Titta

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Om UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Vilken är definitionen av ett geni, vem kan kallas geni och vad har sådana åstadkommit genom historien? Föreläsningar och samtal från Humanist- och teologdagarna 2015 på temat "Genier och andra". Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015 : Geniet på bio - Winston Churchill och filmenDela
  1. Trevligt att se så många här.

  2. Jag ska prata om
    Winston Churchill och filmen.

  3. Jag medger utan vidare omsvep-

  4. -att jag har en romantisk inställning
    till Churchill-

  5. -men jag vet
    att det finns andra sidor.

  6. Han var en praktkolonialist
    och en ärkeimperialist-

  7. -på alla sätt och vis,
    men för mig är det de goda sidorna-

  8. -som framträder
    i allra skarpast kontur.

  9. Han har ju blivit aktuell i Sverige
    tack vare två utmärkta biografier-

  10. -som kom ut i fjol, av Bengt
    Liljegren respektive Svante Nordin.

  11. Han är ständigt aktuell i debatter-

  12. -och jag retade upp mig ordentligt
    på en artikel i Aftonbladet-

  13. -där kulturchefen hävdade att
    Churchill och britterna gick i krig-

  14. -för sitt imperium 1939.

  15. Det är förstås svårt att reda ut
    varför människor gör saker-

  16. -men det argumentet
    kan inte gälla vid den tiden.

  17. Man gick ju i krig mot Tyskland-

  18. -och Tyskland utgjorde inget hot
    mot de brittiska kolonierna.

  19. Först när japanerna kommer med
    i kriget "aktiveras" imperiet.

  20. Man gick naturligtvis i krig
    av maktskäl.

  21. För att hindra Tyskland att skapa-

  22. -ett herravälde
    över Central- och Östeuropa.

  23. Det var Churchill
    oerhört medveten om.

  24. Tyskarna skickade ut von Ribbentrop,
    som var ambassadör i London 1938.

  25. På order av Hitler
    gick han till Churchill och sa:

  26. "Vi ska ta Polen, Ukraina
    och Tjeckoslovakien."

  27. "De ska bli våra lydstater.
    Är Storbritannien med på det?"

  28. Churchill sa ett rungande nej.

  29. Där har vi skälen till
    att man gick i krig i september 1939.

  30. Churchill var en renässansmänniska,
    skulle jag vilja säga.

  31. Han älskade
    de gamla brittiska traditionerna.

  32. Poesi gav honom livsluft.

  33. Han lärde sig som barn att recitera
    långa stycken ur dikter utantill-

  34. -och behärskade det
    under större delen av sitt liv.

  35. Det är gripande i hans stora
    skildringar av båda världskrigen-

  36. -när han berättar om den allra mest
    hopplösa situationen 1940-1941.

  37. Tyskarna är segerrika,
    och britterna får smörj hela tiden.

  38. Då skriver han: "Det får mig
    att tänka på Kiplings ord:"

  39. "Om man håller huvudet kallt
    när alla andra tappar sina."

  40. Det ger honom den här tryggheten.

  41. Eller Macaulay,
    en annan poet som han dyrkade-

  42. -och citerar hela tiden,
    om hur romarna offrade sina liv-

  43. -för att hindra etruskerna
    från att ta staden.

  44. Så den brittiska kulturtraditionen
    var stark och närvarande för honom.

  45. Men han var också gränslöst nyfiken.

  46. Han älskade det nya
    på samma sätt som det gamla.

  47. Det yttrar sig i en förkärlek-

  48. -för två på 1900-talet
    nya teknologier:

  49. Flyget och filmen.

  50. Flyget: Han utbildar sig till pilot-

  51. -och avbryter det
    först när hustrun Clementine...

  52. Det uttalas faktiskt så.

  53. Hon blir orolig. Det är ju många
    dödsolyckor i flygets barndom.

  54. Han slutar, men även under andra
    världskriget tar han ibland spakarna-

  55. -när han befinner sig på sina resor
    runtom de olika krigsfronterna.

  56. Och så filmen, som redan från början
    fascinerar honom ändlöst.

  57. Han ser
    dess potential och möjligheter-

  58. -till folkupplysning och propaganda.

  59. Att det är ett känslomässigt medium
    som påverkar våra emotioner.

  60. Det fascinerar honom mycket.
    Churchill såg en väldig massa film.

  61. Men tro inte att han gick på bio.

  62. Churchill gick inte ut på det sättet.

  63. Det var alltid privatvisningar.

  64. Så småningom inrättade han biografer
    i alla sina bostäder.

  65. Under kriget hade man i The War
    Rooms på Whitehall en biograf.

  66. Även på premiärministerresidenset
    Chequers fanns en biograf.

  67. Man hade en biograf även på Ditchley,
    en herrgård som man lånade.

  68. Den låg längre bort från London
    och var säkrare för attacker.

  69. 1947 lät han installera
    en privat biograf-

  70. -på sin egen herrgård i Chartwell
    i Kent - ett fantastiskt turistmål.

  71. Tyvärr är biograflokalen omgjord till
    utställningsplats för hans uniformer.

  72. Men han hade det här hela tiden.
    Han såg filmer.

  73. Och i sina stora bokverk, om första
    respektive andra världskriget-

  74. -berättar han om filmupplevelser
    eller om hur han använt filmen.

  75. Exempelvis när han är sjöminister,
    som han blir 1911-

  76. -berättar han: "Jag såg en film"-

  77. -"med den amerikanske tungvikts-
    världsmästaren Jack Johnson"-

  78. -"som knockade sin opponent.
    Han hade 'punch'!"

  79. "Då insåg jag att våra slagskepp
    måste ha samma 'punch'!"

  80. "Så vi ökar kaninvidden
    från tolv till fjorton tum."

  81. Så skriver han med full entusiasm.

  82. Under 30-talet
    är Churchill är ute i kylan.

  83. Han har slutat som finansminister
    1929, och han måste...

  84. Han är parlamentsledamot
    men är inte betald av staten-

  85. -utan måste dra in pengar
    till sitt luxuösa leverne.

  86. Det gör han genom föreläsningar
    och ett oerhört intensivt skrivande-

  87. -i den brittiska, amerikanska
    och europeiska pressen.

  88. Dessutom publicerar han böcker.

  89. Han är så fascinerad av filmen att
    han lär känna Sir Alexander Korda-

  90. -en ungersk flykting
    som gör karriär i Storbritannien-

  91. -och blir
    en framgångsrik filmproducent.

  92. Churchill skriver flera
    filmmanuskript för Alexander Korda.

  93. Dessvärre filmatiseras inget av dem,
    men han får bra betalt för allihop.

  94. Churchill hade fjorton tjänare
    på sin herrgård.

  95. Han måste ju betala löner och hade
    en oerhört extravagant livsstil-

  96. -så han behövde mycket pengar.

  97. Nån har räknat ut
    att han under 1936 tjänade-

  98. -vad som i dag motsvarar
    fyra miljoner kronor-

  99. -på skriverierna och filmmanusen,
    som gav bra betalt.

  100. Han lyckades till slut
    att ändå skapa en berättelse-

  101. -som blev filmatiserad.

  102. Kriget börjar-

  103. -och Churchill, precis som
    de andra högsta krigsledarna-

  104. -hans fiender Goebbels och Hitler,
    hans vän/fiende Stalin-

  105. -eller president Roosevelt-

  106. -de inser alla hur viktig filmen
    är för att propagera-

  107. -för den egna sidans insatser-

  108. -och för den egna sidans
    moraliska rätt att föra kriget.

  109. 1939, när kriget börjar-

  110. -stängs biograferna för att de
    kan utgöra attraktiva bombmål-

  111. -för det tyska flyget.

  112. Men det händer inget hösten -39.

  113. Churchill övertalar regeringen
    att öppna dem igen och göra filmer-

  114. -som handlar om kriget.

  115. Hans vän Korda skickas
    av Churchill till USA.

  116. Churchill har ett enda mål,
    som är överordnat alla andra:

  117. Att få in Förenta staterna i kriget.
    Han inser att det inte kan vinnas-

  118. -utan USA:s enorma ekonomiska makt
    i ryggen.

  119. De brittiska skådespelare
    och regissörer som finns i Hollywood-

  120. -får i uppgift av Churchill
    att smuggla in manuskript-

  121. -för britternas sak. Det var
    förbjudet och sågs som krigshets.

  122. I USA var man mån
    om sin neutralitet.

  123. Korda skickas över
    och gör en film i Hollywood-

  124. -med de två stora stjärnorna
    Laurence Olivier och Vivien Leigh.

  125. De är ett kärlekspar
    och har stor kommersiell potential.

  126. Korda gör filmen,
    som heter "Lady Hamilton".

  127. Titeln i USA var
    "That Hamilton Woman".

  128. Den handlar om lord Nelson-

  129. -och hans affär med en gift kvinna,
    Emma Hamilton.

  130. Det är en melodramatisk berättelse-

  131. -där man har lagt in uppenbara
    allusioner på vad som pågår-

  132. -och hur viktigt det är
    att kämpa mot Hitler.

  133. Jag ska visa en sån scen.

  134. Det ryktas till och med...

  135. Många har sagt
    att det var Churchill som skrev-

  136. -de här delarna av manuskriptet.

  137. Det har vi inga belägg för-

  138. -men det skulle kunna ha varit det.

  139. -Mina herrar, segraren i Köpenhamn.
    -Bravo, Nelson!

  140. Lord Nelson, er seger över danskarna
    har gjort det möjligt för britterna-

  141. -att förhandla fram
    en oväntad fred med Frankrike.

  142. Vi är alla övertygade om
    att det äntligen blir fred.

  143. Lord Spencer, mina herrar...

  144. Ni firar fred med Napoleon Bonaparte.

  145. Fred är ett vackert ord,
    så länge avsikterna är fredliga-

  146. -men Napoleon är inte ute efter fred.

  147. Han vill bara vinna lite tid-

  148. -för att återupprusta och alliera sig
    med Italien och Spanien-

  149. -i syfte att tillintetgöra
    vårt imperium!

  150. Jag sa samma sak i Neapel.
    Jag bönföll dem att inte ge efter.

  151. De lyssnade inte och fick betala priset.

  152. Det var ett litet kungarike
    långt borta i Medelhavet.

  153. Nu är det Storbritannien,
    vårt eget land.

  154. Napoleon vill krossa oss
    för att bli världens härskare!

  155. Man kan inte sluta fred med diktatorer.
    De måste förgöras!

  156. Jag ber er, tala med premiärministern
    innan det är för sent.

  157. Det var inga problem-

  158. -för den amerikanska senaten att se-

  159. -att här talar han om Hitler,
    inte om Napoleon.

  160. Alexander Korda
    blev inkallad till senatförhör-

  161. -för att ha försökt hetsa till krig-

  162. -och skapa sympati för Storbritannien
    på det här sättet.

  163. Det drog ut på tiden,
    och USA kom med i kriget-

  164. -så det ebbade ut.

  165. Men amerikanerna ville inte ha
    brittisk propaganda in i landet.

  166. Filmen var enormt viktig
    för Churchill.

  167. I sitt storverk, "The Second
    World War", återkommer han till den.

  168. Han beskriver hur han på en överfart-

  169. -över Atlanten på slagskeppet
    Prince of Wales-

  170. -i augusti 1941,
    då han ska träffa Roosevelt-

  171. -får alla politiker och officerare
    att vara med på en visning.

  172. Han står själv vid filmduken
    och är guide-

  173. -och berättar hur de ska tolka det
    och hur fantastiskt bra det är.

  174. Det finns en lång beskrivning
    i boken om hur bra han tycker den är.

  175. Han var väldigt förtjust i Vivien
    Leigh och tyckte det var strålande.

  176. Under kriget
    använder han hela tiden filmer-

  177. -för att slappna av.
    Det är en enorm press-

  178. -med tanke på de stora förluster
    som britterna drabbas av-

  179. -under den delen av kriget.

  180. Varje helg ordnar han
    visningar av filmer.

  181. Det har vi kunnat återskapa-

  182. -med hjälp av dels hans
    privatsekreterare Jock Colville-

  183. -som skriver om vilka filmer de ser-

  184. -och dels en tjänsteman på brittiska
    informationsministeriet-

  185. -Sidney Bernstein,
    sedermera en berömd filmproducent.

  186. Denne skötte beställningarna
    till Chequers och Ditchley.

  187. En lördagkväll
    kunde man se tre filmer-

  188. -ofta ackompanjerade
    av Churchills kommentarer.

  189. Det var framför allt
    amerikanska filmer.

  190. Han var förtjust i den kanadensiska
    sångfågeln Deanna Durbin.

  191. En "awfully talented woman",
    som han tyckte väldigt mycket om.

  192. Han gillade också
    de brittiska filmer som visade-

  193. -att man
    kunde tillfoga Tyskland skada.

  194. Colville skriver om hur de visar
    filmen "Target for Tonight"-

  195. -en berömd dokumentär
    om det brittiska bombflyget.

  196. De filmar i bombluckan och ser hur
    bomberna briserar över Tyskland.

  197. Det tyckte Churchill
    väldigt mycket om.

  198. Den film han pratar mest om
    i "The Second World War"-

  199. -är emellertid "Desert Victory".

  200. Det var en propagandafilm av en
    regissör som hette Roy Boulting.

  201. Han följde den brittiska 8:e armén
    från slaget vid el-Alamein-

  202. -fram till att man erövrar Tunis
    på våren 1943.

  203. Filmen hette "Desert Victory"
    och var i spelfilmsformat.

  204. Här kunde Churchill äntligen
    visa på en brittisk seger.

  205. Filmen distribuerade han naturligtvis
    till president Roosevelt.

  206. Det står i boken hur bra Roosevelt
    tyckte att det var.

  207. "Vi är så effektiva vapenbröder."

  208. Han skickade den också till Stalin,
    som var lika förtjust i filmer.

  209. Deras korrespondens
    finns återgiven i den här boken.

  210. Stalin är inte riktigt snäll,
    men Churchill är väldigt diplomatisk.

  211. Han skickar den här filmen-

  212. -och på den tiden gick det inte
    via nätet eller ens på video.

  213. Det är 35-millimetersrullar.

  214. En hel film är sex, sju
    tunga, stora rullar-

  215. -som alltså skickas på skeppen
    från Skottland till Murmansk.

  216. Många hamnade nog på havsbotten
    när tyskarna torpederade båtarna.

  217. Men han lyckades få över den.

  218. Stalin skriver ett långt,
    lite elakt brev.

  219. "En fantastisk film!
    Jag och alla ministrarna såg den."

  220. "Hela befolkningen ska kommenderas ut
    för att se det här."

  221. Men han var ju hela tiden besviken
    på att den brittiska krigsinsatsen-

  222. -inte var så stark
    som Stalin önskade.

  223. De ville att britterna
    skulle öppna en andra front-

  224. -vilket de gjorde med USA 1944.

  225. Då hade Sovjetunionen kämpat
    i tre år.

  226. Jag har inte många minuter på mig.

  227. Jag sa innan att Churchill till slut-

  228. -får en film baserad
    på en av sina berättelser.

  229. Det var så att när Churchill
    närmade sig 90 år-

  230. -och fortfarande tittade på filmer-

  231. -fick han se en krigsfilm,
    en av hans favoritgenrer.

  232. "Kanonerna på Navarone".
    Den tyckte han var otroligt bra.

  233. Den hade skrivits av en amerikansk
    manusförfattare, Carl Foreman.

  234. Han hade varit en framstående
    manusförfattare i Hollywood-

  235. -men hade svartlistats efter
    McCarthy-utrensningarna på 50-talet-

  236. -och nu var verksam i England.

  237. Han sa till sina sekreterare
    att hämta dit Foreman.

  238. Foreman var
    en stor beundrare av Churchill-

  239. -och ville gärna prata film
    med honom.

  240. Han åker ut till Chartwell
    och träffar Churchill.

  241. Churchill säger: "Jag vill
    att du ska filmatisera detta."

  242. Han ger honom
    sin bok "My Early Life".

  243. Foreman läser den och säger:
    "Det här blir en fantastisk film!"

  244. Det får inte Churchill uppleva.

  245. Han dör ju 1965.

  246. Men Foreman lyckas dra i land det,
    och de gör en film 1973-

  247. -baserad på "My Early Life".
    Jag har ett intressant exempel.

  248. Det illustrerar
    Churchills balansgång-

  249. -mellan det gamla och det nya,
    hur han bejakar moderniteten.

  250. Då är det så att Churchill deltog...

  251. Han deltog i den brittiska
    straffexpeditionen...

  252. ...mot Sudan 1898.

  253. Som officer.

  254. Han deltar i det 21:a
    lansiärregementets kavallerianfall-

  255. -ett av de sista kavallerianfall
    som den brittiska armén utförde.

  256. Det är slaget vid Omdurman 1898.

  257. Dagen före har man fullständigt
    massakrerat sudaneserna.

  258. Den sudanska hären är så kallade
    dervischer, muslimska krigare.

  259. De går mot de brittiska kulsprutorna,
    och halva armén stryker med.

  260. De är 50 000, och 25 000 dör.

  261. Churchill deltar vid så kallade
    "mopping-up operations" efteråt.

  262. Det intressanta här,
    även om det är krigiskt och mordiskt-

  263. -är att Churchill deltar och rider
    med sin sabel i högsta hugg-

  264. -men så inser han att det är bättre
    att ta fram pistolen i stället.

  265. Det är det vi ska se på här.

  266. Signalera truppen till höger!

  267. Signalera attack!

  268. Attack!

  269. Jäklar!

  270. Dessvärre måste jag nog säga att
    Churchills egen militära erfarenhet-

  271. -var säkert ett avgörande skäl-

  272. -till att han fick makten i maj 1940.

  273. Man brukar förlöjliga
    de andra brittiska politikerna.

  274. De var övertygade pacifister,
    nästan allihop.

  275. De hade självklart moraliskt rätt.
    Historiskt fick Churchill rätt-

  276. -men Baldwin och Chamberlain
    var förnuftiga människor-

  277. -som insåg
    att man inte skulle ha krig.

  278. Tyvärr var det inte realistiskt.

  279. Churchill, med sin krigiska
    framtoning och sin killer instinct-

  280. -var det val man gjorde, och det
    var de nog tacksamma för efteråt.

  281. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Geniet på bio - Winston Churchill och filmen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Erik Hedling är professor i filmvetenskap och berättar om Winston Churchills syn på film. Churchill såg tidigt filmens potential och möjligheter, både som propaganda och som nöje. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Ämnen:
Bild > Filmhistoria
Ämnesord:
Churchill, Winston, 1874-1965, Film, Filmhistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Geniet på bio - Winston Churchill och filmen

Erik Hedling är professor i filmvetenskap och berättar om Winston Churchills syn på film. Churchill såg tidigt filmens potential och möjligheter, både som propaganda och som nöje. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Biohacking

Moa Goysdotter och Jenny Grönberg-Hernandez är forskare och föreläser om biohacking. En biohackare kan sätta in chip i sin kropp för att hålla koll på sin hälsa eller testa sushin för att se om det är rätt sorts fisk. Det biologiska och det vetenskapliga systemet hackas. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Litterära celebriteter och mediala genier

Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson är professorer i litteraturvetenskap och berättar om kända författare som också är mediala genier. Selma Lagerlöf, Leif GW Persson och många där emellan har jobbat och jobbar aktivt med sitt varumärke. Celebriteter är en produkt av 1800-talet, men de blir bara fler och fler. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Zlatan - ett flerspråkigt bollgeni

Är fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic inte bara ett bollgeni utan även ett språkgeni? Efter att ha bott i några olika länder pratar han flera språk. Jonas Granfeldt som är professor i franska och Frida Splendido som är doktor i franska föreläser om Zlatans språkkarriär. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Vad skiljer en galning från ett geni?

Historieforskaren Peter K. Andersson har fördjupat sig i bygdeoriginal från den skånska landsbygden. Han föreläser om halvgalna kufar som har mycket gemensamt med dem som åstadkommit viktiga uppfinningar. Bland andra berättar han om Anders "Balzac" Olsson som levde i Perstorp på 1800-talet och ville bygga en ättiksfabrik i miniatyr och om Kuska-Otto som jobbade med en mystisk flygmaskin. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Den siste romantiske teologen i Lund

Anders Jarlert är professor i kyrkohistoria och berättar om professorn och teologen Carl Wilhelm Skarstedt i Lund. Under 1800-talet skrev han psalmer och ordlekar och sysslade med botanik. Psalmerna används fortfarande i både Sverige och USA. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Lånta fjädrar? Om skapande och kreativ återanvändning

Robert Willim är lektor i etnologi och ger en föreläsning om kulturell återanvändning i bild och ljud. Han berättar bland annat om att man på 1800-talet använde tekniker med speglar som bidrog till att ge fotografier en viss sorts färg. Det här kunde anses "förfalska naturen" och kritiserades på samma sätt som filter i sociala medier för bilder. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Bellman - från källarpoet till nationalskald

Carl Michael Bellman kunde varken sköta sin ekonomi eller hälsa och det var inte tal om att han skulle få plats i nystartade Svenska Akademien. Men efter sin död fick han ett kändisskap som överraskade alla. Det berättar Johan Stenström, professor i litteraturvetenskap, som ger oss en inblick i vad som gjorde Bellman så stor och varför hans minne lever än idag. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.