Titta

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Om UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Föreläsningar och panelsamtal om hur man får fler unga kvinnor att våga satsa på en forskarkarriär och behovet av att lyfta fram starka kvinnliga förebilder inom yrkesområdet. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset : Erfarenheter som kvinnlig professor i SverigeDela
  1. Jag vill tacka organisatörerna
    för att jag fick komma hit.

  2. Jag ska prata om min erfarenhet som
    professor i svenska högskolevärlden-

  3. -förr och nu. Jag ska börja med förr
    och lite av den svenska kontexten.

  4. Jag heter Andersson, det är det
    vanligaste efternamnet i Sverige.

  5. Kanske 20 % av alla svenskar heter
    Andersson. I många avseenden-

  6. -är jag en typisk Andersson,
    född på landet.

  7. På pappas sida
    har de varit bönder i hundratals år.

  8. De har bott på samma plats,
    i samma hus, sen 1500-talet.

  9. Generationer av Andersson och
    Johansson har där avlöst varandra.

  10. I den lilla byn
    fanns det också två industrier:

  11. En järnindustri och en träindustri,
    det vi kallar "det svenska guldet".

  12. Det gröna och svarta guldet. Det var
    bara nån kilometer mellan fabrikerna.

  13. Jag föddes precis mitt emellan det
    gröna guldet och det svarta guldet.

  14. Järnfabriken har också varit verksam
    sen 1500-talet.

  15. Generation efter generation
    hade arbetat i fabriken.

  16. Det var vad vi förväntades göra:
    bli bönder eller arbeta i fabrikerna.

  17. När jag var i sena tonåren
    hände det nåt: järnfabriken lades ner.

  18. Träfabriken också.
    Hundratals människor blev arbetslösa.

  19. Plötsligt kollapsade samhället totalt
    i den lilla byn.

  20. Då fanns det fortfarande en skola.
    Folkskolesystemet var jämlikt då.

  21. Alla lärde sig samma sak, oavsett om
    man kom från arbetarklass på landet-

  22. -eller en akademisk miljö i Uppsala.
    Alla läste samma ämnen.

  23. När arbetstillfällena försvann vände sig
    alla till skolan. Jag tyckte om skolan-

  24. -och gillade många ämnen,
    men kunde inte tänka på nåt arbete.

  25. Bara på saker jag ville lära mig.
    Jag gillade att läsa, skriva-

  26. -matematik och naturkunskap, och
    funderade på flera saker jag ville bli.

  27. I slutet av högstadiet fick vi
    i biologin plötsligt höra talas om dna.

  28. A, C, G och T. Jag insåg direkt
    att det här var livets språk.

  29. Om vi kunde läsa livets språk skulle vi
    förstå livet. Det här ville jag studera.

  30. Jag försökte läsa om vad man
    kunde läsa vid Uppsala Universitet.

  31. Det fanns biologi
    och en kurs i molekylärbiologi-

  32. -där ordet "dna" nämndes-

  33. -så det fick bli biologi och kursen
    i molekylärbiologi, för att läsa om dna.

  34. Så det gjorde jag. Ett lätt val.

  35. Alternativet var
    att vara arbetslös i min lilla by.

  36. Så jag åkte till Uppsala och
    stormtrivdes. Mitt examensarbete-

  37. -handlade förstås om molekylärbiologi.

  38. I Uppsala fanns en institution
    i molekylärbiologi. Perfekt!

  39. Bortsett från att den var känd för
    att vara den tuffaste i Uppsala...

  40. Alla som jobbade där ansågs galna.
    Galnast av alla var professorn själv.

  41. Med viss tvekan knackade jag
    och några vänner på hans dörr-

  42. -och frågade om vi fick göra ett arbete
    där. Han öppnade, såg på oss och sa-

  43. -att om vi skulle jobba där måste vi
    följa reglerna. Vi nickade och han sa:

  44. "Regel 1: Inga demonstrationer
    på lördagar. Då jobbar vi."

  45. "Regel 2: Inga kvinnor får bli med
    barn." Vi nickade bara och sa: "Okej."

  46. Sen fick vi börja med vårt arbete.

  47. Det här var nog
    en väldigt osvensk akademisk miljö-

  48. -men jag, som kom från arbetarklass,
    trivdes, för alla var så konstiga-

  49. -att jag kände mig helt normal.

  50. Jag var van vid att arbeta mycket,
    så jag trivdes.

  51. Professorn sa efter ett tag
    att om jag ville bli doktorand-

  52. -skulle han skicka mig
    en månad till Paris.

  53. Valet stod mellan att bli doktorand och
    åka en månad till Paris med allt betalt-

  54. -eller att återvända arbetslös till byn.
    Valet var återigen enkelt.

  55. Så jag åkte till Paris och arbetade med
    Richard Buckingham, som är gift-

  56. -med en kvinna som ska tala
    senare i dag, Margaret Buckingham.

  57. Allt gick bra. Vad var då skillnaden
    mellan män och kvinnor på den tiden?

  58. Huvudskillnaden var familjelivet.
    Många män hade barn och hustru.

  59. Det märktes knappt i arbetet. De gick
    hem fem och åt middag med familjen-

  60. -och kom tillbaka vid sju-åtta igen.

  61. Det fanns få kvinnliga forskare.
    Den enda jag träffade som hade barn-

  62. -var Margaret Buckingham i Paris.
    Hon var den enda som hade barn.

  63. När jag efter några år som doktorand
    blev med barn-

  64. -var det inte
    vad som förväntades av mig.

  65. Alla på avdelningen sa att det var
    slutet på min forskarkarriär.

  66. Det trodde jag med, och tänkte åter-
    vända till byn där min pojkvän bodde-

  67. -och återuppta det traditionella
    Andersson-liv jag förväntades leva.

  68. Så jag återvände.

  69. På den tiden, speciellt på landet,
    var män inte hemma med barn.

  70. Jag var hemma i nästan två år,
    men kände intensivt-

  71. -att jag ville tillbaka
    till forskningen och tänkandet.

  72. Jag läste matematik
    och kände att jag måste tillbaka.

  73. Enda sättet var att börja pendla.
    Det var ca tio mil från Uppsala.

  74. Jag tänkte att jag kunde börja pendla
    och diskuterade det med kollegerna.

  75. Deras respons var inte direkt
    överväldigande. De sa:

  76. "Att vara doktorand hos den här
    professorn, kvinna, ha ett litet barn"-

  77. -"och bo långt ute i skogen
    tio mil från Uppsala, det är omöjligt."

  78. Inte så uppmuntrande,
    så jag sa till professorn-

  79. -att jag tänkte komma tillbaka
    och pendla. Han såg på mig och sa:

  80. "Det kommer att bli tufft." Jag sa:
    "Jag vet." - "Okej, när kan du börja?"

  81. När jag började sa han till alla:
    "Nu när Siv är tillbaka"-

  82. -"har avdelningens intelligensnivå
    fördubblats."

  83. Så jag fortsatte som doktorand
    och det gick bra.

  84. Nästa steg var att doktorera.

  85. På den tiden var det viktigt
    att åka utomlands för det-

  86. -och försöka lära sig nåt nytt.

  87. För de få kvinnor det berörde var det
    ett stort hinder om man hade familj.

  88. Nån måste följa med. Min pojkvän,
    som bodde kvar på landet-

  89. -såg det som sitt livs chans att få
    lämna byn och göra nåt annat några år.

  90. Han sa upp sig och följde med till
    Cambridge och New York. Jättetrevligt!

  91. Han var hemma med vårt lilla barn,
    så det funkade bra.

  92. Nästa steg var att komma tillbaka och
    försöka hitta en egen forskningslinje.

  93. Jag pratade med min professor om
    vad jag kunde börja med och han sa:

  94. "Varför inte sekvensera ett genom?"
    "Ja, varför inte?" sa jag.

  95. Jag hade aldrig gjort det. Ingen
    i Sverige eller i världen heller då.

  96. Så det innebar stora hinder.

  97. Mina kolleger var återigen inte
    speciellt förtjusta över möjligheten.

  98. De ville upplysa mig om
    att projektet verkligen var ointressant.

  99. Det var också omöjligt.
    Det skulle aldrig gå.

  100. Projektet skulle förstöra min karriär.

  101. De sa att ballongen skulle spricka
    och att jag aldrig skulle lyckas.

  102. Det var under en kritisk period när jag
    doktorerat, men inte var fast anställd-

  103. -då man känner sig väldigt sårbar.
    Många gånger var jag nära att ge upp.

  104. Det hade varit lätt, men tillbaka
    i Sverige fick min man inget jobb.

  105. Plötsligt måste jag försörja familjen
    och tänkte: "Så här känner män ofta."

  106. Familjen måste försörjas. Det uppstod
    en konflikt mellan familj och arbete.

  107. Om jag inte försörjde dem skulle vi gå
    under. Varje morgon på väg till jobbet-

  108. -jag bodde kvar på landet - tänkte jag:
    "Det går aldrig, men det måste gå!"

  109. Jag hade inget val, så vi fortsatte.
    Projektet lyckades och publicerades.

  110. Efter det blev jag professor.

  111. Jag minns hur det kändes att gå
    genom den stora aulan med rektorn.

  112. Jag tänkte: "Hur gick det här till?"
    Det var så otroligt oväntat.

  113. Det var inte planerat.
    Det bara hände.

  114. Nu var jag plötsligt professor.
    Inför det här föredraget tänkte jag:

  115. Vad har hänt sen dess när det gäller
    skillnaderna mellan kvinnor och män?

  116. Det är svårt att säga. Jag var länge
    enda kvinnliga professorn i biologi-

  117. -bland många män. Jag vet inte
    vad som är personliga erfarenheter-

  118. -och vad som beror på
    att jag är kvinna och inte man.

  119. Jag kommer på några saker
    jag vill nämna, som man kan diskutera.

  120. En är att vara handledare. Jag har
    handlett kanske 20 doktorander.

  121. Oftast är det ingen skillnad, men ibland
    beror det också på doktoranderna-

  122. -och deras bakgrund. Vissa
    kommer från traditionella familjer-

  123. -där pappan varit dominant
    och kanske haft en hög position-

  124. -och mamman varit väldigt moderlig.
    Då gör en kvinnlig ledare dem osäkra-

  125. -även om kvinnan
    har publicerat hundratals skrifter.

  126. Oftast är det inget problem, men i vissa
    fall kan det vara värt att tänka på.

  127. Strider: som kvinna eller professor,
    man eller kvinna, hamnar man i strid.

  128. De uppstår även om man är
    snällast på jorden och vill alla väl.

  129. På nåt sätt
    hamnar man ändå i strider.

  130. Här är det skillnad på kvinnor och män,
    särskilt om man är ensam kvinna-

  131. -eller några få kvinnor i en grupp män.

  132. Hur man beter sig i de här striderna,
    vad man gör och inte...

  133. Där finns en stor skillnad.

  134. Ju mer formell makt man har, desto
    bättre klarar man av de här striderna.

  135. Det är alltid lättare då, så var inte
    rädda för ledarskap om ni får chansen.

  136. Det gör stor skillnad när det gäller
    att påverka sin egen situation.

  137. Moral och etik: rent generellt...

  138. När det gäller stora saker som
    forskaranslag är det ingen skillnad.

  139. Det finns små beteendeskillnader,
    hur man gör i vissa situationer.

  140. Är du helt ärlig? Fuskar du?
    Pratar du illa om folk?

  141. Fattar du beslut bakom stängda
    dörrar? och sånt. Där finns en skillnad.

  142. I flera situationer
    har jag behövt göra val.

  143. Antingen ge upp det jag tror är rätt-

  144. -eller göra som de andra gör.
    Gör jag det jag tror är rätt-

  145. -kan jag förlora flera miljoner kronor-

  146. -så det kan spela stor roll
    när det gäller pengar.

  147. Men man kan inte kompromissa
    med sig själv.

  148. Även om det saknas skrivna regler
    och man känner att det är fel-

  149. -ska man följa sin intuition
    och magkänsla.

  150. Det vinner man på som person,
    även om man förlorar en del.

  151. Men här finns det några skillnader.

  152. Nu ska jag ta upp ett svårt ämne:
    Dödsfall i forskningsgruppen.

  153. Statistiskt sett lär det hända flera av
    er. Det hände i min forskningsgrupp.

  154. En doktorand blev sjuk och dog.

  155. Kort innan det drunknade en annan
    student i en segelbåtsolycka.

  156. Sånt är svårt för alla grupper, men
    kvinnor tar det nog mer känslomässigt-

  157. -och kommer de inblandade nära. Man
    måste följa sin intuition och sitt inre.

  158. En man
    kanske håller lite större distans.

  159. Så vad är mitt råd
    till svenska kvinnliga professorer?

  160. Se till att känna dig själv,
    dina värderingar och gränser.

  161. Se till att veta
    när man ska säga ja eller nej-

  162. -och vad som är acceptabelt
    vad gäller etik och moral.

  163. Hur långt kan jag tänja mina gränser?
    Det är viktigt.

  164. Som kvinnlig professor
    får man ibland beröm eller kritik.

  165. Ta det inte på för stort allvar
    eller personligt.

  166. Det kan bero på en rad saker
    som har hänt.

  167. Så min sista bild är att du är viktigare
    än ditt arbete. Glöm aldrig det!

  168. Och tack för att ni lyssnade.

  169. Översättning: Lotta Rossi
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Erfarenheter som kvinnlig professor i Sverige

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Som student i biologi på 1970-talet var det ont om kvinnliga förebilder berättar Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet. Att försöka kombinera en forskarkarriär och familjeliv trodde hon länge var omöjligt. Hon talar också om svårigheter och möjligheter som kvinnlig professor i Sverige, om att mötas av beröm och kritik, och gränser för etik och moral. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Ämnen:
Biologi, Fysik, Kemi, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Högskolepersonal, Högskolestuderande, Högskolor, Kvinnliga forskare, Kvinnliga professorer, Undervisning, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Våga bryta ny mark

Rektor och professor Eva Åkesson berättar att den vanligaste frågan hon brukar få är hur det känns att vara den första kvinnliga rektorn i Uppsala. Hon pratar om hur hon som tonåring inte vågade välja att studera teknik eftersom det bara var manliga studenter på den utbildningen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Erfarenheter som kvinnlig professor i Sverige

Som student i biologi på 1970-talet var det ont om kvinnliga förebilder berättar Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet. Att försöka kombinera en forskarkarriär och familjeliv trodde hon länge var omöjligt. Hon talar också om svårigheter och möjligheter som kvinnlig professor i Sverige, om att mötas av beröm och kritik, och gränser för etik och moral. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Från sovjetisk student till professor i USA

Under utbildningen i Sovjet studerade och tävlade män och kvinnor på lika villkor, men i arbetslivet var det männen som bestämde berättar professorn i kemi, Anna Krylov. Det var också ont om kvinnliga förebilder inom forskarvärlden. Nu arbetar hon i USA men ojämlikheten mellan manliga och kvinnliga forskare finns kvar, konstaterar hon. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Varför så få kvinnliga fysiker?

Ágnes Móscy, professor i fysik vid Pratt Institute i New York, berättar i sin föreläsning om hur hon ofta är ensam kvinna på konferenser och seminarier. Trots ett dåligt självförtroende har hon lyckats skapa en forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Att vara förebild och rådgivare

Som lärare på universitetet är det extra viktigt att vara observant på frågor som rör jämställdhet, menar den amerikanska professorn Anna Krylov. Vanligt är till exempel att manliga lärare omedvetet väljer manliga elever att svara på frågor. Även på konferenser väljer män huvudsakligen män när det kommer till frågestunden. Här har också arrangören ett ansvar att se till att hälften av föredragshållarna är kvinnor, säger Anna Krylov i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Mycket sitter i väggarna

Vi får inte ta jämställdhet som något självklart, menar forskningsledaren Terri Kim från London. Mycket inom universitetsvärlden är konservativt med givna regler för vilka ämnen som räknas som manliga respektive kvinnliga. Sämst i klassen vad gäller jämställdhet är länder som Turkiet, Japan och Sydkorea. Bäst i klassen är Finland tätt följd av Norge och Sverige. Som kvinna och med ett ursprung i Korea har hon själv varit tvungen att kämpa extra för att nå en position, berättar Terri Kim i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Viktigt med historiska förebilder

Det finns få kvinnliga forskare och innovatörer historiskt sett, påpekar Marja Makarow, vice ordförande i den finska forskningsakademien. Hon nämner Émilie Du Châtelet som verkade på 1700-talet och Marie Curie som två framstående exempel. Konsekvensen av att det funnits så få kvinnor inom forskningen är att det nu råder stor brist på kvinnliga professorer, rektorer och forskningsledare. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

En jämställdhetsplan för stipendier och anslag

Här berättar ordföranden för EU:s vetenskapsråd, Jean-Pierre Bourguignon, om vad man från organisationens sida gör för att främja antalet kvinnor inom forskning. Det delas fortfarande ut mindre pengar till kvinnliga forskare, och för att utjämna skillnaderna startades år 2008 en grupp med ansvar att bevaka jämställdheten. En speciell jämställdhetsplan har upprättats som aktivt arbetar för att öka medvetenheten. Minst hälften av dem som granskar ansökningarna ska till exempel vara kvinnor. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Är kvinnor sämre på att söka stipendier?

Manliga forskare brer ofta på och utger sig för att vara experter medan kvinnor generellt sätt är mer modesta, menar Marja Makarow, vice ordförande för den finska vetenskapsakademien. Ett sätt att motverka den sneda fördelningen vore att utse mentorer som hjälper och stöttar kvinnorna med deras ansökningar. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Framgångsrik väg mot spetsforskning

Matematikprofessorn Ulrike Tillmann berättar hur hon lyckats förena en framgångsrik karriär med ett rikt familjeliv. Hennes råd till andra kvinnliga forskare är att våga vara sig själv och förstå att det finns många vägar att gå. Ulrike Tillmann påpekar att det både finns fördelar och nackdelar med att vara i minoritet. I Oxford, där hon undervisar, ordnades nyligen en konferens för kvinnliga matematiker för att bryta trenden med den manliga dominansen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig list i manlig forskarvärld

Kristin Vala Ragnarsdóttir växte upp i en omgivning med enbart manliga professorer. Hon insåg snabbt att för att nå framgång var hon tvungen att anamma männens sätt att vara. Här berättar hon om vad som krävs för att som kvinna bygga en framgångsrik forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kombinera ledarskap med familjeliv

Margaret Buckingham, forskningsledare på Pasteurinstitutet i Paris, berättar här om sin forskning och om att förena en framgångsrik karriär med familjeliv. För henne blev föräldrarna goda förebilder då de hade egna akademiska karriärer. Även lärarna under hennes skolgång blev viktiga, speciellt en kvinnlig lärare som inspirerade henne till att studera biologi. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Vad bygger en framgångsrik karriär?

Det handlar inte alltid om att publicera sin forskningsartikel i den bäst renommerade tidskriften, det är lika viktigt att sammanhanget känns rätt, menar Kristin Vala Ragnarsdóttir, professor i miljövetenskap, i detta panelsamtal. Övriga deltagare är Ulrike Tillmann, professor i matematik och Margaret Buckingham, forskningsledare. Moderator: Maria Tenje. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Överleva i en manlig forskarvärld

Marie Farge tillbringade sina första år tillsammans med sin morfar på den franska landsbygden. Här berättar hon om hur detta senare i livet kom att få stor betydelse. Morfadern gav henne en stor portion självförtroende, vilket hon idag har nytta av som forskningschef på CNRS i Paris. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig forskare eller forskande kvinna?

Annalisa Pastore, professor i neurovetenskap vid Kings College i London, beskriver den ojämlikhet som finns mot kvinnliga forskare och andra marginaliserade grupper i samhället. Situationen för kvinnor på de universitet hon vistats vid har inte varit jämställd och hon blev ständigt ifrågasatt och fick kämpa för att behålla sin position. Inspelat vid Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nanopartiklar och vår hälsa

Susana Cristobal, professor i biomedicin vid Linköpings universitet, undersöker möjligheterna att minimera negativa hälsoeffekter av nanopartiklar. Nanopartiklar finns runtom oss i miljön och är så små att de kan påverka våra celler och tränga in i cellkärnorna. Små förändringar av nanopartiklar kan helt förändra deras egenskaper, vilket gör det svårt att avgöra hur farlig varje nanopartikel är med vanliga toxikologiska metoder. Inspelat den 21 maj 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.