Titta

UR Samtiden - EAT 2015

UR Samtiden - EAT 2015

Om UR Samtiden - EAT 2015

Forskare, politiker och affärsmän samlas under forumet Eat 2015 där mat, hälsa och klimatfrågor står i fokus. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 1-2 juni 2015. Arrangör: Eat.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2015 : Att råda bot på fattigdomDela
  1. Ers Kungliga Högheter.
    Mina damer och herrar.

  2. Det är ett nöje att vara här
    på Eat Stockholm Food Forum.

  3. Jag ska prata
    om de problem som finns globalt.

  4. De två största utmaningarna
    som vi står inför globalt-

  5. -är extrem fattigdom
    och klimatförändringarna.

  6. Det är de två viktigaste frågorna
    för den här generationens politiker.

  7. I september sjösätter vi
    de nya hållbara utvecklingsmålen.

  8. På FN:s klimatkonferens i Paris
    i december-

  9. -måste världen
    anta ett nytt klimatavtal.

  10. Samtidigt måste vi också
    säkerställa en hållbar matproduktion.

  11. Annars går det inte
    att utrota den extrema fattigdomen.

  12. Jag börjar med fattigdomen.

  13. Det övergripande syftet
    med FN:s hållbara utvecklingsmål-

  14. -är att den extrema fattigdomen
    ska vara utrotad 2030.

  15. Det är en enorm utmaning.

  16. Inte minst eftersom
    utveckling kräver tillgång till energi-

  17. -och ofta
    kan gå ut över hållbarhetsmålen.

  18. De goda nyheterna är att vi har
    gott om erfarenhet att bygga vidare på-

  19. -efter femton års arbete
    med millenniemålen.

  20. Jag har i några år varit medordförande
    för millenniemålens arbetsgrupp.

  21. Jag vill understryka de tre viktigaste
    sakerna som jag har lärt mig.

  22. Först att kriser och konflikter
    är de huvudsakliga hindren-

  23. -mot både att utrota fattigdomen
    och att uppnå andra utvecklingsmål.

  24. För att utrota fattigdomen måste vi
    fokusera på kriser och konflikter.

  25. Och...

  26. Här ser ni den andra lärdomen.

  27. Utbildning är en av nycklarna-

  28. -till att bygga starkare samhällen
    och utrota fattigdomen.

  29. Det är framför allt viktigt
    att utbilda flickor.

  30. Det påverkar inte bara hennes hälsa
    och ekonomiska möjligheter-

  31. -utan också släktens situation
    i flera generationer framöver.

  32. Tidigare i år var jag i Vietnam, där man
    kommit långt i kampen mot fattigdom.

  33. I Lào Cai-provinsen
    hade jag nöjet att besöka en skola.

  34. Barnen var vetgiriga i
    den tvåspråkiga skolan för minoriteter.

  35. Flickorna på bilden sa
    att de ville bli lärare eller läkare.

  36. De såg
    att det var det deras by behövde.

  37. Det visade att det inte bara är pojkarna
    som har ambitioner.

  38. Om jag skrev en bok om
    fattigdomsbekämpning för nybörjare-

  39. -så skulle det första kapitlet handla om
    att inkludera kvinnor och ge dem makt.

  40. Den tredje lärdomen är att vi måste
    riva murar mellan olika sektorer.

  41. Varje skolår efter grundskolan
    förbättrar en flickas förmåga-

  42. -att undvika tidiga graviditeter
    och sexuellt överförbara sjukdomar.

  43. Hon får dessutom
    bättre kunskaper om nutrition.

  44. Det finns så många synergieffekter
    som vi måste dra nytta av-

  45. -genom att arbeta över
    verksamhetsgränserna i u-länderna.

  46. Det här
    var de tre lärdomarna om utveckling.

  47. Vad gäller klimatförändringarna så
    behöver vi ett ambitiöst avtal i Paris.

  48. Det krävs såväl bidrag från enskilda
    länder som samordnade satsningar.

  49. Det finns ingen motsättning mellan
    att bekämpa klimatförändringarna-

  50. -och att främja utveckling
    och minska fattigdomen.

  51. The New Climate Economys rapport
    visar att vi kan nå kolutsläppsmålet.

  52. Klimatförändringarna blir en utmaning.

  53. Alla vi makthavare
    kommer att behöva ta tuffa beslut.

  54. Det kommer dock att finnas
    möjligheter att utveckla och förändra.

  55. Vi måste genomföra en grön övergång.

  56. Norge avser att göra sin del.
    Vi har som mål-

  57. -att våra utsläpp ska vara minst
    40 % lägre 2030 jämfört med 1990.

  58. Vi vill göra det tillsammans med EU.

  59. Vi satsar helhjärtat på att
    långsiktigt bli ett lågutsläppssamhälle.

  60. Vi understryker vikten av innovationer
    och teknisk utveckling.

  61. Vi ser möjligheterna
    som en grön övergång för med sig.

  62. Det blir ingen enkel väg
    för ett oljeproducerande land.

  63. Det finns svåra beslut som måste tas.

  64. Vi kommer att fortsätta arbeta
    med internationella klimatåtgärder.

  65. 2015 fördelar vi
    3 miljarder norska kronor-

  66. -till Norges internationella
    klimat- och skogsinitiativ.

  67. Det gäller till åtminstone 2020, och
    vi kommer att stödja fler minskningar.

  68. Vi har utmanat andra länder.
    Om de deltar mer, ökar vi våra bidrag.

  69. Det här är från ett besök i Indonesien.
    Jag var vid en regnskog på Sumatra.

  70. Det fanns regnskog överallt,
    men nu är det knappt någon kvar.

  71. Som ni ser så är det
    ett sårbart område statt i förändring.

  72. Det är uppenbart att alla måste bidra
    till att bevara regnskogens mångfald.

  73. Vi måste bygga
    starka ramverk för hållbara skogar-

  74. -och inkludera ursprungsfolk
    i beslutandeprocessen.

  75. Med rätt politik
    och stark offentlig-privat samverkan-

  76. -tror jag att
    vi kan göra det kommersiellt lönsamt-

  77. -att öka jordbruksproduktionen
    utan att påverka ekosystemet.

  78. För många utvecklingsländer
    kommer det här att vara av högsta vikt.

  79. De kommer inte
    att ta hand om regnskogen-

  80. -om situationen inte samtidigt
    förbättras för deras fattiga befolkning.

  81. Mitt herrskap, i kampen mot
    fattigdomen och klimatförändringarna-

  82. -måste vi konsumera hållbart-

  83. -och ta hand om våra hav och skogar
    och den biologiska mångfalden.

  84. En ökad matproduktion behövs
    för världens växande befolkning.

  85. Vi måste uppmuntra folk till att äta
    hälsosam och hållbart producerad mat.

  86. Jag vill citera
    deklarationen från Rio+20.

  87. "Framtiden vi vill ha..."
    Det här är det viktigaste citatet.

  88. "Alla har rätt till tillräckligt mycket
    riskfri och näringsrik mat."

  89. Det andra: "Friska marina ekosystem
    och hållbart fiske och vattenbruk"-

  90. -"är avgörande för matsäkerhet
    och nutrition för miljontals människor."

  91. Det leder till vårt huvudsakliga bidrag
    till den globala matmarknaden:

  92. Fisk och skaldjur.

  93. Vi menar att fisk och skaldjur
    spelar en ännu underskattad global roll.

  94. Haven bidrar
    till försörjning och näringsrik mat.

  95. Därför måste vi både
    sköta dem hållbart och hålla dem rena.

  96. En ansvarsfull behandling av våra hav
    och havsresurser är av högsta vikt.

  97. Vi måste använda våra resurser-

  98. -men också se till att de finns kvar
    för kommande generationer.

  99. Fiskodling är den matproduktionssektor
    som växer snabbast, vilket är bra.

  100. Som bilden visar är fisk ett av de mest
    effektiva sätten att producera mat på.

  101. Det är dock viktigt att också ta hänsyn
    till miljöaspekterna.

  102. Min regering lägger stor vikt
    vid havsforskning.

  103. Vi har ökat budgeten för havsforskning
    och höjt prioriteten.

  104. Fiskodlingens avtryck på miljön
    måste alltid tas om hand.

  105. Mitt herrskap. Vi måste samarbeta
    för att bekämpa klimatförändringarna-

  106. -utrota fattigdomen och
    säkerställa en hållbar matproduktion.

  107. De olika målen utesluter inte varandra.

  108. Vi måste se hur de olika frågorna
    hör ihop och hitta bra lösningar.

  109. Jag är glad
    att Eat lyfter de här frågorna.

  110. Mycket viktigt kommer att sägas
    under de kommande två dagarna.

  111. Jag hoppas att det leder till handling.

  112. Handling som påverkar makthavare
    som mig, för det behövs.

  113. Vi behöver också en påläst, intelligent
    debatt om hur allt hänger ihop-

  114. -så att folk förstår
    varför vi tar beslut för framtiden.

  115. Tack så mycket.

  116. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att råda bot på fattigdom

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det är inte okomplicerat för en oljeproducerande nation att vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och det globala klimatet, konstaterar Norges statsminister Erna Solberg. Här berättar hon om Norges visioner när det gäller matkonsumtion, världssvält och naturens tillstånd. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom
Ämnesord:
Fattigdom, Hungersnöd, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Svält
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att råda bot på fattigdom

Det är inte okomplicerat för en oljeproducerande nation att vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och det globala klimatet, konstaterar Norges statsminister Erna Solberg. Här berättar hon om Norges visioner när det gäller matkonsumtion, världssvält och naturens tillstånd. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Dyrare utan eko

En lantbrukares mardröm är torka, extrem nederbörd eller stormar. Dessa variationer i klimatet blir dock allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen av planeten. Det säger professor Hans Joachim Schellnhuber, en av Europas ledande klimatforskare. I det här talet pekar han även på det faktum att våra livsmedelspriser kommer att stiga dramatiskt om vi inte lyckas vända planetens stigande temperaturer. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En klimatsmart modell för Kenya

Förändring är livsnödvändigt för lantbrukarna, säger Helen Gichohi från Equity Ground Foundation i Kenya. Här berättar hon om en modell som ska förstärka böndernas positioner i Kenya och omgivande länder för att de ska kunna överleva i dagens svåra globala handelsvärld. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Global ekonomi och ekologi

Den privata sektorn står för 9 av 10 jobb i den globala handeln. Vi bör inte enbart se till våra aktieägares bästa utan även samhällets bästa, menar Paul Bulcke som är vd för livsmedelsjätten Nestlé. Här berättar han hur ett multinationellt företag kan hjälpa till att hitta hållbarhetslösningar. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Finns det en hållbar väg?

Panelsamtal med företagsledare och forskare om hållbar utveckling och kommers. Medverkande: Elisabeth Grieg, Griegkoncernen, Paul Bulcke, Nestlé, Helen Gichohi, Equity Group Foundation och Hans Joachim Schellnhuber, Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung. Moderator: Anthony Costello. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att hålla havet rent

Vi måste göra de klimatsmarta vardagsvalen enklare för alla människor, säger norska prinsessan Mette-Marit. Här berättar hon om sitt intresse för havet och framhåller att vi måste hitta bättre material än plast att använda i världens produktionsled. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Se till att stoppa hungern

Fattigdom är inte längre något som enbart berör utvecklingsländer, utan även klassiskt rika nationer. Det säger Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i denna föreläsning. Han uppmanar fler företagare att ta ansvar och skapa en rättvis värld och menar att kommersiella bolag har ett mycket större ansvar än att tillgodose vinstkravet från sina aktieägare. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Matens politik i magasinsformat

Att rapportera om mat och matpolitik blir allt viktigare för National Geographic, säger vd Gary Knell. Med över en miljard följare på Facebook är National Geographic en maktfaktor när det gäller berättelser från den globala livsmedelsindustrin. Gary Knell berättar här om tidningens olika satsningar på att göra livsmedelshandeln tydlig och enkel att förstå. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre liv genom rörelse

Barn rör sig mindre idag än deras egna far- och morföräldrar, säger Kjetil Siem från det norska fotbollsförbundet i sin föreläsning. Han vill förändra vanorna i Norge genom aktivitetsfrämjande initiativ. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En optimal livsstil

Om människor ändrade sina kostvanor skulle vi öka medellivslängden med 3-4 år, säger Christopher Murray, näringsprofessor vid University of Washington. Här berättar han om sin forskning, som rör globala projekt om kost och näring. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre politik för miljön

Fram till 2030 måste vi förändra de globala livsmedelssystemen, säger Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre i detta tal. Han menar också att mer satsningar borde göras på fiskodlingar, med förutsättning att det görs på ett naturvänligt sätt. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Halverad miljöpåverkan som mål

Vi har potential att förändra utvecklingen och skapa en grönare framtid, menar Michael Treschow, styrelseledamot på livsmedelsjätten Unilever. Här pratar han om bolagets ambitioner att minska sin negativa miljöpåverkan. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Skräp borde inte finnas

Vi lever i en värld av naturliga resurser och i en bättre värld borde inte skräp existera. Det säger Ellen McArthur, seglare och grundare till The Ellen MacArthur Foundation, vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonom. Här förklarar hon hur vi alla skulle vinna på en global cirkulär ekonomi. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Även grönsaker är miljöovänliga

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Arvet

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Fråga Miffo

Ta chansen och fråga Miffo om sådant du vill ha svar på! Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.