Titta

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Om UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Föreläsningar och panelsamtal om hur man får fler unga kvinnor att våga satsa på en forskarkarriär och behovet av att lyfta fram starka kvinnliga förebilder inom yrkesområdet. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset : Blåstrumpor och rödstrumporDela
  1. Jag vill ge er en kort genomgång av
    kvinnoutbildningens historia-

  2. -och av de som försökte förbättra
    situationen för universitetskvinnor.

  3. Våra förmödrar, våra föregångare
    - pionjärerna.

  4. De fick inte stöd från staten-

  5. -och ibland
    inte från familjen heller.

  6. De hade inte
    tillträde till statliga lärosäten.

  7. De hade inga förebilder,
    inga handledare, inga nätverk-

  8. -inga studielån-

  9. -ingen röst i samhället
    och ingen röst inom forskningen.

  10. Forskningen styrdes helt av män.

  11. Ingen politisk röst.

  12. Män hade ett långt försprång.
    De låg 800 år före.

  13. Mellan 1850-talet och 1950-

  14. -var det 105 kvinnor i Sverige
    som blev filosofie doktorer.

  15. En blev professor 1949.

  16. De första kvinnliga akademikerna,
    vad tänkte de och vad gjorde de?

  17. Blåstrumporna - lärda kvinnor -
    gjordes till ett åtlöje av män-

  18. -speciellt kvinnorna i litterära
    salonger i 1700-talets Frankrike.

  19. Ordet användes nedsättande.

  20. Men jag har också hittat att
    en del kvinnor började använda ordet-

  21. -ibland som
    ett smeknamn för sig själva-

  22. -för att avdramatisera
    ordets betydelse.

  23. I mitten av 1800-talet
    fanns ett svenskt samfund-

  24. -som kallade sig Blåstrumpefabriken.

  25. Under den andra vågens feminism-

  26. -kallade sig feminister, särskilt
    i Danmark, men även i Sverige-

  27. -för rödstrumpor
    för att hylla blåstrumporna.

  28. Nu vet ni bakgrunden till orden-

  29. -och förstår vilka grupper det är
    som jag ska ta upp.

  30. Det finns
    några intressanta och viktiga datum-

  31. -i kvinnoutbildningens historia.

  32. 1842 infördes folkskola
    för pojkar och flickor.

  33. Det diskuterades, skulle även flickor
    få grundläggande undervisning?

  34. Men nämnden beslutade "ja, vi behöver
    även skolor för flickor".

  35. Under 1860-talet-

  36. -var lärarinneseminarier
    och flickskolor under uppbyggnad.

  37. 1870 öppnades universiteten
    för kvinnor-

  38. -men inte inom teologi,
    och till en början inte inom juridik.

  39. Så det var bara teologi
    som kvinnor inte kunde studera.

  40. Men det var ett oförargligt beslut,
    kan man säga-

  41. -för flickor kunde inte börja
    på universiteten-

  42. -eftersom de inte kunde läsa
    vid statliga läroverk.

  43. Så det fanns inget sätt för kvinnor
    att börja vid universiteten-

  44. -förrän 1927
    då läroverken öppnades för flickor.

  45. 1960 har också varit ett viktigt
    årtal för flickors utbildning-

  46. -för från och med då gick
    pojkar och flickor i samma skola.

  47. Här ser vi ett exempel på en skola-

  48. -som flickor gick i.

  49. Det var privatskolor
    som var privat finansierade.

  50. Skolgrundarna var oftast
    kvinnliga entreprenörer i utbildning.

  51. Dessa skolor var speciella. Kvinnan
    skulle bli en borgerlig husmor-

  52. -och flickorna fick
    en särskild kursplan.

  53. Livsstil, bildning, hur man
    uppför sig, och grace var viktigt.

  54. Det var
    en sorts fostran i kvinnlighet.

  55. Men skolorna blev viktiga-

  56. -och många blivande feminister
    i slutet av seklet-

  57. -hade besökt flickskolorna.

  58. Så flickskolelärare
    predikade en sorts feminism-

  59. -vilket egentligen inte var tanken,
    men sån är historiens ironi.

  60. Man vet aldrig vilken väg saker tar.

  61. Morgondagens unga män fick sin
    utbildning vid statliga lärosäten.

  62. De hade bara manliga lärare,
    och här rådde sträng disciplin.

  63. Om man ville bli makthavare
    krävdes särskild fostran.

  64. Efter nio år avlade man
    studentexamen, baccalauréate-

  65. -och fick en vit mössa. Mössan
    hade en kulle - det var viktigt.

  66. Och de fick en käpp.

  67. Lägg mössan med kulle på minnet.

  68. Det här är en bild
    från en flickskola-

  69. -där eleverna hade avlagt examen.

  70. Men de fick inte använda
    studentmössa-

  71. -så de gjorde egna mössor.

  72. De ser ut som studentmössor,
    men de hade ingen kulle-

  73. -för kulle var väldigt manligt.

  74. De försökte se ut som studenter-

  75. -men det var tydligt
    att de inte var riktiga studenter.

  76. Gränsen drogs vid kullen.

  77. Jag ska jämföra två generationer:

  78. Kvinnliga studenter
    omkring år 1900 och år 1980.

  79. I ett historiskt sammanhang, i högre
    utbildning, i kraven som ställdes-

  80. -hur de gjorde motstånd och vilken
    deras relation var till staten.

  81. Lägg den här bilden på minnet.

  82. För det var väldigt viktigt för
    speciellt kvinnorna i som sitter här.

  83. Det här var
    Uppsala kvinnliga studentförening.

  84. Det var
    en studentförening för kvinnor.

  85. Och de hade förordningar
    i föreningen.

  86. Första paragrafen var-

  87. -att kunna använda
    universitetssymboler.

  88. Till exempel att kunna använda
    studentmössan utomhus.

  89. Så de beslöt vid första mötet
    att gå ut på valborgsmässoafton-

  90. -och ha studentmössorna på sig.
    Och det gjorde de.

  91. Och det gick ju riktigt bra.

  92. De greps inte. Det fanns ingen lag
    som sa att man inte fick bära en-

  93. -men traditioner
    kan vara nog så tyngande som lagar.

  94. Vad mer gjorde
    Uppsala kvinnliga studentförening?

  95. De ville förändra traditionerna.

  96. De ville förändra nationslivet.
    De fick inte gå in på nationerna.

  97. De ville förändra professorsmakten-

  98. -och de ville också
    försöka förändra historien.

  99. Så de var aktiva inom olika rörelser-

  100. -och de blev ledare.

  101. Tre av dem var väldigt aktiva
    inom kvinnoemancipationen.

  102. När man fattar hur många hinder
    och restriktioner de ställdes inför-

  103. -förstår man varför de blev
    blåstrumpor och feminister.

  104. Ett fåtal kvinnor med akademisk
    examen blev senare många fler.

  105. 1904 organiserade de sig
    professionellt.

  106. Den föreningen hette-

  107. -Akademiskt bildade kvinnors
    förening.

  108. Det första målet i föreningen-

  109. -var att få behörighet till
    statliga tjänster.

  110. Nu kunde de skriva tentamina,
    avlägga examen och bli doktorer-

  111. -men de hade inte behörighet till
    statliga yrken.

  112. Så nu påbörjade de
    en tjugo år lång kamp-

  113. -för att få statliga tjänster
    inom civilförvaltning-

  114. -anställning vid universitet,
    anställning vid statliga läroverk.

  115. Den första ordföranden i föreningen
    var Elsa Eschelsson.

  116. Hon var jurist, lektor, docent-

  117. -och det inom juridik
    vid Uppsala universitet.

  118. Hon ville bli professor.

  119. Hon var den första kvinnan
    som ville bli professor-

  120. -men hon nekades på grund av
    att hon var kvinna - gång på gång.

  121. Hon försökte och fick nej.

  122. Allt under förnedrande omständigheter
    på grund av hennes kön.

  123. Hon tog sitt liv.
    Man vet inte säkert-

  124. -om det var en slump att hon tog
    väldigt starka sömntabletter-

  125. -eller om det var ett misstag.

  126. Feminister säger
    att det var självmord-

  127. -men Uppsala universitet har försökt
    förklara att det var ett misstag.

  128. Men nu fick svenska
    akademikerkvinnor sin första martyr.

  129. Aktiviteterna påskyndades.

  130. Vad använde föreningen
    för strategier-

  131. -för att få statliga tjänster?

  132. De gjorde namninsamlingar
    och de skrev motioner till riksdagen.

  133. De vädjade till riksdagsledamöter
    och till kungen.

  134. De skrev artiklar i tidningar,
    de höll tal.

  135. De försökte trycka på regeringen.

  136. "Vi talar om
    ett meritokratiskt samhälle."

  137. "Vi har samma kunskap,
    vi har samma examen."

  138. "Vi måste få använda vår kunskap."

  139. De använde sig av skämt
    och det som vi kallar spex.

  140. De gjorde narr av manliga studenter
    och de män som hindrade dem.

  141. Som argument
    använde de kompetens.

  142. Det är
    en tydlig, professionell strategi.

  143. Kompetens.
    Samma kompetens som strategi.

  144. "Vi har samma examina,
    så vi måste få använda vår kunskap."

  145. Och de använde vetenskapen
    som språk.

  146. Med hjälp av egen kunskap,
    statistisk data i tidningar-

  147. -objektiva argument,
    vetenskapligt språk-

  148. -kunde de bevisa
    att mäns argument var felaktiga.

  149. "Ja, kvinnors hjärnor", som män
    hade sagt, "är mindre än mäns".

  150. "Men i förhållande till kroppen är
    kvinnors hjärnor större än mäns."

  151. Trots hårt arbete tog det tjugo år.

  152. Men 1925
    fick blåstrumporna tjänsterna-

  153. -som de hade försökt att få.

  154. De kunde arbeta statligt,
    de kunde undervisa vid universiteten.

  155. Nästan överallt,
    men de kunde inte bli präster.

  156. Elsa Eschelsson. Glöm inte henne.
    Vår första martyr.

  157. Och Ada Nilsson, en läkare,
    var också med i föreningen.

  158. Ni ser hur viktig studentmössan är.

  159. Hon var med i många olika rörelser.

  160. Dessa kvinnor arbetade
    på alla platser i samhället.

  161. De hade även roligt,
    speciellt inom spexet.

  162. De var vänner, de hade fester...

  163. De gjorde som vi säger även i dag,
    att man måste ha kul också.

  164. Man kan läsa i deras brev
    att de hade många vänner.

  165. En del älskade varandra så mycket
    att de var kärestor.

  166. På alla bilder från den här tiden
    ser man studentmössan.

  167. Den var otroligt viktig.

  168. Det här är från den stora
    rösträttskongressen i Stockholm 1911.

  169. Vilka var funktionärer?
    Jo, studenter från hela Sverige.

  170. Baksidan med det här var-

  171. -hur manliga studenter skildrade
    kvinnliga studenter.

  172. De låg på universitetet och rökte.
    Det var väldigt okvinnligt.

  173. Och på den nya medicinska fakulteten
    där flickor hade fått börja läsa-

  174. -plockar studentskorna prästkragar
    och säger "älskar, älskar inte".

  175. Och hon som ska bli läkare
    forskar i svartsjuka.

  176. Nu hoppar vi fram
    till 1950-1990-talen.

  177. Sverige har förändrats och blivit
    ett mer demokratiskt samhälle.

  178. Sociala strukturer har förändrats.

  179. Välfärdsstatens framväxt är viktig.

  180. Nu behövdes fler bildade människor.

  181. Den politiska feminismen blev tydlig.

  182. Demografin förändrades.
    Det fanns många unga.

  183. Och nu kom rödstrumporna.

  184. Andra vågens feminism,
    nya diskurser, teorier om feminism...

  185. Det fanns steg man skulle ta
    om man var en sann feminist.

  186. Man skulle se på förtrycket-

  187. -och sen skulle man kämpa,
    och därefter kom frigörelsen.

  188. Så kvinnorörelsen var väldigt aktiv
    under den här tiden.

  189. Om ni kikar på den här bilden
    från en studentexamen i Härnösand-

  190. -en stad i norra Sverige-

  191. -är det lika många kvinnor som män
    som har avlagt examen.

  192. Bilden är från 1950-talet. Detta var
    de första kvinnorna som sa:

  193. "Varför ska vi bli sekreterare,
    lärare och sjuksköterskor?"

  194. "Vi kan bli läkare, arkitekter
    och professorer. Allt möjligt."

  195. Så de var de första kvinnorna
    som valde att använda sin examen-

  196. -och även tänkte gifta sig.

  197. Receptet för detta var:

  198. Lär dig mer, studera mer,
    gå på universitetet-

  199. -och använd ditt vetenskapliga språk
    så att kvinnor når makten.

  200. Kvinnans frigörelse.

  201. I Sverige... Ni kan se hur de även
    på 30- och 40-talen förlöjligades.

  202. Svenska kvinnor vid universiteten.

  203. Nu hade bilderna
    en mer sexistisk vinkel.

  204. Här ser vi
    de första officiella tecknen på-

  205. -att vi talar om andra saker också.

  206. Inte bara vetenskap,
    utan även om kvinnor som kvinnor.

  207. Kvinnor måste bli mer synliga
    inom forskningen.

  208. Vi måste även ta hänsyn till-

  209. -kunskap om kvinnans kropp.

  210. Vi måste vända oss emot sexism-

  211. -pornografi, våld, förtryck...
    Nya diskussioner väcktes.

  212. De organiserade sig inom
    många olika grupper och föreningar.

  213. De var aktiva med
    att visa vad de krävde.

  214. En av de mest kända grupperna
    var Grupp 8.

  215. De hade stor förmåga
    att lyckas med pr i tidningar.

  216. De skapade alltid rubriker.

  217. Den andra vågens feminism
    var en internationell rörelse.

  218. Dessa feminister bidrog med och
    tillämpade nya teorier om förtryck.

  219. Det första tecknet på-

  220. -att rörelsen
    hade tagit sig in på universiteten-

  221. -var konferensen i Umeå 1982.

  222. Det var en stor tvärvetenskaplig
    konferens kallad Kvinnouniversitetet.

  223. Pengar för konferensen
    kom från staten.

  224. Och vad sa de? Jo, att kvinnor måste
    bli mer synliga inom forskningen.

  225. Kvinnliga forskare måste få
    statliga pengar till forskning-

  226. -för att skapa nya institutioner
    och bygga kvinnocentrum.

  227. I den här boken har vi intervjuat
    elva av professorerna-

  228. -med detta kön-

  229. -för att höra
    hur de blev professorer.

  230. De sa att kvinnorörelsen
    var otroligt viktig.

  231. Men det var även en tid av omvälvning
    under 70-, 80- och 90-talen-

  232. -och oppositionen var stark.

  233. Att de ville ha en ny vetenskapsgren
    skilde dem från tidigare forskare.

  234. "Vi vill ha en ny vetenskapsgren."

  235. "Vi vill att kvinnors liv, erfaren-
    heter, kroppar, hälsa, arbete"-

  236. -"politik, kultur och forskning"-

  237. -"hamnar inom en ny disciplin
    - kvinnovetenskap."

  238. Kvinnan agerade i en kognitiv sfär-

  239. -där teorier om kvinnans under-
    kastelse och motstånd kunde äga rum.

  240. Framtiden,
    kommer den att se ut så här?

  241. Precis som det så länge har varit.

  242. Eller kanske så här?

  243. Med fler kvinnliga professorer-

  244. -och kvinnliga medarbetare i övrigt.

  245. Jag hade mer att säga,
    men tiden är ute. Tack så mycket.

  246. Översättning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Blåstrumpor och rödstrumpor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Här ger professorn i genusvetenskap Christina Florin en historisk tillbakablick över situationen för kvinnliga akademiker i Sverige. Det fanns ett starkt motstånd mot att kvinnorna skulle träda in i den manliga, akademiska världen. Eftersom det var så få kvinnliga akademiker var det viktigt för dem att hålla ihop och dela erfarenheter. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Ämnen:
Biologi, Fysik, Kemi, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
1800-talet, 1900-talet, Högskolepersonal, Högskolestuderande, Högskolor, Kvinnliga forskare, Kvinnliga professorer, Sverige, Undervisning, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Våga bryta ny mark

Rektor och professor Eva Åkesson berättar att den vanligaste frågan hon brukar få är hur det känns att vara den första kvinnliga rektorn i Uppsala. Hon pratar om hur hon som tonåring inte vågade välja att studera teknik eftersom det bara var manliga studenter på den utbildningen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Erfarenheter som kvinnlig professor i Sverige

Som student i biologi på 1970-talet var det ont om kvinnliga förebilder berättar Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet. Att försöka kombinera en forskarkarriär och familjeliv trodde hon länge var omöjligt. Hon talar också om svårigheter och möjligheter som kvinnlig professor i Sverige, om att mötas av beröm och kritik, och gränser för etik och moral. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Från sovjetisk student till professor i USA

Under utbildningen i Sovjet studerade och tävlade män och kvinnor på lika villkor, men i arbetslivet var det männen som bestämde berättar professorn i kemi, Anna Krylov. Det var också ont om kvinnliga förebilder inom forskarvärlden. Nu arbetar hon i USA men ojämlikheten mellan manliga och kvinnliga forskare finns kvar, konstaterar hon. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Varför så få kvinnliga fysiker?

Ágnes Móscy, professor i fysik vid Pratt Institute i New York, berättar i sin föreläsning om hur hon ofta är ensam kvinna på konferenser och seminarier. Trots ett dåligt självförtroende har hon lyckats skapa en forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Att vara förebild och rådgivare

Som lärare på universitetet är det extra viktigt att vara observant på frågor som rör jämställdhet, menar den amerikanska professorn Anna Krylov. Vanligt är till exempel att manliga lärare omedvetet väljer manliga elever att svara på frågor. Även på konferenser väljer män huvudsakligen män när det kommer till frågestunden. Här har också arrangören ett ansvar att se till att hälften av föredragshållarna är kvinnor, säger Anna Krylov i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Mycket sitter i väggarna

Vi får inte ta jämställdhet som något självklart, menar forskningsledaren Terri Kim från London. Mycket inom universitetsvärlden är konservativt med givna regler för vilka ämnen som räknas som manliga respektive kvinnliga. Sämst i klassen vad gäller jämställdhet är länder som Turkiet, Japan och Sydkorea. Bäst i klassen är Finland tätt följd av Norge och Sverige. Som kvinna och med ett ursprung i Korea har hon själv varit tvungen att kämpa extra för att nå en position, berättar Terri Kim i denna föreläsning. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Viktigt med historiska förebilder

Det finns få kvinnliga forskare och innovatörer historiskt sett, påpekar Marja Makarow, vice ordförande i den finska forskningsakademien. Hon nämner Émilie Du Châtelet som verkade på 1700-talet och Marie Curie som två framstående exempel. Konsekvensen av att det funnits så få kvinnor inom forskningen är att det nu råder stor brist på kvinnliga professorer, rektorer och forskningsledare. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

En jämställdhetsplan för stipendier och anslag

Här berättar ordföranden för EU:s vetenskapsråd, Jean-Pierre Bourguignon, om vad man från organisationens sida gör för att främja antalet kvinnor inom forskning. Det delas fortfarande ut mindre pengar till kvinnliga forskare, och för att utjämna skillnaderna startades år 2008 en grupp med ansvar att bevaka jämställdheten. En speciell jämställdhetsplan har upprättats som aktivt arbetar för att öka medvetenheten. Minst hälften av dem som granskar ansökningarna ska till exempel vara kvinnor. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Är kvinnor sämre på att söka stipendier?

Manliga forskare brer ofta på och utger sig för att vara experter medan kvinnor generellt sätt är mer modesta, menar Marja Makarow, vice ordförande för den finska vetenskapsakademien. Ett sätt att motverka den sneda fördelningen vore att utse mentorer som hjälper och stöttar kvinnorna med deras ansökningar. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Framgångsrik väg mot spetsforskning

Matematikprofessorn Ulrike Tillmann berättar hur hon lyckats förena en framgångsrik karriär med ett rikt familjeliv. Hennes råd till andra kvinnliga forskare är att våga vara sig själv och förstå att det finns många vägar att gå. Ulrike Tillmann påpekar att det både finns fördelar och nackdelar med att vara i minoritet. I Oxford, där hon undervisar, ordnades nyligen en konferens för kvinnliga matematiker för att bryta trenden med den manliga dominansen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig list i manlig forskarvärld

Kristin Vala Ragnarsdóttir växte upp i en omgivning med enbart manliga professorer. Hon insåg snabbt att för att nå framgång var hon tvungen att anamma männens sätt att vara. Här berättar hon om vad som krävs för att som kvinna bygga en framgångsrik forskarkarriär. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kombinera ledarskap med familjeliv

Margaret Buckingham, forskningsledare på Pasteurinstitutet i Paris, berättar här om sin forskning och om att förena en framgångsrik karriär med familjeliv. För henne blev föräldrarna goda förebilder då de hade egna akademiska karriärer. Även lärarna under hennes skolgång blev viktiga, speciellt en kvinnlig lärare som inspirerade henne till att studera biologi. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Vad bygger en framgångsrik karriär?

Det handlar inte alltid om att publicera sin forskningsartikel i den bäst renommerade tidskriften, det är lika viktigt att sammanhanget känns rätt, menar Kristin Vala Ragnarsdóttir, professor i miljövetenskap, i detta panelsamtal. Övriga deltagare är Ulrike Tillmann, professor i matematik och Margaret Buckingham, forskningsledare. Moderator: Maria Tenje. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Överleva i en manlig forskarvärld

Marie Farge tillbringade sina första år tillsammans med sin morfar på den franska landsbygden. Här berättar hon om hur detta senare i livet kom att få stor betydelse. Morfadern gav henne en stor portion självförtroende, vilket hon idag har nytta av som forskningschef på CNRS i Paris. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangörer: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig forskare eller forskande kvinna?

Annalisa Pastore, professor i neurovetenskap vid Kings College i London, beskriver den ojämlikhet som finns mot kvinnliga forskare och andra marginaliserade grupper i samhället. Situationen för kvinnor på de universitet hon vistats vid har inte varit jämställd och hon blev ständigt ifrågasatt och fick kämpa för att behålla sin position. Inspelat vid Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.