Titta

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Om UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Vilken är definitionen av ett geni, vem kan kallas geni och vad har sådana åstadkommit genom historien? Föreläsningar och samtal från Humanist- och teologdagarna 2015 på temat "Genier och andra". Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015 : Lånta fjädrar? Om skapande och kreativ återanvändningDela
  1. Det finns en myt som har berättats
    under tusentals år-

  2. -myten om fågeln
    med de lånta fjädrarna.

  3. Den sägs vara baserad
    på en fabel av Aisopos-

  4. -och finns i flera varianter,
    från olika håll och olika tider.

  5. I stort sett handlar den
    om följande scenario:

  6. Fåglarna skulle göra sig fina,
    för att visa upp sig eller tävla.

  7. En av de mer anspråkslösa fåglarna,
    kanske en svart kaja-

  8. -samlade ihop och satte på sig
    fjädrar från de andra fåglarna.

  9. Kajan lyste upp, fick beröm,
    och vann uppskattning.

  10. Men det slutade med en avklädning. De
    andra fåglarna satte stopp-

  11. -för det tillgjorda sättet
    att få beröm utan egna förmågor.

  12. Sensmoralen är
    att lånad prakt straffar sig.

  13. Hur långt håller den? Skapas inte
    mycket skönhet just genom lån?

  14. Hur kan vi relatera denna
    genom historien återkommande myt-

  15. -och sensmoral till frågor
    om skapande, originalitet-

  16. -och mer eller mindre kreativ
    återanvändning?

  17. Hur fungerar myten i relation till
    skapande och teknikanvändning?

  18. Vad finns det för hjälpmedel
    som kan tas till i skapande?

  19. Hör vi inte rätt ofta viskningar och
    rop om "lånta fjädrar"?

  20. På senare år har datorer,
    digitala medier och prylar-

  21. -möjliggjort skapande av ljud och
    bild på sätt som saknar motstycke.

  22. Många talar om
    en demokratisering av skapandet.

  23. Det finns en uppsjö av utrustning för
    digital bildhantering-

  24. -likaså när det gäller
    musikproduktion.

  25. På 80-talet började jag själv
    göra elektronisk musik.

  26. Jag och några kompisar skaffade
    synthar, samplers och en dator-

  27. -för att styra instrumenten. Det
    var skrymmande och dyra grejer.

  28. Många av ljuden vi kunde göra då
    kan i dag göras med en mobil.

  29. Den teknikutvecklingen
    ska vi ha i bakhuvudet här.

  30. Jag ska kort ta upp hur digital
    ljud- och bildteknik kan användas.

  31. Jag ska fokusera på
    filter och effekter-

  32. -och i viss mån även återanvändning
    av material.

  33. Vi börjar med fotografering
    och teknikanvändning.

  34. Fotografering kräver
    rätt avancerad utrustning.

  35. Tidigare var fotografering
    en utrymmeskrävande verksamhet-

  36. -med mörkrum, vätskor
    och en väldigt fysisk praktik.

  37. Digital teknik
    är inte mindre avancerad.

  38. Den baseras på en extremt komplex
    bakomliggande infrastruktur-

  39. -som inte syns på små fotoprylar som
    får plats i en hand.

  40. Och det finns
    stora valmöjligheter-

  41. -allt från spegelreflexkameror till
    mobiltelefoner med fotoappar.

  42. Det är en djungel av teknik
    och det finns många synpunkter-

  43. -på vad som egentligen behövs
    för att kunna ta bra bilder.

  44. Måste man använda avancerade,
    dyra och stora prylar-

  45. -för att skapa
    riktigt bra fotografier-

  46. -eller kan en fotografs mål uppnås
    med billigare, digital utrustning?

  47. Det finns många digitala effekter att
    använda-

  48. -och floran av teknik
    och hjälpmedel verkar bara växa.

  49. Och vad händer när bilderna flyttas
    till digitala nätverk?

  50. I ett digitalt ekosystem
    kan bilder ha helt andra liv-

  51. -än när de tidigare förmedlades via
    negativ och papperskopior.

  52. För några år sen läste jag i The
    Guardian om hur digital teknik-

  53. -påverkar fotot. Där beskrevs
    användningen av digitala effekter-

  54. -som själva antitesen
    till kreativitet.

  55. Appar som Instagram och Snapseed
    sågs som estetiskt förkastliga.

  56. "Alla bilder ser likadana ut",
    skrevs det.

  57. I diskussionsforum om foto skrivs
    det ofta negativt om filter.

  58. "Inga genier behöver väl hjälp
    av billiga filter för att skapa?"

  59. Vad är det då för filter
    som används i mobiler och datorer?

  60. På senare år har filter som ger
    en retrokänsla varit populära.

  61. Det kan handla om emuleringar
    från äldre, pre-digitala kameror-

  62. -förändringar av färg och ljus,
    om svartvitt och mättade färger.

  63. Det kan också handla om hur
    brus och otydligheter genereras-

  64. -eller vinjetteringar och ramar.
    Kritiken mot filter handlar om-

  65. -hur de förstör
    känslan av äkthet i foto-

  66. -hur de lägger på nåt artificiellt
    som förvränger ett motiv.

  67. Filtren används också i regel
    med oerhört enkla handgrepp.

  68. Med hjälp av en enkel finger- rörelse
    transformeras en bild.

  69. Just hur enkelt det är att förändra
    bilder väcker irritation.

  70. Effekterna ses som en lånad prakt där
    tekniken används-

  71. -utan något egentligt kunnande
    om foto och bildbearbetning.

  72. Det finns även positiva röster
    om effekter och filter-

  73. -men vi kan lära oss något
    av just hur tekniken kritiseras-

  74. -och hur det påminner oss
    om sensmoralen med lånad prakt.

  75. Jag vill att ni ser
    hur fågeln med de lånta fjädrarna-

  76. -gång efter annan
    kläs av sin skönhet.

  77. Det har länge funnits
    en återkommande kritik-

  78. -i samband med att ny teknik införs:
    den gör skapandet ytligt.

  79. När fotograferingen först växte
    fram förekom kritiska röster-

  80. -likaså när elförstärkt musik
    och elektroniska instrument kom.

  81. När jag själv började
    med elektronisk musik hette det:

  82. "Det är väl bara att trycka
    på en knapp för att göra musik?"

  83. Ja, det var många knappar.
    Det är det fortfarande.

  84. Kom gärna och tryck på rätt knapp, så
    får vi se vad som händer.

  85. Vi går några hundra år tillbaka
    i frågan om teknik och skapande.

  86. Då började en del konstnärer använda
    små, optiska hjälpmedel-

  87. -kallade Lorrainspeglar eller
    Claudeglas, för att måla landskap.

  88. Dessa ting har senare kommit
    att kallas "svarta speglar".

  89. Den bestod av ett glas färgat
    med sot eller andra nyanser.

  90. Man valde ut sitt motiv och
    såg på det i den svarta spegeln-

  91. -och utifrån det kunde
    bilden av landskapet målas av.

  92. Namnet kommer från landskapsmålaren
    Claude Lorrain-

  93. -som var en förebild för många målare
    på 1700- och 1800-talen.

  94. Det var hans sätt att behandla
    motiven, och ljuset i målningarna-

  95. -som man ville emulera
    med Lorrainspegeln.

  96. Fanns det någon kritik mot det här
    instrumentet under den tiden?

  97. Ja, det fanns det. Den engelska
    konstkritikern John Ruskin-

  98. -tyckte att Lorrainspegeln
    förfalskade bilder av naturen-

  99. -och tog bort eller förvred
    djupkänslan.

  100. Färgskalan blev
    inte alls lika levande-

  101. -som när blicken fick vila
    på landskapet utanför spegeln.

  102. Detta handlar kanske inte så
    mycket om att någon lånar prakt-

  103. -utan om hur teknik ses som
    något som förfalskar ett uttryck.

  104. Men tillsammans med
    just den kritiken-

  105. -förekommer en nedvärdering
    av själva användandet av tekniken.

  106. Den ses som billiga tricks
    som inte kräver egen skicklighet-

  107. -som en sorts
    förfalskande effektsökeri.

  108. Diskussionen kring teknik
    och skapande är återkommande.

  109. Är teknik något
    som förstärker och förbättrar-

  110. -eller något
    som förvränger och försämrar?

  111. Det finns ingen tydlig uppdelning
    mellan försämring och förbättring.

  112. Därför hålls också den diskussionen
    ständigt levande.

  113. Ny teknik ger nya utmaningar
    och nya möjligheter-

  114. -men något går också förlorat på
    vägen. Tekniken både ger och tar.

  115. Den dynamiken återkommer
    i samband med teknikanvändning.

  116. Dessutom kräver ny teknik
    ofta nya färdigheter.

  117. Användarna ställs inför
    nya utmaningar och val.

  118. På 1700-talet var Lorrainspegeln en
    ny, förvisso enkel, teknik-

  119. -som kom med sina utmaningar.

  120. Vi kan alltså lära oss nåt
    om dagens teknikanvändning-

  121. -av till exempel
    den svarta spegeln.

  122. För övrigt kan just den svarta
    spegeln vara en fin metafor:

  123. Ett vardagligt ting som speglar
    tillvaron på ett annorlunda sätt.

  124. Och den svarta spegeln
    är återkommande i konsten.

  125. Gerhard Richter använde mörkt pigment
    och reflekterande ytor-

  126. -för att fånga spelet
    mellan lyster och reflektion-

  127. -samt den mörka reflektionens
    begränsade färgskala.

  128. I dag har vi förresten alla
    en rad svarta speglar kring oss.

  129. Våra mobiler,
    datorer och tv-apparater-

  130. -ger när de är nedsläckta
    en Lorrainespegel-liknande effekt.

  131. Tänk på hur en nedsläckt skärm
    reflekterar rummet.

  132. Den ger en annan blick
    på omgivningen.

  133. Färger och objekt suddas ut
    och ges ett annat skimmer.

  134. Men kanske tillförs något-

  135. -kanske detta något som användarna
    av Lorrainspegeln förespråkade.

  136. Nu talar vi om ljud. Även här
    förekommer digitala hjälpmedel-

  137. -för att skapa eller förändra
    ljud och musik.

  138. På skärmen kan vågformer av ljud
    förändras på otaliga sätt.

  139. Frekvenser kan förändras
    och rumsklang enkelt tillföras.

  140. Ljudet av din röst kan med några
    knapptryckningar fås att låta-

  141. -som om dina ord uttrycktes
    i Taj Mahal, i en stor katedral-

  142. -eller varför inte
    inne i en liten plåtlåda.

  143. Inom elektronisk musik söker man
    ständigt nya ljud och texturer.

  144. Det finns också en stor marknad för
    ljud med olika teman-

  145. -att använda till kompositioner.

  146. Det finns även stora mängder
    av gratisljud att återbruka.

  147. När det gäller sampling har det
    diskuterats mycket kring plagiat.

  148. Möjligheten att enkelt flytta
    material mellan två sammanhang-

  149. -är något som kännetecknar
    just dagens digitala teknik.

  150. Men hur ska nya ljud skapas
    när så mycket redan är inspelat?

  151. Vad söker man när de flesta ljud
    redan är använda och återbrukade?

  152. Under slutet av 90-talet
    började allt fler musiker-

  153. -söka efter det som uppfattats
    som missljud från tekniken.

  154. Ljud som indikerade att nåt var fel
    kom att användas i musiken.

  155. Brus, klick, skrap och sus
    från elektronikens inre-

  156. -blev till beståndsdelar
    i ny musik.

  157. Oljud och systemfel transmuterades
    till något eftertraktat.

  158. Här ser vi en fascination
    för regelbrott och irregularitet.

  159. Bakom det hela finns en längtan
    bort från det automatiserade-

  160. -bort från automatiseringarnas
    och metodernas förutsägbarhet.

  161. Så frågan är
    hur vi kan förstå det här-

  162. -i termer
    av myten om lånta fjädrar-

  163. -bild och musikproduktion med
    avancerade tekniska hjälpmedel.

  164. Det finns en återkommande kritik
    som handlar om-

  165. -att den som använder tekniken lånar
    prakt av någon annan.

  166. Att den som skapar
    utnyttjar komplexa verktyg-

  167. -utan att ha någon egen
    egentlig kunskap om tekniken.

  168. Att man lägger på effekter utan att
    förstå hur de är uppbyggda-

  169. -eller använder samplade ljud
    som någon annan slitit med-

  170. -utan att själv veta något
    om inspelningssammanhanget.

  171. En sorts lånad prakt.
    Men baksidan av den här kritiken-

  172. -kan ses som en vurm för ett
    idealiserat, originellt skapande-

  173. -där ett geni i total isolering
    framställer något helt nytt.

  174. Men i stort sett allt skapande sker i
    ett socialt sammanhang-

  175. -där inspiration, hjälpmedel,
    tekniker och material-

  176. -mycket väl kan komma
    från andra människors arbete.

  177. I användningen av avancerad teknik är
    vi beroende av andra människor-

  178. -av system och kompetenser
    som vi inte själva har.

  179. Tänk bara på all teknik, kompetens
    och allt arbete som krävs-

  180. -för att den här presentationen ska
    nå från detta rum-

  181. -till alla andra sammanhang
    där den visas på en skärm.

  182. Sånt kan inte utföras
    av en isolerad person.

  183. Det kräver samverkan mellan människor
    och tekniska system.

  184. Och här krävs det
    en rad överenskommelser.

  185. Okej, avslutningsvis några ord om
    skapande, teknik och det digitala.

  186. Användandet av vissa tekniker
    gör förstås inte per automatik-

  187. -att skapandet resulterar i bra eller
    dålig konst eller musik.

  188. Det handlar om hur de används.

  189. Det går att skapa fantastiska ting
    med digitala filter och effekter-

  190. -eller samplingar. Men det kräver
    alltid någon form av färdighet.

  191. Och olika tekniker
    kan kräva olika färdigheter.

  192. En av universell färdighet är
    att helt enkelt göra rätt val-

  193. -men det är beroende av sammanhang
    och syfte med skapandet-

  194. -en kunskap som ofta växer fram med
    erfarenhet.

  195. Det fantastiska med digitala medier
    är valmöjligheterna.

  196. Vi kan redigera bilder, ljud, musik
    och video på otaliga sätt.

  197. Vi kan justera detaljer,
    lägga på filter, effekter-

  198. -och lager efter lager
    av material-

  199. -blanda och justera, klippa och
    klistra, förändra och återskapa.

  200. Vi kan låna och kombinera.

  201. Men i detta hav av möjligheter
    är en sak mycket svår.

  202. Det är att nå insikten om
    när det faktiskt inte behövs mer.

  203. Att nå kunskapen om
    när det är dags att stoppa-

  204. -och kanske till och med
    välja bort något.

  205. Något av det mest centrala
    för digitalt skapande kan vara-

  206. -förståelsen för när det är
    dags att sluta. Tack för mig.

  207. Är det någon som har
    några frågor eller funderingar?

  208. Jag är en sån jävel som tycker
    att det är vackrare utan filter-

  209. -men det är väldigt...
    Ja, nästintill alla-

  210. -vill ju lägga på ett filter. Varför?

  211. Delvis beror det nog
    på sammanhanget.

  212. De flesta som använder Instagram och
    såna appar lägger på filter.

  213. Och det är väl nån trend
    som säger att-

  214. -en viss typ av uttryck känns nytt
    och häftigt när det först kommer.

  215. Vissa av de här kommer att bli
    daterade, det kommer nya effekter.

  216. Några av de här kommer garanterat
    att kännas så tidstypiska-

  217. -att folk slutar använda dem.

  218. Men det finns andra typer
    av effekter som är mer subtila.

  219. Och det luriga med just teknik
    och förmedling av bild och ljud-

  220. -är att ibland... Tekniken i sig
    är aldrig helt neutral.

  221. Ett uttryck kan inte bara överföras
    mellan två platser...

  222. Det du ser i din kamera kan du inte
    förmedla på ett rent sätt-

  223. -utan det måste förmedlas
    genom medierna. I slutänden-

  224. -får man kanske ändra nåt för att få
    det att likna din upplevelse-

  225. -och kanske lägga på ett filter eller
    justera ljudfrekvenser-

  226. -för att det ska låta
    mer naturligt i uppspelningen.

  227. Det här med att lägga på filter eller
    inte är en komplex djungel.

  228. Jag antar att du menar slentrian-
    mässigt användande av fotoappar-

  229. -och jag tror att det går
    mycket trender i det.

  230. Ja, för att ta ner det på
    en lite mer grundläggande nivå.

  231. Varför tror du
    att det spelar någon roll-

  232. -huruvida någonting är
    originellt eller inte?

  233. Det blir en klyscha igen - det beror
    återigen på sammanhanget.

  234. När det gäller konst och musik
    så talar man ju om-

  235. -att saker ska ha "verkshöjd"
    för att vara ett nytt verk.

  236. Är det för likt nåt tidigare
    så ses det inte som ett eget verk.

  237. Men det finns sammanhang där
    något ska vara likt något annat-

  238. -för att kunna fungera
    i ett visst sammanhang.

  239. Om du till exempel håller på
    med dansmusik eller klubbmusik-

  240. -och gör något som inte har
    en rytm som man kan dansa till-

  241. -så fungerar det inte
    i det sammanhanget.

  242. Den enkla baskaggen upprepas för att
    den funkar i det sammanhanget-

  243. -och därför har låtarna i
    Melodifestivalen ett visst format.

  244. En atmosfärisk låt på tio minuter
    funkar inte i Melodifestivalen.

  245. Det tror jag inte att
    Christer Björkman hade godkänt.

  246. Men det här med vad som är plagiat är
    en lång historia-

  247. -inom både konsthistoria,
    frågor om skapande och så där.

  248. Sen har det givetvis även
    juridiska dimensioner.

  249. Men det är oerhört spännande ju mer
    man sätter sig in i det. Tack.

  250. Textning: Mikael Weichbrodt
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lånta fjädrar? Om skapande och kreativ återanvändning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Robert Willim är lektor i etnologi och ger en föreläsning om kulturell återanvändning i bild och ljud. Han berättar bland annat om att man på 1800-talet använde tekniker med speglar som bidrog till att ge fotografier en viss sorts färg. Det här kunde anses "förfalska naturen" och kritiserades på samma sätt som filter i sociala medier för bilder. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria
Ämnesord:
Fotografi, Konst, Konsthistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Geniet på bio - Winston Churchill och filmen

Erik Hedling är professor i filmvetenskap och berättar om Winston Churchills syn på film. Churchill såg tidigt filmens potential och möjligheter, både som propaganda och som nöje. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Biohacking

Moa Goysdotter och Jenny Grönberg-Hernandez är forskare och föreläser om biohacking. En biohackare kan sätta in chip i sin kropp för att hålla koll på sin hälsa eller testa sushin för att se om det är rätt sorts fisk. Det biologiska och det vetenskapliga systemet hackas. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Litterära celebriteter och mediala genier

Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson är professorer i litteraturvetenskap och berättar om kända författare som också är mediala genier. Selma Lagerlöf, Leif GW Persson och många där emellan har jobbat och jobbar aktivt med sitt varumärke. Celebriteter är en produkt av 1800-talet, men de blir bara fler och fler. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Zlatan - ett flerspråkigt bollgeni

Är fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic inte bara ett bollgeni utan även ett språkgeni? Efter att ha bott i några olika länder pratar han flera språk. Jonas Granfeldt som är professor i franska och Frida Splendido som är doktor i franska föreläser om Zlatans språkkarriär. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Vad skiljer en galning från ett geni?

Historieforskaren Peter K. Andersson har fördjupat sig i bygdeoriginal från den skånska landsbygden. Han föreläser om halvgalna kufar som har mycket gemensamt med dem som åstadkommit viktiga uppfinningar. Bland andra berättar han om Anders "Balzac" Olsson som levde i Perstorp på 1800-talet och ville bygga en ättiksfabrik i miniatyr och om Kuska-Otto som jobbade med en mystisk flygmaskin. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Den siste romantiske teologen i Lund

Anders Jarlert är professor i kyrkohistoria och berättar om professorn och teologen Carl Wilhelm Skarstedt i Lund. Under 1800-talet skrev han psalmer och ordlekar och sysslade med botanik. Psalmerna används fortfarande i både Sverige och USA. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Lånta fjädrar? Om skapande och kreativ återanvändning

Robert Willim är lektor i etnologi och ger en föreläsning om kulturell återanvändning i bild och ljud. Han berättar bland annat om att man på 1800-talet använde tekniker med speglar som bidrog till att ge fotografier en viss sorts färg. Det här kunde anses "förfalska naturen" och kritiserades på samma sätt som filter i sociala medier för bilder. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Bellman - från källarpoet till nationalskald

Carl Michael Bellman kunde varken sköta sin ekonomi eller hälsa och det var inte tal om att han skulle få plats i nystartade Svenska Akademien. Men efter sin död fick han ett kändisskap som överraskade alla. Det berättar Johan Stenström, professor i litteraturvetenskap, som ger oss en inblick i vad som gjorde Bellman så stor och varför hans minne lever än idag. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Scenografi - ett rum i ständig förändring

Konstvetaren Magdalena Holdar berättar om scenografins förändring. Under 1800-talet var det dekormålade kulisser och i dag kan det handla om att skådespelarnas rörelser, byggnadskonstruktionerna, ljud och ljus bildar en helhet. Inspelat på Kungliga Operan i Stockholm den 11 maj 2016. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.