Titta

UR Samtiden - Dövexpo 2015

UR Samtiden - Dövexpo 2015

Om UR Samtiden - Dövexpo 2015

Föreläsningar och panelsamtal från konferensen Döv Expo. Inspelat den 20-21 maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Till första programmet

UR Samtiden - Dövexpo 2015 : Det nya teckenspråkssamhälletDela
  1. Hilde Haualand
    är forskare och antropolog.

  2. Hon fick sin första doktorandexamen i
    Norge i samband med sin disputation-

  3. -om bildtelefonitjänst
    kopplat till tre länder-

  4. -Sverige, Norge och USA som hon
    har gjort en jämförelse mellan.

  5. Hilde är nu tjänstledig från sitt
    forskararbete på stiftelsen Fafo-

  6. -och är i stället på Signo-

  7. -där hon håller på med projekt.

  8. Hilde har haft olika befattningar
    inom Norska dövförbundet-

  9. -och har varit med
    i Nordiska rådet för döva och EUD.

  10. Hon har hoppat mellan olika arbeten.

  11. Välkommen fram, Hilde!

  12. Först vill jag tacka för att jag fick
    komma. Det är en spännande utmaning.

  13. Jag vill också tacka
    för att jag fick komma efter lunch.

  14. Jag måste vifta på
    så att ni inte faller i koma.

  15. Jag kommer att teckna en blandning
    mellan norska och svenska.

  16. Om ni inte förstår får ni säga till.

  17. Jag har en sambo från Sverige,
    och min mamma är svenska-

  18. -och kan därför teckna på svenska.

  19. Jag bor och är född i Norge,
    men i Sverige känner jag mig kluven.

  20. Jag är halvt hemma och halvt turist.

  21. Säg bara till om ni inte hänger med
    på det jag säger.

  22. Jag ska prata om nya teckenspråket,
    ändringar och hållbarhet.

  23. Jag har pratat länge om hur
    dövsamhället ser ut i framtiden-

  24. -och vilka ändringar vi står inför.

  25. Nu är vi där.

  26. Vi har märkt förändringar och
    ändringar som vi inte förväntade oss.

  27. Hur möter vi dessa förändringar,
    både i dag och framöver?

  28. Det är ett försök till
    en filosofisk diskussion om det här.

  29. Min föreläsning består av tre delar-

  30. -dels dövsamhället förr i tiden...

  31. Jag tänkte ge en bild av
    hur vi tänker om dövhet.

  32. En del vet vi redan-

  33. -men vissa saker har hängt med
    och fungerar på samma sätt i dag.

  34. Samhället i dag har en ökad mångfald.

  35. Jag tänkte ge några exempel på hur vi
    blir mer olika inom samhället-

  36. -och sen en fundering på hur man
    skapar en hållbar teckenspråksmiljö.

  37. Ett fotografi.

  38. Kanske några känner igen
    var det är taget nånstans?

  39. Inte? Det är Trondheim i Norge.

  40. Om man har Oslo på östkusten ligger
    Trondheim norr om, mitt i landet.

  41. Där är jag född, och där är fotot
    taget. Kan ni se var jag är?

  42. Det är jag som är den lilla flickan
    med duffeljacka och flätor.

  43. Jag är mitt uppe i ett halvt tecken.

  44. Jag kanske var 7-8 år gammal.

  45. Min mamma finns också med.

  46. Det är hon med hucklet
    längst till vänster och en krage.

  47. Min mamma är hörande.
    Min bror är döv precis som jag.

  48. Vi föddes på tidigt 70-tal.

  49. Då testade läkarna hörseln och sa:

  50. "Helst inte teckenspråk.
    Ni måste utveckla talet."

  51. Min mamma lyssnade. Jag var född
    hörselskadad och kunde prata lite.

  52. Men sen föddes min bror döv.

  53. Då sa läkarna samma sak, att
    teckenspråk kan bli problematiskt.

  54. Mamma funderade lite på det.

  55. Nu hade hon ju två barn, och hur ska
    kommunikationen vara däremellan?

  56. Hon var själv intresserad
    av språk och kultur.

  57. Hon tänkte: "Ska man inte
    få lära sig teckenspråk?"

  58. Men när hon fick två döva barn
    letade hon reda på vuxna döva-

  59. -och frågade hur de bar sig åt.

  60. Hon träffade flera vuxna döva
    i Trondheim, bland annat här.

  61. De dövas förening
    hade arrangerat Dövas dag.

  62. 1979 eller 1980 kan det vara taget.

  63. Det var ett enkelt sätt att hitta
    vuxna döva, De dövas förening.

  64. Det var ett lätt sätt att hitta döva.
    Det var där de var.

  65. Så är det inte i dag.
    I dag är det svårare.

  66. Man har inte de möjligheterna i dag.

  67. Ni ser plakaten som de håller.
    Kan ni se vad det står på dem?

  68. "När kommer vi att få texttelefon?"

  69. "Vi vill ha fler teckenspråkstolkar"

  70. "Textade tv-program"
    står det på ytterligare en.

  71. De tre grejerna fanns ju inte förr.

  72. Döva kämpade för att få det här.

  73. Det var klara och tydliga mål
    de kämpade för.

  74. Det var som sagt lätt för min mamma
    att hitta vuxna döva.

  75. Det var tydligt var de var.

  76. Men har vi tydliga mål
    att kämpa för i dag?

  77. Vi pratar om teckenspråkslag,
    men vad betyder det?

  78. Det är lite diffust.
    Våra mål var mer tydliga och raka då.

  79. Vi ville ha texttelefon
    och textade tv-program.

  80. Det var en homogen grupp.
    De allra flesta gick i dövskolan.

  81. De var helt döva.

  82. Många använde inte hörapparat
    utan var döva.

  83. Många bodde på internatskolor.

  84. De gick där hela uppväxten.

  85. När de skulle börja arbeta
    fick de hantverksarbeten.

  86. Det var få som pluggade vidare.

  87. Det fanns få mötesplatser. Det
    var föreningen och sommarstugorna.

  88. I Norge finns Dövas kulturdagar,
    som vi har haft i 50 år.

  89. Varje år är de på samma plats.

  90. Några fler mötesplatser
    fanns det inte.

  91. I dag har vi många olika,
    små mötesplatser-

  92. -och inga fasta mötesplatser.

  93. Dövföreningen var viktig-

  94. -för kulturell aktivitet
    och sociala relationer.

  95. Till vardags kanske man
    inte hade några sociala kontakter-

  96. -men i Dövas förening
    fick man uttrycka sig själv.

  97. Ofta var teckenspråkstolkar
    såna som hade döva föräldrar.

  98. Det var de
    som blev teckenspråkstolkar.

  99. Det var också hörselskadade
    som fick kämpa med att tolka lite.

  100. Det var folk som redan var delaktiga
    i dövsamhället.

  101. Eller så var de ingifta.

  102. Det var inte så många ingifta
    hörande. Nu är det ganska vanligt.

  103. Det var en väldigt stark gemenskap.

  104. Nu ska jag inte bland in
    danska tecken.

  105. Jag använde lite danska teckenspråk.
    Förlåt!

  106. Försäkringskassan, heter det va?

  107. Om det var nån medlem som dog-

  108. -fick nån på Dövas förening
    hjälpa till med kontakten.

  109. Om det fanns nån döv som kunde prata-

  110. -kunde de döva bli osäkra på
    om han översatte rätt.

  111. Det kanske fanns andra möjligheter.

  112. Man fick inte plocka in folk utifrån.
    Man skulle hjälpa varandra i gruppen.

  113. Det var viktigt för gruppen att man
    inte förstörde sammanhållningen.

  114. Vi hade det gemensamma i språket
    och relationerna i gruppen.

  115. Man ville gärna bevara den gruppen.

  116. Det var viktigt att man tillhörde
    gruppen. Sammanhållningen var viktig.

  117. I dag kan döva beställa tolk-

  118. -och har möjligheter
    som man inte hade då.

  119. De här punkterna som jag har sagt...

  120. ...om det kom in nån extern...

  121. Många döva hade dålig kommunikation
    inom sin egen familj.

  122. De hade ingen anknytning i familjen
    utan vände sig till döva vänner.

  123. Då blev de ens familj.

  124. Det fanns ett utbildningstak.

  125. Man kunde inte läsa vidare eftersom
    man inte fick tillgång till tolk.

  126. Man fick nöja sig med lite
    enklare jobba som hantverksyrken.

  127. Att deltaga i samhälleliga
    aktiviteter kunde man inte-

  128. -eftersom det inte fanns tolk
    eller text.

  129. Man var hänvisad till dövföreningen.

  130. Att samarbeta med hörande
    var också svårt.

  131. På arbetsplatsen gick det
    att diskutera handgripliga saker-

  132. -men utanför arbetsplatsen
    var det svårt.

  133. Det fanns också
    en lite nedsättande syn på döva.

  134. "Ni kan inte det här
    och har ingen kunskap."

  135. Det florerade fördomar och döva
    vågade inte bjuda på sig själva.

  136. De höll sig i skymundan
    och visade inte teckenspråket öppet.

  137. Det var lite skambelagt.

  138. I dag har det ju förändrats.

  139. Förändringarna har ju påverkat
    dövsamhället i dag.

  140. Hörapparaterna
    har blivit bättre och bättre.

  141. Fler och fler får cochleaimplantat.

  142. Det påverkar flera olika områden.

  143. Skolorna för handikappgrupper
    är nedlagda.

  144. Det är en integration i samhället.

  145. Döva går i de vanliga skolorna-

  146. -och det påverkar dövgruppen.

  147. Specialskolorna läggs ner-

  148. -för att politikerna tycker
    att man ska undvika särbehandling.

  149. Det är en ideologisk förändring.

  150. Man har lingvistisk forskning-

  151. -och teckenspråket är erkänt
    som ett språk.

  152. I Österrike finns det i lagen-

  153. -att man säljer teckenspråket.

  154. Man får fler tolkar i parlamentet-

  155. -och i tv-sändningar
    använder man teckenspråk.

  156. Teckenspråket ses mer som positivt.

  157. Man pratar om "teckenspråkets värld".
    Det diskuterade man inte tidigare.

  158. Man sa bara att teckenspråket
    var ett fattigt språk.

  159. Man såg inte värdet.

  160. I dag är teckenspråket erkänt
    som ett bra språk.

  161. Det är inte så farligt
    att använda det.

  162. Den digitala utvecklingen...

  163. Den har också exploderat
    och gett fler och fler möjligheter-

  164. -med text, bildtelefoni
    och flera tekniska utvecklingar.

  165. Migrationen har ökat,
    och det påverkar dövsamhället.

  166. En ökad globalisering...

  167. ...gör att vi lär oss från
    andra kulturer och andra länder.

  168. Det är inte lilla Sverige eller lilla
    Norge utan vi får andra influenser.

  169. Det här är en gammal döv
    som har gått i dövskola-

  170. -bara använder teckenspråk
    och håller sig till gruppen.

  171. Världen och omgivningen
    håller på att förändras.

  172. Isbjörnen hade ett stort landområde
    och kunde ströva runt på isen-

  173. -men nu har isen smält,
    och det har blivit vatten.

  174. Hur ska isbjörnen överleva på
    den lilla isfläcken som finns kvar?

  175. Om vi håller fast vid våra gamla
    idéer, blir det så för oss då?

  176. Kommer vi att överleva?

  177. Jag kommer tillbaka
    till isbjörnen senare.

  178. Vilka typer av förändringar
    kan vi se i dag?

  179. De här förändringarna kommer inte
    snabbt utan sker över tid-

  180. -med kultur, historia
    och samhällets influenser.

  181. Vi kan jämföra oss
    med det här trädet.

  182. Stammen på trädet
    har en massa sår och ärr-

  183. -efter förtryck, fördomar och förbud.

  184. Allt det finns i trädets stam-

  185. -och det finns kvar och är starkt-

  186. -men ur det blomstrar nya grenar
    och nya inriktningar-

  187. -som är byggt på det gamla.

  188. Man kan inte bara ta bort det gamla.

  189. Det finns kvar
    som en grund för förändringen.

  190. Utifrån det kan vi se förändringar
    på olika områden.

  191. Utbildning,
    de socio-ekonomiska resurserna...

  192. ...förhållandet till dövsamhället,
    förhållandet till ljud och hörsel...

  193. ...språkfärdigheter och i vilka
    sammanhang vi vill använda språket...

  194. ...etnicitet...

  195. ...och hur jag kan uttrycka mig och
    förverkliga mig själv som individ.

  196. Vad det gäller utbildningsområdet...

  197. I många länder i Europa och i USA
    läggs dövskolorna ner.

  198. En del går i skola bland hörande,
    och en del går i hörselklasser.

  199. En del går...

  200. Man går i olika skolformer.

  201. Det ser inte ut som förr
    då alla gick på samma skola.

  202. Elevantalet minskar.

  203. Det sociala nätverket
    från internatskolorna försvinner.

  204. Innan fanns det dövskolor
    och hörselklasser...

  205. En del är färdiga efter grundskolan,
    och en del fortsätter på gymnasiet.

  206. En del går vidare
    och tar högskoleexamen-

  207. -fil.kand. eller högre utbildningar.

  208. Det ser väldigt olika ut.
    Utbildningsområdet har breddats.

  209. Tidigare hade alla samma utbildning-

  210. -men nu varierar det
    från individ till individ.

  211. De socio-ekonomiska resurserna
    har också påverkat.

  212. Vi har möjlighet att få spännande
    jobb och högre utbildningar.

  213. Utan utbildning, inget jobb.

  214. Med bättre utbildning tjänar man mer
    vilket påverkar pensionen.

  215. Döva har möjlighet att resa,
    lära sig språk-

  216. -och ta del av
    andra delar av världen.

  217. Om man har inkomst,
    har man de möjligheterna.

  218. De med högre utbildning,
    var jobbar de?

  219. Det är ofta
    inom teckenspråkliga områden.

  220. Det handlar om information och...

  221. Man behöver inte dövföreningen
    på samma sätt.

  222. Man kan få informationen
    från andra håll där andra jobbar.

  223. Har jag använt teckenspråk hela dagen
    har jag inte samma behov av det.

  224. När man kommer hem...

  225. ...har man andra behov
    som varierar från person till person.

  226. Ekonomin i samhället
    ser annorlunda ut.

  227. De ekonomiska skillnaderna
    har blivit större.

  228. De sociala grupperna har förändrats.

  229. Det är större skillnader mellan
    de sociala grupperna i samhället.

  230. Vi är på väg emot
    ett mer differentierat samhälle.

  231. Det är också förändringar
    i när man träffar döva första gången.

  232. Tidigare var man 7 år, började
    dövskolan och träffade andra döva.

  233. Innan 7-års ålder-

  234. -var det bara de i döva familjer
    som träffade andra döva.

  235. De flesta träffade vuxna döva
    först när de var 7 år.

  236. I dag lär man sig teckenspråk tidigt
    när det upptäcks att barnet är dövt.

  237. Man får en annan tillhörighet.

  238. Om man inte trivs på sin skola
    kan man byta.

  239. Byta... Nej!

  240. Jag ska bromsa lite
    så att tolkarna hinner med.

  241. En del kanske går bland hörande
    på högstadiet-

  242. -men byter till dövskola
    när de är 13-14 år.

  243. En del byter skolform när de börjar
    på högre utbildningar på universitet.

  244. De använder teckenspråkstolk.

  245. Åldern skiljer sig.

  246. Första gången man träffar döva
    kan ske när man är liten eller äldre.

  247. Tidigare var dövskolan
    första tillfället att träffa döva.

  248. Man träffade andra vuxna döva
    på dövföreningen-

  249. -på läger
    eller om man reste till Deaflympics.

  250. I Amerika tidigare...

  251. När det var Deaflympics i Sundsvall
    var där ett amerikanskt hockeylag.

  252. De använde inte teckenspråk,
    och det var många som protesterade.

  253. CISS, dövas världsidrottsförbund-

  254. -tyckte att det var okej
    att de var med.

  255. Det finns ju föräldrar
    som vill undvika teckenspråket.

  256. Sen är de med i idrottssammanhang,
    är lite stolta och får medaljer.

  257. De kommer med i Deaflympics och ser
    att alla använder teckenspråk.

  258. De blir inbjudna och får träffa
    vuxna döva som använder teckenspråk.

  259. Därför varierar åldern i dag-

  260. -på när man får kontakt med andra
    döva som använder teckenspråk.

  261. Dövföreningarnas sommarhus
    försvinner mer och mer.

  262. Man kanske träffas och fikar
    och sen går hem.

  263. Det blir nya mötesplatser som finns
    en kort stund och sen försvinner-

  264. -med ökande internationalisering
    och ökande resande.

  265. Man är med på festivaler
    och kulturarrangemang.

  266. Mötesplatserna dyker upp
    på ett ställe och sedan på ett annat.

  267. De finns inte kvar
    på samma sätt som förut.

  268. Vi kan ha en döv som jobbar med döva-

  269. -men är gift med en hörande
    och inte använder teckenspråk hemma.

  270. Nån döv kan jobba
    tillsammans med hörande-

  271. -och använder mest talspråk.

  272. När de kommer hem använder de
    teckenspråk med sin döva familj.

  273. Om man jobbar med hörande
    och är gift med en hörande-

  274. -var använder man då teckenspråk?
    Då är det bara dövföreningen kvar.

  275. Därför har den starka förankringen
    till dövsamhället förändrats.

  276. Det blir mer eller mindre flexibelt
    beroende på ens egen situation.

  277. I dag har de flesta döva barn
    cochleaimplantat eller hörapparat.

  278. Tidigare stod det att det var 80-90
    procent av de döva som...

  279. Nej! Man säger att 80-90 procent
    kommer att ha CI eller hörapparat-

  280. -men var kommer de siffrorna ifrån?

  281. Rikshospitalet i Norge,
    där de gör CI-operationerna-

  282. -undrar också var den siffran
    kommer ifrån. De har inte sagt det.

  283. Varje år föds det helt döva...

  284. Från de helt döva
    till de som är lite hörselskadade...

  285. ...är det många som föds med lätt...

  286. De som föds helt döva
    är en väldigt liten andel.

  287. Vilka är det man räknar in
    i de 80-90 procenten-

  288. -från de helt döva
    till de som är lite hörselskadade?

  289. Sjukhuset har sagt
    att om det är en döv som får CI-

  290. -motsvarar det tre eller fyra
    som får hörapparat.

  291. Folk säger att många får CI,
    men många får fortfarande hörapparat.

  292. Det är lätt att glömma bort
    den gruppen.

  293. I framtiden kanske cochleaimplantat
    är som en hörapparat-

  294. -men de flesta som föds
    hör lite grand.

  295. Det är inte så många
    som föds helt döva.

  296. De flesta kan höra delvis.

  297. Det innebär att de flesta
    kan använda talspråket-

  298. -och en del vill säkert använda det.

  299. Vi kan inte säga nej.

  300. Vi växer upp under samma villkor,
    och vill kämpa för tvåspråkighet.

  301. Man har rätt att använda två språk-

  302. -och välja mellan tal, teckenspråk,
    papper och penna eller vad man vill.

  303. Man har olika valmöjligheter
    när det gäller språk.

  304. Får man mer ljud...

  305. Det breddar möjligheterna för döva.

  306. I framtiden kanske man forskar på
    kromosomer och genetik-

  307. -och kanske kan fixa till
    nya hörselceller eller nånting.

  308. I framtiden
    kanske det inte finns nån dövgrupp.

  309. Men det kommer alltid att finnas
    folk som hör dåligt.

  310. Teckenspråk är
    den minsta gemensamma nämnaren-

  311. -för de grupper jag har pratat om.

  312. Döva kan växla mellan olika språk.

  313. De kan också växla
    mellan olika koder.

  314. Om jag träffar en person
    kan jag använda norskt teckenspråk-

  315. -och den kan använda norska.

  316. Jag som döv kan växla mellan språken.

  317. Det är kopplat till högre utbildning.

  318. Om fler döva
    jobbar med olika arbeten-

  319. -kommer vi att utveckla
    fler områden för döva.

  320. Man kanske kunde...

  321. Jaha! Melodifestivalen som kommer att
    äga rum i Österrike nu...

  322. Man kör internationellt tecken
    och översätter till döva.

  323. Det är också ett nytt spår
    och en ny möjlighet för döva.

  324. Nu lär sig fler hörande teckenspråk.

  325. Döva är i minoritet. Det är fler
    hörande som kan teckenspråk.

  326. Att man har...

  327. Man har olika färdigheter
    i teckenspråk.

  328. Man lär sig det i olika åldrar.

  329. Förr lärde man sig teckenspråk
    i samma ålder, men nu varierar det.

  330. Man kommer att använda teckenspråket
    i olika situationer.

  331. Det är olika områden
    - hemmaarenan eller jobbet.

  332. Var och när jag
    använder teckenspråket kan variera.

  333. Teckenspråket blir
    en mer naturlig del.

  334. Det blir en mångfald.

  335. Förr om man var döv
    använde man enbart teckenspråk.

  336. I den hörande gruppen
    pratade man endast. Det var uppdelat.

  337. Det fanns inte...

  338. Det fanns andra grupper som växlade
    mellan språk, kanske samiska.

  339. Jämtska och engelska
    har ju också funnits i samhället.

  340. Jag som döv kan nu skriva
    på både svenska och engelska.

  341. Den förändringen har skett i dag.

  342. Teckenspråket finns
    som ett av flera språk.

  343. Det finns svenska, teckenspråk...
    Ja, en mångfald.

  344. Fler hörande kan teckenspråk,
    så det är en del av det som finns.

  345. Som döv kunde jag
    enbart använda teckenspråk tidigare-

  346. -men nu kan jag välja språk
    beroende på situation.

  347. Vem ska jag samtala med?
    Har jag hörapparaten på eller inte?

  348. Jag har olika valmöjligheter
    vilket språk jag vill använda-

  349. -amerikanska teckenspråket, engelska
    eller svenska teckenspråket.

  350. Jag kan byta beroende på situation.

  351. Man kan undra
    hur det blir med tolktjänsten.

  352. Jag pratade med tolkarna under lunch,
    och då kom det upp.

  353. De som pluggar på universitetet nu-

  354. -vill ofta använda skrivtolk.

  355. När det är föreläsning
    används specialtermer-

  356. -och det är viktigt att den döve får
    de orden, och att de inte översätts-

  357. -för få kanske man förlorar en del.
    Så då vill man hellre ha skrivtolk.

  358. Även döva med ett starkt teckenspråk
    föredrar en skrivtolk.

  359. Hur påverkar det individen?

  360. Det är viktigt
    för att få begreppen i utbildningen-

  361. -men frågan är vad som då händer med
    teckenspråkets chans att utvecklas?

  362. Då kommer teckenspråket att stagnera.

  363. Om de döva bara vill ha de svenska
    orden utvecklas inte teckenspråket.

  364. Det kan bli så att en döv säger
    att de vill ha skrivtolk på torsdag.

  365. "Jag känner till föreläsaren,
    och det passar med skrivtolk."

  366. Men då kanske det är
    en annan föreläsare.

  367. "Jag vill ha teckenspråk
    till det här?"

  368. Kan man ändra sig då?
    Hur ska man ställa sig till det?

  369. Fler döva kommer att ha olika behov.

  370. Inom dövsamhället ser det olika ut.

  371. Vi tror att...

  372. Fler har hörselskador på grund
    av krig eller familjesituationer.

  373. Man får fler döva barn
    med den ökande invandringen-

  374. -om vi jämför med
    en infödd nordisk familj.

  375. I dag kommer de in i dövsamhället.

  376. Hur är vår relation till dem
    som kommer från andra länder?

  377. Vi vet att i Amerika och Europa
    är vi starka individualister.

  378. Vi tror på våra egna möjligheter.

  379. Så ser det inte ut i andra delar
    av världen. Där är familjen viktig.

  380. Det kan bero på hur många kor
    ens pappa har i en jordbruksfamilj.

  381. Släktarvet är viktigt.

  382. För mig är inte det viktigt.

  383. I andra kulturer är familjen viktig.

  384. Vi kräver vår rätt till dövkultur.
    De här kulturerna kan ju krocka.

  385. Hur påverkar det vår identitet?

  386. Identifierar jag mig med döva
    i första hand-

  387. -eller med det land jag kommer ifrån?

  388. Den kulturen
    har kanske starkare påverkan på mig.

  389. Vill jag vara där jag känner mig
    hemma och inte tillhöra norsk kultur?

  390. Jag känner inte samma samhörighet
    med den-

  391. -som jag gör med kulturen från min
    egen familj och mitt eget hemland.

  392. Accepterar dövsamhället det?

  393. Om man tittar på...

  394. Det här har inte så mycket med
    förändring eller mångfald att göra.

  395. Om vi ser på ungdomar i dag och deras
    syn på möjlighet och utveckling.

  396. Jag forskade för 10-15 år sedan
    och intervjuade ungdomar-

  397. -en del döva, en del hörselskadade
    och en del med teckenspråk.

  398. Jag pratade med dem om hur deras
    framtid och utbildning såg ut.

  399. Det spelade ingen roll
    om man var döv eller hörselskadad.

  400. De flesta trodde
    att de hade möjligheter.

  401. Både familjen och de runt omkring
    hade sagt att de kan lyckas.

  402. Men samhället
    är inte perfekt för döva.

  403. Det finns hinder och förtryck.
    Det är brist på tolkar.

  404. Ungdomar som växer upp och tror
    att de har alla möjligheter...

  405. När de stöter på ett hinder
    tar de en annan väg-

  406. -för att förverkliga sina drömmar.

  407. Ungdomar i dag
    har lärt sig att "jag kan"-

  408. -att om man jobbar hårt
    har man möjligheter att utvecklas.

  409. Vem bär ansvaret för det?

  410. Man tar mycket för givet i samhället.

  411. Ungdomar i dag har inte växt upp
    med de hinder som fanns förr.

  412. Då är det lätt
    att rikta skulden på sig själv.

  413. Samtidigt finns det många möjligheter
    i dag som inte fanns förr.

  414. När jag växte upp skulle jag
    ut och tågluffa en månad i Europa.

  415. Det var en jättestor resa.

  416. I dag är min son 20-

  417. -och har rest i flera olika länder
    och tågluffat i flera månader.

  418. Han har varit i väg i sex månader.

  419. För att göra det när jag var ung
    skulle man vara rik.

  420. Det finns andra möjligheter i dag
    att resa jorden runt.

  421. Och utbildningarna!

  422. När jag var ung var det i Oslo-

  423. -och det fanns
    ganska lite litteratur.

  424. Det kom lite litteratur
    från Australien, USA-

  425. -Indien och Ryssland.

  426. Möjligheterna har förändrats.

  427. Man stannar inte kvar
    i landet man är född.

  428. Man vidgar sina vyer
    och skapar nya identiteter.

  429. Man hittar sin egen väg att gå.

  430. Här har vi lite nyckelord...

  431. ...när vi måste prata om framtiden.

  432. Vi pratar om mångfald
    och användning av teckenspråk.

  433. Ökade skillnader
    mellan döva och hörselskadade.

  434. Mellan dem som har valmöjligheter
    och dem som inte har det.

  435. Konkurrensen inom arbetsmarknaden.

  436. Konkurrens mellan döva
    inom arbetsmarknaden.

  437. Eliter och...

  438. Exkluderar vi de döva
    som inte tillhör eliten?

  439. Individens utveckling-

  440. -kontra det kollektiva,
    eller grupptillhörigheten.

  441. Mina egna möjligheter med språk,
    skrivtolk eller teckenspråkstolk-

  442. -för att kunna tillägna mig ord.

  443. Stagnerar då
    teckenspråksutvecklingen?

  444. Solidaritet. Minskar den?

  445. Ökad sårbarhet. Vi tror att vi har
    möjligheter men stöter på hinder.

  446. Blir vi mer sårbara då?
    Blir vi lättare isolerade?

  447. Och nätverket runtomkring oss.

  448. Det betyder mycket
    för våra möjligheter.

  449. Om vi inte har nåt nätverk
    minskar våra möjligheter.

  450. Teknologin, hur påverkar den livet?

  451. Det är en lite dålig bild
    från Norska dövförbundet.

  452. Deras gamla logga var två händer
    som håller varandra.

  453. Det betyder kamratskap och att man
    håller ihop i en enad grupp.

  454. I dag ser loggan ut
    som till höger i bild.

  455. En kamp mot det hörande samhället
    eller inom dövrörelsen.

  456. Jag vet inte.
    Händerna har släppt greppet.

  457. Vi står inför nya utmaningar.

  458. Ja! Isbjörnen kan hoppa.
    Han klarar sig.

  459. Innan klamrade han sig fast
    på isblocket. Det är inte hopplöst.

  460. Vi kan ta språnget
    över till nya möjligheter.

  461. Nu ska jag säga lite om vad jag har
    tänkt att vi kan diskutera framöver-

  462. -och bygga vidare på i framtiden.

  463. Jag tror att ni har läst i tidningar
    och media om hållbar utveckling.

  464. Vi måste tänka på hållbart samhälle,
    hållbart klimat och ekonomi.

  465. Man pratar om hållbarhet hela tiden.

  466. Det är också ett nyckelord för oss.

  467. Vi måste arbeta för
    ett hållbart teckenspråkssamhälle.

  468. Det här med hållbart klimat...

  469. Vi pratar om hållbar ekonomi,
    hållbar ekologi...

  470. ...och social hållbarhet.

  471. Vi tänker på naturen.

  472. Den ska hålla en lång tid framöver.

  473. Det hänger ihop med hur ekonomin
    ser ut, vilka möjligheter vi har.

  474. Om man bara tänker på
    att tjäna pengar just i dag-

  475. -och inte tänker på klimatet,
    vad händer då?

  476. De två sakerna hänger ihop.

  477. Om vi inte tänker på klimatet
    och bara på ekonomin-

  478. -kommer saker och ting att raseras.

  479. Alla saker i samhället hänger ihop
    för att få en hållbar utveckling.

  480. Om vi tänker på den hållbara
    utvecklingen betyder det två saker-

  481. -både i dag och i morgon.

  482. Det vi gör i dag
    måste fungera i morgon också.

  483. Vi kan inte bara tänka på dagen,
    för då finns det inget i morgon kvar.

  484. Vi måste tänka på
    att det ska hålla över tid.

  485. Det vi gör i dag påverkar framtiden.

  486. Social hållbarhet...

  487. ...betyder människors möjligheter
    som individer.

  488. Man har rätt till ett liv
    utan förtryck-

  489. -att uttrycka sig själv
    och kunna kommunicera.

  490. Det ska hålla över tid.

  491. Det ska hålla
    för alla i teckenspråkssamhället.

  492. Vi kan inte bara
    hålla fast vid det som har varit-

  493. -och strunt i det som händer.

  494. Vi måste möta framtiden.

  495. Om vi tänker tillbaka på trädet
    och vår historia.

  496. Vi får inte glömma bort historien.

  497. Vem är vi och varför
    står vi där vi är i dag?

  498. Det är viktigt.

  499. Paddy Ladd, som är här i dag,
    kommer att prata om "deafhood".

  500. Den här magkänslan...

  501. Vår historia
    får vi inte bara skuffa åt sidan.

  502. Den ska finnas kvar i framtiden-

  503. -för att vi ska kunna utveckla
    vårt liv och vår kamp-

  504. -för teckenspråket
    och för dövsamhället.

  505. Vi måste se hur livet ser ut i dag,
    samla erfarenheter-

  506. -och dokumentera berättelser
    och dövas mötespunkter.

  507. Vi måste dokumentera det med film.
    Vi får inte glömma bort nutiden.

  508. "Deaf gain"...

  509. Det har betytt mycket
    för teckenspråket.

  510. Teckenspråket har gett
    mycket kunskap-

  511. -så att vi kan utvecklas vidare
    inom olika kategorier.

  512. Om vi tittar på vad teckenspråket...

  513. När man forskar om teckenspråk
    och talspråk parallellt-

  514. -ser man saker
    som påverkar varandra positivt.

  515. Det visuella...

  516. Den visuella utvecklingen är stark-

  517. -och påverkar vår andra utveckling
    som människor.

  518. Vi måste se var mötesplatserna
    finns för döva-

  519. -var de teckenspråkiga
    mötesplatserna är.

  520. Inte bara se att de läggs ner,
    utan att det skapas nya.

  521. Sedan skapas de
    på ännu ett nytt ställe.

  522. Allianser med kultur, konstnärer
    och kulturarbetare-

  523. Hur kan vi uttrycka oss språkligt?

  524. Vi kan uttrycka vårt språk
    på olika sätt.

  525. Om vi tar melodifestivalen
    i Österrike nu.

  526. De hörande tycker att teckenspråk
    är coolt. Det är positivt.

  527. Det skapar allianser.

  528. Också minoritetsgrupper...

  529. Om vi tar samernas kamp
    för sitt språk och sin kultur.

  530. Vi allierar oss med dem.

  531. Vi är också en minoritetsgrupp
    och kan jobba tillsammans.

  532. Vill vi splittra dövsamhället?

  533. Vi trodde
    att de med cochleaimplantat-

  534. -inte ville vara med i dövsamhället-

  535. -men många
    använder hörapparat fortfarande.

  536. Vi måste acceptera
    varandras olikheter.

  537. Vi är en grupp.
    Vi behöver inte vara uppdelade.

  538. Alla använder teckenspråk.
    Det spelar ingen roll om vi har CI.

  539. Tidigare trodde vi att CI skulle
    förändra allt och bli en revolution.

  540. Man skulle exkludera en grupp,
    och det är en farlig väg.

  541. Vi måste se att teckenspråket-

  542. -är basen i vår grupptillhörighet.

  543. Vuxna kan vara lite oroliga-

  544. -för att döva barn
    som inte har så mycket teckenspråk.

  545. De har inget bra sätt
    att kommunicera.

  546. Teckenspråket utvecklas inte.

  547. Men har vi lärt dem teckenspråk?

  548. Många av dem
    går i skola bland hörande barn.

  549. De lär sig talspråket, men får de
    chans att lära sig teckenspråk?

  550. Vem ska lära dem teckenspråk?
    Det är ju vi.

  551. Vi måste hitta nya mötesplatser-

  552. -för att döva barn
    ska få träffa vuxna döva-

  553. -och föräldrar med döva barn
    ska få träffa vuxna döva.

  554. De är ju vår framtid,
    och det måste vi tänka på.

  555. Vi måste själva ställa upp och inte
    bara säga att allt är nedlagt-

  556. -och att teckenspråket
    kommer att försvinna.

  557. Vi måste tänka på
    hur vi ska fortsätta-

  558. -hur vi ska fortsätta
    att utveckla vår framtid.

  559. Nu vet jag inte
    om det finns en eller två frågor?

  560. Jag ställer mig på andra sidan.

  561. En oerhört spännande föreläsning!

  562. Jag kände igen det mesta
    och tyckte att det stämde.

  563. Också ett tydligt exempel på...

  564. Eller ett förslag på hur vi ska tänka
    på den sista punkten.

  565. Vi själva måste ta ansvar och ta
    kontakt med föräldrar med döva barn.

  566. Det är väldigt många små döva barn
    som har ett osäkert teckenspråk.

  567. De är ju vår nästa generation,
    så det blev tydligt för mig.

  568. Är det nån som har en fråga,
    så kan vi passa på att ta den nu.

  569. Jag ser en som vill ställa en fråga.
    Varsågod fram!

  570. Tack för en inspirerande föreläsning.

  571. Du pratade ju
    om teckenspråkssamhället.

  572. Min fråga är var de döva finns
    i teckenspråkssamhället?

  573. Bra fråga!

  574. Jag vet faktiskt inte.

  575. Kommer dövidentiteten
    att finnas kvar? Jag vet inte.

  576. Man kanske bara är
    "teckenspråksanvändare".

  577. Eller så blir vi uppsplittrade.

  578. En grupp kanske
    håller fast vid teckenspråket-

  579. -och en annan kanske
    är utan teckenspråk.

  580. Min bild är
    att om vi håller fast vid det-

  581. -kan vi bli som den där isbjörnen.

  582. Jag tänker på barnen som CI-opereras.

  583. Vi kan inte säga nej till dem.

  584. Då glider vi ifrån varandra
    och missar alliansen.

  585. Jag vet inte. Jag bara spekulerar.

  586. Jag skulle vilja behålla dövgruppen
    med dövidentitet-

  587. -men jag ser vart utvecklingen
    barkar hän.

  588. Jag vill ju, men är det rätt väg?
    Jag vet inte.

  589. Kanske det visar sig med tiden-

  590. -om dövidentiteten växer sig stark-

  591. -eller om man delas upp
    i många olika grupper inom samhället.

  592. Det enda gemensamma vi har
    är ju teckenspråket. Tack!

  593. En applåd!

  594. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Det nya teckenspråkssamhället

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi lever i ett nytt teckenspråkssamhälle menar norska antropologen Hilde Haualand. I en diskussion kring detta börjar hon i dövsamhället förr i tiden. Då fanns det tydliga och klara mål med kampen, till exempel att få textade tv-program. Men idag är det mer diffust vad de döva kämpar för. Och hur påverkas dövkulturen av den förbättrade hörselteknologin med fler cochleaimplantat? Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Döva personer, Dövhet, Gruppidentitet, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dövexpo 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

200 år av döv gemenskap

Historikern Lennart Andersson beskriver dövkulturens historia och fokuserar på ett antal banketter som hölls i Frankrike på 1800-talet. Här lades grunden till dövas starka identitetstänkande. Att vara stolt över att vara döv och helt och hållet jämställa sig med hörande. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Döva i politiken

Helene Jarmer är en av få aktiva politiker som är helt döv. Som företrädare för Österrikes miljöparti berättar hon om Österrikes politiska arbete för döva och praktiskt om hur hon själv arbetar i parlamentet. Om att ständigt jobba med tolkar och vilka förändringar hon kräver för att underlätta för döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Detta är Deafhood

Begreppet deafhood kommer från ordet brotherhood och skapades av dövaktivisten Paddy Ladd för 12 år sedan. Sedan dess har det blivit en rörelse bland döva världen över. Paddy Ladd pratar om hur de döva blivit kolonialiserade genom århundraden av oralism. Han vänder sig mot att dövskolor stängs och barn får cochleaimplantat. Paddy Ladd är en viktig frontfigur för rörelsens medlemmar och har bland annat turnerat som dövtolk åt Grateful Dead. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Konflikter och vägen framåt

Amerikanska psykologiprofessorn Irene W Leigh diskuterar med dövaktivisterna Paddy Ladd och Lars-Åke Wikström om döva och dövkulturens framtid. Det handlar om rörelsen "Deafhood" och om att den ska vara en positiv kraft där man ska samarbeta, inte skapa konflikter. Det talas också om hur man använder begreppet kolonisation när man pratar om döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Det nya teckenspråkssamhället

Vi lever i ett nytt teckenspråkssamhälle menar norska antropologen Hilde Haualand. I en diskussion kring detta börjar hon i dövsamhället förr i tiden. Då fanns det tydliga och klara mål med kampen, till exempel att få textade tv-program. Men idag är det mer diffust vad de döva kämpar för. Och hur påverkas dövkulturen av den förbättrade hörselteknologin med fler cochleaimplantat? Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Vad är vi och var är vi på väg?

Hur ska man definiera dövhet, är man döv eller teckenspråkig? Lennart Andersson, historiker, sitter tillsammans med Hilde Haualand, antropolog, Patrik Nordell, dövaktivist och Helene Jarmer, politiker i Österrike, i en panel om dövhet. De pratar om begreppet deafhood och hur man får fler döva förebilder. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Dövas identiteter

Vad har döva för identitet idag och hur har den sett ut historiskt? Amerikanska professorn i psykologi Irene W Leigh berättar om föräldrarna som hotade med att utesluta sitt barn ur familjen om hon skulle operera in cochleaimplantat och svika sin dövhet. Det handlar också om begrepp som deafhood, att dövhet inte är ett handikapp utan en rörelse och audism, att hörande är bättre än döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Är flyktingkris undantag eller ny norm?

Anders Danielsson är generaldirektör på Migrationsverket och berättar om flyktingsitutionen och hur den uppkommit. Han berättar om arbetet på Migrationsverket och situationen sådan den är nu och hur det kan komma att se ut längre fram i tiden. Karolina Lindholm Billing som är biträdande regionchef för Nordeuropa på UNHCR berättar om deras bild av situationen och hur de jobbar. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Från kroppsstraff till tuktande av själen

Om synen på brott och straff i 1800-talets Sverige. Vi besöker Spinnhuset i Göteborg.