Titta

UR Samtiden - Lysande utsikter

UR Samtiden - Lysande utsikter

Om UR Samtiden - Lysande utsikter

Föreläsningar och paneldiskussioner om humanismens sprängkraft och forskningens framtid. Inspelat den 6 maj 2015 på Grand Hotel, Stockholm. Arrangör: Riksbankens jubileumsfond.

Till första programmet

UR Samtiden - Lysande utsikter : Böcker, bibliotek och den digitala framtidenDela
  1. Vår första talare är universitets-
    bibliotekarie och Harvardprofessor.

  2. Han är expert på elektronisk utgivning
    och grundade Gutenberg-e.

  3. Hans senaste bok
    heter "Censors at work".

  4. Ämnet är "Böcker, bibliotek och den
    digitala framtiden". Robert Darnton.

  5. Det är en glädje och en ära-

  6. -att få vara här med er
    och fira ert 50-årsjubileum.

  7. Jag var nyligen på ett guldbröllop-

  8. -där en äldre professor från Harvard
    var omgiven av yngre professorer.

  9. Han gav dem äktenskapsråd och sa:

  10. "Mina herrar,
    de första 50 åren är svårast."

  11. Ni har haft 50 fina år, låt oss hoppas
    att de kommande 50 blir ännu bättre.

  12. Jag ska prata om bibliotek,
    böcker och den digitala framtiden.

  13. Ni har säkert alla hört
    en massa löst prat om bokens död-

  14. -och att bibliotek är föråldrade.
    Det är förstås struntprat.

  15. Böcker och bibliotek
    är viktigare än någonsin-

  16. -och de förblir viktiga i framtiden,
    om vi skapar rätt förutsättningar.

  17. Det argumentet vill jag utveckla
    genom att se på bibliotekens historia-

  18. -och sen titta framåt på planerna för
    ett nytt slags bibliotek:

  19. The Digital Public Library of America.

  20. Bibliotekens historiska betydelse
    kan tyckas vara uppenbar.

  21. Ni förstår strax
    vad de här bilderna handlar om.

  22. Om man går runt på ett typiskt
    amerikanskt universitet ser man snart-

  23. -att biblioteket ligger i campus mitt-

  24. -och har en motsvarande plats mitt i
    universitetens intellektuella liv.

  25. Det pumpar intellektuell energi
    in i varenda sektor av samhället.

  26. Som i labb där forskare laddar ner data
    och elektroniska artiklar-

  27. -ovetande om
    att det sker genom bibliotek.

  28. Harvards universitet
    har fått sitt namn från biblioteket.

  29. En 400 böcker stor samling
    skänktes till detta lilla college 1638-

  30. -av John Harvard,
    som vi vet mycket lite om.

  31. Universitetet växte upp kring
    denna bildandets kärna i biblioteket.

  32. I dag, 377 år
    och 20 miljoner band senare-

  33. -inser vi att universitetets storhet
    framför allt härstammar från-

  34. -de intellektuella rikedomar
    som har samlats och förvarats-

  35. -i världens största
    universitetsbibliotek.

  36. Men jag vill inte stå här och skryta
    över min institution.

  37. Det är en fara bland bibliotekarier, vi
    frågar: "Hur många inkunabler har ni?"

  38. Svaret är: "Hur många e-böcker
    har ni?" Jag ställer i stället en fråga:

  39. Borde inte Harvards bibliotek och
    andra stora institutioners bibliotek-

  40. -ses som en nationell,
    och även en internationell, tillgång?

  41. Borde de inte dela med sig av
    den intellektuella förmögenheten?

  42. Historiskt sett har den rikedomen
    mest varit förbehållen privilegierade.

  43. Tvärt emot vad många tror-

  44. -följer inte bibliotekens historia
    en uppåtgående bana-

  45. -med ständiga förbättringar.
    Nej, historien har varit guppig.

  46. Av det lilla vi vet om
    det berömda biblioteket i Alexandria-

  47. -var det främst en förvaringsplats och
    läsare hade inte åtkomst till texterna.

  48. Ett fåtal lärda hade tillträde-

  49. -men främst skulle det förkroppsliga
    den Ptolemeiska dynastins prakt.

  50. Samma princip tillämpades i Kina
    för att skapa ett bibliotek-

  51. -som skulle ha alla böcker i världen,
    den kinesiska världen.

  52. Qingkejsaren Qianlong valde att
    beslagta böcker från sina undersåtar-

  53. -vilket skedde i
    en gigantisk omfattning, 1772-1778.

  54. Han behöll allt som hyllade Qing-

  55. -och brände allt som kritiserade Qing
    eller var positivt till Ming-dynastin.

  56. Åtminstone 2 320 böcker brann upp-

  57. -och ett stort kinesiskt kulturarv
    gick förlorat.

  58. Liknande bokbål som utfördes i avsikt
    att bygga upp ett korrekt bibliotek-

  59. -har skett många gånger,
    till exempel i Tjeckoslovakien 1954-

  60. -när 7 500 böcker samlades in
    från privata bibliotek och förstördes.

  61. Det är inget i jämförelse med
    de 24 miljoner böcker som förstördes-

  62. -under Stalins skräckvälde 1938-1939.

  63. Så bibliotekens historia är även mörk.

  64. Förstås bidrog de äldsta universiteten
    i hög grad till civilisationen-

  65. -genom att lagra kunskap,
    det förnekar ingen.

  66. Men de förvarade böckerna
    bakom låsta dörrar och tjocka murar-

  67. -som höll utomstående borta.

  68. När jag studerade vid Oxford...

  69. Det här är ett fotografi från 1962
    av mig tillsammans med en vän.

  70. Skolans massiva grind
    slog igen klockan tio om kvällarna.

  71. Om man befann sig utanför var enda
    alternativet att klättra över muren.

  72. Lättare sagt än gjort,
    för murarna var 4,5 m höga-

  73. -och täckta av spetsar och glasskärvor
    för att hålla allmänheten borta.

  74. Det fanns ett par ställen
    där vi med svårighet kunde klättra in-

  75. -mellan spetsar riktade nedåt och
    roterande spetsar som pekade uppåt.

  76. Jag tänker visa er
    flera olika fotografier-

  77. -på de spetsar som omger
    Oxford Universitys stora bibliotek-

  78. -däribland Bodleian Library,
    med gott om spetsar och krenelering.

  79. Då får man utomstående som tittar in
    och saknar all tillgång till kunskap.

  80. Jag fortsätter för att belysa min poäng,
    men jag hoppas att ni har insett den.

  81. Det som jag vill prata om i dag-

  82. -är de osynliga barriärer till kunskap
    som finns i våra forskningsbibliotek.

  83. Biblioteken håller ofta utomstående
    utanför med en rad olika åtgärder:

  84. Inskränkande krav för att få tillträde,
    betalning för att erhålla ett lånekort-

  85. -och även en avskräckande atmosfär.

  86. Vanligt folk drar sig för
    att trotsa de barriärerna.

  87. De hålls på avstånd av en lärd elit-

  88. -som utstrålar
    en obesvärad överlägsenhet.

  89. En social skillnad som stämmer med-

  90. -det som den franske sociologen
    Pierre Bourdieu kallade "distinktion".

  91. Jag försöker beskriva olika sätt
    som kunskap hölls ifrån allmänheten-

  92. -men det finns förstås en annan sida:

  93. Bibliotek öppnade upp för allmänheten
    undan för undan.

  94. Det vann kraft under upplysningstiden
    när filosofer som Condorcet insåg-

  95. -att kunskapsspridning
    är historiens viktigaste kraft.

  96. En som skulle sträcka sig överallt,
    krossa fördomar och främja utveckling.

  97. Den tron delades inte bara av
    filosoferna i Frankrike-

  98. -utan även av USA:s grundlagsfäder,
    i synnerhet Condorcets vän Jefferson.

  99. Han deklarerade att kunskap
    tillhör hela mänskligheten.

  100. Enligt grundlagsfäderna
    hängde republikens välgång på-

  101. -en välinformerad befolkning-

  102. -och att kunskapsspridning
    motsvarades av läsning av böcker.

  103. Låt mig få visa er några fler spetsar
    och lås från Oxford.

  104. TILLTRÄDE FÖRBJUDET

  105. Jag skulle kunna fortsätta.
    Det var roligt att samla de här fotona.

  106. Så här i efterhand låter Condorcets
    och Jeffersons vision utopisk-

  107. -men den bidrog till allmänna bibliotek.

  108. Vanliga läsare tilläts att gå in i
    Bibliothèque du Roi 1692 i Frankrike-

  109. -och i British Museum 1759.

  110. Det första stora bibliotek i USA
    som släppte in allmänheten-

  111. -var Boston Public Library 1848.

  112. 1911 öppnade New York Public Library
    dörrarna för alla som ville komma in.

  113. Bland dem fanns många immigranter-

  114. -som ville ta del av litteratur
    på sina modersmål.

  115. Men sådan kunskap var beroende av
    en begränsad teknik: tryckpressen.

  116. På 1900-talet kunde de flesta inte läsa,
    Sverige är ett undantag-

  117. -Skandinavien hade en oerhört hög
    läskunnighet på 1600- och 1700-talet-

  118. -precis som Skottland
    och New England.

  119. Majoriteten i Europa kunde inte läsa
    och resten hade inte råd med böcker.

  120. I dag har vi internet.

  121. Vi har nu möjlighet att förverkliga-

  122. -det som var en utopisk vision
    under upplysningstiden.

  123. Skillnaden mellan två uppslagsverk
    visar på vad man kan åstadkomma.

  124. Encyclopédie, vars redaktörer var
    Diderot och d'Alembert-

  125. -var upplysningstidens bibel och ett
    storverk som framtogs för 250 år sen.

  126. Tänk er, 17 band av cirka 200
    medarbetare, många av dem filosofer.

  127. Men Diderots Encyclopédie
    kostade 980 livre-

  128. -vilket motsvarade 2,5 årsinkomster
    för en vanlig arbetare.

  129. Wikipedia har nu 30 miljoner artiklar-

  130. -av 77 000 så kallade aktiva bidragare-

  131. -och når ut till 365 miljoner läsare,
    utan kostnad.

  132. Ett nytt ideal om öppenhet
    förvandlar kunskapens värld.

  133. Dess ursprung härstammar från
    upplysningens ideal: de lärdes republik.

  134. Det är i princip
    en fri, intellektuell sfär-

  135. -helt utan polis,
    gränser och exkludering.

  136. Men på 1700-talet åtnjöt bara en liten
    elit medborgarskap i den republiken.

  137. I dag har vi öppna universitet,
    öppna programvaror, öppen metadata-

  138. -open access-tidskrifter, och början
    på en öppen elektronisk motorväg.

  139. Men dessvärre har även lutningen
    åt öppenhet en mörkare sida-

  140. -eftersom i vissa avseenden
    stängs tillgången till kunskapen ner.

  141. Fler spetsar och murar håller alltså
    kunskapen borta från allmänheten.

  142. Ni kan låsa era bibliotek,
    men inte mina tankar. Virginia Woolf.

  143. Nu undrar jag hur mycket-

  144. -en årlig prenumeration
    på en kemisk tidskrift kostar i dag?

  145. 4 044 dollar för en ettårsprenumeration
    på en vetenskaplig tidskrift.

  146. Hur mycket kostade det 1970?

  147. Strax efter det att era 50 år började.

  148. Det kostade 33 dollar per år.

  149. Inflationen står för
    mycket lite av den prishöjningen.

  150. Priset på akademiska tidskrifter steg
    fyra gånger mer än inflationstakten.

  151. En ettårsprenumeration
    på Journal of comparative neurology...

  152. Ni har den säkert under kudden!
    Den har säkert ett tiotal läsare i USA.

  153. Den kostar 30 860 dollar
    om man vill prenumerera i ett år.

  154. Lika mycket som 600 monografier.

  155. Tre stora förlag - Reed Elsevier,
    Wiley-Blackwell och Springer-

  156. -ger ut 42 % av alla akademiska artiklar
    och gör enorma förtjänster.

  157. 2014 gjorde Elsevier en vinst på 49 %-

  158. -på intäkter på 2,1 miljarder pund-

  159. -enbart från vetenskapliga,
    tekniska och medicinska tidskrifter.

  160. Förstå mig rätt, jag hävdar inte
    att prishöjningen på tidskrifterna-

  161. -bara beror på girighet
    från förlagens sida.

  162. De sköter sitt jobb, de inbringar
    största möjliga vinst till aktieägarna.

  163. De verkar i ett kapitalistiskt system.

  164. Man kanske borde gratulera dem
    för att de är så bra på sina jobb.

  165. Men deras framgång
    bör få oss att tänka till.

  166. Den belyser en negativ motsvarighet
    till öppenhetstrenden som jag hyllade-

  167. -nämligen kommersialisering, trenden
    att strypa tillgången till kunskap.

  168. Antalet artiklar om medicinsk
    vetenskap fördubblas vart tredje år.

  169. Så mer kunskap skapas ständigt-

  170. -men en allt mindre del av den
    är tillgänglig för allmänheten.

  171. Varför? Jo, för att biblioteken inte
    längre har råd att betala för dem.

  172. 1970 var snittpriset på en medicinsk
    tidskrift 12 dollar, nu är det 1 470.

  173. Över hela USA,
    och möjligen även Sverige-

  174. -avbeställer bibliotek
    akademiska tidskrifter-

  175. -eftersom de slits mellan budget-
    minskningar och ökande kostnader.

  176. Logiken med att vinster prioriteras
    är oundviklig-

  177. -men enligt mig finns det en större
    logik som förtjänar att övervägas:

  178. Att allmänheten ska ha tillgång till
    kunskap utgiven för publika medel.

  179. USA:s kongress följde den linjen 2008.

  180. Den krävde att artiklar finansierade
    av National Institutes of Health-

  181. -skulle göras fritt tillgängliga
    via databasen Pubmed Central.

  182. Men förlagslobbyister dämpade kravet-

  183. -genom att få NIH att godta
    en sex månaders embargotid-

  184. -så att åtkomsten förhindrades
    länge nog att efterfrågan hann dala.

  185. Lobbyisterna verkar fortfarande.
    Jag ska bespara er politiskt skvaller-

  186. -men de försöker förhindra
    en stadga i kongressen, FASTR-

  187. -som skulle göra forskning gjord med
    publika medel gratis tillgänglig.

  188. Kampen om tidskriftspriser belyser
    konflikten mellan två tendenser-

  189. -som avgör den digitala framtiden:
    demokratisering/kommersialisering.

  190. Jag vill inte reducera en komplex
    situation till en förenklad formel.

  191. Vi måste hitta ett sätt i denna värld
    med förmögenheter och makt-

  192. -att få en rimlig balans mellan privata
    intressen och allmänhetens bästa.

  193. Därför står vi inför en viktig fråga:

  194. Har vi hittat balans när det gäller
    böckernas och bibliotekens värld?

  195. Ta bara Google.

  196. 2004 ville Google digitalisera våra
    stora forskningsbiblioteks samlingar.

  197. Google hade för avsikt att använda
    informationen i en söktjänst-

  198. -som skulle göra korta bokstycken
    tillgängliga för användare-

  199. -som sökte information om ett ämne.
    Det lät bra.

  200. Google gick först till Harvard,
    och vi samarbetade tills Google sa:

  201. "Vi vill inte bara digitalisera de
    850 000 som är allmän egendom"-

  202. -"utan alla 20 miljoner,
    inklusive de upphovsrättsskyddade."

  203. Vi på Harvard sa nej till detta-

  204. -men universiteten Stanford,
    Michigan och California sa ja.

  205. Google skapade en enorm databas
    med upphovsrättsskyddade böcker-

  206. -och stämdes genast av förlag
    samt en författarorganisation-

  207. -för upphovsrättsintrång.

  208. Under fyra års tid hade Google
    och målsägarna hemliga förhandlingar-

  209. -tills de hade ett förlikningsavtal.

  210. Kontentan blev att söktjänsten
    blev ett kommersiellt bibliotek.

  211. Google ämnade sälja prenumerationer
    på våra böcker.

  212. Böcker som vi hade gett Google gratis
    ville de sälja tillbaka till oss-

  213. -till ett pris satt av Google som kunde
    trissas upp likt priset på tidskrifter.

  214. Jag och många biblioteksföreståndare
    med mig tyckte att det var en usel idé.

  215. Vi hade en polemik i pressen.

  216. Till slut fastslog en federal domstol-

  217. -att Googles boksöktjänst
    bröt mot en konkurrenslag.

  218. Det vill säga, Google ville skapa
    ett nytt slags monopol:

  219. Ett monopol på tillgång till kunskap
    i digital form.

  220. Det var ett djärvt och på sätt och vis
    ett spännande projekt-

  221. -som satte i gång försök med att hitta-

  222. -ett demokratiskt alternativ
    till en kommersiell spekulation.

  223. Traditionen om fri tillgänglighet
    under tryckningens tidsålder-

  224. -härstammar från grundandet
    av Boston Public Library.

  225. Det där är Boston Public Librarys
    motto som skapades 1848:

  226. "Gratis för alla." Nu när vi
    har trätt in i den digitala tidsåldern-

  227. -har vi möjlighet att förbättra
    det som biblioteken har gjort.

  228. Vi kan göra allt material
    i alla våra forskningsbibliotek-

  229. -tillgängligt för alla, utan kostnad.

  230. Det är grundtanken bakom
    The Digital Public Library of America.

  231. Den 1 oktober 2010-

  232. -långt innan Googles boksöktjänst
    underkändes av en federal domstol-

  233. -kom ledare för stiftelser och bibliotek
    samt datavetare, till Harvard-

  234. -för att diskutera ett förslag:

  235. Om vi kunde göra innehållet i våra
    forskningsbibliotek fritt tillgängligt-

  236. -för alla i hela världen? Vi sa att det
    var möjligt och att vi skulle göra det.

  237. Vi samlade en grupp stiftelser
    som skulle bidra ekonomiskt-

  238. -och bibliotek som skulle bidra med
    böcker, och sen skred vi till verket.

  239. Vi bildade en styrkommitté, ett kansli
    och arbetsgrupper över hela landet.

  240. Vi hade möten, och här ser ni
    en konstnär som ritade idéerna-

  241. -som dök upp under diskussionerna.

  242. Det ledde till stora skisser
    av det här slaget.

  243. Poängen är att allt diskuterades öppet
    av tusentals personer.

  244. Vi hade stora öppna möten i tre städer-

  245. -och diskussionerna fördes även via
    mejl, webbsidor, wikier och bloggar.

  246. Vi streamade, sms:ade och twittrade.

  247. Det hölls en fortlöpande debatt om
    planerna och alla fick komma till tals.

  248. Samtidigt skötte Berkman Center
    vid Harvard koordineringen-

  249. -så att DPLA framgångsrikt
    kunde lanseras den 18 april 2013.

  250. Nu har DPLA precis fyllt två år.

  251. Samlingarna omfattar
    10 miljoner böcker och andra objekt-

  252. -som kommer från 1 600 institutioner
    från alla de 50 delstaterna.

  253. Och de används i stor utsträckning.
    Sajten har haft miljontals besökare.

  254. Ni är välkomna att besöka dp.la.

  255. Besökarna kommer från alla länder
    förutom tre:

  256. Nordkorea, Tchad och Västsahara.

  257. DPLA:s samlingar inbegriper material
    på 500 olika språk.

  258. Det här är vår sajt.

  259. Här kan man plocka upp boktexter,
    men även mycket mer:

  260. Man kan bläddra igenom samlingarna
    efter plats eller tidsperiod.

  261. Man ser allt material från en plats,
    eller böcker utgivna en viss tidsperiod.

  262. Det finns även virtuella utställningar-

  263. -som är särskilt populära
    och användbara på högstadier.

  264. Dessutom finns det många appar-

  265. -som ständigt läggs till systemet
    av oberoende innovatörer.

  266. Det här är bara ett exempel på
    de många elektroniska utställningarna.

  267. Så hur ska man se på DPLA?

  268. Inte som en pampig byggnad med en
    ståtlig kupol ovanpå en enorm databas.

  269. Inte alls. Det är ett utbrett system,
    ett horisontellt nätverk-

  270. -som sammanlänkar digitala samlingar
    i bibliotek, arkiv och museer-

  271. -så att användare kan få tillgång till
    ett dokument med ett enda klick.

  272. DPLA är en ideell verksamhet.

  273. Huvudkontoret finns i Boston-

  274. -men organisationen är inte toppstyrd.

  275. Den horisontella strukturen stämmer
    överens med den demokratiska andan-

  276. -samt målet att göra USA:s kulturella
    arv tillgängligt gratis för alla i USA-

  277. -och även till alla i hela världen.

  278. I stället för att tjäna en exklusiv
    publik, som t.ex. Harvards elit-

  279. -vi har tonat ner Harvards roll-

  280. -är DPLA utformat för att uppfylla
    många olika gruppers behov:

  281. Studenter i alla åldrar,
    personer på ålderdomshem-

  282. -forskare obundna till institutioner-

  283. -och personer som bara vill fördjupa sig
    i litteratur.

  284. DPLA är anordnat i olika nav-

  285. -som sträcker ut tjänster likt ekrar.

  286. Innehållsnav som Smithsonian,
    Harvard och New York Public Library-

  287. -tillhandahåller digitalt material
    från sina jättelika samlingar.

  288. Tjänstenav förenar andra samlingar
    och utvecklar nätverk på delstatsnivå.

  289. Hittills finns de i 19 delstater, men
    vi hoppas att de snart finns i alla 50.

  290. Tjänstenaven försöker nå människor
    i små samhällen-

  291. -i samarbete med lokala bibliotek.

  292. Det är en rätt så ny utveckling
    som har visat sig vara lovande.

  293. Biblioteken bjuder in alla i en stad
    eller ett grannskap-

  294. -komma med material från sina förråd.

  295. Dagböcker, brev, familjeporträtt och
    annat som familjen har samlat på sig.

  296. Materialet digitaliseras,
    förses med metadata-

  297. -och lagras i det lokala biblioteket.

  298. På så sätt ökar samhällets kunskap
    om den egna kulturen och historien-

  299. -samtidigt som lokala samlingar
    integreras i ett nationellt nätverk-

  300. -som växer dag för dag.

  301. Ett nytt projekt ska utveckla
    samhällsbaserade digitala förråd-

  302. -samt ny, avancerad mjukvara-

  303. -för den "bindväv"
    som förenar hela systemet.

  304. Naturligtvis kan DPLA inte nå ut till
    varenda stad i USA.

  305. Man förlitar sig på frivilliga, som en
    liten grupp samhällsrepresentanter-

  306. -som stimulerar aktiviteter
    i sina tilldelade områden.

  307. Det finns 300 samhällsrepresentanter
    utspridda i alla 50 delstater-

  308. -och DPLA utvecklar ett projekt
    som ska utbilda bibliotekarier-

  309. -så att de får färdigheter som krävs
    för att starta lokala, digitala projekt.

  310. Som exempel kan vi ta Minnesota,
    dit många svenskar har emigrerat.

  311. Ponera att man är intresserad av en
    stads kulturhistoria, eller av agronomi.

  312. Då klickar man sig in och hittar
    en mängd personliga samlingar-

  313. -som växer sig större,
    stad för stad, i Minnesota.

  314. Många tjänster riktar sig till skolor.

  315. DPLA har nyligen ingått ett samarbete
    med Public Broadcasting System-

  316. -för att tillhandahålla särskilt
    utformat material för lärare och elever.

  317. Ett annat projekt, som tillkännagavs
    i Vita huset i förra veckan-

  318. -är att förlag tillhandahåller
    gratis e-böcker och även läsplattor-

  319. -till barn i låginkomstfamiljer.

  320. Självklart är det så att nya projekt-

  321. -och nya projekt aviseras så gott som
    varje vecka, i varje fall varje månad-

  322. -vilar på mycket avancerad teknik.

  323. Jag ger mig inte på att förklara
    den tekniska infrastrukturen-

  324. -men även den skapades genom
    ett landsomfattande frivilligarbete.

  325. Under två och ett halvt års tid
    lämnade 1 100 datavetare in förslag-

  326. -som sedan integrerades av data-
    experter vid Harvards Berkman Center.

  327. När systemet sjösattes online
    fungerade det felfritt.

  328. Det är interoperabelt med Europeana-

  329. -som är det system som integrerar
    digitala samlingar inom EU.

  330. Dessutom är det särskilt attraktivt
    tack vare sitt API-

  331. -eller det programmeringsgränssnitt,
    som är inbyggt.

  332. Gränssnittet är övre delen
    av de tre gula staplar som syns där.

  333. Vi har överraskats av det stora antalet
    träffar - tre miljoner per månad.

  334. Gränssnittet möjliggör att alla
    kan utveckla verktyg eller samlingar-

  335. -som alla användare sen kan använda.

  336. Ett av mina favoritverktyg-

  337. -som man får tillgång till
    med en sån här enhet-

  338. -är DPLA:s "bokhylla".

  339. När man slår upp en viss bok
    ser man en rad relaterade böcker-

  340. -som dyker upp på skärmen,
    som om de stod i en bokhylla.

  341. Man kan klicka på en bokrygg-

  342. -läsa bokens innehållsförteckning
    och få ett smakprov-

  343. -och sen kan man bläddra bland
    relaterade böcker som har tagits fram.

  344. Det är alltså en form av elektronisk
    botanisering som är mer effektiv-

  345. -än att hitta en bok på hyllan
    och titta på böckerna bredvid.

  346. Vi har även många andra appar.

  347. Det här är ett montage
    med bilder på gitarrer-

  348. -som fascinerade en användare.

  349. Det här är en annan variant.

  350. Den visar Chicago
    och kan zooma in på olika områden.

  351. Vi har alltså
    alla möjliga personliga initiativ-

  352. -som inte styrs av en organisation,
    och som delas på nationell nivå.

  353. Det som DPLA gör
    i de här och i andra projekt-

  354. -är att försöka engagera läsarna.

  355. I stället för att bara göra material
    tillgängligt och vänta på användare-

  356. -vill man interagera med dem
    och engagera dem i utvecklingen.

  357. DPLA har förstås flera bekymmer.

  358. Efter att ha varit beroende av
    stöd från stiftelser sen 2010-

  359. -behövs nu en långsiktig affärsplan.

  360. Tekniken behöver ständigt underhållas
    och förbättras.

  361. Och allt eftersom tjänsten växer-

  362. -måste vi lösa alla möjliga
    styrnings- och administreringsproblem.

  363. Vi jobbar alltså på de här problemen-

  364. -men besynnerligt nog
    rör det största problemet laglighet.

  365. DPLA måste följa upphovsrätten,
    men som ni säkert känner till-

  366. -är verk nu skyddade under
    författarens livstid och 70 år till.

  367. Det betyder att i USA, samt i Europa-

  368. -tillhör nästan all 1900-talslitteratur
    inte den kulturella allmänningen.

  369. Så gott som alla böcker
    som är utgivna efter 1923-

  370. -kan inte göras tillgängliga i DPLA.

  371. Vi rättar oss efter upphovsrätten-

  372. -men vi söker sätt att göra den här
    stora litteratursamlingen tillgänglig.

  373. Det kan delvis åstadkommas
    med hjälp av rättspraxis-

  374. -som är ett system i USA:s domstolar.

  375. Några domstolsbeslut har på senare tid
    gynnat det som vi kallar "fair use".

  376. Jag går inte in djupare på det,
    men DPLA hoppas för tillfället på-

  377. -att författare frivilligt
    överlåter upphovsrätten-

  378. -efter det att deras böckers
    kommersiella livslängd har gått ut.

  379. En ny organisation, Authors Alliance,
    har en kampanj för att förmå författare-

  380. -att göra böcker tillgängliga online
    någon gång efter utgivningen-

  381. -med en Creative Commons-licens.

  382. Hittills är reaktionen uppmuntrande.
    Det kan låta naivt, men jag tror ändå-

  383. -att DPLA kan tillfredsställa
    såväl författare som läsare-

  384. -genom att sammanföra dem digitalt.

  385. I Sverige har ni något som ni kallar
    avtalslicensbestämmelser.

  386. Vi försöker få till stånd något liknande
    i USA.

  387. Trots kommersialiseringens press-

  388. -har DPLA träffat rätt
    och hittat en samhällsanda-

  389. -som är idealistisk och pragmatisk.

  390. Det inspireras av upplysningstiden-

  391. -men är utformat
    för att fylla 2000-talets behov.

  392. Medan politikernas insatser kritiseras-

  393. -har DPLA visat att man kan få
    saker gjorda med oberoende initiativ.

  394. Så se det inte som en digital version
    av USA:s kongressbibliotek-

  395. -det är en helt nytt sorts bibliotek.

  396. Inte bara vad gäller tekniken,
    utan även organisationen och anda.

  397. Det verkar på många plan: personligt,
    lokalt, nationellt och internationellt.

  398. Det är redan nu välfungerande-

  399. -och får framöver flera funktioner
    i takt med ständigt ökande samlingar.

  400. Tekniken fortsätter att förändas-

  401. -och DPLA måste förstås hänga med
    i teknikutvecklingen-

  402. -men om vi kan få till det nu,
    kan vi vara med och forma framtiden.

  403. För första gången i världshistorien-

  404. -kan vi göra mänsklighetens
    kulturella arv tillgängligt för alla.

  405. Vi har tekniken, kunnandet,
    resurserna och viljan för att göra det.

  406. Vi har tagit de första stegen
    och nu måste vi få jobbet gjort.

  407. Tack.

  408. Tack. Får jag ställa en kort fråga?

  409. Ursäkta, får jag ställa en fråga?

  410. Anser du att vi närmar oss ett slut på
    ett fåtal förlags hegemoni-

  411. -och om så är fallet-

  412. -kommer det att kräva en förändring
    av vår syn på tidskrifternas prestige?

  413. Jag önskar att jag kunde svara
    att hegemonin håller på att raseras-

  414. -men tidskrifterna ökar i pris
    för varje år.

  415. Prenumerationsavgiften
    stiger med 5-7 %. Det är förbluffande.

  416. Därför slutar bibliotek att prenumerera
    och mindre kunskap blir tillgänglig.

  417. Så nej, vi har inte hittat en lösning
    på hegemonin.

  418. I slutändan anser jag att bibliotek
    måste stå på sig mot förlagen-

  419. -men vi måste även tillgodose
    våra professorer och studenter-

  420. -som behöver de här tidskrifterna.

  421. Det är ett problem
    som vi ännu inte har lyckats lösa.

  422. -Hur löd andra delen av din fråga?
    -Om prestigen som tidskrifterna ger.

  423. Prestigefaktorn är avgörande,
    särskilt inom medicinsk vetenskap.

  424. Alla vill få en artikel publicerad
    Cell eller i Nature. De är dyra.

  425. Befordringar inom universitetsvärlden
    grundas även på den prestigefaktorn.

  426. Hur bekämpar man det?

  427. Vi grundar nu open access-tidskrifter
    av hög kvalité.

  428. Vissa är enormt framgångsrika.

  429. Det sker inom fysik och vissa
    molekylärbiologiska områden.

  430. Det tror jag är framtiden,
    och kräver en annorlunda affärsplan.

  431. Kostnaden kommer att täckas
    på produktionssidan-

  432. -i stället för att täckas
    av konsumenterna - biblioteken.

  433. Utgivningen av akademiska tidskrifter
    kommer att förändras så småningom.

  434. Utmärkt, tack så mycket.

  435. Robert Darnton.

  436. Översättning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Böcker, bibliotek och den digitala framtiden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Robert Darnton menar att allt prat om bibliotekens död är nonsens. Biblioteken är viktigare än någonsin, och i sin föreläsning tar han som exempel sitt eget arbete med att digitalisera Harvards bibliotek. När böckerna digitaliseras rivs de murar omgärdat biblioteken i tusentals år. Först nu kanske de blir tillgängliga för hela mänskligheten. Inspelat den 6 maj 2015 på Grand Hotel, Stockholm. Arrangör: Riksbankens jubileumsfond.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Bibliotek, Bibliotek 2.0, Biblioteksväsen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lysande utsikter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lysande utsikter

Böcker, bibliotek och den digitala framtiden

Robert Darnton menar att allt prat om bibliotekens död är nonsens. Biblioteken är viktigare än någonsin, och i sin föreläsning tar han som exempel sitt eget arbete med att digitalisera Harvards bibliotek. När böckerna digitaliseras rivs de murar omgärdat biblioteken i tusentals år. Först nu kanske de blir tillgängliga för hela mänskligheten. Inspelat den 6 maj 2015 på Grand Hotel, Stockholm. Arrangör: Riksbankens jubileumsfond.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lysande utsikter

Lokal utveckling i Mellanöstern

Forskare studerar oftast samhällen från ett ovanperspektiv. Ellen Lust vill börja från andra hållet - underifrån, på det lokala och på olika sociala institutioner. Ellen Lust kommer från en statsvetenskaplig bakgrund men tittar på lokal utveckling ur ett mer sociologiskt perspektiv. Här berättar hon om sina studier i Mellanöstern, bland imamer och syrianska flyktingar i Jordanien. Inspelat den 6 maj 2015 på Grand Hotel, Stockholm. Arrangör: Riksbankens jubileumsfond.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lysande utsikter

Snabbt liv, långsam demokrati

Den eviga tillväxten kräver konstant högre hastighet för att uppnå samma mål. Vi står och springer på samma plats, menar Hartmut Rosa, sociolog på Jenas universitet i Tyskland. Dessutom är politik ofta långsamma processer som får problem i ett alltför snabbt samhälle, menar Rosa i denna föreläsning. Inspelat den 6 maj 2015 på Grand Hotel, Stockholm. Arrangör: Riksbankens jubileumsfond.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lysande utsikter

Om forskarnas villkor

Universiteten är de äldsta institutionerna vi har, men vilken roll har de idag? Är den gamla synen på bildning fortfarande relevant? Kommer universiteten att bli helt digitala? I detta panelsamtal ringar tre forskare in de stora utmaningarna för forskare idag och imorgon. Medverkande: Peter Hedström, professor i analytisk sociologi, Liv Langfeldt, forskningschef Nifu och Johan Östling, docent i historia. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat den 6 maj 2015 på Grand Hotel, Stockholm. Arrangör: Riksbankens jubileumsfond.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lysande utsikter

Om forskningens villkor

Hur forskare ska nå ut till samhället från sin position är en evig fråga. I detta panelsamtal berättar Duncan Needham från Cambridge om hur han som historiker praktiskt hjälpt till att få politiker att lära sig av gamla misstag genom att påpeka hur man gjorde förr. Dessutom diskuteras rankingsystemet, New Public Managements inblandning i forskning samt uppfattningen om att allt måste vara evidensbaserat. Medverkande: Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, Linda Wedlin, universitetslektor och Duncan Needham, doktor i historia. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat den 6 maj 2015 på Grand Hotel, Stockholm. Arrangör: Riksbankens jubileumsfond.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lysande utsikter

Forskningens framtid

En paneldiskussion som berör det regionala universitets framtid, vad stiftelser kan göra för universiteten och humanismens stora uppgift att nå ut i en mer och mer globaliserad värld. Medverkande: Gustaf Arrhenius, professor och vd Institutet för framtidsstudier, Wilhelm Krull, generalsekreterare Volkswagen Foundation och Helga Nowotny, professor i vetenskapsforskning. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat den 6 maj 2015 på Grand Hotel, Stockholm. Arrangör: Riksbankens jubileumsfond.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Antirasistiskt arbete

Panelsamtal om hur man kan bedriva antirasistiskt arbete och hur man bör förändra samhällsinstitutioner så att de inte reproducerar strukturell diskriminering. Varför är vissa grupper underrepresenterade inom vissa institutioner? Hur kan man få syn på och göra något åt diskriminering och rasism på olika institutioner? Medverkande: Ana Marega, Ungdom mot rasism Malmö; Jallow Momodou, European network against racism; Paula Mulinari, forskare vid Malmö högskola och Mujo Halilovic, Romskt informations- och kunskapscenter Malmö. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Från kroppsstraff till tuktande av själen

Om synen på brott och straff i 1800-talets Sverige. Vi besöker Spinnhuset i Göteborg.