Titta

UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Om UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Vad innebär det att barn och ungdomar har väldigt många valmöjligheter i skolan och på fritiden? Internet och datorer och möjligheten att vara uppkopplad hela tiden är något som vi idag kan se påverkan av. Här berättar fyra experter vad idrott och hälsa har för relation och varför det är viktigt att vara ute och röra på sig, samtidigt som man har möjlighet att surfa och sitta med sin ipad. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015 : Elevernas allsidiga rörelseförmågaDela
  1. Jag jobbar på Högskolan Dalarna...

  2. ...inom området
    idrotts- och hälsovetenskap.

  3. Jag har tidigare jobbat som lärare i
    idrott och svenska-

  4. -i grund- och gymnasieskolan
    i sammanlagt sexton år.

  5. Jag var med
    när LOP -94 genomfördes-

  6. -och vi fick brottas med
    att skriva betygskriterier.

  7. Bland annat restes frågan:

  8. Vad kan man, när man kan delta
    i dans och rörelseaktivitet?

  9. Det är en inte helt enkel fråga.

  10. Den blir mer och mer besvärlig
    ju mer man diskuterar den.

  11. Det ska jag prata om i dag.
    Vad innebär rörelseförmåga-

  12. -och hur kan man utveckla
    allsidiga rörelseförmågor?

  13. Det var det mitt forskningsprojekt
    handlade om.

  14. Då ska vi se.

  15. Den här frågan, vad rörelseförmåga
    kan innebära, handlar om...

  16. ...att ställa sig frågan:
    Vad kan jag när jag kan det här?

  17. Vad kan man, när man kan delta i dans
    eller annan rörelseaktivitet?

  18. Vad kan jag, när jag kan dansa
    schottis eller hoppa stav?

  19. Vilken förmåga har jag
    för att klara av det?

  20. Det som presentationen sa
    att jag skulle prata om i dag...

  21. ...hoppas jag kunna delge er.

  22. Har jag missat något
    får ni ställa frågor.

  23. Den här...

  24. Varför är det svårt att...

  25. ...formulera och bedöma
    elevers rörelseförmåga?

  26. Det är inte konstigt
    att det är svårt.

  27. Det är tyst kunskap,
    vilket jag kommer in på.

  28. Vi kan ha föreställningar om
    vad bra idrott är-

  29. -men som vi inte har uttalat.

  30. Jag ska prata om vad som påverkar-

  31. -våra föreställningar
    om bra idrott.

  32. Den frågan ställde Andreas i går.
    Han sa-

  33. -att det är dags att bry sig om vad
    det innebär att vara bra.

  34. Jag hoppas hinna komma in på det.

  35. Huvudfrågan är: Vad kan man när man
    röra sig på komplicerade sätt?

  36. Jag kommer mest
    att prata om min avhandling.

  37. Som avslutades förra året.

  38. Den heter: "Ways of knowing
    in ways of moving."

  39. "A study of the meaning of capability
    to move."

  40. Varför vill jag undersöka detta?

  41. Det kan man fråga sig.

  42. När jag började formulera
    syfte och frågeställningar-

  43. -undrade många
    vad jag skulle göra.

  44. Ingen förstod vad jag skulle göra.

  45. Till slut undrade jag
    om jag förstod det själv.

  46. Det gjorde jag.

  47. Men det är inte helt enkelt.

  48. Det finns en bakgrund
    till mitt ämne.

  49. Dels tog jag upp
    svårigheterna med-

  50. -vad man kan när man kan delta
    i rörelseaktiviteter.

  51. Tittar man på forskningen
    i ämnet idrott och hälsa-

  52. -framkommer
    att kunskap och lärande-

  53. -inte är framträdande när elever
    eller lärare talar om ämnet.

  54. Av tradition har det varit så.

  55. Många elever
    är inte riktigt på det klara med-

  56. -vad man ska lära sig i ämnet.

  57. Forskning visar också att
    detta med att vara bra på sport...

  58. Det finns en uppfattning...

  59. ...en föreställning om-

  60. -att det är något man antingen är
    eller inte är.

  61. Idrottslig förmåga
    är något man har eller saknar.

  62. Underförstått:
    Den går inte att utveckla.

  63. Är det vad vi ska göra i skolan?

  64. Jag hade en intressant diskussion med
    en elev.

  65. Jag skulle lära känna
    mina elever på gymnasiet.

  66. Jag hade olika stationer
    där de fick vara aktiva.

  67. En station var en intervju
    med mig. De fick gå runt.

  68. Då frågade jag bland annat-

  69. -om fritidsintressen.
    Om de motionerade och såna saker.

  70. Två tjejer sa: "Jag motionerar eller
    tränar inte alls."

  71. Jag frågade om hon hade
    något annat intresse.

  72. "Ja..."

  73. "Jag går på aerobics
    tre gånger i veckan."

  74. Okej. Hon hade en föreställning om
    vad sport var.

  75. Det var inte det hon höll på med.

  76. Det gav mig en tankeställare.

  77. Hon ansåg inte
    att hon var bra i idrott.

  78. Vad bra rörelser
    och bra rörelseförmåga är-

  79. -påverkas av våra egna referensramar
    och behöver belysas.

  80. Det var min tanke.
    Vi bär med oss...

  81. Särskilt vi idrottslärare.

  82. Vi har vuxit upp med en stark tro att
    idrott och sport-

  83. -är kul och bra.

  84. Vi har den referensramen med oss,
    vad som är bra-

  85. -när vi ska bedöma eleverna
    och undervisa i ämnet.

  86. Om jag istället
    hade jobbat på ålderdomshem-

  87. -hade jag kanske sagt
    att bra rörelseförmåga-

  88. -är att kunna ta sig upp
    från golvet när man har ramlat.

  89. Eller att kunna gå på toaletten
    på egen hand.

  90. Om jag har varit elittränare
    i fotboll är bra rörelseförmåga-

  91. -att kunna ta en passning
    i fart på volley och skjuta mål.

  92. Vi har olika föreställningar om vad
    som är bra respektive dåligt.

  93. Det finns en annan aspekt också.

  94. Kunskap. Vad är kunskap
    i ett praktiskt ämne som idrott?

  95. Vad är då teoretisk kunskap?

  96. Jag hade läst och funderat över...

  97. Det känns som om det är teoretisk
    kunskap som gäller i skolan.

  98. Idrottslärarna,
    vilket jag också kände själv...

  99. ...vågar inte prata om den praktiska
    kunskapen som giltig.

  100. Det är den.
    Det är det jag vill komma till.

  101. Man kan utveckla förmågor
    och även bedöma.

  102. Av tradition, sen 1600-talet...

  103. René Descartes
    har ni kanske hört talas om.

  104. Det är tänkandet,
    det intellektuella-

  105. -som är värt något i skolan.

  106. Det ville jag undersöka vidare.
    Kan inte rörelseförmåga-

  107. -vara värd
    att beteckna som kunskap?

  108. Den praktiska kunskapen bedöms, men
    lite underförstått.

  109. En sak till:

  110. Vad eleverna ska kunna
    blir lite otydligt-

  111. -om man inte talar om exempelvis vad
    rörelseförmåga kan innebära.

  112. Den praktiska kunskapen.
    Om jag inte kan identifiera-

  113. -och tydligare differentiera
    vad eleverna ska kunna-

  114. -får de svårare att lära sig
    och jag får svårare att planera.

  115. Om man koncentrerar sig
    på "vad"-frågan...

  116. ...är det vad min avhandling
    har handlat om.

  117. Rörelseförmåga som en vad-fråga
    i den didaktiska triangeln.

  118. Men mest brukligt
    bland oss lärare-

  119. -när vi diskuterar
    pedagogiska frågor-

  120. -är att vi diskuterar
    hur vi ska undervisa.

  121. "Hur gör du? Är grupparbeten bra?"

  122. "Ska det vara mer individuellt?
    Ska man visa filmer?"

  123. "Hur ska vi
    genomföra undervisningen?"

  124. Istället för att börja med
    att ställa sig frågan-

  125. -som forskarna Ference Marton
    och Ingrid Carlgren uppmanar till.

  126. Börja med att utreda vad-frågan.
    Vad är det vi ska undervisa om?

  127. De har skrivit så här:

  128. Istället för att fråga:
    "Hur ska jag lära ut division?"

  129. "Hur ska jag få mina elever
    att förstå fotosyntes?"

  130. "Hur ska jag höja
    deras historiska medvetenhet?"

  131. -bör vi fråga oss: "Vad innebär det
    att behärska division?"

  132. "Vad är viktigast
    och vad är nödvändigt?"

  133. "Vad får inte tas för givet?"

  134. Om man översätter detta
    till ämnet idrott och hälsa-

  135. -kan läraren fråga följande:

  136. Vad innebär det
    att behärska en specifik rörelse?

  137. Att förstå egna och andras sätt att
    röra sig-

  138. -och vad innebär det
    att vara rörelsemedveten?

  139. Vad är viktigast? Nödvändigt?
    Vad får inte tas för givet?

  140. Med andra ord: Vad innebär det
    att utveckla sin rörelseförmåga?

  141. Vad ska eleverna kunna
    och hur formulerar jag det?

  142. Hur kan man sätta ord på det? Det
    försökte jag göra i min forskning.

  143. Jag tänkte så här:
    Vad innebär det att kunna det här?

  144. Jag gick utanför skolan
    i två delstudier-

  145. -för jag ville träffa
    och prata med experter-

  146. -som hade ägnat lång tid
    åt att lära sig rörelser.

  147. De var lättare
    att hitta utanför skolan.

  148. I två av mina delstudier
    frågade jag-

  149. -stavhoppare och freeski-åkare
    vad det innebär att kunna detta.

  150. Jag fick jätteintressanta svar.
    Det kommer jag till.

  151. Vilka förmågor har de utvecklat?

  152. Tredje delstudien var "learning
    studies" som jag tar upp mer sen.

  153. Om ett tag.

  154. Nu ska vi se...

  155. Alla har inte en klar bild
    av freeskiing.

  156. Ni ska få se en film
    från VM-staden Falun, min hemstad.

  157. Där hade man en uppvisningstävling i
    freeskiing i hoppbackarna.

  158. I underbacken. Så här såg det ut.

  159. Fredriksson!

  160. Hon lägger den snyggt.

  161. Härligt, va?

  162. Så här såg det ut när de tränade.
    Jag följde med dem på träningar.

  163. Jag filmade
    och höll på att frysa ihjäl.

  164. Jag intervjuade dem i bilen
    med "stimulated recall"-metoden.

  165. Vi tittade på filmerna tillsammans
    och jag försökte dra ut svar.

  166. De blev jätteirriterade på mig efter
    ett tag. Inte hela tiden.

  167. Här är vanlig träning.

  168. De filmade även varandra
    väldigt mycket.

  169. Här kommer en till.
    Hur ska det gå?

  170. Snart kommer en till.

  171. Håll tummarna för
    att det funkar nu också.

  172. Det var freeskiing.

  173. Innan jag går vidare-

  174. -måste jag prata om
    fenomenet rörelseförmåga.

  175. Diskuterar vi det vid fikabordet-

  176. -kommer vi att ha olika uppfattningar
    om vad det är.

  177. Här ger jag några exempel
    så som jag resonerade innan.

  178. Vad tänker jag själv
    om rörelseförmåga?

  179. Man kan tänka sig att det är att vara
    aktiv på idrottslektionerna.

  180. Då har man rörelseförmåga. Det är väl
    ett okej sätt att resonera?

  181. Eller? Den anatomiska kroppens
    beräknade potentiella möjligheter-

  182. -att utföra rörelser baserat
    på kunskap om kroppen som maskin.

  183. Alltså: Vi vet-

  184. -att vi har kulleder
    på olika ställen.

  185. Då kan man utföra
    vissa typer av rörelser.

  186. Vi har gångjärnsleder, vridleder och
    andra typer av leder.

  187. Vi kan beräkna
    hur pass starka vi är-

  188. -koncentriskt och excentriskt-

  189. -och hur långa musklerna är,
    och mata in det i en dator.

  190. Med ett fantastiskt program-

  191. -kan vi se hur många möjligheter vi
    har att röra oss.

  192. Det skulle kunna vara
    en definition på rörelseförmåga.

  193. Rätt jobbig.

  194. Eller: Hur väl en individ
    kan utföra rörelser-

  195. -i relation till specifikt utvalda
    tekniskt beskrivna rörelser.

  196. Till exempel
    resultat i motoriktester.

  197. Det har säkert några stött på.
    I motoriktester-

  198. -plockar man ut specifika rörelser,
    låter folk utföra dem-

  199. -och så får man en viss poäng.

  200. De bedöms utifrån om man har träffat
    kanske tre gånger av fem-

  201. -i ett hål med en boll.

  202. Rätt så specifika. Det gäller ett
    fåtal standardiserade rörelser.

  203. Då kan man uttala sig om-

  204. -en persons rörelseförmåga.
    Men då i relation till-

  205. -vissa specifikt utvalda
    standardiserade rörelser-

  206. -som är dekontextualiserade.
    Tagna ur sitt sammanhang.

  207. Så man ska vara medveten om
    vad de visar.

  208. Mitt val av definition
    av rörelseförmåga-

  209. -är det personliga kunnande
    någon har eller behöver utveckla-

  210. -för att kunna röra sig
    på olika komplexa sätt-

  211. -i olika fysiska sammanhang,
    som det står i kursplanen.

  212. Då kommer man in på begrepp som-

  213. -förmåga, kunskap och kunnande.
    Vad är det?

  214. Hur kan man formulera sig kring
    de begreppen och deras innebörd?

  215. I idrottsliga sammanhang-

  216. -brukar vi i vårt dagliga språk-

  217. -tala om mentala och fysiska
    färdigheter. Det är väl vanligt?

  218. Nu vågar ni inte säga någonting.
    Visst är det vanligt?

  219. Varför gör vi det?

  220. Särskilt mot bakgrund av
    det vi hörde i morse.

  221. Vad är det för skillnad mellan
    fysiska och mentala färdigheter?

  222. Innebär det...

  223. ...att en utövare av
    fysiska färdigheter inte...

  224. ...tänker?

  225. Det är ju
    vad uppdelningen innebär implicit.

  226. Är det så avskilt? Det är
    väldigt vanligt att tala om-

  227. -mentala eller fysiska färdigheter.

  228. Det här handlar också om
    praktisk och teoretisk kunskap.

  229. Vad är skillnaden?

  230. Vi använder ofta praktisk
    och teoretisk kunskap.

  231. "Nu ska vi ha praktik.
    Nu kör vi det praktiska."

  232. "Nu ska vi ha teoriprov.
    Nu ska vi ha teori om hälsa."

  233. Då kan man fundera på
    vad det är för skillnad.

  234. Det här fick jag "grotta" lite i.

  235. Kunnande kan ses som
    mentalt och fysiskt integrerat.

  236. Tänkandet kan beskrivas
    som en handling bland andra.

  237. Kroppsliga handlingar behöver inte
    styras av ett tänkande.

  238. En signal som säger:
    "Gör så", och så gör jag så.

  239. Tänkandet sker i handlingen.

  240. Nu tar jag upp
    mitt teoretiska perspektiv.

  241. Det kan handla om
    att vara uppmärksam på det.

  242. Man kan skilja på intelligent
    och vanemässigt handlande.

  243. Vid det vanemässiga
    kopplar man bort uppmärksamheten.

  244. Denna bild av rörelsekunnande-

  245. -har jag tagit och inspirerats av-

  246. -kunskapsfilosofer
    och kunskapsteoretiker.

  247. Ni känner igen Michael Polanyi-

  248. -som myntade begreppet
    "tyst kunskap".

  249. Donald Schön
    undersökte yrkesutövning.

  250. Som: Vad kan sjuksköterskor
    som de inte sätter ord på?

  251. En neurobiolog
    som heter Antonio Damasio-

  252. Han menar att det inte finns
    ett unikt centrum i hjärnan-

  253. -som styr våra handlingar-

  254. -och delar ut signaler.
    Kropp och tanke är integrerat.

  255. Och en jättehäftig gubbe
    som hette Gilbert Ryle.

  256. Redan 1949 skrev han boken
    "The Concept of Mind."

  257. Det är en filosofisk diskussion-

  258. -om att tänkandet och kroppen
    är integrerat.

  259. Det är en enda process.

  260. Jag kan,
    men det är inte nödvändigt-

  261. -att utföra ett intellektuellt arbete
    och sen utför en handling.

  262. Så här har jag valt
    att se på kunnande och förmåga.

  263. Jag har inte delat upp i mentala
    respektive fysiska kunnanden.

  264. Jag har redan nämnt
    hur jag gick till väga.

  265. Jag har observerat och kommunicerat
    med friidrottare.

  266. Hängt med på träning, filmat, pratat
    med tränare och dem-

  267. -tittat på filmen med dem-

  268. -skrivit ner
    och analyserat vad de kan-

  269. -utifrån vad jag ser
    att de kan göra.

  270. Jag valde experter,
    för jag utgår ifrån-

  271. -att de har lättare
    att formulera sitt kunnande.

  272. Sen genomförde jag
    en "learning study" i gymnasiet.

  273. Elever fick härma
    en obekant rörelse.

  274. Och så studerade jag det.
    Jag kommer till det.

  275. Ni ska få se ett exempel på
    "stimulated recall"-intervjun-

  276. -med två freeski-åkare.

  277. Vi tittade tillsammans på dagens
    övningar som jag hade filmat.

  278. De fick stanna filmen.
    Jag stannade i bland och frågade:

  279. Vad gör du här? Hur tänkte du här?
    Kände du det där?

  280. Väldigt detaljerat.

  281. Så här kunde det se ut.

  282. Jag frågar: Hur gör du det där?

  283. Olle:
    "Ja, man kan ju släppa graben..."

  284. Grab är när man håller i skidan.

  285. "...och bara spinna."
    Spinna är att snurra.

  286. "Vid rak spinn
    får man mer rotation eller så."

  287. "Och så släpper man ut allting
    och gör nån...spread eller nåt."

  288. "Då stannar man upp skiten."

  289. Det han gör här är att beskriva
    förhållandet mellan spinn-

  290. -rotationshastighet, och tröghets-
    moment. Spinnet är konstant.

  291. Han kan förändra
    rotationshastigheten-

  292. -genom att minska eller öka
    tröghetsmomentet.

  293. Stort, snurra långsamt.

  294. Vid litet tröghetsmoment
    ökar rotationshastigheten.

  295. Han kan inte formeln för det,
    men det kan vi.

  296. Här ser vi att den här killen
    kan uttrycka och handla-

  297. -gällande att urskilja och förändra
    sin rotationshastighet.

  298. Han urskiljer hastigheten och känner
    när den behöver förändras.

  299. Det såg jag på filmen,
    tillsammans med uttrycket.

  300. Jag kontaktade också
    en lektor i biomekanik-

  301. -som tittade på några av filmerna
    tillsammans med mig.

  302. En del av åkarna
    pratade väldigt mycket-

  303. -men det stämde inte-

  304. -i min biomekaniska
    rörelseanalysvärld.

  305. Men för det mesta var det rätt.

  306. Ur den synvinkeln.

  307. Deras resonemang överenstämde
    med biomekaniska lagar.

  308. Jag har ett annat exempel-

  309. -på en
    "stimulated recall"-intervju.

  310. Jag frågade:

  311. Hur vet du när landningen
    kommer att gå bra?

  312. Vi satt i bilen då
    och tittade på filmen.

  313. Han tittade på mig
    som om jag var en dåre.

  314. Jag upprepade frågan och han lutade
    sig tillbaka och blundade.

  315. "Hur vet jag det?"
    Han började fundera.

  316. "Jag börjar för det mesta
    med en 360."

  317. Ett varv runt, alltså,
    när han kommer till en ny backe.

  318. "Sen har man ju den, liksom."

  319. "Man har den till att börja med, så
    att man vet hur den känns."

  320. Vad är det han kan? Han skapar
    en kroppslig referensram-

  321. -som han kan använda
    som en kroppslig hastighetsmätare.

  322. Då vet han senare om det går
    för fort eller för långsamt.

  323. Rotationshastigheten måste minska
    eller öka för att han ska landa.

  324. Så han kontrasterar
    sin rotationshastighet-

  325. -med den referensram han skapar
    genom att där börja med en 360-

  326. -med just den lutningen,
    snökonsistensen och vinden-

  327. -samt landningsytans lutning,
    för alla är olika.

  328. Jag ska inte gå igenom allt,
    men sammantaget...

  329. Jag har sammanfattat
    freeski-åkarnas kunnande-

  330. -med de här förmågorna:

  331. De kan urskilja sitt sätt
    att röra sig i detta sammanhang.

  332. De kan lösa rörelseproblem.
    Förändra hastighet, ändra trick.

  333. De kan urskilja sin hastighet.

  334. De kan navigera
    sin fokala uppmärksamhet.

  335. Sin kroppsliga fokala uppmärksamhet.
    På vägen in-

  336. -har de kroppsligt
    uppmärksamhetsfokus-

  337. -på att hoppa upp. Kicken.
    Positionen i kicken.

  338. Uppe i luften fokuserar de
    den kroppsliga uppmärksamheten-

  339. -på rotationshastigheten.
    Sen byter de till landningen.

  340. De har en enorm koncentration
    och uppmärksamhet på det de gör.

  341. De var väldig duktiga på-

  342. -att identifiera vad de gjorde fel
    eller hur de borde ha gjort.

  343. De har ingen tränare som talar om
    det. De tränar på egen hand.

  344. De tittar mycket på film. Vilket
    rörelsekunnande de har utvecklat!

  345. Verkligen.

  346. Och de tävlar nästan aldrig.

  347. Det är tävlingar lite här och där.

  348. Det spektakulära-

  349. -och att lära sig nya, svåra häftiga
    trick är målet för dem.

  350. Vad kan stavhopparna, då?

  351. De hade en tränare
    som uppmuntrade dem-

  352. -att känna efter i kroppen.

  353. Hur känns det? Vad gjorde du?
    Kan du formulera det?

  354. Ibland frågar de. "Hur var det?"
    "Hur kändes det?" sa tränaren.

  355. Vi är väldigt snabba med att säga:
    "Böj armen ditåt och räta upp."

  356. Istället för att fokusera på aktörens
    perspektiv.

  357. Men det gjorde den här tränaren.
    "Kände du när det var rätt?"

  358. "Kan du formulera det?"

  359. Det är inte lätt att formulera sig.
    Vi ska titta till höger.

  360. Kalle, under bilden.
    Jag har försökt illustrera.

  361. Det gick inte bra för honom.

  362. De flesta hopp gick åt pipsvängen.
    Nästa dag gick det jättebra.

  363. Han försöker förklara
    för en annan friidrottare-

  364. -som undrar hur det var med honom.
    Han var frustrerad.

  365. "Det är lugnt."

  366. "Känner resten av kroppen vart... Uh.
    Ja..."

  367. Det var mycket kroppsspråk.

  368. "Jag känner mig sladdrig." Och så
    visade han tydligt med händerna.

  369. "Nu känns det som att..." Ålar med
    överkroppen och slår upp armarna.

  370. "Det är som om du...", säger han till
    sin släggkastar-kompis-

  371. -och låtsas hålla i en slägga.

  372. "...om axlarna går så här på dig."

  373. Han försöker förklara.
    Min tolkning är-

  374. -att han har varit uppmärksam på vad
    han gör.

  375. Han kan inte riktigt förklara det med
    ord, men försöker med kroppen.

  376. Han vet vad han har gjort och kan
    urskilja sitt sätt att röra sig.

  377. Stavhopparnas kunnande...

  378. ...kan beskrivas: De kan också
    urskilja sitt sätt att röra sig.

  379. Men de är inte duktiga att urskilja
    sitt sätt att röra sig-

  380. -om de ska göra
    det freeski-åkarna gör.

  381. Men de är mer förberedda på det.

  382. De är duktiga på att finna
    alternativa sätt att röra sig.

  383. Lösa rörelseproblem, alltså.

  384. Behålla ett rörelsesätt
    och samtidigt variera andra.

  385. De fick springa med staven-

  386. -få upp den så här
    och sen ska den sättas i-

  387. -samtidigt som löpningen
    hålls konstant.

  388. De är också bra på att navigera sin
    kroppsliga uppmärksamhet.

  389. Stor koncentration
    och uppmärksamhet.

  390. Då menar jag integrerad
    mental och fysisk uppmärksamhet.

  391. Nästa studie
    var en "learning study".

  392. Några kanske har hört talas
    om det. Här i Stockholm-

  393. -börjar de bli rätt så vanliga.

  394. Det handlar om att en lärare-

  395. -tillsammans med
    kanske en forskare-

  396. -väljer något svårundervisat
    och fördjupar sig i det-

  397. -och försöker utröna
    vad det innebär att kunna detta.

  398. Man provar undervisning,
    tittar på filmad undervisning-

  399. -och analyserar.
    Lärde sig eleverna något?

  400. Kan man göra på något annat sätt? Och
    man utvecklar undervisningen.

  401. Jag använde learning study-

  402. -för att utveckla innebörden av-

  403. -vad det innebär att kunna
    en specifik rörelse, "house hop".

  404. I den här studien har jag använt en
    fenomenografisk ansats.

  405. Det innebär att jag har försökt
    analysera olika sätt...

  406. Skillnader mellan elevers olika sätt
    att uppfatta en rörelse.

  407. Vad det är de ska kunna.

  408. Jag kommer till det.
    Ni ska få se vad det var.

  409. Det här skulle de lära sig.

  410. Har ni gjort den här?

  411. Jag vet inte om jag vågar visa.

  412. Jag har fått order om
    att hålla mig stilla.

  413. Man ska läsa
    från höger till vänster.

  414. Jag har försökt illustrera
    genom att stoppa videofilmen.

  415. Man tar fart här,
    roterar upp med magen upp-

  416. -ditåt, och landar här.

  417. Så det blev lite konstigt
    för många.

  418. Man vill gärna landa här.

  419. Är ni med? Det blev lite knepigt, och
    det var det roliga.

  420. Vi filmade eleverna i olika omgångar.
    Fyra, fem i taget.

  421. Jag gjorde sen
    en fenomenografisk analys-

  422. -av elevernas sätt att röra sig.

  423. Ser man skillnader i uppfattning?

  424. Vad uppfattar den
    som den andra inte uppfattar?

  425. Hur verkar de uppfatta rörelsen?

  426. Man kan använda metaforer
    för att beskriva det.

  427. En elev uppfattar det som något.

  428. Som till exempel
    ett house hop med släpvagn.

  429. Det innebär att benen
    bara hänger på, som en släpvagn.

  430. Det var min tolkning och flera elever
    hamnade i den kategorin.

  431. En elev kunde också hamna
    i flera andra kategorier.

  432. Detta ger en bild av-

  433. -hur eleverna uppfattar något nytt de
    ska lära sig.

  434. Jag kan analysera vilka aspekter de
    verkar urskilja och inte.

  435. Sen kan jag planera
    min undervisning utifrån det.

  436. Det blev sju
    kvalitativt skilda sätt-

  437. -att kunna house hop som något.

  438. Vill ni se?

  439. House hop som:

  440. En motsols rotation på marken.

  441. Jag ska läsa igenom
    en beskrivning noggrant.

  442. House hop handlar om
    att gå åt höger-

  443. -samtidigt som man roterar
    360 grader.

  444. Farttagningen är relaterad till
    rotationens riktning.

  445. Det ser alltså ut så här:

  446. Det är ingen flygfas, men flera andra
    aspekter är uppfattade.

  447. Rotationens riktning, den samtidiga
    förflyttningen åt sidan-

  448. -och rörelsens konsistens.

  449. Om det är hårt, sladdrigt, mjukt
    eller kantigt.

  450. Det kallar jag för konsistens.

  451. Mejla mig gärna
    om ni har ett bättre ord.

  452. Då ser man vilka aspekter de
    som tillhör kategorin urskiljer.

  453. Jag kan se om andra kategorier
    urskiljer andra aspekter.

  454. Här är House hop
    som en rotation medsols.

  455. I den här kategorin hamnar de
    som har uppfattat flygfasen-

  456. -den samtidiga förflyttningen,
    benens medverkan i rörelsen-

  457. -rörelsens plats i rummet
    - om den är liten eller stor-

  458. -och rörelsens konsistens.

  459. Det innebär att jag,
    om jag planerar undervisningen-

  460. -utifrån detta kan beakta
    att den här gruppen elever-

  461. -inte har uppfattat flygfasen.

  462. Några av er säger säkert:
    "Men de ser det ju"-

  463. -"men det är inte säkert
    att kroppen kan hoppa."

  464. Det har jag negligerat.

  465. Om man tror på-

  466. -flera forskare som menar
    att det är så pass integrerat-

  467. -att om jag inte har uppfattat
    flygfasen med hela min kropp-

  468. -gör jag den inte heller.

  469. Vi har house hop
    som ett höjdhopp i ett rör.

  470. Då associerar man mer
    till en piruett.

  471. Detta visar
    hur vi och eleverna-

  472. -bär med oss föreställningar om vad
    det är när vi lär oss rörelse.

  473. Vi ser det som något.

  474. Vi uppfattar det som något
    och gör det som något.

  475. Ser man rotationen och har gjort
    eller sett många piruetter-

  476. -är det vad man uppfattar
    i rörelsen.

  477. Då gäller det för läraren
    att i undervisningen-

  478. -beakta olika sätt att uppfatta-

  479. -och kanske inte bara...

  480. ...säga: "Du måste sträcka
    på benet och böja på armbågen."

  481. Använd elevens uppfattning av
    det hon ska lära sig.

  482. House hop med släpvagn.

  483. Som i en liten cell,
    eller som en "lös" rörelse.

  484. Där kom inte rubriken med.

  485. Den sista kategorin...

  486. En rotation som omfamnar himlen
    kallar jag den.

  487. Där har man uppfattat flygfasen
    tydligt och omfamnar himlen här.

  488. Här urskiljer man många aspekter.

  489. Rotationens riktning,
    den samtidiga förflyttningen-

  490. -initieringsfasen, farttagningen-

  491. -dess relation till rotationens
    riktning och så vidare.

  492. På det här sättet kan man
    systematiskt strukturera upp-

  493. -vilka aspekter som kan urskiljas i
    något man ska lära sig.

  494. Nu var det en specifik rörelse,
    men det kan vara annat.

  495. Learning studies
    är väldigt vanligt i matematik.

  496. Man undersöker elevers uppfattning av
    tallinjen med negativa tal.

  497. Om man som lärare förstår-

  498. -att en del elever
    uppfattar tallinjen-

  499. -som två på varandra
    liggande linjer...

  500. ...blir det lättare att förklara och
    planera undervisningen.

  501. Det blir väldigt svårt att lära sig
    om negativa och positiva tal-

  502. -om man inte uppfattar
    en nolla i mitten.

  503. Är ni med?

  504. En fenomenografisk ansats...

  505. ...kan innebära att man
    utgår ifrån elevernas förkunskap.

  506. Olika sätt att förstå, uppfatta och
    erfara det man ska kunna.

  507. Man kan också jobba med-

  508. -en helt obekant rörelse
    som eleven har hittat på själv-

  509. -även om det inte finns en tekniskt
    vedertagen beskrivning-

  510. -som man kan utgå ifrån.

  511. Man kan utforska
    den tillsammans...

  512. ...genom att vi urskiljer fler
    aspekter av något man ska kunna.

  513. I undervisningen kan men erbjuda
    möjlighet att urskilja aspekterna.

  514. Det kan i sin tur fördjupa-

  515. -kunnandet om rörelsekunnande
    över huvud taget.

  516. Både bland elever och lärare.

  517. Det blir lättare att
    tydligare formulera vad-aspekten.

  518. Vad man ska lära sig.

  519. Det sammanlagda resultatet...

  520. Min learning study och idrottarna
    visade att rörelseförmåga är:

  521. Urskilja sitt eget och andras sätt
    att röra sig.

  522. Urskilja och förändra sin hastighet i
    ansats och rotation.

  523. Det kan även översättas
    till andra rörelser.

  524. Urskilja sitt utnyttjande
    av rummet.

  525. Skapa och använda kroppsliga
    referensramar att relatera till.

  526. Tänk att jobba med det. Kan ni
    föreställa er en lektion om det?

  527. Det kan jag.

  528. Urskilja konsistensen
    i sättet att röra sig.

  529. Kan det vara något att jobba med och
    diskutera? Och känna efter?

  530. Kan det vara ett sätt
    att utveckla sin rörelseförmåga?

  531. Urskilja en rörelse som något
    i relation till liknande rörelser.

  532. Jobba med det. Vad är det här? Har vi
    jobbat med liknande rörelser?

  533. Hur är denna rörelse
    i relation till den?

  534. Vad är en sån här rörelse
    i relation till ett basketskott?

  535. Vad skiljer?

  536. Förstå samband mellan
    olika sätt att röra sig.

  537. Till exempel initieringsfasen,
    hur man gör där-

  538. -och vad man vill göra sen.
    Vilken riktning tar rotationen?

  539. Hur blir mitt hopp?

  540. Eller i en dans.

  541. Hur hänger rörelserna ihop?
    Vad ska jag tänka på?

  542. Om jag gör si,
    vad har det för effekt på så?

  543. Lösa rörelseproblem.

  544. Hur kan jag agera på olika sätt för
    att komma dit jag vill?

  545. Hur kan jag jobba med
    att navigera min uppmärksamhet?

  546. Vi är alla bekanta med kursplanen.

  547. En kunskapssyn
    som är framskriven där-

  548. -är olika aspekter av kunskap
    som vi kallar de fyra F:en.

  549. Faktakunskap, färdighetskunskap,
    förtrogenhetskunskap, förståelse.

  550. Som ett experiment
    skulle man kunna-

  551. -beskriva freeski-åkarens kunnande
    som innefattande alla aspekterna.

  552. Teori och praktik sammanblandas.

  553. Detta är på engelska. Han säger:

  554. "If you sort of stretch and tense a
    little you can spin faster."

  555. "If you make yourself 'broader', so
    to speak."

  556. Färdigheten är
    att han kan göra just detta.

  557. Faktakunskaper:

  558. Han vet att det förhåller sig
    på det här sättet.

  559. Om han gör sig bredare snurrar han
    långsammare, och tvärt om.

  560. Och förståelse.

  561. Förstå hur rotationshastigheten-

  562. -är relaterad
    till tröghetsmomentet.

  563. Och förtrogenhet.

  564. Att kunna bedöma när man behöver
    förändra sin rotationshastighet.

  565. Vad behöver jag göra?

  566. Där har vi alla fyra F:n
    i ett rörelsekunnande.

  567. Det man kan diskutera...
    ...som jag var inne på:

  568. Kan specifikt rörelsekunnande vara
    lärandemål i idrott och hälsa?

  569. Vad är det för skillnad
    på en undervisning...

  570. ...med målet att få förståelse
    för samband mellan olika rörelser-

  571. -och att man gör det i handling?

  572. Är en sån formulering annorlunda-

  573. -mot att öva höjdhopp där man
    ber eleven tänka på satsen?

  574. "Så här ska det se ut.
    För armen uppåt och vrid dig"-

  575. -"så att du får ryggen
    mot ribban."

  576. Kan man ha ett annat övergripande mål
    med undervisningen?

  577. Meningsfull rörelsebildning.

  578. Det som var meningsfullt för
    freeski-åkarna och stavhopparna-

  579. -var att lära sig
    att behärska rörelsen.

  580. Det blev meningsfullt för dem.
    Enormt meningsfullt.

  581. Det räckte för dem.

  582. Men det tar tid. Man måste våga lägga
    tid på att låta eleverna-

  583. -utveckla sin rörelseförmåga
    och lära sig rörelser.

  584. Nu sticker jag ut hakan lite.
    Hälsoaspekten är viktig-

  585. -men man kan också strunta i
    om det leder till ett sunt liv.

  586. Huvudsaken är att eleven
    lär sig något meningsfullt.

  587. Nu. Medan hon är ung.

  588. Och att det känns meningsfullt.

  589. Smörgåsbordsmodellen,
    att prova olika saker-

  590. -leder inte till ett djupare,
    meningsfullt rörelsekunnande.

  591. Man kanske kan hitta andra vägar.

  592. Måste vi undervisa om allting?

  593. Vi får ett alternativ till
    att träna elevernas kroppar.

  594. Ser vi eleverna som kroppar
    som ska tränas?

  595. Eller ska de lära sig något?

  596. Vi kan jobba med
    att utforska rörelser.

  597. På det sätt jag beskrev med
    den fenomenografiska ansatsen.

  598. Det var allt.

  599. Textning: Rosanna Lithgow
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Elevernas allsidiga rörelseförmåga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att röra på sig och att använda sin rörelseförmåga är viktigt för alla människor. Men vad innebär rörelseförmåga? Gunn Nyberg som forskar i idrott och hälsovetenskap på högskolan i Dalarna berättar här om sin senaste forskning som handlar om rörelseförmåga. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Idrott, Motion, Sport
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Fysisk aktivitet och kroppens lärande

En dator kan bli överfull så att man måste rensa och tömma den. En hjärna kan inte bli överfull, den blir bara bättre och bättre ju mer man tränar och utmanar den genom att lära sig nya saker. Här berättar hjärnforskaren Lina Bunketorp Käll om kopplingen mellan aktivitet och hjärna. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Elevernas allsidiga rörelseförmåga

Att röra på sig och att använda sin rörelseförmåga är viktigt för alla människor. Men vad innebär rörelseförmåga? Gunn Nyberg som forskar i idrott och hälsovetenskap på högskolan i Dalarna berättar här om sin senaste forskning som handlar om rörelseförmåga. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Hälsa ett självklart innehåll i ämnet idrott och hälsa

Marie Graffman Sahlberg är forskare och lärare i idrott och hälsa. Hon menar att det fungerar att ge elever i hemläxa att de ska träna och röra på sig. I denna föreläsning berättar hon varför det är viktigt att ta idrott och hälsa på allvar. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Hellre uppkopplad än avkopplad

Trötta elever som inte orkar vara uppe under lektionerna, det var vardag för läraren Anna Nygren innan hon sadlade om och ändrade titel till livsstilsexpert. Här berättar hon om varför det är viktigt med helheten i livet för att eleverna ska vara pigga och aktiva i skolan. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Hjärnbyggarna

Lärarna Mats Nahlbom, Mike Andersson och Daniel Hermansson berättar om ett försök som gav så goda resultat att det numera är ett inarbetat koncept i skolan. Nu arbetar Vammarskolan med att utveckla konceptet, bland annat med så kallade aktiva klassrum. Vi får även höra om misstagen som begicks under vägen. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Den kroppsliga kommunikationen är global

"När man idrottar behöver man inte ett verbalt språk för att kommunicera", säger Åke Huitfeldt som är lärare i idrott och hälsa samt matematik på Fridhemsgymnasiet i Umeå. Hans elever går språkintroduktionsprogrammet och många av dem är nyanlända. Även om idrottsämnet har fördelen att det övervinner språkbarriärer så finns det också utmaningar. De utmaningarna övervinner man genom att vara pragmatisk och flexibel, enligt Åke Huitfeldt som vid sidan av sin lärartjänst har forskat om nyanlända elevers möte med idrottsundervisningen.

Fråga oss