Titta

UR Samtiden - EAT 2015

UR Samtiden - EAT 2015

Om UR Samtiden - EAT 2015

Forskare, politiker och affärsmän samlas under forumet Eat 2015 där mat, hälsa och klimatfrågor står i fokus. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 1-2 juni 2015. Arrangör: Eat.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2015 : De stora hoten mot vår hälsaDela
  1. Det är otroligt
    vad mycket sötare maten har blivit.

  2. Jag skulle kunna visa er siffror
    på förändrade mat- och dryckesvanor.

  3. Och vi äter mer kött.

  4. Och mängden raffinerade kolhydrater
    ökar i takt med småätandet.

  5. Varför ser vi den här förändringen
    i låg- och medelinkomstländer?

  6. Det vill jag fokusera på i dag.

  7. Ni vet att vi gillar sött. 99 % av oss
    har en förkärlek för söta smaker.

  8. Alla äter vi mat med tillsatt socker.
    Så här ser det ut i mitt land, USA.

  9. Om vi åker till Mexiko, eller Chile
    med världens högsta läskkonsumtion-

  10. -om vi åker till Latinamerika och Asien
    så ser sockerkonsumtionen ut så här.

  11. Här ser vi hur sockerkonsumtionen
    har varierat i mitt land.

  12. Från läsk har vi gått över
    till lightdrycker - och nu till vatten.

  13. Mängden tillsatt socker har minskat.

  14. Men i de flesta låg- och
    medelinkomstländer är det tvärtom.

  15. Det bara ökar.

  16. Det andra är något som är svårt att...

  17. År 1930, 1940 eller 1900
    var det inget småätande.

  18. På 1980-talet
    gjorde jag nationella studier i Kina.

  19. Under tre dagar undersökte vi
    tusentals hushåll varje år.

  20. Vad de åt, drack och deras aktivitet.
    De åt inte snacks och mellanmål!

  21. De fick modern tv år 2000,
    modern reklam-

  22. -alla byar fick en närbutik.

  23. Småätandet har fördubblats
    och tredubblats för varje mätning.

  24. De äter inte längre nyttiga mellanmål
    utan samma slags skräpmat som vi.

  25. En fjärdedel av kalorierna
    i Brasilien, Mexiko, USA-

  26. -och i många andra länder
    kommer från småätande.

  27. Småätandet fanns inte för 40 år sedan.
    Man uppfann det.

  28. Matindustrin skapade
    ett nytt ätbeteende och spred det.

  29. Det här är mycket viktigt att förstå.

  30. Matindustrin har inte bara fått oss att
    äta mer - utan också vid nya tillfällen.

  31. De har skapat nya tillfällen att äta

  32. Säg inte att ni inte förstår.
    De förstår, och de har gjort så här.

  33. De gör det här nu i alla låg- och
    medelinkomstländer i Asien och Afrika.

  34. Det tredje är fet mat. Vi vet
    att fett och olja ingår i vår kost-

  35. -men vi äter inte ens en tredjedel
    av mängden fett och olja-

  36. -som man äter
    i Asien, Afrika och Latinamerika.

  37. Det var en billig produkt-

  38. -som utvecklades av forskare
    i USA och Japan på 50- och 60-talet.

  39. Man utvann olja från olika fröer,
    och det spred sig i väst.

  40. Vi fick margarin,
    vegetabiliska oljor och transfetter.

  41. Vi åt bara lite av det, men nu ska vi se
    vad som händer i resten av världen.

  42. Här ser vi hur många gram olja per dag
    man äter i Kina.

  43. Det är cirka nio kalorier
    i ett gram fett.

  44. Se på utvecklingen i Kina,
    det ökar hela tiden.

  45. Kinas oljekonsumtion är en tredjedel av
    den i Indonesien, Malaysia och Indien.

  46. Det här händer i Asien,
    och samma sak händer i Afrika.

  47. Vegetabiliska oljor är billiga och goda.

  48. I Kina brukade man ångkoka
    och ugnssteka maten.

  49. Det var bra metoder.
    Sedan började man woka och fritera.

  50. 50 % av hushållen
    får 1/3 av kalorierna från friterad mat.

  51. Det här händer över hela världen.

  52. Så det har skett en stor förändring
    i låg- och medelinkomstländerna.

  53. Det fjärde är animalisk mat.
    Det har diskuterats mycket.

  54. Till höger ser ni siffrorna
    för Beijing, Chongqing och Shanghai.

  55. Tre kinesiska småstäder
    med 30 minst miljoner invånare.

  56. Ni ser att vuxna konsumerar
    0,2 kilo per person och dag.

  57. Vi vill ju att världen
    ska ha tillgång till animalisk mat-

  58. -men siffrorna går upp för varje år
    i vår undersökning.

  59. Det bara ökar i det landet.

  60. Så här är utvecklingen för animalisk
    mat i Kina, Indien och andra länder.

  61. Man är inte uppe
    i europeiska och amerikanska nivåer.

  62. Vi konsumerar två eller tre gånger mer.

  63. Men de ligger helt klart högre än förut.

  64. När vi startade studien
    åt de mycket lite animalisk mat.

  65. När de fick fria bönder och en
    fri marknad, och avskaffade kvoterna-

  66. -började de äta mer animalisk mat.

  67. Det var den fjärde stora förändringen.

  68. De här förändringarna
    är i hög grad dynamiska.

  69. Jag kan inte berätta om matvanorna-

  70. -utan att nämna att man inte längre
    dricker vatten utan kaloririka drycker.

  71. Det har exploderat
    från noll till skyhöga siffror-

  72. -i länder i Asien
    och i alla länder i Latinamerika.

  73. I Syd- och Centralamerika finns fyra av
    länderna med störst läskkonsumtion.

  74. Och alla juicer som säljs,
    dem kan man likställa med läsk.

  75. Förändringen sker snabbt.
    Och varför sker den?

  76. Vi har inte längre småbrukare
    som säljer till uppköpare.

  77. Fyra grupper
    köper direkt från bönder-

  78. -i Asien, Afrika och Latinamerika.

  79. Det är återförsäljare och globala
    matföretag - ni hörde Paul från Nestlé.

  80. Han har 0,75 miljoner bönder
    som han köper direkt ifrån.

  81. Många finns i Afrika och i Asien.

  82. Storföretag inom jordbruksnäringen
    och färdigmatstillverkare.

  83. De talar om för bönderna vad de
    ska odla och samarbetar med dem.

  84. Det har förändrat livsmedelssystemet
    och detaljhandeln.

  85. I Afrika, Asien och Latinamerika
    finns det inte en enda by utan...

  86. Man kan köpa chips och skräpmat
    överallt.

  87. Det har skett en otrolig revolution.

  88. Den har inte bara
    nått Asien och Latinamerika.

  89. Nu får fattiga småbarn i Afrika söder
    om Sahara samma sorts skräpmat.

  90. Följderna av en sådan här förändring
    som vi talar om är helt enorma.

  91. Vi måste förstå det här, hur vi har
    gått över till bearbetade produkter.

  92. Man köper färdigförpackad mat
    i låg- och medelinkomstländerna.

  93. Det är en del
    av det här komplexa problemet.

  94. Michael Pollan tycker att vi ska äta
    växtbaserad mat - men det gör vi inte.

  95. 60 % av kalorierna i Mexiko
    kommer från färdigförpackad mat.

  96. I Kina var det 30 %
    vid den senaste undersökningen 2011.

  97. I år skulle jag tro
    att det är 60 % av kalorierna.

  98. Försäljningen ökar 50 %
    om året i Kina.

  99. Tack så mycket.

  100. Översättning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

De stora hoten mot vår hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Människors kärlek till sötma är en av de största utmaningarna när det gäller att bekämpa övervikt. Professor Barry M Popkin arbetar med flera av världens regeringar för att ta fram regelverk kring kost. Här berättar han om de största hoten mot vår hälsa. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Dietik, Matvanor, Medicin, Ämnesomsättningssjukdomar, Övervikt
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att råda bot på fattigdom

Det är inte okomplicerat för en oljeproducerande nation att vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och det globala klimatet, konstaterar Norges statsminister Erna Solberg. Här berättar hon om Norges visioner när det gäller matkonsumtion, världssvält och naturens tillstånd. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Dyrare utan eko

En lantbrukares mardröm är torka, extrem nederbörd eller stormar. Dessa variationer i klimatet blir dock allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen av planeten. Det säger professor Hans Joachim Schellnhuber, en av Europas ledande klimatforskare. I det här talet pekar han även på det faktum att våra livsmedelspriser kommer att stiga dramatiskt om vi inte lyckas vända planetens stigande temperaturer. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En klimatsmart modell för Kenya

Förändring är livsnödvändigt för lantbrukarna, säger Helen Gichohi från Equity Ground Foundation i Kenya. Här berättar hon om en modell som ska förstärka böndernas positioner i Kenya och omgivande länder för att de ska kunna överleva i dagens svåra globala handelsvärld. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Global ekonomi och ekologi

Den privata sektorn står för 9 av 10 jobb i den globala handeln. Vi bör inte enbart se till våra aktieägares bästa utan även samhällets bästa, menar Paul Bulcke som är vd för livsmedelsjätten Nestlé. Här berättar han hur ett multinationellt företag kan hjälpa till att hitta hållbarhetslösningar. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Finns det en hållbar väg?

Panelsamtal med företagsledare och forskare om hållbar utveckling och kommers. Medverkande: Elisabeth Grieg, Griegkoncernen, Paul Bulcke, Nestlé, Helen Gichohi, Equity Group Foundation och Hans Joachim Schellnhuber, Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung. Moderator: Anthony Costello. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att hålla havet rent

Vi måste göra de klimatsmarta vardagsvalen enklare för alla människor, säger norska prinsessan Mette-Marit. Här berättar hon om sitt intresse för havet och framhåller att vi måste hitta bättre material än plast att använda i världens produktionsled. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Se till att stoppa hungern

Fattigdom är inte längre något som enbart berör utvecklingsländer, utan även klassiskt rika nationer. Det säger Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i denna föreläsning. Han uppmanar fler företagare att ta ansvar och skapa en rättvis värld och menar att kommersiella bolag har ett mycket större ansvar än att tillgodose vinstkravet från sina aktieägare. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Matens politik i magasinsformat

Att rapportera om mat och matpolitik blir allt viktigare för National Geographic, säger vd Gary Knell. Med över en miljard följare på Facebook är National Geographic en maktfaktor när det gäller berättelser från den globala livsmedelsindustrin. Gary Knell berättar här om tidningens olika satsningar på att göra livsmedelshandeln tydlig och enkel att förstå. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre liv genom rörelse

Barn rör sig mindre idag än deras egna far- och morföräldrar, säger Kjetil Siem från det norska fotbollsförbundet i sin föreläsning. Han vill förändra vanorna i Norge genom aktivitetsfrämjande initiativ. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En optimal livsstil

Om människor ändrade sina kostvanor skulle vi öka medellivslängden med 3-4 år, säger Christopher Murray, näringsprofessor vid University of Washington. Här berättar han om sin forskning, som rör globala projekt om kost och näring. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre politik för miljön

Fram till 2030 måste vi förändra de globala livsmedelssystemen, säger Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre i detta tal. Han menar också att mer satsningar borde göras på fiskodlingar, med förutsättning att det görs på ett naturvänligt sätt. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Halverad miljöpåverkan som mål

Vi har potential att förändra utvecklingen och skapa en grönare framtid, menar Michael Treschow, styrelseledamot på livsmedelsjätten Unilever. Här pratar han om bolagets ambitioner att minska sin negativa miljöpåverkan. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Skräp borde inte finnas

Vi lever i en värld av naturliga resurser och i en bättre värld borde inte skräp existera. Det säger Ellen McArthur, seglare och grundare till The Ellen MacArthur Foundation, vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonom. Här förklarar hon hur vi alla skulle vinna på en global cirkulär ekonomi. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Även grönsaker är miljöovänliga

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Ansvar för matkedjan

Doktor Anthony So har studerat en rad ämnen om globala hälsoproblem, från tobakskontroll i låginkomstländer till hälsosystem inom matteknologi och -industrin. Här ger han konkreta exempel på ansvarstagande tekniker för ökad matsäkerhet i världen. Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?