelsen "Deafhood" och om att den ska vara en positiv kraft där man ska samarbeta, inte skapa konflikter. Det talas också om hur man använder begreppet kolonisation när man pratar om döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Det nya teckenspråkssamhället

Vi lever i ett nytt teckenspråkssamhälle menar norska antropologen Hilde Haualand. I en diskussion kring detta börjar hon i dövsamhället förr i tiden. Då fanns det tydliga och klara mål med kampen, till exempel att få textade tv-program. Men idag är det mer diffust vad de döva kämpar för. Och hur påverkas dövkulturen av den förbättrade hörselteknologin med fler cochleaimplantat? Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Vad är vi och var är vi på väg?

Hur ska man definiera dövhet, är man döv eller teckenspråkig? Lennart Andersson, historiker, sitter tillsammans med Hilde Haualand, antropolog, Patrik Nordell, dövaktivist och Helene Jarmer, politiker i Österrike, i en panel om dövhet. De pratar om begreppet deafhood och hur man får fler döva förebilder. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Dövas identiteter

Vad har döva för identitet idag och hur har den sett ut historiskt? Amerikanska professorn i psykologi Irene W Leigh berättar om föräldrarna som hotade med att utesluta sitt barn ur familjen om hon skulle operera in cochleaimplantat och svika sin dövhet. Det handlar också om begrepp som deafhood, att dövhet inte är ett handikapp utan en rörelse och audism, att hörande är bättre än döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.