Titta

UR Samtiden - Maktens språk

UR Samtiden - Maktens språk

Om UR Samtiden - Maktens språk

Föreläsningar och paneldiskussioner om politik, makt, kommunikation och språk. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Till första programmet

UR Samtiden - Maktens språk : Att skriva för presidentenDela
  1. Hejsan.

  2. Det är en ära och ett nöje att vara här
    under mitt första besök i Sverige.

  3. Det blir gott om tid till frågor.

  4. Jag börjar med att berätta om hur
    jag blev Barack Obamas talskrivare-

  5. -och vad han lärde mig
    om skrivande och berättande-

  6. -under mina åtta år hos honom.

  7. När jag växte upp trodde jag inte
    att jag skulle jobba med politik.

  8. Jag blev talskrivare av en slump.

  9. På college
    praktiserade jag hos John Kerry.

  10. Efter min examen blev jag erbjuden
    att jobba med hans kampanj.

  11. Jag var assisterande pressekreterare.
    Jag svarade i telefon, hämtade kaffe-

  12. -och gick upp vid halv fem för att
    hålla kampanjarbetarna uppdaterade.

  13. Jag sov aldrig, drack för mycket och
    gick upp tio kilo - oerhört glamoröst.

  14. En dag flyttade kampanjens förste
    talskrivare till skrivbordet intill mig.

  15. Jag tyckte
    att han hade världens bästa jobb.

  16. Jag var irriterande på det sätt 22-åriga
    assistenter är mot sina förebilder.

  17. Jag var för frågvis
    och ville hjälpa till.

  18. Till slut repade jag mod och frågade om
    jag fick bli assisterande talskrivare.

  19. Han sa nej.

  20. Kampanjen gick dåligt, och man
    hade inte råd med en riktig talskrivare.

  21. Jag blev
    det ekonomiskt hållbara alternativet.

  22. Några månader senare
    hade jag tur igen, utan att inse det.

  23. Under demokraternas konvent
    i Boston 2004-

  24. -skulle jag se till att alla tal
    matchade Kerry-kampanjens budskap.

  25. Om den nu hade något budskap -
    det var inte helt lätt att avgöra.

  26. En dag fick jag ett telefonsamtal
    från högre makter.

  27. Det rörde utkastet
    till inledningsanförandet-

  28. -som skulle hållas av Illinois
    kandidat till senaten: Barack Obama.

  29. Obamas anförande
    innehöll visst en formulering-

  30. -som John Kerry ville ha i konventtalet.

  31. Jag skulle alltså avbryta Obama
    när han förberedde sig för talet-

  32. -och be honom att omformulera sig.
    Jag var tjugotvå, så det var kul.

  33. Jag går förläget in till Obama-

  34. -och mumlar något som jag inte minns.
    Jag fick en blackout.

  35. När jag kvicknade till
    stod Obama och blängde på mig.

  36. "Måste jag
    ta bort min favoritformulering?"

  37. Jag gjorde ett jättebra första intryck
    på min framtida chef.

  38. Jag trodde inte att jag skulle träffa
    Barack Obama igen, vilket var synd.

  39. Hans inledningsanförande
    innehöll allt som saknades i politiken.

  40. Det var ärligt och autentiskt.
    Det lät inte som konsultspråk.

  41. Det var en berättelse.
    Kerry förlorade, och jag var förkrossad.

  42. Jag var bara tjugotre,
    men blev rejält cynisk angående politik.

  43. Jag ville ge upp politiken, och hade
    ändå inget val eftersom jag var pank.

  44. När jag körde hem till Boston
    för att flytta in hos mina föräldrar-

  45. -hade jag inte pengar till vägavgiften.

  46. Jag körde bara rakt igenom.
    Jag var på botten.

  47. Några veckor senare fick jag ett mejl
    som förändrade mitt liv.

  48. En av cheferna från Kerry-kampanjen
    arbetade nu för Obama-

  49. -som skulle anställa en talskrivare.
    Intervjun med Obama gick oväntat bra.

  50. Vi pratade om våra familjer
    och varför vi sysslade med politik.

  51. Framför allt pratade vi inte
    om talet han blev tvungen att ändra-

  52. -eftersom han inte mindes mig.
    Vilket flyt.

  53. Mot slutet av samtalet sa han något
    som jag aldrig kommer att glömma:

  54. "Jag behöver ingen talskrivare,
    men du verkar ju trevlig."

  55. Under åtta år lärde jag mig om att
    skriva och berätta av en av de bästa.

  56. Jag vill dela med mig
    av fem av mina viktigaste lärdomar.

  57. Det första presidenten lärde mig var
    att berättelsen är viktigare än orden.

  58. Med andra ord:
    Man måste veta vad man ska säga-

  59. -innan man kommer på
    hur man ska säga det.

  60. Sen jag lämnade Vita huset
    har jag skrivit tal åt ett antal vd:ar.

  61. Jag börjar alltid
    med att fråga vad de vill med talet.

  62. Mer än en gång har jag fått svaret:
    "Jag vill vara en tänkande ledare."

  63. Då frågar jag: "Vad har du tankar om?"

  64. En obekväm tystnad brukar uppstå.

  65. Fokuserar man inte på sin berättelse-

  66. -så kan inga retoriska knep
    eller sloganer i världen rädda ens tal.

  67. Hillary Clintons kampanj 2007
    hade gott om sloganer.

  68. Bara några exempel:
    "Upp med värmen, upp med USA."

  69. "Styrka + erfarenhet = förändring."
    Underbar ekvation.

  70. "Stora utmaningar, riktiga lösningar,
    välj president."

  71. Det fick knappt plats
    på kampanjbussen.

  72. "Jo, vi kan" var också en slogan.

  73. Den användes för första gången
    i Obamas senatvalskampanj 2004.

  74. Uttrycket fick sin kraft när vi
    använde det i en berättelse om USA-

  75. -i primärvalstalet
    i New Hampshire 2008. Det löd så här:

  76. "När vi har mött omöjliga odds och
    fått höra att vi inte ska eller kan"-

  77. -"så har generationer av amerikaner
    svarat med en enkel trossats:"

  78. "Jo, vi kan." Den första lärdomen
    är att fokusera på berättelsen.

  79. Den andra är att framföra berättelsen
    med sådana ord och fraser-

  80. -som folk faktiskt använder
    till vardags.

  81. Alla regeringar och företag
    har en jargong.

  82. Man använder olika förkortningar
    och uttryck när man kommunicerar.

  83. Att använda dem
    i mejl till sina kollegor går bra.

  84. Att använda dem när man vänder sig
    till allmänheten är retoriskt mord.

  85. Ingen vet vad förkortningarna betyder-

  86. -och ingen blir upphetsad av att höra
    "offentlig-privat samverkan" 50 gånger.

  87. Jag har stulit mitt favoritexempel från
    Cody Keenan, som tog över efter mig:

  88. "Man kan säga att en synergistisk
    samverkan ger en hävstångseffekt"-

  89. -"som möjliggör utbildningstjänster
    för fyraåriga människor."

  90. "Annars kan man säga att lilla Billy
    får gratis förskola. Vilket låter bäst?"

  91. Codys regel är: "Skulle du inte säga det
    på krogen så kommer det inte med."

  92. Den tredje lärdomen
    handlar om humor.

  93. Ett av de bästa råd som jag har fått är:

  94. "Ta ditt jobb på allvar,
    men inte dig själv."

  95. Obama är väldigt bra på det.

  96. Vissa kanske minns att det 2011
    rådde en besvärande oklarhet-

  97. -angående huruvida Barack Obama
    faktiskt var född i USA.

  98. Som tur var
    skulle Donald Trump reda ut det hela.

  99. Han skickade utredare till Hawaii
    och engagerade Fox News.

  100. Till slut fick presidenten
    flyga upp sitt födelsebevis från Hawaii.

  101. Han visade upp dokumentet
    för hela landet på en presskonferens.

  102. En produktiv dag i Washington.

  103. Ändå tog kontroverserna slut-

  104. -främst tack vare presidents skämt
    på korrespondentmiddagen nästa kväll.

  105. Han kungjorde att mr Trumps utredare
    hade hittat mer än födelsebeviset.

  106. De hade hittat en video
    från presidentens födelse.

  107. Han var beredd att spela upp den
    för att ge full insyn.

  108. Folk började skratta när de såg att det
    var Simbas födelse i "Lejonkungen"-

  109. -med "Circle of Life" i bakgrunden.

  110. Donald Trump, som satt
    framför presidenten, skrattade inte.

  111. Sen blev det tyst om födelsebeviset
    - tyvärr inte om Donald Trump.

  112. Jag kollade Youtube nyligen.
    Videon från presskonferensen-

  113. -har visats 44 000 gånger.
    "Lejonkungen"-videon? 6 miljoner.

  114. Ska du övertyga någon, så kom ihåg:
    Ha lite självdistans och använd humor.

  115. Den fjärde lärdomen handlar
    om ärligt och autentiskt berättande.

  116. Presidenten skulle hålla ett tal
    om rasfrågan-

  117. -efter uppviglande uttalanden
    av hans pastor Wright.

  118. Först råddes han
    att ta det säkra före det osäkra.

  119. Man schemalade några tv-intervjuer
    för att slippa gå in på det på djupet.

  120. Men presidenten ville inte göra så.
    Efter en lång kampanjdag ringde han-

  121. -för att skissa på talet om ras
    han skulle hålla om några dagar.

  122. De delar av talet som jag skrev
    hade vem som helst kunnat framföra.

  123. Obama skrev sådant som:

  124. "Jag kan inte ta avstånd från Wright
    mer än från min vita mormor."

  125. "En kvinna som älskar mig djupt"-

  126. -"men som upprepade gånger
    har sagt besvärande, rasistiska saker."

  127. De orden skulle ingen talskrivare
    eller strateg som vill behålla jobbet-

  128. -ha föreslagit för sin chef.
    Efter talet ringde presidenten och sa:

  129. "Jag vet inte om talet gjorde nytta"-

  130. -"eller om jag kan bli president
    efter att ha sagt det här"-

  131. -"men jag förtjänar inte att bli vald
    om jag inte vågar säga vad jag tror."

  132. Att skriva ärligt och autentiskt
    är oerhört viktigt.

  133. Jag pratar inte om faktakoll,
    även om det är viktigt.

  134. I ett tal skrev jag: "Landet som uppfann
    bilen kan inte vända den ryggen."

  135. Jag hade verkligen gillat den meningen
    om den hade varit till Angela Merkel.

  136. I stället yttrades orden av Obama och
    granskades av varenda nyhetsbyrå.

  137. När jag säger att ärlighet är viktigt-

  138. -så menar jag att det är viktigt
    med mod och karaktärsfasthet.

  139. Vi matas med gott om floskler
    och skitsnack från många olika håll.

  140. Politiker, pr-agenter, marknadsförare
    och allt möjligt.

  141. Det gäller både politiken
    och den privata sektorn.

  142. Det är inte nödvändigtvis
    illvilliga lögner.

  143. Det är bara språk
    som är så nerslipat och anpassat-

  144. -att det tappat all mening.
    Folk märker det.

  145. Vi hör det eftersom regeringar och
    organisationer är livrädda för risker.

  146. De är rädda att säga något som kan tas
    ur sin kontext eller användas mot dem.

  147. Tittar man på media
    så förstår man varför.

  148. Jag har lärt mig att försiktighet
    är historieberättandets värsta fiende.

  149. Försiktighet leder till ett språk
    som är oförargligt men ointressant.

  150. Försiktighet leder till berättelser
    som är godhjärtade men tråkiga.

  151. En försiktig Obama
    hade avstått från talet om ras-

  152. -och flera andra som fick honom vald.
    Det leder till den sista lärdomen:

  153. Historieberättande handlar om
    att förbli idealist och att inspirera.

  154. Det är svårt.
    Cynism kan verka som ett rimligt svar-

  155. -på alla nyheter om olösbara problem
    och människor som beter sig illa.

  156. Kändisar, vd:ar och politiker verkar
    bara drivas av egoism och egennytta.

  157. Det är ingen nyhet att förtroendet
    för institutioner har sjunkit överallt-

  158. -i takt med att våra ledares misstag
    och brister kritiseras och granskas.

  159. Men sanningen är att
    så länge regeringar, media och företag-

  160. -skapas av människor
    med alla våra fel och brister-

  161. -så kommer de
    att göra oss frustrerade och besvikna.

  162. Cynism är ett förhållningssätt.

  163. Vill man
    så kan man bemöta allt med misstro.

  164. Man kan vara en kritiker vid sidan av.
    Det kräver inte särskilt mycket.

  165. Man kan avstå från debatten
    och låta någon främling bestämma.

  166. Men kom ihåg att cynism inte
    är det enda möjliga förhållningssättet.

  167. Cynism är ett val, precis som
    att hjälpa andra eller göra goda saker.

  168. Som min före detta chef lärde mig:
    Det är lika mycket ett val som hopp.

  169. Konflikter, tragedier och epidemier...
    Det finns gott om dåliga nyheter.

  170. Men vi lever också i en värld-

  171. -där färre dör unga, fler flickor
    går i skolan och fler kan läsa.

  172. En värld med mindre hunger, fattigdom
    och dödliga sjukdomar än någonsin.

  173. Färre länder krigar och fler demokratier
    beskyddar fler mänskliga rättigheter.

  174. Allt det här är sant, och inget beror
    på vaghet eller sammanträffanden.

  175. Människor gjorde de här framstegen.
    De valde det.

  176. Många människor under många år
    - i regeringar och ideella föreningar.

  177. Människor med makt och pengar
    - eller ont om bådadera.

  178. Människor som trots alla sina fel
    och brister valde att gå framåt.

  179. Människor som valde att försöka.

  180. I ärlighetens namn kämpar jag mot
    cynismen så fort jag läser nyheterna.

  181. Men jag tänker alltid tillbaka på mitt
    mest inspirerande ögonblick i politiken.

  182. Det var valnatten 2008,
    men innan Obama hade vunnit.

  183. Jag redigerade det som
    förhoppningsvis skulle bli segertalet.

  184. Utkastet slutade med en berättelse
    om Ann Nixon Cooper från Atlanta.

  185. Hon hade köat i tre timmar
    för att rösta.

  186. Det anmärkningsvärda var
    att Ann Nixon Cooper var 106 år-

  187. -född i en tid då hon saknade rösträtt
    av två orsaker:

  188. Hon var kvinna
    och hon var afroamerikan.

  189. Det började se lovande ut,
    och min vän påpekade-

  190. -att vi nog borde förvarna Ann Nixon
    Cooper om att vi tänkte höra av oss.

  191. Jag ringer henne och berättar
    för den här sköra, underbara kvinnan-

  192. -att USA:s första svarta president
    vill berätta om henne i sitt segertal.

  193. Det blev tyst, och jag tänkte
    på allt hon hade gått igenom.

  194. Ett århundrade av krig, depression,
    fördomar och diskriminering.

  195. Ett århundrade då hon hade kämpat på
    som lärare, medborgarrättsaktivist-

  196. -hustru, mamma och mormor.

  197. Hon måste ha upplevt framsteg som
    hon bara hade kunnat drömma om.

  198. Kvinnorättigheter, rösträtt
    och medborgerliga rättigheter.

  199. I det ögonblicket
    avbröt hon mina tankar-

  200. -med en mycket viktig fråga
    om kvällens tal.

  201. "Kommer det att visas på tv?"
    Jag sa att det skulle det.

  202. Hon tänkte efter och frågade:
    "På vilken kanal?"

  203. Jag sa: "Alla."

  204. Hon sa:
    "Jag är så stolt och lycklig. Äntligen."

  205. Då började hon gråta. Jag också.

  206. Då fick vi resultatet från Ohio.
    Det var över, och alla jublade.

  207. Jag gömde mig under skrivbordet
    för att prata med Ann Nixon Cooper.

  208. Det var inte alltid lika givande.
    Det gick lika mycket ner som upp.

  209. Det var hårt arbete och långa dagar,
    och vi gjorde många misstag.

  210. Men ibland händer saker som får oss
    att minnas varför vi gör det vi gör.

  211. Värdesätt dem och kom ihåg dem.

  212. De är en evig källa till inspiration
    och utgör bra berättelser.

  213. Tack. Jag ser fram emot era frågor.

  214. Eftersom jag är moderator
    så ställer jag den första frågan.

  215. Jag börjar så här:

  216. Du har lärt
    av en av världens bästa talskrivare-

  217. -och arbetat med andra
    som kanske inte är fullt lika bra.

  218. Jag frågade det
    innan du äntrade scenen:

  219. Är det lättare att skriva för Obama
    som skriver om halva talet-

  220. -än för någon som bara tar talet
    och framför det.

  221. Det är mycket lättare,
    och sannerligen mer givande.

  222. Av två anledningar:
    Obama är en enastående skribent.

  223. Att ha varit lärling i talskrivande...

  224. ...med Barack Obama som lärare
    går inte att jämföra med något.

  225. Att få tillbaka utkasten med hans
    redigeringar var det bästa i processen.

  226. Att se vilka ord och fraser
    han hade lagt till-

  227. -eller om han
    hade skrivit ett par sidor själv.

  228. Det andra som gjorde det lättare
    var hans personlighet.

  229. Tänk på alla pressade situationer
    han har befunnit sig i de senaste åren.

  230. Han tappade aldrig tålamodet
    och skrek aldrig.

  231. Han antydde aldrig att jag skrev usla
    utkast. Inte ens när jag gjorde det.

  232. Jag, de andra talskrivarna
    och David Axelrod visste alltid-

  233. -att om vi kom i närheten av ett bra tal
    så tog han över och förbättrade det.

  234. Han sa också det:
    "Ge mig ett utkast som..."

  235. Han var rolig. Han kunde säga:

  236. "Jag skulle kunna hålla det här talet
    som det ser ut. Det skulle bli okej."

  237. "Nu ska det upp en nivå."

  238. Ett snällt sätt
    att säga att det är kasst.

  239. Det underlättade faktiskt.
    Skriver jag ett viktigt tal till någon-

  240. -utan att veta om personen skriver bra,
    så vet jag inte hur det kommer gå.

  241. Det kan bli värre,
    eller bara inte bättre.

  242. Det är svårare och inte lika givande.

  243. Något som att arbeta med Obama
    får jag nog inte uppleva igen.

  244. Jag tänker på en sak du sa
    om att inte vara för försiktig.

  245. Du pratade främst
    om hans tal om ras.

  246. Jag minns det väl,
    och även om det var ett risktagande-

  247. -så togs talet emot väldigt väl.

  248. Experterna sa att Obama avstyr kriser
    genom att hålla lysande tal.

  249. Kan du ge fler exempel
    på tal som faktiskt förändrat politiken?

  250. Har du påverkat eller avstyrt en kris
    genom att skriva ett bra tal-

  251. -och genom att våga säga saker
    i stället för att vara försiktig?

  252. Vad gäller talet om ras...
    Innan det sa experterna aldrig-

  253. -att Obama hanterar kriser
    med sina tal. Det var första gången.

  254. Han var tvungen att ta upp krisen,
    men sättet han gjorde det på...

  255. Den lätta vägen för honom
    hade varit att säga:

  256. "Jag förkastar pastorn och
    skulle aldrig ha besökt den kyrkan."

  257. "Så är det med det."

  258. Det var mycket svårare att säga:

  259. "Han hade fel och sa hemska saker.
    Jag tror att jag vet varför."

  260. Han försökte ha ett vuxet samtal
    med landet, vilket sägs vara omöjligt.

  261. Han talade om ras
    och sina erfarenheter som svart man.

  262. Många har den erfarenheten,
    och ilskan finns kvar - även hos vita.

  263. Han hade inte behövt
    gå in på allt det där-

  264. -men det var det ärligaste.
    Det var den enda möjligheten han såg.

  265. Ärligheten påverkar också
    hur man tas emot som talare.

  266. Hur viktigt var det för honom...
    Han är en lysande talare också.

  267. Hur viktigt är det
    att verkligen kunna framföra ett tal?

  268. Det är viktigt. Jag är av åsikten-

  269. -att innehållet och framförandet
    hänger ihop mer än vad man tror.

  270. Om man har ett tal
    som man har lagt ner mycket tid på-

  271. -till stor del skrivit själv och övat på
    så kommer det att gå bra.

  272. Ser man å andra sidan talet för första
    gången kan det vara hur bra som helst.

  273. Framförandet blir ändå sämre
    om man inte var delaktig.

  274. Vi kallar det "att äga talet".

  275. Äger man talet genom att ha arbetat
    med det så brukar framförandet bli bra.

  276. Innan konventtalet 2004 i Boston-

  277. -som han skrev själv,
    så var han inte den bästa...

  278. Han var en annan sorts talare
    när han kampanjade för att bli senator.

  279. Han sa bra saker, men 2004
    var första gången han verkligen övade.

  280. Det är inte bara...

  281. Det finns tips och metoder
    som vi lär ut-

  282. -men till stor del ska man bara öva.
    Man måste läsa upp talet högt-

  283. -så att man kan höra rytmen och
    lista ut när folk kan tänkas applådera.

  284. -Det är viktigt, men det krävde övning.
    -Du sa en sak om att hålla tal.

  285. Man ska vara delaktig i skrivandet
    och känna att man äger budskapet.

  286. Du har jobbat i många år
    och för andra än Obama.

  287. Hur gör du för att få en känsla
    för dina nuvarande klienters röst-

  288. -så att han eller hon
    känner att de äger talet.

  289. Det är en process i två steg.
    Man försöker få tag på allt de har sagt.

  290. Man läser gamla tal
    och tittar på intervjuer.

  291. Utan att prata med dem får man
    en uppfattning om röst och tonfall.

  292. Sen gör vi en uttömmande intervju.
    I vissa fall får vi höra:

  293. "Vd:n vill inte arbeta direkt
    med talskrivarna och prata med dem."

  294. Då blir det inget bra tal.

  295. Vi försöker att ställa frågor
    till personen och ha ett samtal.

  296. "Vilka är dina drivkrafter?"
    Vi försöker förstå hur personen tänker.

  297. Försöker du att urskönja
    deras röst, tonfall och språk?

  298. "Den här personen pratar så här,
    och den där skulle aldrig säga så."

  299. Man kan inte förutspå precis vilka ord
    någon skulle använda.

  300. Det man kan göra är att lyssna
    noggrant när man pratar med dem-

  301. -så att man kan lägga in anekdoter
    och fraser som de har använt.

  302. Då blir det lättare
    även om man är osäker på andra ord.

  303. Om de känner igen saker i talet
    så känner de sig bekvämare.

  304. Det är en process med flera utkast.

  305. Man räknar inte med att ett
    första utkast ska fånga talarens röst.

  306. Man får redigera mycket. Vi säger inte:
    "Det här är perfekt - ändra inget."

  307. Vi säger: "Det är en utgångspunkt.
    När du redigerar vill vi veta"-

  308. -"vad som är fel och varför du inte
    skulle säga vissa saker."

  309. Vi vill inte bara ha "ja" eller "nej".
    Vi vill ha anledningarna.

  310. Vi ska ta frågor från publiken.
    Vi har en där.

  311. Hej. Camilla Eriksson, talskrivare.
    Jag har lyssnat på dig i dag-

  312. -och som många andra här har jag läst
    vad du säger i intervjuer och liknande.

  313. Min fråga är ganska detaljerad.
    Vi bortser från budskap och känslor.

  314. -Hur ser du på ett tals rytm?
    -Ja...

  315. Det är en svår fråga
    som jag aldrig vet hur jag ska besvara.

  316. För mig är det så oförutsägbart, och
    hälften av tiden är det undermedvetet.

  317. Efter New Hampshire-talet,
    alltså "Jo, vi kan"-talet-

  318. -var det någon från Newsweek som sa:

  319. "Var det avsiktligt att talet
    var skrivet på jambisk pentameter?"

  320. Jag vet knappt vad det är och
    skulle än mindre planera något sådant.

  321. Men framför allt
    i början och slutet av ett tal-

  322. -så var presidenten och jag
    noggranna med rytmen.

  323. Det skiljer sig mellan olika tal.
    Man måste vara beredd att...

  324. Delvis handlar det om...
    Vi tar slutet som exempel.

  325. Man vill bygga upp spänningen,
    precis som i en berättelse.

  326. När man kommer till slutpunkten
    vill man att folk fortsätter applådera.

  327. Då lägger man inte till en mening.

  328. Då kan folk sluta applådera
    och börja lyssna igen.

  329. Det här blir viktigt när...
    Alla talskrivare som gör ett utkast-

  330. -får intuitivt till en bra rytm.
    Det svåra är redigeringen.

  331. Alla möjliga människor som inte
    förstår sig på rytm lägger till saker.

  332. Jag brukar säga till talskrivare att de
    ska försvara talets struktur och rytm.

  333. Det måste göras till varje pris.
    Folk som inte är talskrivare tycker:

  334. "De är förälskade i sina egna ord
    och så jobbiga att ha att göra med."

  335. Börjar man krångla till ett tal-

  336. -med en massa ord och meningar
    som påverkar längd eller uppbyggnad...

  337. Det kan förändra talet
    och hur det tas emot.

  338. Jag har ingen specifik formel för rytm,
    men det är väldigt viktigt.

  339. Framför allt när det är stor publik.

  340. Ger man ett långt politiskt tal
    är det inte lika viktigt-

  341. -men vid större kampanjtal
    och i början och slutet-

  342. -tänker jag på det väldigt mycket.

  343. Tack. En fråga till. Någon längre bak.

  344. Medan mikrofonen är på väg
    har jag en fråga.

  345. Två ord som har blivit lite kritiserade
    är "hopp" och "förändring".

  346. Inte för att vi inte gillar dem,
    utan för att man kan få känslan-

  347. -att det var en bra slogan
    som alla tolkade på sitt sätt.

  348. Sen blev hälften av
    dem som röstade 2008 överraskade-

  349. -när Obama
    faktiskt följde sitt valprogram.

  350. Det är för vagt. Det låter bra,
    men man vet inte vad det betyder.

  351. Jag tror att det återspeglar
    den cynism som lever kvar.

  352. Presidenten medger nog att han
    under sina sju år som USA:s ledare-

  353. -inte har botat världens cynism,
    men som vi båda säger:

  354. Vi ångrar inte att ha byggt en kampanj
    på hopp och förändring.

  355. Ett tal som bara ska informera
    är en föreläsning.

  356. Ett tal ska inspirera och motivera.

  357. För att göra det vänder man sig
    till människors universella tro-

  358. -på att livet och morgondagen
    kan bli bättre.

  359. Många av oss
    som har varit med ett tag-

  360. -inom politik, journalism och liknande-

  361. -har blivit besvikna så många gånger
    att vi inte tror på politikernas ord.

  362. Om man tar ett steg tillbaka...

  363. Obama uppnådde inte allt han ville,
    och han löste inte alla problem-

  364. -men han förändrade mycket.
    Han uppnådde många saker.

  365. Han inspirerade många, och lyckades
    eftersom han motiverade människor.

  366. Miljoner amerikaner har sjukförsäkring
    och överlever och slipper bli ruinerade-

  367. -tack vare att presidenten
    bidrog med hopp och förändring.

  368. Det betyder inte att han löste
    alla problem, men det är bra gjort.

  369. Absolut. Folk hade försökt i trettio år.
    En fråga där bak.

  370. Tack för ett väldigt intressant tal.
    Jag är nyfiken på skrivprocessen.

  371. Till exempel ett tal till nationen:
    Hur långt i förväg börjar ni?

  372. Hur går det till? Talar presidenten om
    vad han vill förmedla-

  373. -och sen hjälper andra talskrivare dig
    med ett utkast-

  374. -som skickas fram och tillbaka, eller?
    Hur ser processen ut?

  375. Okej. Alltså...

  376. Vad gäller de mer vardagliga sakerna
    så brukar vi inte träffa presidenten.

  377. Vi pratar med rådgivare. David Axelrod,
    David Plouffe eller kommunikatörer.

  378. Vi talskrivare tar del av deras tankar.

  379. Jag var chef
    över ett team på fem-sex personer.

  380. Vi delade upp veckans tal-

  381. -och skrev utkast
    med tjänstemännens åsikter i åtanke.

  382. Sen skickade vi det till presidenten
    vid sex, sju på kvällen.

  383. Presidenten gjorde redigeringar
    över natten och skickade dem till oss.

  384. När det gällde större saker
    som tal till nationen-

  385. -så började vi aldrig skriva
    utan att ha pratat med presidenten.

  386. Den aktuella talskrivaren och jag-

  387. -kommunikatörer och tjänstemän
    träffade presidenten i Ovala rummet.

  388. Han improviserade om ämnet
    i tjugo, trettio minuter.

  389. I början blir det mycket:
    "Vad ska temat vara i år?"

  390. "Vad vill vi berätta? Vi pratar om det."

  391. Medan vi pratar
    skriver vi ner allt han säger.

  392. Sen går man tillbaka och får åsikter
    från alldeles för många människor.

  393. Man börjar jobba på utkastet.

  394. Sen känns det som om man får åsikter
    från varenda person i regeringen.

  395. Vissa lyssnar man på, andra inte.
    Man ser till att det blir så pass bra-

  396. -att alla som måste godkänna det
    gör det.

  397. Sen skickar man det till presidenten.
    En av två saker brukar hända.

  398. Antingen får man tillbaka det
    helt översållat med hans handskrift-

  399. -eller så kommer det tillbaka
    med en lapp: "Kom förbi."

  400. Det är inte för att han ska berömma en
    för hur fantastiskt talet är.

  401. Vanligtvis
    vill han göra större förändringar.

  402. Det varierar.
    Ibland redigerar han på papperet-

  403. -och ibland tar han ett block
    och skriver flera sidor själv.

  404. Ibland vill han bara
    ändra på strukturen.

  405. Vid det laget är det i princip
    bara talskrivarna och presidenten kvar.

  406. Det som är bra med det är att vi inte...

  407. Alla har sagt sitt,
    så det finns ingen talkommitté-

  408. -som har en massa åsikter.
    Det blir en personlig process-

  409. -med bara presidenten, talskrivarna
    och kanske någon mer.

  410. När presidenten är nöjd
    går det ut till alla igen.

  411. Folk är mycket försiktigare
    med att föreslå förändringar-

  412. -när de vet att presidenten är nöjd.

  413. Det är viktigt att skydda processen och
    undvika att för många blir inblandade.

  414. Vi jobbade
    med det andra installationstalet.

  415. En av dem som hjälpte till
    hade jobbat med Clinton i Vita huset.

  416. Han sa: "Inför Bill Clintons
    andra installationstal"-

  417. -"fick varenda kabinettsekreterare
    ha åsikter om det första utkastet."

  418. "Det märktes."

  419. "Det är helt otroligt att det bara är
    ni och presidenten ända till på slutet."

  420. "Det bidrar till att talet blir bättre."
    Jag tror att det stämmer.

  421. Ett tal gjort av en stor kommitté
    blir aldrig bra.

  422. Få inblandade, alltså. En fråga
    innan vi släpper in publiken igen.

  423. Du har skrivit
    ett par tal som aldrig framfördes.

  424. Förlusttalet 2008 är förstås ett.

  425. Vad har du skrivit mer
    som du inte har behövt använda?

  426. Ett av talen
    som tack och lov aldrig behövdes...

  427. ...skrevs under republikanernas
    vågspel med skuldtaket 2011.

  428. Vi var väldigt nära
    att slå i skuldtaket.

  429. Det hade kunnat orsaka
    betalningsinställelse på statsskulden.

  430. Vi fick skriva ett tv-framträdande
    i vilket presidenten skulle säga:

  431. "Vi har slagit i skuldtaket
    och kan inte låna mer pengar."

  432. "Så här prioriterar vi de olika
    utbetalningarna från statskassan."

  433. "Vi betalar räntan på statsskulden
    för att undvika en global katastrof."

  434. "Sen får vi börja
    skära ner på välfärden." Det var...

  435. Vi skrev det
    med finansministern Tim Geithner.

  436. Det är ett skrämmande tal.

  437. I den allmänna galenskapen
    var det nog ingen som insåg-

  438. -hur nära en katastrof
    vi faktiskt kom.

  439. Den ekonomiska krisen 2008
    skulle ha bleknat i jämförelse.

  440. Om någon inte känner till skuldtaket-

  441. -så försökte republikanerna stoppa
    USA:s avbetalningar på statsskulden.

  442. Om USA hade slutat betala
    så skulle det ha orsakat en global kris.

  443. Vi har en fråga någonstans.

  444. Vi kan börja här och ta den frågan sen.
    Först den här.

  445. Hej. Lena Ström, Securitas.
    Min fråga rör kommunikationskanaler.

  446. De har förändrats över tid.

  447. Nu för tiden
    pratar vi mycket om sociala medier.

  448. President Obama sägs ha spenderat
    mindre pengar än sina konkurrenter-

  449. -men han ska ha satsat mycket
    på sociala medier under kampanjen.

  450. Vilka förändringar har du
    som talskrivare upplevt över åren?

  451. Hur viktiga är sociala medier jämfört
    med det personliga mötet vid ett tal?

  452. Jag brukar säga att det inte
    förändrar talskrivarens jobb.

  453. Det som har förändrats...
    Det handlade om att rikta budskapet.

  454. Med hjälp av dataanalytiker-

  455. -kan man se precis
    vilka man ska prata med och när.

  456. Man kan rikta budskapen mer effektivt.

  457. Det handlar om... Kommunikation
    handlar om att möta människor.

  458. Skillnaden är bara att vi kan göra det
    på ett mer effektivt sätt.

  459. Det finns dock ingen teknik
    eller kommunikationsutveckling-

  460. -som kan ersätta själva budskapet.

  461. Vare sig det är via Twitter, Facebook,
    tv eller något annat-

  462. -så måste ett effektivt budskap
    vara autentiskt och berätta något.

  463. De sakerna kvarstår. Jag har aldrig...

  464. Jag har aldrig skrivit tal
    med formuleringar på 140 tecken-

  465. -för att de ska rymmas på Twitter.

  466. Talet om ras
    går att använda som exempel.

  467. Presidenten höll talet om ras
    mitt på dagen en tisdag.

  468. En av experterna på NBC sa:
    "De begick ett misstag."

  469. "Det var mitt på dagen,
    så det blir inte många som ser det."

  470. "Det fanns inte
    en enda minnesvärd formulering."

  471. "Det räcker med kvällsnyheterna."

  472. Tack vare Youtube såg
    miljontals människor talet i sin helhet.

  473. Trots att folk blir uttråkade snabbt-

  474. -och inte längre samlas framför tv:n
    vid stora händelser-

  475. -så finns det fler alternativ
    för att hitta tal och nyheter.

  476. Är innehållet bra
    så kommer folk att hitta det...

  477. -...och tekniska framsteg underlättar.
    -En fråga där borta.

  478. Tack. Jag skulle vilja fråga en sak
    om tiden innan du kom till Washington.

  479. Vilka erfarenheter hade du nytta av
    när du arbetade med Obama?

  480. Vilka tidiga erfarenheter?

  481. Bra fråga. Jag vet inte.

  482. Jag har alltid
    älskat skrivande och berättelser.

  483. Mina föräldrar
    började läsa för mig väldigt tidigt.

  484. Min mamma brukar berätta
    om när jag var två, tre år gammal-

  485. -och satt i kundvagnen
    när hon handlade.

  486. I stället för att ta godis från hyllorna
    så tog jag böcker.

  487. Jag älskade berättelser från det att jag
    var väldigt liten, så det inverkade nog.

  488. Mina föräldrar är också
    två helt underbara människor.

  489. De ingöt empati i mig väldigt tidigt.

  490. För alla sorters kommunikation,
    skrivande eller berättande-

  491. -är empati nog det viktigaste som finns.
    Man försöker förstå andra människor-

  492. -hur de tar emot ett budskap
    och hur deras liv ser ut.

  493. Presidenten är väldigt empatisk.

  494. Det beror nog på att han växte upp
    i så många olika världar.

  495. Han hade en fot i många olika världar.

  496. Han fick en känsla
    för hur andra människor tänker.

  497. Att finslipa sin empati
    är ett sätt att bli en bra skribent.

  498. Perfekt. Jag inkräktar på vår heliga
    fikarast, men vi tar en fråga till.

  499. En där borta.

  500. Jag heter Björn Fridén och
    är talskrivare för socialdemokraterna.

  501. Jag brukar lära mig av mina misstag
    och vill slippa begå dem själv.

  502. Vilket är ditt mest lärorika misstag?

  503. Jag har sett många talskrivare
    göra det här i början.

  504. När man börjar skriva-

  505. -satsar man verkligen för fullt
    på retoriken.

  506. Man är så fokuserad
    på vackra formuleringar-

  507. -och att använda komplicerade ord
    och sådant.

  508. Färdigheten som blir viktigast
    efter några år som talskrivare-

  509. -är att kunna redigera.

  510. Man måste vara beredd att göra sig av
    med formuleringar som man gillar.

  511. Jag hade svårt för det i början.

  512. Man lägger så mycket tid på talet
    och att få till en perfekt formulering.

  513. När det är dags att stryka saker
    så kämpar man för sin formulering.

  514. Jag gjorde så hela tiden.

  515. Det är mycket svårare
    att skriva ett kort tal än ett långt.

  516. Det är svårare att ha disciplinen
    att stryka i stället för att lägga till.

  517. Jag har blivit bättre på det,
    men det är fortfarande...

  518. Mina misstag brukar handla om att
    jag gillar något jag skrivit så mycket-

  519. -att min stolthet hindrar mig
    från att stryka det.

  520. Man måste kunna vara självkritisk
    och säga:

  521. "Det här låter bra
    och jag har lagt mycket tid på det"-

  522. -"men det passar inte in i talet
    och går att ta bort."

  523. Tack. Du sitter i panelen senare i dag.

  524. Nu är det dags
    för det heliga, svenska fikat-

  525. -och om 25 minuter
    står Adam Price på scenen.

  526. -Tack.
    -Tack. Du ska få blommor.

  527. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att skriva för presidenten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barack Obamas förre talskrivare, Jon Favreau, berättar om vägen till arbetet som talskrivare och hur det är att arbeta nära makten. Han var endast 22 år när han började arbeta med Obama och gjorde det i åtta år. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Ämnen:
Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Politiskt språk, Retorik, Språkvetenskap, Tal (retorik)
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Maktens språk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Kommunikation inom politik och näringsliv

Roberta Alenius, före detta presschef i regeringskansliet, berättar om likheterna och skillnaderna i hur man kommunicerar inom politik och näringsliv. Hon beskriver Sverige som ett konsensusland inom näringslivet där alla ska vara överrens, men att det inom politiken är tvärtom. Hon berättar om framgångarna med Nya Moderaterna, vad som gjorde att partiet lyckades vinna valet 2006 och framförallt vad de gjorde för att lyckas bli omvalda 2011. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Kommunicera åt Wallenberg och näringslivet

Hur tänker man och vilka strategier måste man ha när man kommunicerar åt en av Sveriges mäktigaste finansfamiljer? Wallenbergsfären har varit verksam under lång tid och bygger en profil som ska hålla över generationer. Informationschef Oscar Stege Unger berättar om vikten av uppbyggda relationer, trovärdighet och om familjen Wallenberg som symbol för ekonomisk makt, företagande och ägande. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Kommunicera för att påverka

Maria Rankka är vd för Stockholms handelskammare och representerar 2 000 företag i regionen. Här berättar hon att hemligheten med att kommunicera ett budskap är att säga exakt samma sak om och om igen utan att tråka ut publiken. Maria Rankka ger exempel på metaforer som Handelskammaren har skapat, bland annat liknelsen att det flyttar in två SL-bussar om dagen i Stockholm och att stockholmare lägger mer tid på att pendla än på sin semester. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Att välja sina ord

Språket är ett av de viktigaste medlen för att föra över information till medborgarna, men ord är inte neutrala utan styr oss i vissa riktningar. Statsvetaren Katarina Barring ger här ett akademiskt perspektiv på vikten av ord när man kommunicerar politik. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Panel om ett polariserat debattklimat

Ett samtal om nya medier och förändrade beteenden inom journalistik och kommunikation. Hur ska man förhålla sig till det? Har medierna gått från att rapportera till att analysera, kommentera och själva vara delaktiga i debatten? Heter de stora medieföretagen idag Facebook och Google, inte Bonnier? Medverkande: Katarina Barring, statsvetare, Torbjörn Nilsson, politisk redaktör, Anna Charlotta Johansson, ACJ Consulting. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Att skriva för presidenten

Barack Obamas förre talskrivare, Jon Favreau, berättar om vägen till arbetet som talskrivare och hur det är att arbeta nära makten. Han var endast 22 år när han började arbeta med Obama och gjorde det i åtta år. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Hur når man ut med sitt budskap?

Ett samtal om storytelling, kommunikation och vikten av att utöka sin värld, att ha nyfikenhet och ta reda på hur andra människor har det. Hur når man publiken och bygger relationer för att få dem att lyssna? Medverkande: Jon Favreau, talskrivare, Adam Price, dramatiker och Natalia Brzezinski, amerikanska ambassaden i Stockholm. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.