Titta

UR Samtiden - EAT 2015

UR Samtiden - EAT 2015

Om UR Samtiden - EAT 2015

Forskare, politiker och affärsmän samlas under forumet Eat 2015 där mat, hälsa och klimatfrågor står i fokus. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 1-2 juni 2015. Arrangör: Eat.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2015 : Den rätta vägenDela
  1. Vi såg titeln - "Mat som katalysator
    för ekonomisk utveckling".

  2. Sa inte IMF eller Världsbanken
    sånt på 70-80-talet?

  3. Vad har förändrats sen dess? Är inte
    det här en ganska gammal historia?

  4. Jag anser att vi har gått framåt
    från 1970-talet-

  5. -och till och med 1980-talet
    när det gäller insikten-

  6. -att jordbruk producerar mat.

  7. Mat är ett nödvändigt tillskott.
    Det är inte ett mål i sig.

  8. Det finns flera sätt varigenom mat-

  9. -numera hållbar mat
    som produceras hållbart-

  10. -kommer att bli ett tillskott-

  11. -för vår hälsa och välbefinnande
    näringsmässigt sett-

  12. -som skapar den typ av humankapital-

  13. -som kan vidta åtgärder
    som stimulerar ekonomin.

  14. De är starkt beroende av varandra,
    och det är viktigt att inse-

  15. -att om vi pratar om jordbruk, så
    pratar vi om jordbruk. Likaså om mat.

  16. Om det gäller hälsa, så pratar vi om
    hälsa. Men för goda näringsresultat-

  17. -för en befolkning
    som är välnärd, utbildad-

  18. -och som vidtar produktiva åtgärder-

  19. -är mat, hälsa och vård
    samtliga nödvändiga-

  20. -men på egen hand inte tillräckliga
    för att uppnå våra önskade resultat.

  21. Det leder till
    nödvändigheten att planera-

  22. -från en mångsektoriell plattform med
    alla sina utmaningar. Det är möjligt.

  23. Det har gjorts flera studier
    som har granskat framgångsfaktorer-

  24. -inom den mångsektoriella
    planeringens komplexitet.

  25. Alla resultat betonar vikten av
    att man arbetar tillsammans-

  26. -planerar tillsammans, sätter målen,
    klargör vem som ansvarar för vad-

  27. -tillämpar det
    och sen granskar det tillsammans.

  28. Det verkar ge bra resultat.

  29. Men jag vill varna för
    att vi måste vara försiktiga-

  30. -när det talas om strömlinjeformning.

  31. Man kan lätt säga att hållbarhet och
    näringslära har strömlinjeformats.

  32. I de flesta fall
    innebär det att de har försvunnit.

  33. Ministern pratade tidigare om-

  34. -att göra hållbar mat och näringslära
    till en politisk fråga.

  35. Jag uppmanar ministern
    att granska det här och undersöka-

  36. -om det kan tas med
    i partiprogrammen under kampanjer-

  37. -men gå längre än åtagandet
    som nämns under kampanjer-

  38. -och komma överens om att ta fram
    betygssystem 6-10 månader senare-

  39. -för att se
    om åtagandet för att vinna röster-

  40. -faktiskt leder till anslag-

  41. -och resultat i form av en frisk,
    livskraftig, näringsrik befolkning.

  42. Jag presenterade inte dig ordentligt.

  43. Du är medordförande
    i Sustainable Food Systems.

  44. -Stämmer det?
    -En expertpanel.

  45. Olivier De Schutter, medordförande,
    sitter i EAT:s rådgivande kommitté.

  46. Jag vill fråga dig en sak,
    för du har ju utmanat Malaysia.

  47. Berätta om ditt land, Tanzania, för
    de har nämnts ofta de här dagarna.

  48. Det där som du efterfrågar,
    tvärvetenskapliga metoder...

  49. Finns de i Tanzania? Vad har
    strömlinjeformats, alltså försvunnit?

  50. Försvinnandet hör till historien,
    men vi ser framåt med stor entusiasm.

  51. Vår senaste näringsundersökning
    har visat att undernäringen minskar.

  52. Vi bekymrar oss
    för en ökande vuxenfetma.

  53. Vår president har gjort ett åtagande,
    och han bedöms därefter.

  54. Han är medlem i SUN:s ledningsgrupp.
    Mångsektoriella plattformar-

  55. -har skapats under premiärministerns
    ledning, som kan sammankalla dem.

  56. Om det bara är jordbruk eller hälsa-

  57. -är finansdepartementet inte alltid
    tillgängligt. Anslagen har ökat.

  58. Men enligt vår senaste granskning av
    offentliga utgifter för näringslära-

  59. -att bara 23 % av budgeten
    för det nationella näringsprogrammet-

  60. -är finansierad. Sett till anslagens
    effektivitet och målsättningen-

  61. -går man miste om mycket.
    Vi försöker förstå-

  62. -alla faktorer som har bidragit
    till minskningen av undernäring-

  63. -under sex, sju års tid-

  64. -men åtagandet, de mångsektoriella
    plattformarna, ansvarsfördelningen-

  65. -och att man engagerar civilsamhället
    kommer att göra allt större skillnad.

  66. Vi ska prata om det.
    - Francesco, får jag fråga nåt?

  67. Vi försöker skapa kontexten
    på södra halvklotet.

  68. Tycker du att WHO blev för slappa?

  69. Välbefinnande och hälsa som en del
    av jordbruket är ju inget nytt-

  70. -men varför efterfrågade inte WHO -
    under monokulturens höjdpunkt-

  71. -dina rekommendationer?

  72. WHO kontaktar de andra sektorerna.
    Det är nåt nytt, för tidigare-

  73. -var vi begränsade till hälsosektorn
    och det normativa arbetet.

  74. Nu inser vi att vi måste samarbeta
    med våra kollegor inom FN-systemet-

  75. -som FAO. Vi ska samarbeta
    med kommittén för matsäkerhet-

  76. -och se till att andra
    tillämpar riktlinjerna.

  77. Ministern vet säkert att det är svårt
    att samarbeta över sektorerna.

  78. Vi har tillfrågat jordbrukssektorn,
    vilket är ett stort steg framåt.

  79. Vi inom hälsosektorn måste nu
    försöka övertala de andra sektorerna-

  80. -att tillämpa riktlinjerna. Det
    kräver mycket samarbete och stöd-

  81. -även från civilsamhället.

  82. Vi gör vårt bästa,
    men vi är bara en av deltagarna.

  83. Håller ni med om diagnosen
    att det krävs bättre samarbete?

  84. Ja. Just det är anledningen till
    att jag är här.

  85. När Gunhild hörde mig
    på World Economic Forum-

  86. -gällde det hälsosamma samhällen-

  87. -vilket var
    ett mångsektoriellt arbete.

  88. Apropå frågan som ställdes
    av föregående talare huruvida...

  89. ...det kan hamna i valmanifest...

  90. Jag försökte nyss föreslå det.

  91. Jordbruket
    har varit med i valmanifest.

  92. Ökad jordbruksproduktion likaså.

  93. Som en följd
    har regeringar byggt ut bevattningen-

  94. -och byggt fler vägar
    till landsbygden.

  95. Det är resultatet av
    valmanifest som byggde på jordbruk.

  96. Men nu, under ICN 2-

  97. -sammanlänkade WHO och FAO
    jordbruk och näringslära.

  98. Jordbruk har ett näringsperspektiv.

  99. Varför äter människor mat?
    För att få i sig näring.

  100. Men kopplingen
    har inte lyfts fram förut-

  101. -och det är inte regeringarnas fel.

  102. Men nu behöver man lyfta fram
    att vi inte bara pratar om jordbruk-

  103. -utan jordbruk
    i näringslärans kölvatten.

  104. Därför måste det bli en folkrörelse
    där gräsrötter måste börja kräva-

  105. -att jordbruket måste ge oss
    den mångfald av mat som vi behöver-

  106. -så att vi får en hälsosam måltid-

  107. -vilket många förklarade bra i dag.

  108. Så lyssna noga på vad jag sa.

  109. Den politiska basen måste engageras-

  110. -för då blir det en politisk fråga.

  111. Sen blir det en del av valmanifest.
    Det är ett sätt att göra framsteg.

  112. Därför föreslog jag det. EAT måste
    nog även rådfråga politiska ledare.

  113. Då kan vi fortsätta med dig, Million,
    för du representerar gräsrötterna.

  114. Du sa tidigare
    att man bekymrar sig för-

  115. -mångfalden av fröer
    och bevarandet av kulturer-

  116. -men försöker du få folk att kräva
    det som de behöver i sina matsystem?

  117. Förhållandet mellan afrikanska
    regeringar och civilsamhället-

  118. -är väldigt kärvt. De flesta ser ju
    inte oss som en samarbetspartner-

  119. -så det är väldigt svårt
    att påverka dem.

  120. Ibland ser de oss som ett hinder-

  121. -mellan deras bästa
    och jordbrukarnas bästa.

  122. Som jag sa består AFSA
    av afrikanska jordbrukare.

  123. Det är en stor jordbruksorganisation.

  124. Vi måste tala med enad röst så
    att regeringar måste lyssna på oss.

  125. Men vi vill inte bara kräva saker.

  126. Vi vill också visa dem
    ett alternativ.

  127. Därför ska vi samla
    fallstudier om agroekologi.

  128. Vi vill även ställa frågan:
    Fungerar det här?

  129. Hur ska vi kunna övertala Bill Gates
    att stötta vår agroekologi-

  130. -i stället för nåt annat?

  131. Ursäkta mig.

  132. Vi samlar fallstudier
    som vi kan visa våra regeringar-

  133. -för att få dem att arbeta med oss.
    Hur ser framtidens jordbruk ut?

  134. Jag har flera gånger hört folk
    prata om fattiga eller småbrukare.

  135. Det blir ett lite abstrakt koncept.

  136. Berätta vilka de är. Vad behöver de?

  137. Jag arbetar väldigt nära,
    och lyssnar på, jordbrukare.

  138. Vi använder participatory mapping.

  139. Vi träffar lokalkommittéer i flera
    veckor. De behöver en förändring-

  140. -för ekonomin förändras, samhället
    förändras och klimatet förändras.

  141. De vill göra som de gjorde förr,
    men på ett bättre sätt.

  142. Det finns andra metoder utrikes,
    i andra länder, som kan hjälpa dem-

  143. -men de gillar inte-

  144. -att ett nytt system och ny kunskap
    sopar bort det de vet-

  145. -och ersätter det
    med ny kunskap och nya metoder.

  146. De vill behålla sin egen mat.
    De älskar sin mat.

  147. Men det görs utspel
    som lovar både det ena och det andra.

  148. Laura, det görs utspel som lovar både
    det ena och det andra. Vad svarar du?

  149. Du överbryggar ju klyftan-

  150. -mellan de här samhällena
    och dem där du har bott.

  151. Berätta lite mer om hur man
    försiktigt inför förändringar.

  152. Utgångspunkten är nog densamma.

  153. Vi lyssnar på småbrukare för att höra
    vilka utmaningar de ställs inför.

  154. Det handlar om att ge ett val.

  155. Man förespråkar inte
    ett system framför ett annat-

  156. -utan man ger jordbrukare valet.
    Många hotas av sjukdomar-

  157. -som kan utplåna kassava
    eller deras främsta levebröd.

  158. Vi vill se till att jordbrukaren
    har möjlighet att göra alla val-

  159. -och att han eller hon
    har kunskapen för att göra rätt val-

  160. -för deras situation
    och för deras levebröd.

  161. Jag minns när jag var i Bangladesh.

  162. Man har
    en bild av en fattig småbrukare.

  163. Vi pratade om en näringsförändring.

  164. Vi var ett gäng västerlänningar
    som kom dit och sa:

  165. "Det handlar om
    att få ditt barn att växa."

  166. De bangladeshiska kvinnorna tittade
    på mig, och jag är ju ganska kort.

  167. De sa ungefär: "Vi vill helst inte
    föda större barn."

  168. Då började vi i stället
    prata om kognitiv utveckling.

  169. Näringslära handlar om
    både hälsa och kognitiv utveckling.

  170. Bangladeshiska kvinnor vill
    att barnen ska gå i skolan längre.

  171. De gör allt för det.

  172. De är inte bara fattiga
    som kommer att göra allt vi säger.

  173. Vi måste ge dem val och tillåta dem
    att sträva efter nåt som de vill.

  174. Tanken med en katalysator är
    alltså tudelad, såvitt jag förstår.

  175. Jordbruk, mat och näringslära samt
    jordbruk som ett arbetstillfälle-

  176. -särskilt för ungdomar i syd.

  177. Ni får gärna säga nåt
    om den andra delen-

  178. -för vi har pratat om hur man kan
    hindra unga som flyttar till staden.

  179. Vet vi varför de flyttar till staden-

  180. -och kan jordbruket vara en lösning
    på problemet med ungdomspucklar?

  181. -Herr minister?
    -Det kan definitivt spela en roll.

  182. Det finns 500 miljoner småbrukare
    som påverkar 2 miljarder människor-

  183. -så potentialen är enorm.
    Sett till helheten-

  184. -är de flesta småbrukare beroende av
    subventioner och stimulansåtgärder.

  185. Våra gårdar överlever tack vare stora
    subventioner och stimulansåtgärder.

  186. Vi gör det eftersom de har gjort det
    länge, och så att de kan fortsätta.

  187. Men vi importerar mat, snarare än
    exporterar. Det gäller alla länder.

  188. Jag träffade en brittisk fårfarmare.

  189. Hon sa att de inte överlever
    utan statssubventioner.

  190. Det gäller inte bara
    utvecklingsländer.

  191. Småbruk är starkt beroende
    av subventioner-

  192. -men de ger jobb
    åt 2 miljarder människor.

  193. Allt som destabiliserar det
    leder till arbetslöshet för dem.

  194. Därför...

  195. Som jag sa i mitt tal har satsningar
    på småbrukare stor potential.

  196. Att öka produktiviteten, att ge dem
    kunskap, att ge dem teknik-

  197. -att ge dem vetenskap,
    utrustning och bättre säd-

  198. -och öka gårdarnas produktivitet
    har enorm kapacitet.

  199. De får inte bara
    bättre inkomst och hälsa-

  200. -för de kan ge familjerna och andra
    bättre mat-

  201. -och dessutom
    producera näringsrik mat.

  202. Du ville inte ta upp det här ämnet-

  203. -men produktivitet är trots allt
    kopplat till intag av näringsrik mat.

  204. De som har låga kaloriintag från mat
    som saknar essentiella mikroämnen-

  205. -uppvisar lägre produktivitet.
    Produktiviteten kan öka tjugo gånger.

  206. Därför är det viktigt.

  207. Undernäring leder till låg
    produktivitet och prestationsförmåga.

  208. Det påverkar ekonomin.
    På det hela taget...

  209. Att göra småbruk delaktiga
    kan bli en katalysator för ekonomin.

  210. Att minska undernäringen
    kan bli en katalysator för ekonomin.

  211. Att bli av med bristen på essentiella
    mikroämnen förbättrar ekonomin.

  212. Det finns kolossala möjligheter
    för ekonomisk tillväxt.

  213. Om man i slutändan vill nå ut till
    ungdomar måste det vara lönsamt.

  214. Det finns väldigt många områden
    i värdekedjan-

  215. -där vi ser enorm potential
    i Afrika och Sydasien-

  216. -för insatsmedelsförsäljning,
    beredning eller berikning.

  217. I hela värdekedjan
    sker en massa nyskapande-

  218. -tack vare mobila plattformar
    och mycket annat-

  219. -där det finns
    lönsamma jobb i värdekedjan.

  220. Det börjar nog locka ungdomar,
    och vi måste hjälpa dem på traven.

  221. -Francesco?
    -Jag gillar diskussionen.

  222. Särskilt det som ministern sa.
    Om vi vill producera mat-

  223. -måste den styras med investeringar.

  224. Det är ett skäl för optimism.
    Vi borde överväga investeringar mer.

  225. Som Robert sa i morse-

  226. -styrs jordbruket i USA av
    subventionerna - ett politiskt val.

  227. I Europa är fortfarande
    en stor del av jordbruksproduktionen-

  228. -motiverad av subventionerna.

  229. Jordbrukspolitiken förändras nu-

  230. -men den offentliga sektorns
    investering är ändå avgörande.

  231. Staten är den ekonomiska
    huvudaktören för mathandeln.

  232. Skolor, offentliga inrättningar,
    armén och socialtjänsten.

  233. Om vi kunde använda de offentliga
    medlen för att förändra matsystemet-

  234. -så skulle vi göra det.

  235. Jag anser att lösningarna är
    väldigt beroende av sammanhanget.

  236. I vissa fall kan det vara önskvärt-

  237. -att ungdomarna flyttar
    från landsbygden till städerna.

  238. När de stannar
    uppstår landskapsfragmentering.

  239. Fadern låter familjen dela på marken.

  240. När de gifter sig och skaffar fru och
    familj blir det mer fragmentering.

  241. Sen fragmenteras den ännu mer.
    Om bitarna inte ska bli pyttesmå-

  242. -är det bra att vissa flyttar från
    landsbygden. Det är jätteviktigt.

  243. Men det finns andra områden-

  244. -på landsbygden där alla människor
    försvinner. Då är det ett problem.

  245. Hur får man ungdomarna att återvända
    till gården och bruka marken?

  246. Jag tror att det bästa skulle vara-

  247. -att leda dem
    mot agroekologiska jordbruk-

  248. -eftersom marknaden
    för ekologiska produkter ökar-

  249. -till och med i afrikanska städer.
    Min vän har varit överallt i Afrika.

  250. Han säger att de behöver sån mat
    i stället för skräpmat.

  251. Jag har många fler frågor,
    men det finns mycket intelligens här-

  252. -så vill nån fråga eller säga nåt?

  253. Annars fortsätter vi gärna diskutera.

  254. Räck upp handen om det är nåt...

  255. Sällsynt nog
    pratar de inte bara å nåns vägnar-

  256. -utan de arbetar där många
    av era initiativ ska vinna mark.

  257. Några frågor eller kommentarer
    sent på eftermiddagen?

  258. Vem är modig nog? Ingen?

  259. Det var sista gången
    som vi testar nåt nytt...

  260. Får jag komma med en utmaning?

  261. Jag avslutade med en sorts vision-

  262. -om vilken värld vi vill ha, gällande
    matsystem, hälsa och näringslära.

  263. Det var en som jag inte skrev ner,
    för jag är ju FN-tjänsteman.

  264. Jag får inte göra det,
    men jag vill säga det.

  265. Det vore intressant om nån i publiken
    kan ta sig an det.

  266. Jag skulle vilja se en värld-

  267. -där värdet
    på livsmedelsbolagens aktier-

  268. -inte baseras på en ökad försäljning
    av modersmjölksersättning-

  269. -utan en minskning. Det är inte helt
    orealistiskt. Det finns vissa index-

  270. -som ATNI eller FTSE4Good, som
    baseras på socialt ansvarstagande.

  271. Det är en viktig gemensam värdegrund.

  272. De borde faktiskt dela ut ett pris-

  273. -till företag som minskar marknaden
    i stället för att öka den.

  274. Jag gillar idén, men publiken har
    varken buat eller applåderat, så...

  275. Några amningsfans i publiken.

  276. Olivia, du ville också säga nåt.

  277. Jag tänkte säga nåt
    om ungdomar och jordbruk.

  278. Ungdomarna som jag pratar med-

  279. -tänker främst på att tjäna pengar-

  280. -så om de ska ägna sig åt jordbruk,
    småbruk eller vad man än säger-

  281. -så måste det vara lönsamt.

  282. Vi är medvetna om
    att de flesta småbruken-

  283. -finns på landsbygden-

  284. -så vi kan inte se
    ungdomars småbruksproduktion-

  285. -som en fristående aktivitet,
    för ungdomarna vill titta på tv.

  286. De vill ha en mobiltelefon.
    De vill äta gott.

  287. De vill göra saker som deras jämlikar
    i städerna "njuter av"-

  288. -även om njutningen är oklar.

  289. Det handlar åter om att se problemet
    på ett omfattande sätt.

  290. En sak som vi kanske kan göra-

  291. -utan att låta
    som en centralplaneringsfanatiker-

  292. -och undvika polariseringen
    mellan dem som vill införa-

  293. -A, B, C och D, är att se på hela
    planeringskedjan och identifiera-

  294. -punkter där partnerskapet,
    samarbetet och det tekniska stödet-

  295. -skulle bidra till att sätta kursen
    framåt från planeringsprocessen-

  296. -så att teknisk input,
    även för ingripandets utformning-

  297. -har genomförts
    redan innan man överför medlen-

  298. -som ska stödja tillämpningen. På
    så sätt undviker vi polariseringen.

  299. Det öppnar för kapacitetsbyggande
    bland policymakare.

  300. Att skriva under nåt på konferensen-

  301. -är nåt annat än
    att tillämpa det på hemmaplan.

  302. Herr minister, av er erfarenhet...

  303. Innan ni blev hälsominister
    var ni arbetskraftsminister.

  304. Hur arbetar vi effektivast med
    olika departement och yttre partner?

  305. Med kapacitetsbyggande eller träning?

  306. Hur ska policymakare
    uppnå förändringen som vi vill se?

  307. Det måste vara en holistisk lösning.

  308. Det finns ett behov av större
    synkronisering, främst mellan...

  309. Det gäller nog de flesta länder.

  310. Mellan jordbruksdepartementet
    och hälsodepartementet.

  311. I många länder sätter jordbruks-
    departementet bara jordbruksagendan.

  312. Hälsodepartementet tar hälsoagendan.

  313. Ofta är det så att budskapet från
    hälso- till jordbruksdepartementet-

  314. -inte tas emot.
    Jag är ordförande i ett råd-

  315. -som vi kallar näringsrådet,
    där jordbruksdepartementet deltar.

  316. Andra relaterade myndigheter deltar.

  317. Näringsagendan
    överlämnas till alla dem.

  318. Att behöva skapa en sån struktur-

  319. -för att säkerställa
    att idéerna tillämpas är...

  320. Tillämpningen har inte varit bra nog.

  321. Orsaken är att slutmålen
    för båda departementen-

  322. -historiskt sett har varit olika.
    Jordbruk handlade om matproduktion.

  323. Till exempel, om det gäller majs...
    Hur ökar man majsproduktionen-

  324. -i stor omfattning?
    Det är nyckeltalet för departementet.

  325. Det handlar inte om näringsvärdet.

  326. Att justera det är nödvändigt.
    Vi har insett det nu.

  327. Ett mångsektoriellt samarbete
    mellan departementen-

  328. -och de tillhörande myndigheterna
    leder till det andra.

  329. FoU, vetenskaplig input och nog med
    arbetskraft för att genomföra det.

  330. -Slås departement och nämnder ihop?
    -Man samarbetar tillsammans.

  331. Om ett departement ber ett annat om
    nåt, så kan det ses som samarbete.

  332. Traditionellt sett
    delar man väl policydokument?

  333. -Men ni säger att vi måste gå längre.
    -Det måste finnas gemensamma mål.

  334. Jag ska inte pressa er.

  335. Får jag fråga ministern nåt? Det är
    känsligt. Han vill kanske inte svara.

  336. Jag blev imponerad av att ni har
    avskaffat subventionerna av socker.

  337. Vilket inflytande skulle ni kunna ha
    på produktionen av palmolja?

  338. Jaha... Jaha...

  339. -Alla skruvar oroligt på sig.
    -Det är väldigt besvärligt.

  340. Det krävs
    en global diskussion om det.

  341. Inte bara vi producerar palmolja.
    Många andra länder producerar mer.

  342. Det krävs en rättvis, intellektuell
    och godtagbar diskussion-

  343. -med alla parter
    om hur man ska odla vad.

  344. Vårt finansiella tjänsteområde
    är den viktigaste sektorn.

  345. Debatten om näringsinnehållet...

  346. Forskningen...

  347. Båda sidor har forskningsdata
    som stödjer det ena och det andra.

  348. Jag vill inte låta alltför defensiv-

  349. -men jag tror att det viktigaste är
    en rättvis diskussion-

  350. -i global omfattning med tanke på att
    alla länder vill ha det som är bra.

  351. Utifrån det
    måste man förstå problemen-

  352. -som olika länder påtalar.
    Om det är... De flesta...

  353. Det är en inkomstkälla som skapar
    jobb och räddar fattiga på landet.

  354. Hur ska man lösa alla de problemen?

  355. Staten verkar sitta
    i samma sits som industrin.

  356. De vill inte göra det själva
    och förlora stora intäkter.

  357. Jag vill ställa en fråga till er-

  358. -och om ni vill nämna nåt mer
    får ni gärna göra det.

  359. Publiken består främst av forskare,
    men även företagare.

  360. Det här börjar låta som en klyscha...

  361. Vad ska de ta till sig av det här-

  362. -angående söderns röst,
    mat och ekonomisk utveckling?

  363. Du får börja, Olivia. Sen de andra.

  364. Dialog, insyn och samarbete-

  365. -så att vi
    kan ta de nödvändiga stegen-

  366. -och hålla varandra ansvariga för
    åtagandena med tydliga indikatorer.

  367. -Det var väldigt koncist.
    -Jag blir inte alls lika kortfattad.

  368. Två saker. Ett: När vi tänker på
    den privata sektorn och affärslivet-

  369. -har multinationella företag en roll-

  370. -men även lokala, nationella
    och regionala privata sektorer.

  371. I många länder har de
    den största marknadsandelen.

  372. Vi vill se till
    att vårt samarbete blir effektivt.

  373. Det andra som jag vill poängtera...

  374. På den mest lokala nivån
    är jordbrukare entreprenörer.

  375. De vill driva effektiva, lönsamma
    verksamheter. Vi måste se dem så.

  376. Det var lysande poänger. 40 minuter
    låter mycket, men tiden försvinner.

  377. Att filantropiska organisationer kan
    arbeta med lokala privata sektorer-

  378. -har vi inte pratat om alls.

  379. -Million.
    -Jag har en fråga till Laura.

  380. Hennes föredrag var fascinerande.

  381. Varsågod, fortsätt.

  382. Jag frågar dig som en syster.

  383. Det är illavarslande när det börjar
    med att man tillhör familjen.

  384. Hur mycket har de...
    De har ju utvecklat en näringsplan.

  385. Jag anar
    att ett av länderna blir Etiopien.

  386. Jag misstänker i alla fall det.

  387. Melinda kommer att presentera
    länderna i morgon.

  388. Etiopien är nog ett. Hur mycket
    har ni försökt att verkligen förstå-

  389. -afrikanska kvinnors
    näringskunskaper?

  390. Jag vet att de har gott om kunskap,
    för min mor...

  391. När jag fick min första son-

  392. -kom hon med en blandning av
    olika grödor och örter till min son.

  393. Det gav fantastisk näring åt min son.

  394. Hur mycket av den kunskapen
    finns med i deras nya näringsplan?

  395. För att lätta på pressen... Frågan
    gäller andra organisationer också.

  396. Om man utarbetar lösningar-

  397. -hur mycket tänker man
    på lokal kunskap och kultur?

  398. Det är en fantastisk
    och väldigt rättvis fråga.

  399. Den gäller många organisationer-

  400. -både min nuvarande
    och den tidigare, USAID.

  401. Mitt svar är:
    Inte nog, men vi blir bättre.

  402. Historiskt sett,
    för flera årtionden sen-

  403. -eftersökte man inom utveckling och
    näringslära universella lösningar.

  404. Vi har nog alla insett
    att det absolut inte är rätt sätt.

  405. Grunden för vår nya plan är
    att få genomslagskraft i länderna.

  406. Jag nämnde matsystem,
    som är en del av genomslagskraften.

  407. Vår taktik är att främst lyssna.

  408. Vi är medvetna om att länderna-

  409. -har en massa lokal kunskap
    och affärsmöjligheter på lokal nivå.

  410. Vi ska lyssna och utveckla planer-

  411. -som passar det som länderna säger
    att de måste göra.

  412. Jag tycker att vi
    i egenskap av ett näringssamhälle-

  413. -på 5 år har gått mot en mycket mer
    lokal, landsbaserad kontext än förr.

  414. Det beror nog delvis på
    Scaling Up Nutrition-rörelsen, men...

  415. Tre minuter är för lite för att hinna
    svara, men vi har bättrat oss.

  416. Vi måste lyssna bättre på fler-

  417. -men när vi arbetar för gemensamma
    mål blir den lokala kunskapen viktig.

  418. Finns det en större roll för lokala
    förmedlare som talar för jordbrukare-

  419. -eller lokala företag
    på det sätt som Million gör?

  420. Pratar ni med såna organisationer?

  421. Absolut. Det gäller nog
    för många globala organisationer.

  422. Den öppna processen är avgörande.

  423. Där ingår jordbruksorganisationer,
    vårdcentraler, departement-

  424. -och lokala regeringar, som i många
    decentraliserade länder har makten.

  425. I Tanzania, till exempel, har nu
    alla distrikt egna näringstjänstemän.

  426. Vi måste lyssna
    på deras prioriteringar.

  427. Öppenheten ska leda till en effektiv
    plan för våra gemensamma mål.

  428. Million, ville du säga nåt mer om...

  429. Kanske mer forskning.

  430. Vi behöver mer bevis
    om värdet av agroekologi-

  431. -som en framtida jordbruksform.

  432. Vi samlar redan fall
    och forskar själva om agroekologi-

  433. -men vi måste arbeta mer med det.

  434. Francesco?

  435. Vi behöver klarsynta, upplysta
    policymakare, och vi har många-

  436. -som gör stor skillnad i världen.
    Vi behöver ambitiösa lösningar.

  437. De ambitiösa lösningarna är möjliga.

  438. Riktlinjer, lagstiftning,
    investeringar...

  439. Vi måste skapa samförstånd om det.
    Vi måste även se till-

  440. -att vissa aktörer
    kan förändra sitt tillvägagångssätt-

  441. -och inte använda det gamla systemet
    med att lobba för sin agenda.

  442. Nån sa i dag att de inte lobbar-

  443. -och vi har bevis för - Robert
    visade en del - att det inte stämmer.

  444. Vi kan bara samspela med tydliga
    intressen och alternativa lösningar.

  445. Slutligen ni, dr Subramaniam.

  446. Jag tror att vi måste respektera
    lokalsamhällen.

  447. De seder och kulturer-

  448. -som definierar
    jordbruk, näringslära och matvanor-

  449. -och därifrån arbeta bakåt
    mot näringsläran och jordbruket-

  450. -för att få hela systemet
    att gå ihop.

  451. Om vi gör det kan den moderna synen
    på näringslära och jordbruk-

  452. -som en positiv faktor fungera ihop
    med samhällenas kulturella normer.

  453. Man måste respektera alla de delarna.

  454. Nu ska jag bara tacka panelen.

  455. Jag tänkte sammanfatta allt,
    men ni har redan gjort det åt mig.

  456. Ge dem en applåd. Tack för att ni
    lyssnade och för att vi fick komma.

  457. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den rätta vägen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om hur vi ska förändra människors kostvanor och förebygga global svält och undernäring. Medverkande: Subramaniam Sathasivam, hälsominister Malaysia, Francesco Branca, hälsochef WHO, Million Belay, vd Melca Etiopien, Laura Birx, projektledare Bill & Melinda Gates Foundation, Olivia Yambi, näringsexpert Namibia. Moderator: Eliza Anyangwe. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Dietik, Dryck, Hungersnöd, Hälsa, Mat
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att råda bot på fattigdom

Det är inte okomplicerat för en oljeproducerande nation att vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och det globala klimatet, konstaterar Norges statsminister Erna Solberg. Här berättar hon om Norges visioner när det gäller matkonsumtion, världssvält och naturens tillstånd. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Dyrare utan eko

En lantbrukares mardröm är torka, extrem nederbörd eller stormar. Dessa variationer i klimatet blir dock allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen av planeten. Det säger professor Hans Joachim Schellnhuber, en av Europas ledande klimatforskare. I det här talet pekar han även på det faktum att våra livsmedelspriser kommer att stiga dramatiskt om vi inte lyckas vända planetens stigande temperaturer. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En klimatsmart modell för Kenya

Förändring är livsnödvändigt för lantbrukarna, säger Helen Gichohi från Equity Ground Foundation i Kenya. Här berättar hon om en modell som ska förstärka böndernas positioner i Kenya och omgivande länder för att de ska kunna överleva i dagens svåra globala handelsvärld. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Global ekonomi och ekologi

Den privata sektorn står för 9 av 10 jobb i den globala handeln. Vi bör inte enbart se till våra aktieägares bästa utan även samhällets bästa, menar Paul Bulcke som är vd för livsmedelsjätten Nestlé. Här berättar han hur ett multinationellt företag kan hjälpa till att hitta hållbarhetslösningar. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Finns det en hållbar väg?

Panelsamtal med företagsledare och forskare om hållbar utveckling och kommers. Medverkande: Elisabeth Grieg, Griegkoncernen, Paul Bulcke, Nestlé, Helen Gichohi, Equity Group Foundation och Hans Joachim Schellnhuber, Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung. Moderator: Anthony Costello. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att hålla havet rent

Vi måste göra de klimatsmarta vardagsvalen enklare för alla människor, säger norska prinsessan Mette-Marit. Här berättar hon om sitt intresse för havet och framhåller att vi måste hitta bättre material än plast att använda i världens produktionsled. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Se till att stoppa hungern

Fattigdom är inte längre något som enbart berör utvecklingsländer, utan även klassiskt rika nationer. Det säger Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i denna föreläsning. Han uppmanar fler företagare att ta ansvar och skapa en rättvis värld och menar att kommersiella bolag har ett mycket större ansvar än att tillgodose vinstkravet från sina aktieägare. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Matens politik i magasinsformat

Att rapportera om mat och matpolitik blir allt viktigare för National Geographic, säger vd Gary Knell. Med över en miljard följare på Facebook är National Geographic en maktfaktor när det gäller berättelser från den globala livsmedelsindustrin. Gary Knell berättar här om tidningens olika satsningar på att göra livsmedelshandeln tydlig och enkel att förstå. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre liv genom rörelse

Barn rör sig mindre idag än deras egna far- och morföräldrar, säger Kjetil Siem från det norska fotbollsförbundet i sin föreläsning. Han vill förändra vanorna i Norge genom aktivitetsfrämjande initiativ. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En optimal livsstil

Om människor ändrade sina kostvanor skulle vi öka medellivslängden med 3-4 år, säger Christopher Murray, näringsprofessor vid University of Washington. Här berättar han om sin forskning, som rör globala projekt om kost och näring. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre politik för miljön

Fram till 2030 måste vi förändra de globala livsmedelssystemen, säger Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre i detta tal. Han menar också att mer satsningar borde göras på fiskodlingar, med förutsättning att det görs på ett naturvänligt sätt. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Halverad miljöpåverkan som mål

Vi har potential att förändra utvecklingen och skapa en grönare framtid, menar Michael Treschow, styrelseledamot på livsmedelsjätten Unilever. Här pratar han om bolagets ambitioner att minska sin negativa miljöpåverkan. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Skräp borde inte finnas

Vi lever i en värld av naturliga resurser och i en bättre värld borde inte skräp existera. Det säger Ellen McArthur, seglare och grundare till The Ellen MacArthur Foundation, vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonom. Här förklarar hon hur vi alla skulle vinna på en global cirkulär ekonomi. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Även grönsaker är miljöovänliga

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?