Titta

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Om UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Vilken är definitionen av ett geni, vem kan kallas geni och vad har sådana åstadkommit genom historien? Föreläsningar och samtal från Humanist- och teologdagarna 2015 på temat "Genier och andra". Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015 : Vad skiljer en galning från ett geni?Dela
  1. Jag heter Peter K. Andersson-

  2. -och jag forskar på historiska
    institutionen här i Lund.

  3. Jag disputerade för några år sen
    på den här avhandlingen-

  4. -som heter "Street Life
    in Late Victorian London"-

  5. -alltså om gatuliv i London
    på slutet av 1800-talet.

  6. I höstas kom jag ut med den här, som
    heter "Kafémänniskan".

  7. Den är en betraktelse över kaféliv ur
    ett historiskt perspektiv.

  8. Jag har hållit på mycket med
    den moderna stadens historia.

  9. Men det jag har
    hållit på med på sistone-

  10. -är någonting som rör sig
    mer och mer ut på landsbygden.

  11. Jag skulle vilja börja med
    att läsa upp en kort text för er.

  12. "Den man vars personlighet
    jag här vill framställa"-

  13. -"är ett av de många original
    som förekommer i vår allmoge"-

  14. -"och vilkas egendomliga åsikter är
    av ganska stort intresse".

  15. "Johannes Larsson började sin bana
    med två tomma händer"-

  16. "Men tack vare sin flit
    och sparsamhet"-

  17. -"anses han nu för en
    bland de brynaste i socknen."

  18. "På senare tid har vad han kallar
    'matthet' men andra 'lättja'"-

  19. -"fått makt med honom
    och numera gör han ingenting."

  20. "Fast detta är kanske för mycket
    sagt, ty mot mitt påstående-

  21. -"skulle många gamla svarta byxor
    upphäva sin röst, om de kunde."

  22. "Vår man hör nämligen
    till uppfinnarnas klass"-

  23. -"och om han också ej kan ställas i
    jämnbredd med en John Ericsson"-

  24. -"är dock hans uppfinning lika
    konserverande för ett par byxor"-

  25. -"som pansarklädnaden för Ericssons
    för manskapet inuti."

  26. "Johannes har uppfunnit en färg som
    han kallar 'beckfärg'"-

  27. -"på vilken jag kan lämna recept åt
    intresserade".

  28. "Med denna ger han gamla byxor
    ett svart, glänsande yttre."

  29. "På ett julkalas såg jag ett par
    sålunda preparerade onämnbara"-

  30. -"över vilka ägaren var lika stolt
    som trots någon snobb här nere"-

  31. -"över sina pantalonger
    i bolstervarsmönster."

  32. Så här börjar en av
    de många folklivsuppteckningar-

  33. -som finns
    på folklivsarkivet här i Lund-

  34. -och som handlar om just
    bygdeoriginal.

  35. Just den här berättelsen är skriven
    av Axel Davidsson 1886-

  36. -och kommer från
    Annerstads socken i Småland.

  37. Han uttrycker sig
    lite omständligt-

  38. -som att han försöker låta
    lite mer lärd än han kanske är-

  39. -men det tycker jag är en del
    av charmen i den här texten.

  40. Jag läser lite mer i beskrivningen av
    Johannes Larssons egenheter.

  41. "Johannes anser att åskan
    uppkommer på det sättet"-

  42. -"att de tjocka molnen med sina öppna
    kanter stöta mot varandra."

  43. "Likaledes anser han
    att stenarna växa"-

  44. -"ty under 30 år har han
    plockat sten på sina åkrar"-

  45. -"men det oaktat äro lika många, om
    ej fler, kvar."

  46. "Då skolläraren blev bjuden på mat
    framdrogs osten ur värdens säng"-

  47. -"och hustrun diskade glaset genom
    att spotta i det och torka det."

  48. "Han beräknar hur mycket han sparar
    genom att ej ha katt"-

  49. -"och genom att bestå
    med en klocka"-

  50. -"som på de sista tjugo åren
    ej rört sig ur fläcken."

  51. Och det finns många bevarade
    berättelser om de original-

  52. -som befolkade den
    svenska landsbygden förr.

  53. Många av er skulle säkert kunna
    berätta om någon egendomlig figur-

  54. -som fanns i er hemtrakt när ni växte
    upp, eller som ni hört om.

  55. Det original man berättat om
    i min familj är "Slimmingefriarn"-

  56. -som levde i Slimminge utanför Skurup
    i början av 1900-talet.

  57. Han fick smeknamn efter att
    ha satt in en annons i tidningen-

  58. -om att han fanns tillgänglig för
    äktenskap, men han förblev ogift-

  59. -vilket kan ha att göra med
    hans ovilja att tvätta sig.

  60. Han fotograferade ofta badflickor på
    Ribersborgsbadet i Malmö-

  61. -med en kamera
    som inte hade någon film i sig.

  62. Bygdeoriginalen är inte
    någon homogen grupp.

  63. De utgör en grupp endast i
    omgivningens muntliga berättelser.

  64. I övrigt kan kriteriet vara
    vilken avvikelse som helst.

  65. Det är allt från luffare som
    hemsökt gårdarna i en viss trakt-

  66. -till ensamma änkor i
    fallfärdiga hus i utkanten av byn-

  67. -som de lokala pojkarna utmanar
    varandra att kasta sten på.

  68. Många intressanta berättelser handlar
    om uppfinnare-

  69. -eller såna som försökte hänga med i
    den tekniska utvecklingen-

  70. -trots de dåliga förutsättningarna i
    deras provinsiella tillvaro.

  71. Johannes Larsson är
    ett blygsamt exempel på detta-

  72. -eftersom hans uppfinningsrikedom var
    begränsad-

  73. -till en sorts färg som skulle
    göra byxor mer hållbara.

  74. Uppfinnaroriginalen är ofta inte
    specialiserade på nåt särskilt-

  75. -utan har anspråk på att vara
    en sorts universalgenier.

  76. Det finns en folklivsuppteckning från
    Perstorp-

  77. -om livet i orten
    kring sekelskiftet.

  78. Den innehåller
    en mängd berättelser om original.

  79. En av dem var Anders Olsson, som
    kallades "Balzac" av omgivningen.

  80. Han var vid en tid anställd vid
    Skånska Ättiksfabriken i Perstorp-

  81. -men efter storstrejken 1909
    återanställdes han inte.

  82. Sen föresatte han sig att bygga
    en egen ättiksfabrik "i miniatyr".

  83. "Balzac" hade även
    ett isärtagbart och flyttbart hus.

  84. Tak och väggar knäpptes samman
    med hjälp av haspar-

  85. -och när arrendet gick ut kunde han
    haspa isär delarna och flytta-

  86. -vilket han också enligt uppgift
    gjorde.

  87. Ett annat Perstorpsoriginal
    var "Kuska-Otto", Otto Nilsson-

  88. -vars far hade varit kusk. Otto ansåg
    sig vara ett mekaniskt geni.

  89. Han sysslade med en mystisk motor
    som aldrig blev färdig.

  90. Han var besatt av flygning och
    man trodde att han i hemlighet-

  91. -höll på att tillverka
    en egen flygmaskin.

  92. Vi vet inte mycket mer om Kuska- Otto
    än den här korta berättelsen-

  93. -men vi vet mer om
    en annan flygplanskonstruktör-

  94. -nämligen Johan Karlsson från Ausås i
    Helsingborgstrakten.

  95. Han var självlärd urmakare-

  96. -men efter att ha sett
    flyguppvisningar på Ljungbyhed-

  97. -fick han idén
    att konstruera ett eget flygplan.

  98. Enligt berättelserna
    byggde han en flygplanskropp-

  99. -men han fick aldrig tag på någon
    motor som kunde driva planet.

  100. En annan gång hade
    han satt propeller på en cykel-

  101. -som han hängt upp i stugan,
    i "dörrahålet".

  102. "Där satt han och trampade,
    när jag kom in."

  103. "Det blåste
    så att huvan flög av mig."

  104. Så berättelserna
    förlöjligar hans ambitioner-

  105. -och de flesta berättelser
    om uppfinnaroriginal bygger på-

  106. -omgivningens avfärdande
    av deras arbete-

  107. -som en sorts bondsk imitation
    av industrins verkliga pionjärer-

  108. -ute i stora världen.

  109. Excentriska personer,
    som det berättades flitigt om-

  110. -inte bara i Sverige, utan
    i flera västeuropeiska länder-

  111. -hade en funktion. De var dels
    som laboratorier för nya idéer-

  112. -och dels avstjälpningsplats
    för misslyckade experiment-

  113. -de idéer som hade visat sig
    inte få något genomslag.

  114. Den här tiden var fylld
    av färgstarka uppfinnare-

  115. -och frågan om de skulle betraktas
    som genier eller dårar-

  116. -berodde på om deras experiment
    skulle lyckas eller inte.

  117. Man har pekat på hur gränsen mellan
    legitima vetenskapsmän-

  118. -och såna som sågs som excentriker av
    sin omgivning var väldigt tunn-

  119. -i en tid när den moderna vetenskapen
    höll på att ta form.

  120. Såna vetenskapsmän som vi i dag ser
    som viktiga för utvecklingen-

  121. -var noggranna med att framställa sig
    själva som excentriska-

  122. -för det anknöt till en tradition
    kring synen på vissa stereotyper:

  123. Den visionäre profeten, naturtalangen
    och såna karaktärer.

  124. 1800-talet
    var ju en tid för genidyrkan-

  125. -och excentricitet spelade en viktig
    roll för bilden av geniet.

  126. Den avvikelse som bygdeoriginalet
    visade prov på-

  127. -genom att skilja sig
    från majoriteten av byborna-

  128. -liknade den avvikelse
    som vetenskapsmän uppvisade-

  129. -genom att gå sina egna vägar
    och genomföra smågalna experiment.

  130. Ju mer man fördjupar sig
    i de här originalen-

  131. -desto mindre ter sig skillnaden från
    de verkliga uppfinnarna.

  132. Johan Karlsson blev bra stoff
    för muntliga skrönor-

  133. -där han framstår som halvgalen. Men
    vidare efterforskningar visar-

  134. -att han faktiskt hade
    allvarliga ambitioner.

  135. I Helsingborgs Museums arkiv
    finns flera av Karlssons saker-

  136. -som ett foto från 1912 där han
    poserar bredvid flygplanskroppen-

  137. -vilket bevisar
    att han faktiskt byggde den.

  138. Det finns även en modell i liten
    skala som nog var en prototyp.

  139. Förutom verktyg och reservdelar som
    han an använde i urmakeriet-

  140. -så finns det något som i
    katalogen kallas "evighetsmaskin".

  141. Den beskrivs så här
    i museets katalog:

  142. "I ett trästativ är ett trähjul
    monterat på en vevaxel".

  143. "Inuti hjulet är träkläppar fästade i
    en cirkelkrets."

  144. "Dessa är försedda
    med ståltrådsöglor."

  145. "När hjulet vevas runt
    faller och stiger kläpparna."

  146. "Det finns ytterligare en axel
    med vev, utan något hjul."

  147. "Konstruktionen
    är tänkt som en evighetsmaskin."

  148. "Urmakare Karlsson tillverkade olika
    former av evighetsmaskiner"-

  149. -"flygplansmodeller och modeller för
    provning av propellerdrift."

  150. Karlsson hade alltså
    ett genuint intresse inom det här-

  151. -samtidigt som
    hans evighetsmaskiner antyder-

  152. -en lite absurd världsuppfattning.

  153. Ibland kan man ana
    en sorts självmedvetenhet-

  154. -om att det de gjorde
    egentligen var ganska meningslöst.

  155. Tanken var kanske att sticka hål
    på tidens moderniseringshets.

  156. Men det som tycks göra Karlsson och
    andra som honom till original-

  157. -snarare än genier
    i omgivningens ögon-

  158. -är oförmågan att skilja dem
    från deras lantliga kontext.

  159. När det tidiga 1900-talets
    folklivsforskare reste omkring-

  160. -för att samla in material
    om den svenska allmogekulturen-

  161. -uppstod konfliktfyllda möten
    för landsortsborna de mötte.

  162. Och det här speglar sig i deras
    berättelser om traktens original.

  163. Å ena sidan är berättarna
    stolta över sina lokala kändisar.

  164. Man kan ana hur de ler i hemlighet åt
    de dialektala kommentarer-

  165. -som originalen sticker hål
    på stadsbornas arrogans med.

  166. Det finns en historia
    om Söderslättsluffaren Nils Knös-

  167. -när en folksamling välkomnar
    det lokala slottsherrskapet.

  168. Ur vagnen kliver
    den omtyckte godsägaren-

  169. -tätt följd av nya hustrun, som
    har rykte om sig att vara kylig.

  170. Knös kliver fram och fäller repliken
    som är i allas tankar:

  171. "Stackars vår baron, som har gift sig
    med ett sånt jävla rivjärn."

  172. Originalet har lite den här
    funktionen i berättelserna.

  173. Å andra sidan urskiljer de sig just
    genom att omgivningen-

  174. -ser på dem lite avvaktande
    och lite generade.

  175. De skäms över att så gammalmodiga
    karaktärer finns i deras hemtrakt-

  176. -i synnerhet när män från stan
    kommer och frågar om dem.

  177. Så att berätta om originalen blir
    ett sätt att visa sin distans-

  178. -till det lantliga och omoderna.
    I Sverige i dag-

  179. -är mycket av det som förknippas med
    landsbygden negativt laddat-

  180. -i synnerhet
    när det handlar om populärkultur.

  181. Den här attityden kan man se
    redan i sent 1800-tal.

  182. I takt med att stadslivet alltmer
    blir utgångspunkt för kulturen-

  183. -så blir landsbygden problematisk
    att förhålla sig till.

  184. Det är intressant att jämföra
    mytologin kring bygdeoriginal-

  185. -som är så starkt förknippade
    med förr i tiden-

  186. -med berättelserna
    om landsbygden i dag.

  187. Parallellerna
    blir snabbt tydliga.

  188. I dag har vi "hästmannen",
    den excentriske bonden-

  189. -som går sin egen väg i ett samhälle
    där han inte får plats.

  190. Vi har "100 höjdare",
    som gick på tv för några år sen-

  191. -Filip och Fredriks
    förment kärleksfulla-

  192. -men egentligen väldigt raljerande
    skildring av svenska avvikare.

  193. Man kan även associera
    till "Plötsligt i Vinslöv"-

  194. -där en hel småstad verkar befolkad
    av allehanda kufar.

  195. En sån film säger mer om
    de perspektiv som dominerar i dag-

  196. -snarare än om vilken sorts människor
    som bor i Vinslöv.

  197. Om vi ser bortom de komiska
    aspekterna av folket i den filmen-

  198. -så visar den egentligen upp
    många alternativa livsstilar-

  199. -och föreställningsvärldar, mot
    de ganska konforma motsvarigheter-

  200. -som dominerar
    i dagens storstäder.

  201. Så man kan alltså konstatera
    att skillnaden-

  202. -mellan ett tekniskt geni och
    en byfåne ibland är ganska liten-

  203. -och den ligger främst i hur
    omgivningen betraktar individen.

  204. Många av historiens banbrytande
    personer sågs som original-

  205. -och hade ihågkommits som såna,
    om det inte varit för den där-

  206. -viktiga lilla upptäckten som de
    ibland råkade på av en slump.

  207. Tack så mycket.

  208. Textning: Mikael Weichbrodt
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad skiljer en galning från ett geni?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Historieforskaren Peter K. Andersson har fördjupat sig i bygdeoriginal från den skånska landsbygden. Han föreläser om halvgalna kufar som har mycket gemensamt med dem som åstadkommit viktiga uppfinningar. Bland andra berättar han om Anders "Balzac" Olsson som levde i Perstorp på 1800-talet och ville bygga en ättiksfabrik i miniatyr och om Kuska-Otto som jobbade med en mystisk flygmaskin. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper
Ämnesord:
Bygdeoriginal, Etnologi, Familjeliv, Samhällsliv, Socialantropologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Geniet på bio - Winston Churchill och filmen

Erik Hedling är professor i filmvetenskap och berättar om Winston Churchills syn på film. Churchill såg tidigt filmens potential och möjligheter, både som propaganda och som nöje. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Biohacking

Moa Goysdotter och Jenny Grönberg-Hernandez är forskare och föreläser om biohacking. En biohackare kan sätta in chip i sin kropp för att hålla koll på sin hälsa eller testa sushin för att se om det är rätt sorts fisk. Det biologiska och det vetenskapliga systemet hackas. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Litterära celebriteter och mediala genier

Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson är professorer i litteraturvetenskap och berättar om kända författare som också är mediala genier. Selma Lagerlöf, Leif GW Persson och många där emellan har jobbat och jobbar aktivt med sitt varumärke. Celebriteter är en produkt av 1800-talet, men de blir bara fler och fler. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Zlatan - ett flerspråkigt bollgeni

Är fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic inte bara ett bollgeni utan även ett språkgeni? Efter att ha bott i några olika länder pratar han flera språk. Jonas Granfeldt som är professor i franska och Frida Splendido som är doktor i franska föreläser om Zlatans språkkarriär. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Vad skiljer en galning från ett geni?

Historieforskaren Peter K. Andersson har fördjupat sig i bygdeoriginal från den skånska landsbygden. Han föreläser om halvgalna kufar som har mycket gemensamt med dem som åstadkommit viktiga uppfinningar. Bland andra berättar han om Anders "Balzac" Olsson som levde i Perstorp på 1800-talet och ville bygga en ättiksfabrik i miniatyr och om Kuska-Otto som jobbade med en mystisk flygmaskin. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Den siste romantiske teologen i Lund

Anders Jarlert är professor i kyrkohistoria och berättar om professorn och teologen Carl Wilhelm Skarstedt i Lund. Under 1800-talet skrev han psalmer och ordlekar och sysslade med botanik. Psalmerna används fortfarande i både Sverige och USA. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Lånta fjädrar? Om skapande och kreativ återanvändning

Robert Willim är lektor i etnologi och ger en föreläsning om kulturell återanvändning i bild och ljud. Han berättar bland annat om att man på 1800-talet använde tekniker med speglar som bidrog till att ge fotografier en viss sorts färg. Det här kunde anses "förfalska naturen" och kritiserades på samma sätt som filter i sociala medier för bilder. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Bellman - från källarpoet till nationalskald

Carl Michael Bellman kunde varken sköta sin ekonomi eller hälsa och det var inte tal om att han skulle få plats i nystartade Svenska Akademien. Men efter sin död fick han ett kändisskap som överraskade alla. Det berättar Johan Stenström, professor i litteraturvetenskap, som ger oss en inblick i vad som gjorde Bellman så stor och varför hans minne lever än idag. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Queering Sápmi

Sara Lindquist, projektledare för Queering Sápmi, går genom projektets arbete, dess svårigheter och dess genomslag. Ingången var att ta reda på vad som händer om man både tillhör en etnisk och en sexuell minoritet. Inspelat 7 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.