Titta

UR Samtiden - Maktens språk

UR Samtiden - Maktens språk

Om UR Samtiden - Maktens språk

Föreläsningar och paneldiskussioner om politik, makt, kommunikation och språk. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Till första programmet

UR Samtiden - Maktens språk : Hur når man ut med sitt budskap?Dela
  1. -Vi börjar med dig, Natalia.
    -Okej.

  2. I dag har vi hört mycket om
    hur man skapar ett bra tal.

  3. Men det räcker inte alltid.
    Vissa talare lyckas inte nå ut.

  4. Hur får man ut
    sitt budskap till publiken?

  5. Hur får man folk att lyssna?

  6. Bra fråga. - Jag vill
    hälsa Jon välkommen till Stockholm.

  7. Solen dyker snart upp.
    Den är bara här en månad om året.

  8. Det är fint, för du har hållit fram
    det vår president gjorde.

  9. Han ville skapa
    en ny roll för USA i världen-

  10. -som skulle bygga på att samarbeta,
    kompromissa och lyssna.

  11. Jag och min man har varit här
    i nästan fyra år som diplomater-

  12. -och de här åren
    har diplomati förändrats så mycket.

  13. Det brukade handla om
    att stänga allt inne.

  14. Nu handlar det om att öppna sig.

  15. Än mer ironiskt, i alla fall för mig
    som kom hit som en 27-åring-

  16. -som hade suttit
    på John Kerrys presskontor-

  17. -och bloggat och följt Twitter
    och arbetat med Huffington Post-

  18. -var att inga ambassadörer gjorde det.

  19. Och ingen visste vad en ambassadör
    gjorde, än mindre vad hans fru gjorde.

  20. Folk var förbryllade.
    Var jag på slottet jämt och ständigt?

  21. Fick jag champagne och hummer
    varje dag?

  22. Jag insåg att jag hade ett uppdrag.
    Jag skulle dels visa vad vi gör-

  23. -dels representera
    vår presidents värderingar-

  24. -i ett land som delar de värderingarna.

  25. Obama besökte Sverige för att
    våra värderingar är lika i grunden.

  26. Vi frågade oss själva:
    "Hur förmedlar vi de värderingarna?"

  27. Enligt mig
    är de bästa budskapen universella.

  28. De bästa budskapen
    når ut till alla sorters intressenter.

  29. Till exempel har jag engagerat mig
    i kvinnors egenmakt.

  30. Jag har insett att det är viktigt
    för alla intressenter-

  31. -särskilt här, där ni har en feministisk
    regering. Mitt arbete har underlättats.

  32. Det kan handla om
    affärer eller hållbarhet.

  33. Argumenten är goda
    hållbarhet och kvinnors ledarskap.

  34. I morgon ska jag på en konferens
    med Spotify och Avicii-

  35. -och en massa kända unga artister
    som alla vill vara feminister.

  36. Budskapen förenar människor.

  37. Enligt mig är ett äkta, öppet-

  38. -förenande budskap
    den bästa sortens budskap.

  39. Jon, finns det en skillnad mellan
    att ha rätt budskap och rätt ord-

  40. -och att hitta ett sätt
    att nå ut till folk?

  41. Inte direkt, jag tror att om man har...

  42. Mitt jobb är att skriva,
    inte att hitta kommunikationskanaler-

  43. -men om man har ett budskap
    som är uppriktigt och universellt-

  44. -kommer det att nå ut,
    oavsett vilka kanaler som används.

  45. Oavsett om det är sociala medier,
    tal eller intervjuer når budskapet ut.

  46. Inom amerikansk politik
    har ni många starka personer.

  47. Ni har ett visst antal människor
    som ni vet har väldigt mycket makt.

  48. De har enormt inflytande i Washington,
    men utanför D.C. är de okända.

  49. Saknar de ett bra budskap,
    eller varför når de inte ut?

  50. Varför hör inte folk talas om
    exempelvis stabschefer?

  51. De är mäktiga,
    men ingen har hört talas om dem.

  52. Jag vet inte,
    det är nog olika från fall till fall.

  53. Många i Washington
    pratar bara med folk i Washington.

  54. Det utvecklas en jargong där-

  55. -så många av våra politiker
    blir väldigt isolerade.

  56. Därför har många medlemmar
    i Obamas diplomatiska kår-

  57. -fokuserat på kommunikation och
    offentlig diplomati i utrikespolitiken.

  58. Många mäktiga personer
    i Washington-

  59. -håller sig inom sin krets,
    och det är ett problem vi har.

  60. Adam, hur tror du
    att man når ut med ett budskap?

  61. Jag har liknande tankar.

  62. Varje gång man skriver,
    i min värld i alla fall-

  63. -vill man skapa en serie som blir
    en dundersuccé. Det är helt fel.

  64. Man måste vara uppriktig.

  65. Ibland är den lokala historien
    den mest globala av historier.

  66. Man kan tänka:
    "Vi måste bredda budskapet."

  67. "Frankrike har precis köpt serien,
    så den får inte bli antifransk."

  68. "Vi kan inte kritisera
    franska ståndpunkter."

  69. Självklart kan vi det!
    De hade älskat det.

  70. Jag tror verkligen
    att man måste vara historien trogen.

  71. Fokusera på det ni vill berätta.
    Tänk inte på tittarsiffror-

  72. -eller hur många som vill köpa serien,
    för då blir det oftast dåligt.

  73. -Natalia, du nickar.
    -Jag missade helt vad du sa.

  74. Vi pratade om uppriktighet,
    och politik är ju sällan uppriktig-

  75. -och heller inte särskilt modig.

  76. -Ser du en möjlighet...
    -Jag befinner mig i ett slags gränsland.

  77. Därför ville jag inte kommentera
    det Adam sa.

  78. Jag är glad över vår progressiva
    ledning på ambassaden.

  79. Det har stärkt mig och min man.

  80. I Washington
    vill de flesta inte röra om i grytan.

  81. Det är bättre att hålla med
    än att tänka annorlunda.

  82. Men vi har kunnat göra det tack vare
    att USA:s nuvarande regering-

  83. -vill göra saker på ett annorlunda sätt.

  84. Mitt första år här hörde vi jämt:
    "Det här har aldrig gjorts förr."

  85. De viftade så här.
    - Du pratade om Washingtonjargong.

  86. Det här kallas "alligatorhänder".
    "Nej, nej, nej!"

  87. Vi möttes av det hela tiden och tänkte:
    "Vi vill göra det ändå. Hur?"

  88. All heder till presidenten som har
    utsett många personer till diplomater-

  89. -som egentligen inte är diplomater,
    i viktiga länder.

  90. Det är nog en del av det.

  91. Politiken förändras. Folk börjar bli
    väldigt cyniska och är även kunniga.

  92. Vi vet
    att donationer finansierar kandidater.

  93. I Sverige är allt öppet, vilket är bra.

  94. Hur mycket vd:ar tjänar och var de bor
    står på nätet.

  95. Det går hand i hand med all förändring
    som sker just nu, vilket är spännande.

  96. Jon, jag vet att du kan berätta om
    när presidenten har varit uppriktig.

  97. Han har gjort det rätta,
    snarare än det politiskt rätta.

  98. Ja, jag anser
    att den nya sjukvårdslagen-

  99. -är det allra tydligaste exemplet.

  100. Om sjukvårdslagen gav man honom
    rådet vid en kritisk tidpunkt...

  101. Rådgivare sa:
    "Om du driver på den här lagen"-

  102. -"blir du inte omvald. Den antas inte,
    och din politiska karriär är i fara."

  103. Han sa: "Jag sitter hellre en period
    och försöker-"

  104. -"än vänder kappan efter vinden."

  105. Känner du,
    som har levt nära politiken i flera år-

  106. -att politiker
    är för rädda för att vara ärliga?

  107. -Att de underskattar värdet av det?
    -Ja, de är skräckslagna.

  108. Det största problemet är rädslan för
    vad som händer om man är ärlig.

  109. En del av skulden för det vilar på
    professionaliseringen av politiken.

  110. Man har konsulter
    som får betalt för att vara försiktiga.

  111. Är de inte det blir de av med jobbet.

  112. Men om vi vill
    att våra politiker ska vara ärligare-

  113. -djärvare och modigare
    så har myntet två sidor.

  114. Folket och framför allt media
    måste vara mer förlåtande-

  115. -när politiker gör misstag
    och är uppriktiga.

  116. Det är en sak om politiker
    gör ödesdigra misstag-

  117. -som får grava följder
    och kan skada folk.

  118. Det är en annan sak när de
    gör en tabbe som inte skadar nån-

  119. -men diskuteras i ett dygn
    och gör dem generade.

  120. De flesta av oss läser nog hellre om
    en politikers pinsamma tabbe-

  121. -för det är
    mer intressant och skandalöst.

  122. Men vi måste nog inse att politiker
    är människor och gör misstag.

  123. Vi vill ha ärlighet, men när vi får det-

  124. -måste vi vara mer förlåtande
    när politiker gör bort sig.

  125. -Så media ska ha mer överseende?
    -Ja.

  126. De angriper inte längre bara
    politikers värderingar.

  127. Enligt mig beskriver det här
    bevakningen inför valet 2016:

  128. Hillary Clinton var på väg till Iowa och
    stannade på en Chipotle-restaurang-

  129. -för att äta lunch, och de hade
    videokameror där och fångade henne.

  130. Medierna var så upprymda
    och tyckte att det var så viktigt-

  131. -att USA:s största tidningar, New York
    Times och Wall Street Journal-

  132. -skrev om besöker på nyhetsplats
    och diskuterade dess effekt på valet.

  133. Är det detta vi bevakar?

  134. -Det är inte direkt politik.
    -Nej, men så ser det ut.

  135. När en politiker vet
    att det blir rubriken-

  136. -så blir de självklart försiktiga
    och överväger alla sina handlingar.

  137. En följd av att media är mer kritiska
    och att vi har sociala medier-

  138. -är att man försöker undvika
    allt som kan bli genant.

  139. Men å andra sidan kan man använda
    medier för att sprida sitt budskap.

  140. När du skriver ett tal till Obama,
    hur mycket tänker du på-

  141. -att det kan bli en bra tweet
    som kan spridas på Twitter?

  142. Det gör jag inte.

  143. Mina kolleger på presskontoret
    hade kanske sagt-

  144. -att vi vill skapa ett effektfullt citat
    för att se till att budskapet når ut.

  145. Man kan nog inte skriva ett tal
    utan att tänka på pressen-

  146. -men vi tänker oftast på
    vad som är talets huvudbudskap.

  147. Vi tänker inte på
    vilken formulering som kan citeras.

  148. Om man skriver ett tal och tänker ut
    vilken formulering som ska bli citerad-

  149. -kommer formuleringen att låta
    konstgjord, och det märker folk.

  150. Det blir som formuleringar i sponsrade
    tweetar och Facebookinlägg.

  151. Man inser
    att det är skrivet av en pr-konsult.

  152. Natalia, du ska få representera media
    eftersom du skrev för Huffington Post.

  153. Hur ser du på hur media hanterar...

  154. ...det som händer i världen?

  155. Jag arbetar
    för USA:s utrikesdepartement-

  156. -så jag skriver bara för svenska medier.
    Jag ville bara säga det.

  157. Jag har många familjemedlemmar
    som jobbar inom tv-branschen-

  158. -vilken ofta är boven i dramat.

  159. Chipotle-historien
    gör att jag är glad över att bo här.

  160. Tack och lov
    har jag inte läst nåt om den än.

  161. Jag tror verkligen...
    Jag ska berätta för er-

  162. -att jag och min man har gjort misstag.
    Pressen har fått fel saker.

  163. Men om folk ser
    att man har hjärtat på rätt ställe-

  164. -att man vill hjälpa till
    och att man bara är människa...

  165. När vi var på konferenser
    fick vi en lista med samtalsämnen:

  166. "USA är bäst för investeringar.
    USA är bäst..."

  167. Vi sa: "Vi vill inte ha det så.
    Vi måste ta upp personliga berättelser."

  168. Båda våra föräldrar immigrerade,
    så vi tog fram äkthet-

  169. -och det kan nog slå ut allt negativt
    på sociala medier och bloggar.

  170. Men mycket av det stannar nog
    i Washington.

  171. Politico, vår gud,
    har ingen ens hört talas om.

  172. Jag är från Chicago,
    folk känner inte till den.

  173. -Men nu är den i Bryssel.
    -Ja, helt otroligt! Den tar över.

  174. Det låter lite löjligt,
    men om man är karaktärsfast-

  175. -och är sina värderingar trogen...

  176. Det är Sverige bra på. Ledare
    och vd:ar är sina värderingar trogna.

  177. Det sa presidenten under sitt besök här
    och det är nåt vi har gemensamt.

  178. Gör man det klarar man sig,
    Chipotle eller ej.

  179. -Adam, du skapar ju journalister.
    -Jag skapar journalister...

  180. Jag tror att en del av det här-

  181. -handlar om att media måste diskutera
    saker och ting inom branschen.

  182. Just nu har vi en lustig situation
    i Danmark.

  183. Vi har fått ett nytt parti,
    som om vi inte hade tillräckligt.

  184. Vi har tio partier
    och fem miljoner invånare.

  185. Men vi har ett nytt parti -
    Alternativet.

  186. De är ett alternativ.
    De är inte professionella politiker.

  187. Ibland har de galna idéer.

  188. På grund av teknikaliteter
    kring mandatsituationen just nu-

  189. -anses det inte vara
    en taktiskt lämplig strategi-

  190. -att kritisera dem,
    varken från höger eller vänster.

  191. Så vem ska kritisera dem? Pressen.
    Självklart, de måste kritiseras.

  192. Hur gör pressen?
    De intervjuar galningarna från partiet-

  193. -som säger att Danmark
    ska vara helt ekologiskt 2020-

  194. -och att all kollektivtrafik
    ska vara gratis.

  195. Sen intervjuar de så klart
    partiets ekonomiska talesperson-

  196. -som säger:
    "De är galna. Vi måste tysta ner dem."

  197. Och samtidigt hävdar pressen
    att de vill ha uppriktighet.

  198. Politiska analytiker säger att politiker
    är konstlade och talar i gåtor-

  199. -men när de hittar galningarna-

  200. -som kommer med nya, galna idéer
    så kväver de dem.

  201. Om man inte är
    en del av det här galna partiet-

  202. -och den här killen säger nåt-

  203. -som kunniga ekonomer
    inser är ogenomförbart...

  204. Men folk gillar hans budskap.
    Folk vill ha gratis kollektivtrafik.

  205. Folk vill ha ett ekologiskt land.

  206. Hur bemöter man argumentet
    om det inte räcker med siffror?

  207. Man kanske ska hjälpa dem på vägen
    och låta dem tala fritt ur hjärtat.

  208. Att släppa fram idéerna,
    även om de inte kommer att bli-

  209. -konkreta lagar i Danmark,
    för de kommer inte att antas.

  210. Det handlar om den gamla frågan
    om hönan och ägget.

  211. Vem skapar en situation
    i vilken man behöver korta inslag-

  212. -och avbryter politiker
    efter tio sekunder?

  213. Exemplet jag gav under mitt föredrag-

  214. -med politiker som undviker frågan-

  215. -får journalisterna att säga:
    "Nu vill jag ha svar - ja eller nej."

  216. "Ska folk behöva pendla i två timmar?"
    De vill bara ha ett rakt svar.

  217. Vem skapar den här situationen?
    Är det journalistens fel?

  218. Han blir kritiserad
    av folk på nätet dagen efter.

  219. "Du förenklar saker och ting,
    politik är mer invecklat än så."

  220. Men han måste reagera
    på vaga politiker.

  221. Vem skapar situationen? Båda två.

  222. Får jag tillägga nåt?
    - Du har en relevant poäng.

  223. Många svenskar har pratat om det här,
    och folk har sagt det till mig:

  224. Det är alltid viktigt och nyttigt
    att ta debatten.

  225. Inte att söka gräl,
    men att lyfta fram frågan.

  226. Ni hade val nyligen, och en sak
    som svenskar är oroliga för-

  227. -är det ökade stödet
    för Sverigedemokraterna.

  228. Men slutsatsen är att de tog debatten.

  229. Alla kanske inte håller med dem,
    men de pratar om integration-

  230. -vilket ingen annan gör på samma sätt.

  231. Jag borde nog inte prata politik-

  232. -men jag tror
    att amerikaner diskuterar mycket-

  233. -medan svenskar ogillar att diskutera.
    Vi borde ha nåt mittemellan.

  234. 70 000 amerikaner bor i Sverige.

  235. De är inte här för arbete eller skola,
    utan för kärlek. Kärleksflyktingar.

  236. Ett giftermål mellan USA och Sverige
    vad gäller kommunikation vore perfekt.

  237. Intressant idé,
    men jag blev lite känslomässigt tagen.

  238. Jon, du känner inte till vår politik,
    men idén är intressant.

  239. Kan man få en debatt att försvinna
    genom att undvika den?

  240. Nej, man måste kasta sig in i den.

  241. Jag kommer att tänka på en historia.

  242. En fråga som presidenten inte hade
    valt sida i var samkönat äktenskap.

  243. Under den senaste valrörelsen
    bestämde sig Obama för att stötta det-

  244. -så Vita husets kommunikationsstab-

  245. -började planera intervjun
    och slipa på uttalandet.

  246. Mitt uppe i allt är vicepresident
    Joe Biden med i "Meet the Press".

  247. De frågar om samkönat äktenskap,
    och Biden svarar att han är för det.

  248. Det blir kalabalik i Vita huset.

  249. "Han föregick Obamas planerade
    uttalande! Det kan inte vara möjligt!"

  250. Den enda som inte var arg på Biden
    var Barack Obama.

  251. Han sa:
    "Jag kan bli arg på nån i staben"-

  252. -"om de säger
    nåt som är skadligt för regeringen."

  253. "Joe fick en fråga och svarade ärligt
    och berättade hur han kände."

  254. "Det kan jag inte bli arg för."

  255. Det var kanske inte perfekt planerat
    för att maximera spridningen-

  256. -men han fick en fråga
    och svarade ärligt. Han tog debatten.

  257. Så vill man att politiker ska göra,
    så de bör inte straffas.

  258. Är inte Joe Biden ett exempel på nån
    som gör misstag men ändå är älskad?

  259. Det stämmer.

  260. Jag känner Joe Biden
    eftersom vi har arbetat ihop.

  261. Innan hade jag bara sett honom på tv.

  262. Han är likadan privat som han
    är offentligt. En underbar person.

  263. Hans familj har det svårt nu
    eftersom de förlorade en son-

  264. -men alla älskar dem.

  265. Ja, han säger
    tokiga och förhastade saker ibland-

  266. -men han är ändå populär och älskad
    för att han...

  267. David Axelrod,
    före detta seniorrådgivare, sa:

  268. "Jag är bara rådgivare"-

  269. -"till folk som vill göra nåt,
    inte till folk som vill bli nån."

  270. Om fler politiker och tjänstemän
    fokuserade på det de vill åstadkomma-

  271. -kunde vi diskutera viktiga frågor
    i stället för folks personlighet.

  272. Kan vi komma till en punkt
    där gemene man-

  273. -tröttnar på det nuvarande klimatet
    och börjar stödja autentiska politiker?

  274. Ja, det kommer ju fram
    sånt som Alternativet.

  275. Folk tröttnar, och förhoppningsvis
    ställer fler personer upp i val-

  276. -för att de brinner för sina kärnfrågor.

  277. De har galna idéer,
    men dem kan vi debattera.

  278. Det är ett kretslopp.

  279. Eftersom folk blir mer cyniska
    krävs mer äkthet inom politiken.

  280. Så det finns hopp för mänskligheten.

  281. Jag vill avsluta dagen
    med en fråga till er alla tre.

  282. Nämn ett par saker man kan göra
    för att stärka sin kommunikation.

  283. -Natalia, vill du börja?
    -Gärna! Jag tror...

  284. En sak journalister alltid frågar mig...

  285. ...när vi träffar folk eller håller tal
    handlar om att nätverka.

  286. "Hur blev du så duktig på att nätverka?"

  287. Jag håller inte riktigt med dem,
    men jag tror att det är oerhört viktigt.

  288. Man lär sig att prata med folk
    och får höra vad de bryr sig om.

  289. Det finns inga maktpositioner.

  290. Vita huset och ambassader
    har sina trånga kretsar-

  291. -som säger det man vill höra
    eller det de vill berätta.

  292. Att ta sig ut ur det är viktigt.

  293. Det vi uppskattar att höra är:

  294. "Jag har aldrig varit
    på USA:s ambassad förut."

  295. Ännu bättre är: "Tänk att jag
    blev inbjuden! Jag är från Etiopien."

  296. "Mamma sa att det enda ni gör är
    att inte ge ut eller ge ut visum."

  297. Den sortens kommunikation...
    När jag kom hit-

  298. -hade Hillary Clinton skapat en ny roll-

  299. -en global ambassadör
    för kvinnofrågor.

  300. Det var Melanne Verveer.

  301. Jag frågade henne
    hur jag kunde göra skillnad-

  302. -särskilt i frågor om
    kvinnors egenmakt och företagande.

  303. Hon sa: "Använd dig av möten."

  304. "Du har en plattform", vilket vi alla
    har i dag tack vare sociala medier-

  305. -"använd den för att samlas, debattera,
    diskutera idéer"-

  306. -"och för att skapa nya band
    och lyssna."

  307. Jag vill avsluta med att berätta om
    David Brooks artikel om nätverkande.

  308. Han skrev att i framtiden är det viktigt
    med nätverkande - och socialt mod.

  309. Folk med socialt mod
    vågar sitta bredvid en främling-

  310. -och bjuda personen på lunch
    med tio andra personer.

  311. 85 procent av tiden lyssnar de.
    Efter att de har lyssnat på alla-

  312. -försöker de hjälpa dem
    med det de vill göra.

  313. På så sätt kan vi,
    politiker och alla andra, förändras.

  314. -Var modiga och lyssna lite mer.
    -Lyssna.

  315. Också när jag har pratat länge
    så lyssnar jag!

  316. Bra kommunikation
    är för mig bra historieberättande.

  317. En av mina favoritberättare
    är mr Robert McKee-

  318. -som pratar mycket om
    den styrande idén.

  319. Skriv aldrig ett manus
    utan en styrande idé eller en premiss.

  320. När jag jobbar på ett nytt projekt
    för exempelvis DR-

  321. -frågar de alltid: "Vad är premissen?"

  322. Det är den styrande idén.
    Vad vill man säga?

  323. Beskriv historien
    med så få ord som möjligt.

  324. En mening, en fråga, ett påstående.
    Vad är historiens kärna?

  325. Håll fast vid det. Skriv det
    på skrivmaskinen eller på datorn.

  326. Om det budskap man vill förmedla-

  327. -inte kan kopplas till den styrande idén
    förkastar man den.

  328. Hitta den styrande idén.
    - Jon, sista ordet.

  329. Jag sa tidigare att empati
    är en viktig egenskap i kommunikation.

  330. Jag tror att man kan bli
    en mer empatisk person-

  331. -genom att vara nyfiken.
    Det gäller för nätverkande också.

  332. Var nyfiken på saker, människor
    och världen omkring er.

  333. Vidga era vyer.

  334. För att förstå människor-

  335. -måste man ut och träffa människor
    och vidga sina vyer.

  336. Att vara författare
    kan vara ett ensamt yrke.

  337. Att vara politiker
    kan vara ett isolerat yrke.

  338. Man måste ta sig ut ur den världen-

  339. -och vara nyfiken på hur folk
    som är annorlunda fungerar.

  340. Det förbättrar kommunikationen.

  341. Tack för att ni kom!
    Tack för en bra dag.

  342. Tack till publiken.
    Ge våra talare en stor applåd.

  343. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur når man ut med sitt budskap?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal om storytelling, kommunikation och vikten av att utöka sin värld, att ha nyfikenhet och ta reda på hur andra människor har det. Hur når man publiken och bygger relationer för att få dem att lyssna? Medverkande: Jon Favreau, talskrivare, Adam Price, dramatiker och Natalia Brzezinski, amerikanska ambassaden i Stockholm. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Kommunikation, Retorik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Maktens språk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Kommunikation inom politik och näringsliv

Roberta Alenius, före detta presschef i regeringskansliet, berättar om likheterna och skillnaderna i hur man kommunicerar inom politik och näringsliv. Hon beskriver Sverige som ett konsensusland inom näringslivet där alla ska vara överrens, men att det inom politiken är tvärtom. Hon berättar om framgångarna med Nya Moderaterna, vad som gjorde att partiet lyckades vinna valet 2006 och framförallt vad de gjorde för att lyckas bli omvalda 2011. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Kommunicera åt Wallenberg och näringslivet

Hur tänker man och vilka strategier måste man ha när man kommunicerar åt en av Sveriges mäktigaste finansfamiljer? Wallenbergsfären har varit verksam under lång tid och bygger en profil som ska hålla över generationer. Informationschef Oscar Stege Unger berättar om vikten av uppbyggda relationer, trovärdighet och om familjen Wallenberg som symbol för ekonomisk makt, företagande och ägande. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Kommunicera för att påverka

Maria Rankka är vd för Stockholms handelskammare och representerar 2 000 företag i regionen. Här berättar hon att hemligheten med att kommunicera ett budskap är att säga exakt samma sak om och om igen utan att tråka ut publiken. Maria Rankka ger exempel på metaforer som Handelskammaren har skapat, bland annat liknelsen att det flyttar in två SL-bussar om dagen i Stockholm och att stockholmare lägger mer tid på att pendla än på sin semester. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Att välja sina ord

Språket är ett av de viktigaste medlen för att föra över information till medborgarna, men ord är inte neutrala utan styr oss i vissa riktningar. Statsvetaren Katarina Barring ger här ett akademiskt perspektiv på vikten av ord när man kommunicerar politik. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Panel om ett polariserat debattklimat

Ett samtal om nya medier och förändrade beteenden inom journalistik och kommunikation. Hur ska man förhålla sig till det? Har medierna gått från att rapportera till att analysera, kommentera och själva vara delaktiga i debatten? Heter de stora medieföretagen idag Facebook och Google, inte Bonnier? Medverkande: Katarina Barring, statsvetare, Torbjörn Nilsson, politisk redaktör, Anna Charlotta Johansson, ACJ Consulting. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Att skriva för presidenten

Barack Obamas förre talskrivare, Jon Favreau, berättar om vägen till arbetet som talskrivare och hur det är att arbeta nära makten. Han var endast 22 år när han började arbeta med Obama och gjorde det i åtta år. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Maktens språk

Hur når man ut med sitt budskap?

Ett samtal om storytelling, kommunikation och vikten av att utöka sin värld, att ha nyfikenhet och ta reda på hur andra människor har det. Hur når man publiken och bygger relationer för att få dem att lyssna? Medverkande: Jon Favreau, talskrivare, Adam Price, dramatiker och Natalia Brzezinski, amerikanska ambassaden i Stockholm. Moderator: Mikael Törnwall. Inspelat den 10 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangörer: Sveriges kommunikatörer, Fokus, Hill & Knowlton och Washingtonseminariet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Avslöja missförhållanden med datajournalistik

Kristoffer Örstadius, datajournalist på Dagens Nyheter, ger konkreta exempel på hur man kan få fram information med hjälp av algoritmer och sökrobotar. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning